Sammanställt av Lasse Backlund i juli 2026. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, polisrapporter, kyrkböcker och gamla tidningar.
Gårdens historia
Den första kända ägaren till den här tomten på nuvarande Strandgatan 30 var borgaresonen, handelsmannen Hindrich Flodman som föddes omkring 1713. År 1741, i maj månad blev han borgare i Kristinestad och år 1745 gifte han sig med Anna Malmenius (ca 1722–1803) och de fick två döttrar, Ulrika år 1751 och Anna Christina år 1754.
År 1770 ägdes gården på tomten nr 2 av handlande Flodman, som bodde där hustru och dotter.
År 1782, i januari gifte sig dottern Ulrika Flodman med kopparslagaren Nils Sundell (f.1736 i Sverige-1810 i Kristinestad). Nils var son till länsmannen Nicolaus Sondell (1709–1765) i Skärsätter i Nora och Anna Maria Ekenberg (1708–1790) i Sverige.
År 1789 avled handlande Hindrich Flodman och gården övertogs sedan av dottern Ulrika och hennes man Nils Sundell. Ulrika och Nils fick fyra barn, bland annat Henrik (1782–1822), Anders Petter (1786–1824) och Ulrika Charlotta (1788-1852).
År 1810 avled Nils Sundell, som då var kopparslagarmästare och nästan samtidigt avled hustrun Ulrika. Gården övertogs då av äldsta sonen Henrik Sundell (1782–1822), som sedan blev häradshövding. År 1813 gifte sig Henrik med skeppare Aron Bergströms dotter Agatha (1789–1832).
År 1819 uppförde häradshövding Henrik Sundell den gård som fortfarande står kvar. Gårdens längd var 48 alnar, alltså närmare 29 meter och den var 10 meter bred. I gården fanns det en förstuga, en sal, åtta kammare och ett kök, tillsammans 11 rum. I gården fanns också ett vindsrum där det fanns en kakelugn. Gården försågs med ett nävertak och till en början saknade den brädfodring.
År 1827 ägdes tomten nr 2 i det fjärde kvarteret av häradshövdinskan Agatha Sundell och hos henne bodde pigorna Maria och Greta. På hyra i gården bodde handelsman Anton Hasselblatt (1803–1857) och hans handelsbetjänt Erik Anders Holmström. Medicine licentiaten Carl Wilhelm Fontell bodde också på hyra.
År 1830 bodde handelsman Anton Hasselblatt fortfarande på hyra i Agatha Sundells gård och han hade också sin affär i gården. Han hade nu gift sig med Maria Berggren (f.1810 i Kaskö-1883 i Kristinestad). I gården bodde också Antons bror Hans Henrik Hasselblatt (1790–1831), bokhållaren Gustaf Rosendahl, betjänten Johan Stenholm, drängen Gabriel och pigorna Sophia och Brita.
År 1832, den 14 januari sålde häradshövdingsänkan Agatha Sundell den bebyggda tomten nr 170 för 4 666 rubel silver åt tidigare hyresgästen, handlanden Anton Herman Hasselblatt och hans hustru Maria. Anton var son till Isak Reinhold Hasselblatt, alltså den Hasselblatt som förde släkten till Kristinestad. Anton och Maria fick fem barn, varav ett dog i späd ålder.
År 1832 i februari köpte handlande Hasselblatt den smala Sundellska gränden som fanns mellan tomterna 170 och 171 för 20 riksdaler av magistraten i staden. Gränden var i tiderna tänkt som brandgata.
År 1833, i december tecknade gårdsägaren Anton Hasselblatt en brandförsäkring på gården och de andra byggnaderna. Han lät då göra en planteckning på byggnaderna, som såg ut så här i renritad form:
År 1836, den 25 augusti såldes Hasselblatts gård på tomt 170 på konkursauktion. Auktionen utannonserades i ”Finland Allmänna Tidning” och genom kungörelse i staden kyrka. Det högsta budet på 6 500 rubel silver på tomten, byggnaderna och den underlydande donationsjorden gavs av apotekare Carl Gustaf Thodén (1809-1937). Nya ägaren fick tillträda fastigheten inkommande fardag, alltså den 1 oktober. Sundells arvingar bodde då ännu i den mindre gårdsbyggnaden och det fick de fortsätta med enligt ett gammalt kontrakt.
