Elli Ansas eller Elin Åkerberg från Kristinestad

Sammanställt av Lasse Backlund i december 2025.

Elin (1872–1950) föddes i Kristinestad som dotter till färgaren Emil Åkerberg (1842–1916) och Selma Augusta (1837–1914) som var född Fontell i Helsingfors men som hade rötterna i Kristinestad.

Gården på Strandgatan 22 är en prydnad i Norrstan och det var i den här gården som Elin föddes år 1872.

Elins far Emil var son till repslagaren Anders Reinhold Åkerberg på Västra Långgatan 11. År 1869 övertog Emil morbrodern Erik Ekbergs färgeri på Strandgatan 22 och han flyttade då dit med sin familj. Elin föddes alltså i gården på Strandgatan 22 och hon fick fyra syskon, som alla levde till vuxen ålder.

Hon gick i skola i Kristinestad men gick sedan i fruntimmersskolan i Vasa. Hon fortsatte sedan vid universitetet i Helsingfors, där hon avlade pedagogieexamen år 1893 och hon företog studieresor till utlandet. På 1890-talet fungerade Elin som lärarinna i Vasa.

År 1894 gifte sig Elin med redaktör Ossian Husberg (1856–1916) från Vasa. Ossian var son till hattmakaren Anders Gustaf Husberg (1806–1889) och Emilia Lovisa (f. Ahlström 1822–1901). Han föddes i i Vasa, där han blev student från Wasa lyceum år 1877 och sedan fortsatte han att studera i Helsingfors. År 1878 i december invaldes Ossian i Frivilliga brandkårens styrelse i Vasa, där han fick i uppdrag att ordna så kallade ”aftongillen”. Han var också aktiv vid den finska teatern och i flera studentorganisationer i Vasa. Han var också en ofta anlitad talare vid olika tillställningar och nu och då höll han dessa på finska. Vid sidan av studierna arbetade han som redaktör på Morgonbladet, som utkom i Helsingfors. Enligt uppgift så skulle Ossian i början av 1870-talet ha vistats mycket i Storkyro, där han lärde sig finska och han började redan då skriva tidningsartiklar under namnet O. Ansas.

Färgaredottern Elin Åkerberg (1872-1950) från Kristinestad gifte sig år 1894 med hattmakaresonen Ossian Husberg (1856-1916) och de antog senare släktnamnet Ansas.

I början av 1880-talet var Ossian en tid anställd som medarbetare på Vasabladet. År 1880 började Wasa Tidning utkomma och Ossian Husberg blev dess ansvariga redaktör år 1884. Hans anställning som ansvarig redaktör på Wasa Tidning avslutades vid årsskiftet 1888–1889. Ossian hade under det sista året som ansvarig redaktör under en längre tid varit intagen på Lappvik sinnessjukhus i södra Finland på grund av nervositet och psykiska problem. Under sin tid på Wasa Tidning arbetade Husberg aktivt för att få järnväg dragen från Vasa till Vasklot och när den byggdes år 1893 så var det han som ensam fick äran för den nya banan.

Tidningen ”Pohjalainen” grundas 1890

I den här byggnaden på Handelsesplanaden 28 fanns tidningen ”Pohjalainens” tryckeri och redaktion. Efter Ossians död år 1916 grundade hustrun Elli Ansas en praktisk skola för flickor och den här skolan var verksam ända till 1948. Det sägs att tryckeriets reklamskyltar fanns på väggarna ännu långt efter att tidningsverksamheten tog slut. Fotot från SLS:s arkiv torde vara från 1900-talets början.

År 1890 grundade Ossian Husberg en ny finsk tidning i Vasa, som fick namnet ”Pohjalainen”. Tidningen skall inte förväxlas med den tidning som senare gavs ut med samma namn. Vid samma tid förfinskade Ossian sitt släktnamn till Ansas och han började kalla sig Ossi och hustrun Elin förfinskade sitt förnamn till ”Elli”.

”Pohjalainen” blev ett språkrör för ungfinnarna i Österbotten och den blev snabbt den största finska tidningen i landsdelen. Från och med 1904 var Pohjalainen faktiskt den enda finska tidningen i Sydösterbotten. Tryckeriet och redaktionen fanns på Handelsesplanaden 28 och Ossi och Elli bodde där med barnen Laula, Aamu och Jalo.

Hustrun Elli som var utbildad lärarinna arbetade tidvis i skolor och hon höll kurser för elever i sitt hem.

Den nya tidningen ”Pohjalainen” utkom med provnummer i december 1889 och Ossi Ansas utlovade en ”supisuomalainen” tidning och han hade vidtalat flera skribenter, bland annat Minna Canth.

Det syns bra på tidningen Pohjalainens huvud vilka läsare de ville nå. De skall vara från Österbotten, främst då Vasa och de skall vara finskspråkiga och med detta koncept kunde de komma upp i en upplaga på hela 6 000 tidningar.

År 1899 infördes censur i Finland och det var inte längre tillåtet att skriva något negativt om vare sig kejsaren eller hans beslut. Ossian Ansas och hans medarbetare, som alla hade åsikter om landets skötsel råkade ut för det straff som ofta utfärdades. I början av juni 1899 drogs tidningen in av myndigheterna under ett halvt års tid. Under sex månader kom inte Pohjalainen ut i den normala formen utan endast som en ”Ilmoituslehti” som var fylld bara med annonser. Antalet prenumeranter vid denna tid var hela 6 000.

