{"id":9869,"date":"2018-09-26T21:34:39","date_gmt":"2018-09-26T19:34:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=9869"},"modified":"2018-09-26T21:42:28","modified_gmt":"2018-09-26T19:42:28","slug":"ryska-infallet-i-osterbotn-aren-1713-och-folj","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=9869","title":{"rendered":"Ryska infallet i \u00d6sterbotn, \u00e5ren 1713 och f\u00f6lj."},"content":{"rendered":"

Artikel inf\u00f6rd i 3 olika nummer av \u201dTidningar Utgifne af et S\u00e4llskap i \u00c5bo\u201d \u00e5r 1776. Artikeln \u00e4r spr\u00e5kligt rej\u00e4lt f\u00f6rnyad, enligt b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga.<\/span><\/p>\n

\u00d6sterbotten hade fram till \u00e5r 1713 \u00f6ver 100 \u00e5r varit oanf\u00e4ktat av fientligt v\u00e5ld, allt ifr\u00e5n det s\u00e5 kallade klubbekriget \u00e5r 1597, d\u00e5 polska konungen Sigismundis trupper, under dess anf\u00f6rare, guvern\u00f6ren \u00f6ver Finland Klas Fleming, h\u00f6ll h\u00e4r illa hus.<\/p>\n

Men \u00e5r 1713 om h\u00f6sten, retirerade sig resterna av den svensk-finska arm\u00e9n, efter det olyckliga nederlaget i Tavastland och P\u00e4lk\u00e4ne socken, vid Kuokkala den 6 oktober, under general major Carl Armfelt, som kort f\u00f6re detta erh\u00e5llit kommando efter general l\u00f6jtnanten Lybecker, \u00f6ver de kvarblivna Finska trupper, till \u00d6sterbotten, dels \u00f6ver den 12 mil l\u00e5nga skogen till Ilmola och Storkyro, dels under general majoren de la Barre genom Ruovesi och Lappo socknar, samt lades i vinterkvarter i socknarna omkring Wasa.<\/p>\n

F\u00f6rsta ryska trupper, som bes\u00f6kte \u00d6sterbotten, ankom den 28 november \u00f6ver den 12 mil l\u00e5nga skogen och skr\u00e4mde allenast \u00f6verste Boijes dragoner, ifr\u00e5n sin f\u00f6rpost i Nummij\u00e4rvi g\u00e4stgivareg\u00e5rd av Kauhajoki kapell och Ilmola socken, samt for strax tillbaka med n\u00e5gra f\u00e5ngar, utan att desto l\u00e4ngre tr\u00e4nga in i landet.<\/p>\n

Emellertid marscherade den ryska arm\u00e9n fr\u00e5n P\u00e4lk\u00e4ne till Tammerfors och t\u00e5gade vidare genom Birkala, Tavastkyro, Mouhij\u00e4rvi, Kumo och Ulfsby socknar, d\u00e4r de uti och omkring Bj\u00f6rneborg tog kvarter. Major Freidenfelt av \u00c5bo l\u00e4ns Rytteri var \u00e4nnu efter\u00e5t p\u00e5 Strandv\u00e4gen och \u00f6verrumplade i Sastmola socken och Kasab\u00f6le by en rysk f\u00f6rpost, samt tog en kapten och n\u00e5gra m\u00e4n till f\u00e5nga, som han sedan lyckligen fick f\u00f6rda till Wasa. Allt detta h\u00e4nde i november, vid vinterns b\u00f6rjan.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av december 1713 anl\u00e4nde det ryska kavalleriet under generalmajor Czernicheffs kommando till Kristinestad och Lappfj\u00e4rds socken, som liksom N\u00e4rpes socken plundrades av kosacker. V\u00e5r lilla arm\u00e9 drog sig d\u00e5 tillsamman och slog l\u00e4ger vid Solf kapell i Malax socken \u00be mil fr\u00e5n Wasa. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 landsh\u00f6vdingen, generalmajor Baron Lorentz Clerk med en hop nyuppb\u00e5dat manskap, och d\u00e4rav utvalde och exercerade femm\u00e4nningar, som personligen infann sig.<\/p>\n