Apotekare Thodén flyttade då apoteket dit från tomt 91, alltså nuvarande Talas där det hade funnits sedan 1806, då hans far Lars Thodén (1779-1832) öppnade apoteket där. Då Lars Thodén avled 1832 kunde sonen så gott som genast överta hans apotek, trots att han inte var behörig. Apoteksutrymmena vid torget var så pass bristfälliga att de hade blivit utdömda av provincialläkaren Sabelli. För att finansiera affären lånade apotekare Carl Gustaf Thodén 4 000 rubel av handlande Johan Bernhard Sjöberg mot 6 % årlig ränta.
Senare tiders historiker har trott att Strandgatan den tiden var huvudinfart till Kristinestad, eftersom det står en tullstuga där i norra ändan. Dessvärre är det ju så att den tullstugan har blivit flyttad dit från torget och borde heta Östra tullstugan.
År 1837, den 1 december avled apotekaren Thodén plötsligt, endast 28 år gammal. Han hade varit gift med Elisabeth Sandberg (1816–1903), som var född i Kristinestad men de hade inga barn. Apoteket övertogs då av Fredrik Wilhelm Jurvelius (1811–1888), som var nära släkt med familjen Thodén. Följande år, alltså 1838, den 19 april övertog Jurvelius också själva byggnaden. Köpeskillingen utgjorde 26 400 rubel silver, där själva apoteksprivilegiet värderades till 15 600 rubel och gården till 8 400.
Jurvelius var född i Gamlakarleby som son till kapellanen Fredrik Jurvelius och Susanna Thodén. År 1840 gifte han sig med Thekla Djupström (1823–1881), som var dotter till skepparen Erik Henrik Djupström och de bodde på Strandgatan 13.
År 1839 utförde brandstodsbolaget en kontroll av byggnaderna och de kunde konstatera att de fortfarande var i gott skick. Apotekare Jurvelius hade flyttat en laboratoriebyggnad från den tidigare apotekstomten, som låg på tomt 91, nuvarande Talas. Laboratoriebyggnaden placerades i ändan av uthusraden, med nr 9 på kartan.
År 1846, den 10 november utbröt en brand i apotekare Jurvelius laboratorium och destilleringsfabrik. Byggnaden där laboratoriet fanns och bagarstugan som låg vägg i vägg, förstördes till stor del. Byggnaderna var tillsammans försäkrade för 635 rubel. Alla byggnader på tomten var intecknade för ett lån på 1 800 rubel, som rådmannen Johan Bernhard Sjöberg hade gett åt apotekare Jurvelius. Skadan var inte total utan den värderades till 323 rubel och den summan betalade brandstodsbolaget åt Jurvelius. En del av de brandskadade byggnaderna kunde användas och de byggdes upp igen. Om du vill läsa mera om den branden, så skall du klicka HÄR!
År 1850 ägdes gården på tomt 170 av apotekare Jurvelius, som bodde med hustrun Thekla och fem barn. Hos dem bodde också provisorn Edvard Granberg, eleverna Carl Wahlstedt och Adolf Rosvall, drängen Jonas och hela fyra pigor.
Under Krimkriget i början av 1850-talet förlades en större mängd ryska soldater i Kristinestad, med uppgift att försvara staden vid engelsmännens eventuella invasion. Jurvelius som tillsammans med skeppare Djupströms andra dotter förvaltade det nedlagda tegelbruket på Östra sidan upplät då en tvåvåningsbyggnad som sjukhus åt de ryska soldaterna. Jurvelius skaffade också ett tiotal sängar och han gav mediciner från sitt eget apotek. För denna goda gärning fick Jurvelius en kejserlig medalj av generalguvernören Berg.