I slutet av året började tidningen utkomma igen men i juni 1901 slog censuren till igen och nu drogs tidningen in för gott. Till årets slut verkade tidningen som annonsorgan helt utan texter.

År 1905 började Ossian Ansas ge ut en ny tidning, som fick namnet ”Pohjan Poika”. Konkurrensen från andra tidningar hade nu blivit hårdare och den nya tidningen hade svårigheter att hävda sig och den slutade utkomma år 1909. Därmed var det slut med Ossian Ansas karriär som tidningsman.

År 1916, den 26 april avled Ossian Ansas under en resa till Helsingfors. Han bodde på ett resandehem och det spekulerades en tid om dödsorsaken men vid obduktionen framkom det att Ossian hade dött av kolos, som hade bildats i rummet vid eldningen.

Begravningen i Vasa samlade ett stort antal sörjande. Änkan Elli blev nu ensam med tre vuxna barn. Vid bouppteckningen framgick det att boet hade stora skulder och gården på Handelsesplanaden såldes på konkursauktion och den ropades in av änkan Ellis bror, kontoristen Bruno Åkerberg för 43 030 mark. Änkan Eli kunde nu bo kvar i gården och hon började hålla kurser för barnavård där.

Änkan Elli Ansas grundar en flickskola

År 1916 grundade Elli Ansas en ”Praktisk skola för unga kvinnor i Vasa” i de gamla tryckerilokalerna. Där undervisade hon unga flickor i allt från barnavård och sömnad till huslig ekonomi och trädgårdsskötsel. Matlagning, etik, linnesömnad, hälsolära, nationalekonomi, konsthistoria, ritning och gymnastik fanns också på läsordningen. Elever i denna tvåspråkiga skola kom inte enbart från Vasa utan från hela Österbotten och också från södra Finland. I samma utrymmen inrättade Elli också ”Wasa barns Daghem” och dessa båda fick bidrag från statliga myndigheter och Vasa stad.

Under åren 1918 och 1919 annonserade Elli Ansas flitigt i tidningarna, både i de svenska och i de finska.

På 1920-talet ändrades skolans namn till ”Wasa Praktiska Flickinstitut” och den arbetade hela tiden under skolstyrelsens överinseende.

År 1948 upphörde Elli Ansas med sin skolverksamhet, som kan anses ha varit båda banbrytande och unik i Finland. Hon var då redan 76 år gammal och slutade så att säga med ålderns rätt.

Elli Ansas avled den 26 december 1950 och hon då just fyllt 78 år och hon sörjdes främst av enda levande barnet Aamu Tähtinen och hennes familj. Av Ellis syskon så var det endast brodern Bruno (1869–1952) som levde.

Elli eller Elin Ansas är begravd på Vasas gamla begravningsplats i familjen Husbergs familjegrav. Där ligger också hennes man Ossian Ansas (1856–1916), sonen Jalo (1895–1929), dottern Laula (1897–1926), dottern Aamu Tähtinen (1899–1978) med sin man och Ellis svärmor Emilia Sofia Husberg (1822–1901).

Övrigt

I närheten av den nedlagda travbanan i Vasa finns den gata som är uppkallad efter tidningsmannen Ossian Ansas.
Ossian avled på ett resandehem i Helsingfors och han sörjdes av hustrun Elli, som var född i Kristinestad och barnen Jalo, Laula och Aamu. Annonsen ur Vasabladet 13.2.1916.
En så här vacker nekrolog skrev konkurrenten Vasabladet den 13 februari 1916 efter den avlidna Ossian Ansas.
År 1950 avled Elli Ansas, som var född som Elin Åkerberg i Kristinestad. Man kan säga att hon levde ett omväxlande liv då hon under 30 års tid drev en privat skola för flickor i centrala Vasa.
Emil Åkerbergs gård på Strandgatan 22, eller tomterna 175 & 176 som texten på inkörsporten visar. Kortet skickades åt Åkerbergs dotter Elin eller Elli Ansas i Vasa, där hon under åren 1916 – 1948 innehade ”Vasa praktiska flickinstitut” på Handelsesplanaden 28. Fotot taget i slutet av 1800-talet och finns i SLS:s arkiv.
Ella Ansas bror, bokhållaren Bruno Åkerberg föddes år 1869, samma år som hans far, färgaren Emil Åkerberg förvärvade gården på Strandgatan 22 i Kristinestad. Den här Bruno köpte gården med Pohjalainens tryckeri, redaktion och bostad på Ossian Ansas konkursauktion och lät systern Ella inrättade en flickskola i samma byggnad.
På Handelsesplanaden 28 finns i dag ett flervånings bostadshus och vid gatan finns en blomsteraffär, en cykelaffär och ett laboratorium. Fotot lånat från Googles Street View, från år 2025.
År 1890, den 3 januari utkom det första riktiga numret av den nya tidningen ”Pohjalainen”. Året innan hade Ossian Ansas gett ut två provnummer.
År 1899 drabbades tidningen ”Pohjalainen” av censuren och den blev indragen under ett halvår. Ossian Ansas fortsatte att ge ut ett 4-sidigt annonsblad flera gånger i veckan. Exemplet är från september 1899.
År 1901 slog censuren till igen och nu blev tidningen ”Pohjalainen” indragen för gott. Den här indragningen var inte helt oväntad eftersom Ossian Ansas i flera nummer kritiserade de ryska myndigheterna, som ville göra storfurstendömet Finland till en del av det ryska riket. Exemplet är nr 1 från det sista året 1901.