Denna tid uppsattes en bondevakt av Laihela och Lillkyrosocken i Kyl\u00e4np\u00e4\u00e4 by. Dessutom posterades 290 man av Ilmola socken, i Kurikka och Kauhajoki kapell n\u00e4rmast fienden under unga studenterna Gabriel och Israel Peldans ledning hela december m\u00e5nad. Nu drog sig de ryska trupperna fr\u00e5n Kristinestad till kvarteret i Bj\u00f6rneborg, vilket ledde till att \u00d6sterbotten l\u00e4mnades i fred till julh\u00f6gtiden. Underr\u00e4ttelse om detta framf\u00f6rdes p\u00e5 julmorgonen av bondevakten i Ilmola till Generaliteten i Wasa.<\/p>\n

Hela januari \u00e5r 1714 var stilla men februari var mycket oroligare. Fienden t\u00e5gade d\u00e5 fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg efter vinterv\u00e4gen, genom Tavastkyro och Ikalis, \u00f6ver tillfrusna k\u00e4rr och insj\u00f6ar, till Ilmola socken. Bondevakten uppb\u00e5dades i Ilmola den 12 och posterades i Kurikka kapell p\u00e5 dess kapellansbol, med den fr\u00e5n arm\u00e9n uts\u00e4nda 30 ryttare. 6 b\u00f6nder uts\u00e4ndes f\u00f6r att rekognosera, men de blev alla bortkidnappade av fienden. Bondevakten ryckte ut till Luopa by \u00be mil l\u00e4ngre fram, i dunkelt m\u00e5nsken natten mot den 15. De m\u00f6tte den ant\u00e5gande ryska arm\u00e9n och fick efter en liten sk\u00e4rmytsling veta vad som var \u00e5 f\u00e4rde, och de miste en bonde och en ryttare.<\/p>\n

Dagen d\u00e4rp\u00e5 bragtes fr\u00e5n bondevakten kunskap till den i Storkyro samlade arm\u00e9n och dess generaler Armfelt och de la Barre, d\u00e4r de samlades med flera regementsbef\u00e4lhavare p\u00e5 Storkyro pr\u00e4stg\u00e5rd och i landsh\u00f6vdingen Frisenheims kvarter, till att h\u00e5lla krigsr\u00e5d. Herr Armfelt, som var generalchef p\u00e5stod och lovade att leverera en batalj \u00e5t fienden p\u00e5 f\u00e4ltet. Han h\u00e4nvisade till n\u00e5gra brev fr\u00e5n den p\u00e5g\u00e5ende riksdagen, i vilka \u00f6nskades att de v\u00e5ra skulle st\u00e5 enade och att landet skulle v\u00e4pna sig med man ur huse och g\u00e5 emot fienden. De flesta andra i krigsr\u00e5det var dock emot en aktion p\u00e5 det utsedda st\u00e4llet, f\u00f6re landet kunde samla ett st\u00f6rre antal. De h\u00f6ll f\u00f6r r\u00e5dligare, att m\u00f6ta fienden som var uttr\u00f6ttad under marschen \u00f6ver den 2 \u00bd mil l\u00e5nga skogen mellan Storkyro och Ilmola, vilket verkade vara mera f\u00f6rdelaktigt.<\/p>\n

\u00d6verste Stjernskants fr\u00e5n Savolax infanteri, som sedan efter erh\u00e5llen fred, begav sig i rysk tj\u00e4nst, skyllde i Krigsr\u00e5det p\u00e5 en sjukdom och drog sig i s\u00e4kerhet till V\u00f6r\u00e5 pr\u00e4stg\u00e5rd 3 mil norrut. Den dagen d\u00e5 den finska arm\u00e9n slaktades, som avskickade han den f\u00f6rsta posten om slaget till Stockholm med orden: \u201dFinska Arme\u00e9n \u00e4r den 19 Februarii totaliter slagen i Storkyro wid Wasa\u201d<\/em>. Den posten kom otroligt hastigt till Stockholm.<\/p>\n