År 1855 bodde provisorerna Herman Wallgrund och Edvard Wahlstedt hos familjen Jurvelius. Också bodde det en dräng och fyra pigor i apotekarens gård.
År 1860 ägdes gården av apotekaren Jurvelius, som bodde med hustrun Thekla och nu hade de hela nio barn, som alla levde till vuxen ålder.
År 1865 bodde provisor Bergroth hos apotekarfamiljen Jurvelius, där det nu fanns 10 barn. Sundgrén och G. Spolander bodde och arbetade där som farm. studerande. I gården fanns det två drängar och fyra pigor.
År 1870 ägdes gården av apotekare Jurvelius, som bodde där med hustru och en stor barnaskara. Där bodde också en provisor och eleverna Johannes Korhonen och Johannes Dahlin. Mickel, Jakob och Viktor var drängar och Henrika, Vilhelmina, Emma och Ida var där som pigor.
År 1880 ägdes gården av apotekare Jurvelius. Förutom familjen bodde också provisor Karl Heinonen (f.1852) där, liksom farm. stud. Gustaf Rönnholm (f.1858) och eleverna Johan Nyman (f.1860) och Josef Lingonblad (f.1864). I gården bodde också drängarna Johannes Hellberi, Malakias Seppä och pigorna Anna Broo, Klara Engelholm, Emma Cederström och Emma Pantolin.
År 1882 sålde apotekaren Jurvelius sitt apotek och gården åt apotekaren Karl Albert Dahlin. Köpeskillingen för både apoteket och gården utgjorde 50 000 finska mark. Dahlin var född år 1850 i Vasa och hade praktiserat som elev hos Jurvelius år 1866. Dahlin arbetade som provisor på flera apotek, tills han år 1873 blev apotekare i Sastmola. Detta apotek sålde han år 1882, då han tog över apoteket i Kristinestad samma år.
Dahlin hade år 1873 gift sig med Hilma Emilia Vennerstrand, som var dotter till skepparen Fredrik Vennerstrand i Kristinestad.
År 1890 sålde apotekare Dahlin gården och apoteksrörelsen åt Emil Reims för 115 000 finska mark. Reims var född 1861 i Åbo, blev student där och var elev bland annat hos Dahlin i Kristinestad. Reims var gift två gånger och fick fyra barn.
År 1895 sålde Emil Reims tomt nr 170, alla byggnader och apoteksrörelsen åt Henrik Sandlund för 142 000 mark. Rörelsen värderades till 125 000 mark, gården till 15 000 och villan på Högholmen för 2 000 mark.
Sandlund var född år 1865 i Björneborg, där också hans far var apotekare. Han gifte sig år 1892 med hovrådsdottern Vivi Augusta Stenroth (1866–1925). Före han kom till Kristinestad hade han under år varit apotekare i Kaskö, därifrån han flyttade i december 1895. De hade då med sig äldsta sonen Ernst, som var född 1893 i Björneborg.
Sandlund förnyade genast inredningen och förstorade apotekets utrymmen och han fick vid granskningarna högt betyg för sitt apotek.
År 1900 ägdes tomten nr 170, alla byggnader och apoteksrörelsen av apotekaren Henrik Sandlund. Han bodde med hustrun Vivi och barnen Ernst (1893–1973), Frans Reinhold (1896–1913) och Karin (1898–1988). Hos dem bodde pigorna Maria Lindman (f.1867) och Aurora Kuusela (f.1875). På hyra bodde fröken Maria Fahler (f.1843).
År 1902 tecknade apotekare Henrik Sandlund en ny brandförsäkring eftersom han hade gjort flera förbättringar på byggnaderna. Till ansökningen bifogade han denna tomtkarta:
År 1905 bodde eleven Bertha Granlund (f.1895) i apotekare Sandlunds gård. Där bodde också pigorna Irene Brusi (f.1887), Sofia Sillanpää (f.1882), Johanna Vesterberg (f.1881) och långvariga pigan Aurora Kuusela.