Den 16 utkastades en plan till batalj vid Napo by, inemot 4 mil s\u00f6der om Wasa, d\u00e4r infanteriet i dubbla linjer och halva kavalleriet blev uppst\u00e4llt p\u00e5 vardera flyglarna, p\u00e5 ett p\u00e5 b\u00e5da sidor om den tillfrusna Kyro \u00e4lv bel\u00e4get \u00e5kerf\u00e4lt. D\u00e4r skulle de ha den brusande forsen, stenbackar och n\u00e4ra dem stora, flacka myrar i ryggen. D\u00e4r skulle de nu st\u00e5 stilla ifr\u00e5n tisdagen till fredagen och inv\u00e4nta fiendens ankomst till slaktning. Napo by av 6 bondeg\u00e5rdar flyttades till br\u00f6stv\u00e4rn, som d\u00e5 bestod av nedertagna hus, inom vilka officerarna emellertid hade kvarter.<\/p>\n

Samma dag skickades Gabriel Peldan med en underofficer och 16 man, f\u00f6r att i skogen rekognosera om fiendens ankomst. De kom lyckligen tillbaka den 18 om kv\u00e4llen med kunskap att ryska arm\u00e9n under general Galizins ledning rastat i Ilmola och att de den 17 marscherade genom skogen.<\/p>\n

Den 18 visade sig en fientlig kavallerigrupp f\u00f6r de v\u00e5ras \u00f6gon och de blev p\u00e5h\u00e4lsade med n\u00e5gra skott av de vid huvudkvarteret placerade j\u00e4rnkanonerna. Ett bedr\u00f6vligt omen var det att det var endast v\u00e5r biskops D. Gezellis adelsryttare, som stod ute som f\u00f6rpost, som blev skjutna. De fientliga trupperna som l\u00e4nge besk\u00e5dade de v\u00e5ras st\u00e5nd och l\u00e4ge, drog sig sedan tillbaka.<\/p>\n

Den 19 mot middagen s\u00e5g man fienden i full marsch. En grupp kom oantastad efter isen p\u00e5 \u00e4lven och steg upp\u00e5 norra \u00e5br\u00e4dden emot v\u00e5r v\u00e4nstra flygel. D\u00e4rp\u00e5 s\u00e5g man strax den andra gruppen av kavalleriet komma fram ur skogen och sl\u00f6t sig samman med den f\u00f6rra. Ungef\u00e4r kl. 1 gavs l\u00f6sen med v\u00e5ra stycken, som fienden inte dr\u00f6jde med att besvara. Nu red generalmajoren Armfelt framf\u00f6r alla regementen, bataljoner och skvadroner och uppmuntrade dem med ett kort tal och b\u00f6n. L\u00f6sen var: med Guds hj\u00e4lp.<\/p>\n

F\u00f6re slaget uppt\u00e4nde fienden sig ur v\u00e4gen en bondg\u00e5rd, ben\u00e4mnd Turpala p\u00e5 norra sidan av \u00e4lven. De v\u00e5ra retirerade mot Napo by, varigenom r\u00f6ken f\u00f6rdes och med v\u00e4dret och sn\u00f6gloppet i \u00f6gonen. Som sagt, var kavalleriet st\u00e4llt p\u00e5 flyglarna. De som var p\u00e5 den v\u00e4nstra, fick nog att g\u00f6ra men man s\u00e5g bedr\u00f6vligen, hur en del strax i b\u00f6rjan och f\u00f6rtid f\u00f6rs\u00f6kte komma undan.<\/p>\n