År 1910 ägdes gården och tomten på Strandgatan 30 av apotekare Henrik Sandlund, som bodde med sin hustru och fem barn. Hos dem bodde också fyra pigor, apotekseleverna Karl Ivar Ellfolk (f.1889) och Karl Sundström (f.1882). Också farmaceuten Rafael Olin (1882–1917) bodde där och han blev ju sedan apotekare i Björneborg.
I början av 1920-talet ägdes gården på Strandgatan 30 av apotekaren Henrik Sandlund, som bodde med hustru och fyra barn. Hos dem bodde pigorna Lydia Salmi (f.1896), Julia Granberg (f.1901) och mångåriga pigan Aurora Kuusela.
År 1926 sålde apotekare Henrik Sandlund apoteket och hela rörelsen åt sin äldsta son Ernst Sandlund. Köpeskillingen utgjorde 700 000 mark. Själva gården behöll han ända till sin död 1942.
Ernst Sandlund var född i Björneborg år 1893 men blev student vid gymnasiet i Kristinestad. Han blev elev i pappa Henriks apotek år 1914 och blev farmaceut 1916. Ernst gifte sig år 1923 med Anita (1899–1986), som var dotter till kommerserådet Gustaf Hydén och de fick tre barn:
-dottern Gunnel Matilda (f.1924) som år 1958 gifte sig med Eino Armas Savonen, född 1916 i Saarijärvi.
-sonen John Erik (f.1930) gift och bosatt i Sverige.
-sonen Gustav Henrik (f.1937) flyttade till Helsingfors 1964.
År 1929, den 29 juni köpte apotekare Ernst Sandlund affärshuset på Östra Långgatan 49 av Augusta Brandt för 350 000 mark. Han flyttade apoteket till den byggnaden i januari 1930, och den gården hade ett bra läge uppe i torghörnet.
År 1930 ägdes gården på Strandgatan 30 av änklingen Henrik Sandlund och hos honom bodde hans syster, fröken Fanny Maria (1872–1936), som hade flyttat från Björneborg år 1926. Hos honom bodde också tjänarinnorna Aurora Kuusela, Anna Matilda Boström (f.1888 i Härkmeri) och Ragnhild Maria Kaas (f.1912).
År 1935 ägdes gården av tidigare apotekaren Henrik Sandlund och hans syster Fanny bodde hos honom.
År 1937, den 2 mars utbröt en brand i uthuset på granntomten Strandgatan 32, som då ägdes av Ebba Blomqvist. I hennes gård fanns stadens telefoncentral och i uthuset fanns material som hörde till centralen. Uthuset där branden började låg vägg i vägg med det långa uthuset på apoteksgården, vilket ledde till att båda uthusen förstördes av elden.
Branden började vid 5-tiden på tisdagsmorgonen den 2 mars och observerades först av kaféägaren, fru Hakala på Östra sidan. Hon väckte sin man Reino, som genast sprang över Stenbron men porten till gården Strandgatan 32 var stängd och han ringde då på apotekets nattklocka. Apotekare Henrik Sandlund larmade sedan brandkåren men klockan var 5.40 då brandkåren anlände och uthusbyggnaderna stod då i ljusan låga. Brandsegel sattes genast upp för att skydda huvudbyggnaden men hettan var så stark att också brandseglen antändes. ”Brandkårens arbete försvårades bland annat av den intensiva röken, och på läsidan av brandplatsen var det flera som svimmade. Något fall av verklig rökförgiftning inträffade lyckligtvis inte” skrev tidningen Syd-Österbotten efteråt. Läs mera om branden HÄR!
År 1940 bodde fil.mag. Paul Holmberg (f.1915) på hyra i Henrik Sandlunds gård. Han var född i Helsingfors och var gift med Anne-Marie Ingelius (f.1914 i Helsingfors) och hos dem bodde deras dotter Kristina (f.1937).