Vid de f\u00f6rsta skotten har general de la Barre redan varit i Gumila, som \u00e4r \u00bd mil fr\u00e5n platsen och bett l\u00e4nsman Gumse att laga sig undan. Emellertid h\u00f6ll v\u00e5rt infanteri sig j\u00e4mt tappert p\u00e5 v\u00e4nstra flygeln, som dock blev sekunderad av den h\u00f6gra, som inte hade n\u00e5gon fiende emot sig och d\u00e4rf\u00f6r beordrades in i striden \u00f6ver \u00e4lven in i elden med den v\u00e4nstra. De drev dock fiendens fotfolk redan tvenne resor tillbaka och er\u00f6vrade n\u00e5gra av deras vapen. Av v\u00e5rt kavalleri till h\u00f6ger vet jag ej om n\u00e5gon avlossade sin carabine eller pistol, ej heller av de till v\u00e4nster flera \u00e4n halva \u00c5bo l\u00e4ns Rytteri av 3 compagnier, som n\u00e5gra g\u00e5nger slog sig igenom, till den raske ryttm\u00e4staren Axel Buure av flera s\u00e5r f\u00f6ll ned och den hurtige majoren Freidenfelt, samt ryttm\u00e4staren Kuhlfelt sent nog kom ut, den f\u00f6rre d\u00f6dligen blesserad och n\u00e5gra dagar d\u00e4refter p\u00e5 retr\u00e4tten i Kronoby d\u00f6d, och den senare s\u00e5 s\u00e5rad, att han hela sommaren d\u00e4refter l\u00e5g sjuk och under kur i Sverige. Major Bleckert vid dragonerna blev ocks\u00e5 kvar p\u00e5 platsen, men ej flera av dem som var till h\u00e4st.<\/p>\n

Sedan v\u00e5rt rytteri l\u00e4mnat platsen och sin post \u00e5t fienden, kunde de ryska dragonerna stiga av och komma v\u00e5ra infanterister p\u00e5 ryggen. D\u00e5 blev det en obeslutsam strid och f\u00f6ljaktligen total slaktning p\u00e5 v\u00e5ra redliga fotm\u00e4n och de tog p\u00e5 alla sidor m\u00e5nga med sig i de d\u00f6das rike. M\u00e4rkligt \u00e4r att sedan alla v\u00e5ra infanteriofficerare var slagna, s\u00e5 kommenderade en underofficer resten av det 3. regementet.<\/p>\n

Kosackerna hade redan i b\u00f6rjan tr\u00e4ngt sig igenom skogarna, f\u00f6r att anfalla de v\u00e5ra i ryggen, men fick att g\u00f6ra med uppb\u00e5dsmanskapet, som var uppst\u00e4llt bakom linjerna. Femm\u00e4nningarna och Wasa Borgerskap stod i fronten, d\u00e4r de f\u00f6rh\u00f6ll sig som k\u00e4ckaste soldater. Dessa kosacker, som aldrig h\u00f6ll st\u00e5nd, v\u00e4nde sig d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6r att plundra det bagage som stod p\u00e5 bondsl\u00e4dar i stora m\u00e4ngder. De f\u00f6rf\u00f6ljde ocks\u00e5 de som flydde fr\u00e5n striderna och de m\u00f6tte en del av dessa vid Taipale g\u00e5rd, \u201dvilka d\u00e4r nedsablades\u201d.<\/p>\n

Slaget p\u00e5gick inte mera \u00e4n 2 \u2013 3 timmar och antalet p\u00e5 v\u00e5r lilla arm\u00e9 var 6\u00a0000 man, n\u00e4mligen 4\u00a0500 regulj\u00e4rt krigsfolk och vid pass 1\u00a0500 av uppb\u00e5dsmanskap fr\u00e5n Storkyro, Laihela, Lillkyro, Mustasaari, Malax och N\u00e4rpes socknar, samt Wasa Stads Borgerskap. Ryska arm\u00e9n d\u00e4remot s\u00e4gs ha varit 20\u00a0000 man stark men de uppgav sj\u00e4lva att i striderna hade inte mera \u00e4n 12\u00a0000 deltagit. Det fanns till och med s\u00e5dana som p\u00e5stod att endast 8\u00a0000 ryska soldater varit med. Ryssarna erk\u00e4nde inte heller att de skulle ha lidit n\u00e5gra f\u00f6rluster. Antalet av stupade och tillf\u00e5ngatagna finska soldater \u00e4r sv\u00e5rt att uppskatta, eftersom det finns varierande uppgifter.<\/p>\n

Platsen var nog full med d\u00f6da och \u00e4ven p\u00e5 \u00e4lven, d\u00e4r kroppar fl\u00f6t hela f\u00f6ljande sommar. Likas\u00e5 i skogarna och p\u00e5 myrarna d\u00e4romkring, d\u00e4r kroppar av de flyende hittades \u00e4nnu d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

De retirerande som flydde utefter en biv\u00e4g \u00f6ver mossen 1 \u00bd mil till V\u00f6r\u00e5 kunde vid framkomsten se att generalmajor de la Barre med sitt kavalleri hade kommit dit genom Lillkyro 3 mil utefter stora landsv\u00e4gen. Allmogen fr\u00e5n Nykarleby, som \u00e4mnade delta i slaget, var ocks\u00e5 p\u00e5 v\u00e4g \u00f6ver mossen. De kunde d\u00e4r hindra de jagande ryska kosackerna att rida i kapp de flyende.<\/p>\n

General Armfelt, som l\u00e4nge var med i slaget, slapp inte undan l\u00e4ngs den stora landsv\u00e4gen, utan for med de sina till Laihela och sedan till Vasa. Det var f\u00f6rst i Peders\u00f6re och Gamlakarleby som han hann upp den flyende finska arm\u00e9n.<\/p>\n

Armfelt var en g\u00e5ng omgiven av fienden och med n\u00e5gra andra slog han sig igenom, s\u00e5 tr\u00e4ffade han en rysk kapten, som ville ta honom till f\u00e5nga. Men s\u00e5 l\u00e4nge han hade kvar sin v\u00e4rja, var han inte s\u00e5 l\u00e4tt att gripa. Rysskaptenen som ocks\u00e5 var mera angel\u00e4gen om sitt eget liv \u00e4n en enslig f\u00e5nge, drog sig tillbaka. Kaptenen blev sedan degraderad och flydde \u00f6ver till Sverige.<\/p>\n

N\u00e4r alla flyende var samlade i \u201dGamle-Carleby\u201d,<\/em> s\u00e5 fanns det inte n\u00e5gon infanteriofficer med, d\u00e4remot nog s\u00e5dana som hade suttit till h\u00e4st.<\/p>\n

Efter att striden i Storkyro var \u00f6ver, s\u00e5 \u201dr\u00f6fvade och plundrade ryssarne grufveligen, slogo ihj\u00e4l gamle m\u00e4n och qvinnor, borttogo handtv\u00e4rkare, sj\u00f6m\u00e4n och ungdom af b\u00e4gge k\u00f6nen\u201d<\/em>. Ryssarna stannade n\u00e5gra veckor i Wasa, d\u00e4rifr\u00e5n trupper utskickades till Nykarleby och Peders\u00f6re.<\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 mars m\u00e5nad 1714, b\u00f6rjade de dra sig tillbaka l\u00e4ngs med tv\u00e5 v\u00e4gar. Infanteriet gick strandv\u00e4gen f\u00f6rbi Kristinestad, Bj\u00f6rneborg och Raumo till Nystad, medan kavalleriet red till Tavastehus genom Lappo och Ruovesi. De finska trupperna drog sig allt l\u00e4ngre norrut mot Brahestad, d\u00e4r de stannade till h\u00f6sten. Det var truppernas sista post i Finland och \u00d6sterbotten.<\/p>\n

Major Maxa, som fr\u00e5n Gamlakarleby blev skickad till Wasa f\u00f6r att anh\u00e5lla av ryssarna om de fick begrava de stupade. Han fick d\u00e5 beskedet att de snart kommer att l\u00e4mna orten. Ryssarna tackade sitt kavalleri, som \u201dvarit dem befordeligt. De ber\u00f6mde ej sitt Infanterie, utan tillskefvo sina dragoner segern i Storkyro\u201d.<\/p>\n

Den 26 augusti 1714 anl\u00e4nde kosackerna med hela dess styrka strandv\u00e4gen f\u00f6rbi Wasa och tog nattl\u00e4ger i Laihela. Samma dag anl\u00e4nde den ryska gal\u00e4rflottan med infanteriet p\u00e5 fj\u00e4rden i Wasa.<\/p>\n