År 1942 avled tidigare apotekaren Henrik Sandlund och vid arvsskiftet övertogs gården av de fyra barnen, de fick alltså ¼ del var. Ingen av dem bodde i gården men de hade ett stort antal hyresgäster, bland annat förra läraren Otto Ylänkö (f.1876) från Bötom, som bodde med hustrun Anni Helena (f.Barck i Björneborg år 1873) och sonen Osmo Unto. Butiksföreståndaren Karl Dahl från Helsingfors bodde också där med hustru och barn. Järnvägstjänstemannen Birger Nyman, från Seinäjoki bodde där med hustrun Linnea, som var född i Degerby. Snickaren Sigfrid Bergvik (f.1898) från Lappfjärd bodde i gården med hustrun Elsa Irene (f. Klockars 1895) och sönerna Olof och Tor-Erik.
I mitten av 1940-talet ägdes apoteksgården fortfarande av de Henrik och Vivi Sandlunds fyra arvingar. Men ingen av dem bodde i gården.
I slutet av 1940-talet bodde snickaren Bergvik fortfarande i gården tillsammans med sin familj. Sotaren Eero Olavi Immonen, som var född i Viborg bodde på hyra med hustrun som var född i Ullava. Familjen Dahl hade flyttat bort och i stället flyttade telegrafisten Karl Gustav Albrecht (f.1912 i Närpes) dit med sin familj. Han var gift med Greta Hasselblatt och de flyttade från Kajana, där deras två barn var födda. Makarna Ylänkö hade båda avlidit.
Margit Wallin (1907–1964), som var den ena delägaren hade flyttat från Helsingfors med sin man, direktör Holger Gustaf Wallin (1898–1957), som var född i Helsingfors. Med sig hade de sonen Stig, som var född 1934 i Helsingfors. År 1958 gifte sig Stig med Mona Knus, som var född år 1936 i Lappfjärd och paret flyttade till Helsingfors år 1960.
I början av 1950-talet ägdes den tidigare apoteksgården av Henrik Sandlunds sterbhus, bestående av Karin Berggårdh, Harald Sandlund och Margit Wallin. Margit och hennes man Holger Gustav Wallin och sonen Stig var de enda delägarna som bodde i gården. Telegrafisten Albrecht tog familjen med och flyttade till Björneborg. Sotaren Immonen med hustru och sonen hade flyttat bort. Snickaren Sigfrid Bergvik och hans familj hade flyttat till Östra Långgatan 23. Arbetaren Johan Harald Söderhagen (f.1922) hade flyttat från Kaskö med sin hustru och de bodde på hyra, tills de flyttade till Sverige år 1959.
År 1957, den 19 oktober avled direktör Holger Gustav Wallin och änkan Margit övertog då hans del av gården. På hyra bodde en lokförare Ritola från Kauhajoki med hustru och fyra barn men de flyttade snart till Seinäjoki. Amanda Hannus, som var född Nurmi i Hattula år 1884 bodde här tills hon dog åt 1959, liksom Laina Sofia Geleit (f.1889 i Jyväskylä, som var engelsk medborgare. Hulda Maria Laksola (f.Sundström 1895) från Kauhajoki bodde på hyra med tre barn.
I mitten av 1960-talet ägdes gårdens av Henrik Sandlunds sterbhus. På hyra bodde en tid sjöbevakaren Tapani Saarela, som var född 1932 och han bodde med hustrun från Kuhmo och tre barn. Pensionären Laksola bodde kvar med sonen Tauno, som var född år 1923. Nu bodde också arbetaren Pentti Olavi Kari på hyra, han var född år 1923 i Tammerfors. Han var gift med Eeva Suominen och de hade med sig fem barn. Sjöbevakaren Vili Kuvaja som var född år 1927 i Kemijärvi bodde på hyra med Laina Heikkinen (f. 1928 i Övertorneå) och de hade fyra barn.
Gården övertogs sedan av Margits barn och den är fortfarande i den släktens ägo. Trots sin höga ålder är gården fortfarande i gott skick och pryder sin plats vid Strandgatan.