Den 27 attackerade kosackerna de svenska f\u00f6rvakten i V\u00f6r\u00e5 mellan Tuckor och Kovikjoki, som de drev p\u00e5 flykt efter att ha avlivat tv\u00e5 ryttare. Dock blev en rysk frikosack, som tidigare hade visat stor tapperhet och h\u00f6gaktning, genomskjuten av en svensk ryttarkorpral. N\u00e5gra dagar senare anl\u00e4nde hela den ryska flottan med infanteriet till Nykarleby, som kommenderades av generalamiralen Apraxin. Samtidigt anl\u00e4nde dit ocks\u00e5 allt det kavalleri, b\u00e5de dragoner och kosacker, som hade marscherat l\u00e4ngs strandv\u00e4gen fr\u00e5n \u00c5bo l\u00e4n till Wasa, som enligt ryssarnas egen utsago skulle ha bildat en arm\u00e9 p\u00e5 tillsammans 40\u00a0000 man. Deras avsikt var att i den \u201dnegden lefverera de Swenske en bataille, d\u00e4rtill de ber\u00e4ttade sig varit anmante af General Major Armfeldt\u201d.<\/em><\/p>\n

Men vid framkomsten fanns d\u00e4r inga svenska trupper. I st\u00e4llet skickade de en flotta med gal\u00e4rer till V\u00e4sterbotten, d\u00e4r de den 18 september br\u00e4nde ner Ume\u00e5 stad. Den \u00f6vriga flottan drog sig tillbaka till \u00c5bo medan kavalleriet blev kvar i \u00d6sterbotten och de drog sig allt l\u00e4ngre norrut. F\u00f6rtruppen bestod av kosacker och ett regemente dragoner, anf\u00f6rda av \u00f6verste Manstein. Efter honom f\u00f6ljde generalmajor Tzekin med de \u00f6vriga dragonerna, som tillsammans med f\u00f6rtruppen uppgick till 4\u00a0000 man. Dessa trupper bem\u00e4ktigade sig hela \u00d6sterbotten innan 1714 \u00e5rs slut.<\/p>\n

Efter dessa trupper anl\u00e4nde generall\u00f6jtnant Bruce med 6\u00a0000 dragoner \u00f6ver Tavastskogen och anl\u00e4nde i b\u00f6rjan p\u00e5 november m\u00e5nad till Gamlakarleby. D\u00e4rifr\u00e5n uts\u00e4nde de sina universaler till socknarna runtomkring, f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra befolkningen frid och beskydd. Den h\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringen blev inte ens h\u00e5llit och efterkommit, varken av Bruce sj\u00e4lv eller av hans trupper, f\u00f6r de m\u00f6rdade, h\u00e4rjade och sk\u00f6vlade utan \u00e5terh\u00e5llsamhet.<\/p>\n

Generall\u00f6jtnant Bruce med sina trupper t\u00e5gade inte l\u00e4ngre \u00e4n till Kalajoki, d\u00e4rifr\u00e5n han \u201dwid slutet af Decembri drog sig tilbaka till Finland, och kom icke widare til \u00d6sterbotten\u201d<\/em>.<\/p>\n

\u00c5r 1715 om v\u00e5ren drog generalmajor Tzekin, som d\u00e5 ensam hade kommando i hela \u00d6sterbotten, allt sitt manskap fr\u00e5n Norrbotten. Hans trupper slog l\u00e4ger i Storkyro och f\u00f6ljande sommar 1716 i Lillkyro. Under denna tid var han ocks\u00e5 i de s\u00f6dra socknarna och utgav f\u00f6rs\u00e4kran om hemfrid och s\u00e4kerhet f\u00f6r inbyggarna p\u00e5 orten.<\/p>\n

H\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljde under \u00e5ren 1715 och 1716 en tid d\u00e5 folket till liv och lemmar blev n\u00e5gorlunda f\u00f6rskonade i s\u00f6dra h\u00e4radet. Egendomarna d\u00e4remot som kunde anv\u00e4ndas till livsuppeh\u00e4lle f\u00f6r ryssarna, blev dock borttaget d\u00e4r s\u00e5dant fanns. Detta f\u00f6rorsakade en verklig hungersn\u00f6d och detta fr\u00e4mst d\u00e4rf\u00f6r att \u00e5krarna b\u00e5de i Storkyro och Lillkyro p\u00e5 grund av de ryska soldaterna l\u00e5g i linda och inte kunde odlas. Det var ju ocks\u00e5 brist p\u00e5 dragare och uts\u00e4de.<\/p>\n

Under de h\u00e4r \u00e5rens vintrar ut\u00f6vade de ryska trupperna en oerh\u00f6rd och om\u00e4nsklig tyranni. Ingen m\u00e4nniska norr om Kalajoki, som ryssen fick tag i, antingen i skogen eller i g\u00e5rden, fick njuta n\u00e5gon pardon eller beh\u00e5lla livet. Det var ocks\u00e5 ytterst f\u00e5 av dessa , som blev r\u00e4tteligen dr\u00e4pta med gev\u00e4r. I st\u00e4llet var det ett \u201dpiskande, br\u00e4nnande, stekande och str\u00e4ckande \u00f6mkeligen och l\u00e5ngsamt pinade till d\u00f6ds; j\u00e4mv\u00e4l med s\u00e5dana pl\u00e5gor af daga tagna, at man f\u00f6r tukt icke m\u00e5 n\u00e4mna alt\u201d.<\/em><\/p>\n

Ibland annat vill man dock ber\u00e4tta om byn Ypp\u00e4ri i Pyh\u00e4joki, som blev kringr\u00e4nd av ryssar \u00e5r 1716. Folket d\u00e4r hade inte h\u00f6rt n\u00e5got om ryssarnas ankomst och de blev alla tillf\u00e5ngatagna. De st\u00e4ngdes in i ett p\u00f6rte och d\u00e4rifr\u00e5n togs det ut en i taget till ett hus p\u00e5 Nissil\u00e4 hemman, d\u00e4r de f\u00f6rst blev piskade, s\u00e5 att \u201dk\u00f6ttet svall upp i stora walkar p\u00e5 deras kropp, p\u00e5 hvilken s\u00e5rade kropp sedan blef gjord eld af n\u00e4fver eller halm, som s\u00e5 l\u00e4nge br\u00e4ndes at k\u00f6ttet \u00f6fver alt brann till en svart skorpa, hvilket blef afskapad med n\u00e5gon gammal och hvass sopqvast eller granqwistar, som sedan \u00e5ter p\u00e5 nytt piskades och stektes, s\u00e5 l\u00e4nge lifwet satt i m\u00e4nniskan. Under all den tid som den el\u00e4ndiga menniskan s\u00e5 handterades, s\u00e5 m\u00e5ste hon vara upph\u00e4ngd s\u00e5 h\u00f6gt, at f\u00f6ttere woro 1 til 3 qwarter upp ifr\u00e5n marken, p\u00e5 s\u00e5dant s\u00e4tt, at b\u00e4gge h\u00e4nderne bakbundos ihop om handlederne, deruti sedan ett rep f\u00e4stades, som blef kastadt \u00f6fwer n\u00e5gon \u00e5s eller annan h\u00f6gt befindtlig stock; och s\u00e5ledes upphissades kroppen af de ihopbundne armarne som v\u00e4nde sig bakw\u00e4nt \u00f6fwer hufvudet, och h\u00e4ngde s\u00e5 pinarom till pass, at de icke beh\u00f6fde kr\u00f6ka deras rygg. Widare bands b\u00e4gge f\u00f6tterne ihop, och sattes antingen stock eller st\u00e5ng deremllan, hvarp\u00e5 de tryckte och dermed uttr\u00e4ngde och str\u00e4ckte alla lemmar, at menniskan icke fick en g\u00e5ng kr\u00f6ka sig eller draga sina senor ihop\u201d<\/em>.<\/p>\n

Detta allt var ryssarnas egentliga maner till att pina och pl\u00e5ga folket i \u00d6sterbotten. P\u00e5 detta s\u00e4ttet ber\u00e4ttade kapellanen i Pyh\u00e4joki Wilander, att 120 personer i Ypp\u00e4ri by blivit p\u00e5 en g\u00e5ng stekta till d\u00f6ds, s\u00e5 att \u201din\u00e4lfvorna af somlige kommit ut genom ryggen; ibland hvilka \u00e4fwen warit en hafvande qwinna, med hvilken samma process blifvit brukad, s\u00e5 att allt k\u00f6tt som p\u00e5 hennes rygg warit, blifvit av piskor och eld f\u00f6rt\u00e4rdt, s\u00e5 at fostrets arm, som l\u00e5g i hennes lif, hafver kommit ut genom hennes rygg.”<\/em><\/p>\n

Dessa 120 personer, sade denna kapellan, hade han jordf\u00e4st uti en grav i just denna by.<\/p>\n

Det andra s\u00e4ttet att pl\u00e5ga m\u00e4nniskor, var att bakugnen eldades r\u00f6d het och m\u00e4nniskan bakbunden om h\u00e4nder och f\u00f6tter, naken \u201dblef deruti insluten och s\u00e5ledes lefwande stekt; p\u00e5 hwilket maner en Corporal vid namn Ivan Carela l\u00e4t uti Lumijoki \u00e5r 1715 in Februario w\u00e4l 40 menniskor stekas; och ber\u00e4ttades sedan af de undsluppne, at Ryssarne p\u00e5 Karl\u00f6n \u00e5r 1716 p\u00e5 s\u00e5dant s\u00e4tt f\u00f6rgjort alt det folk som de funnit i ben\u00e4mnda socken. Dessutom hafwa de allest\u00e4des en och flera personer i g\u00e5rden, ja ofta hela hush\u00e5llet p\u00e5 en g\u00e5ng, samt somligst\u00e4desden ena nu den andra en annan g\u00e5ng, p\u00e5 f\u00f6ren\u00e4mnda s\u00e4tt och annat pinligt s\u00e4tt af daga tagit; och s\u00e5lunda blef p\u00e5 mera \u00e4n barbariskt wis folket i \u00d6sterbotten handterat och otaligas lif p\u00e5 grufveligt s\u00e4tt afskurit.\u201d<\/em><\/p>\n

Den ryska tsaren var nog oskyldig till dessa brott, som hade utf\u00f6rts av hans generaler eller p\u00e5 deras order. Detta kunde erfaras om n\u00e5gon av landets inbyggare fick tillf\u00e4lle att komma inf\u00f6r den h\u00f6ga bef\u00e4lhavaren, f\u00f6r att besv\u00e4ra sig \u00f6ver n\u00e5gon of\u00f6rr\u00e4tt eller \u00f6verv\u00e5ld, s\u00e5 blev genast f\u00f6r\u00f6varna straffade om de kunde hittas, flera g\u00e5nger till och med livet. Men det ogudaktiga och sn\u00e5la folkslag som ryssarna var, kunde de inte n\u00f6ja sig med det som \u00f6verheten befallt, utan tr\u00e4ngtade efter landsfolkets egendom. Allts\u00e5 den egendom som de trodde var bortg\u00f6md och genom att pina ville tvinga folk att bek\u00e4nna var den fanns g\u00f6md. De som pinades bek\u00e4nde och uppvisade vad de hade g\u00f6mt, och d\u00e4rf\u00f6r fick ryssarna en vana, uti ett raseri v\u00e4rre \u00e4n vildar bestar utan f\u00f6rskonade tyranniserade.<\/p>\n

Det vet man ocks\u00e5 av erfarenhet ber\u00e4tta, att ju mera n\u00e5gon pinades och erk\u00e4nde, ju mera ville de ha. Och det s\u00e5 l\u00e4nge som den pinade h\u00f6lls vid liv. Den pinade kunde inte v\u00e4nta sig n\u00e5gon lindring, trots att han kunde uppge o\u00e4ndliga skatter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel inf\u00f6rd i 3 olika nummer av \u201dTidningar Utgifne af et S\u00e4llskap i \u00c5bo\u201d \u00e5r 1776. Artikeln \u00e4r spr\u00e5kligt rej\u00e4lt f\u00f6rnyad, enligt b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga. \u00d6sterbotten hade fram till \u00e5r 1713 \u00f6ver 100 \u00e5r varit oanf\u00e4ktat av fientligt v\u00e5ld, allt ifr\u00e5n Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ryska infallet i \u00d6sterbotn, \u00e5ren 1713 och f\u00f6lj.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8207,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-9869","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9869","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=9869"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9869\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9873,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9869\/revisions\/9873"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8207"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=9869"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}