{"id":8556,"date":"2018-05-25T23:16:20","date_gmt":"2018-05-25T21:16:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8556"},"modified":"2021-08-02T09:07:50","modified_gmt":"2021-08-02T06:07:50","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1891","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=8556","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1891."},"content":{"rendered":"

Nya Pressen 20.4.1891:<\/span><\/p>\n

Verkningar av emigrationen f\u00e5r man utan allt tvivel sp\u00e5ra i det stora procenttal fr\u00e5nvarande vid de i dessa dagar i Kristinestad h\u00e5llna v\u00e4rnepliktsuppb\u00e5den med \u00d6vermark, N\u00e4rpes, Kask\u00f6 stad, Kristinestad stads- och landsf\u00f6rsamling, Sideby, B\u00f6tom och Lappfj\u00e4rd f\u00f6rsamlingar. Av fr\u00e5n dessa f\u00f6rsamlingar uppb\u00e5dade hela antalet 307 v\u00e4rnepliktiga hade n\u00e4mligen tillst\u00e4deskommit 161 eller endast obetydligt \u00f6ver halva antalet, eller 52 proc. F\u00f6rfallol\u00f6st hade uteblivit 48 %. S\u00e5som uteblivna figurerar v\u00e4rnpliktiga fr\u00e5n N\u00e4rpes och Kristinestads b\u00e5da f\u00f6rsamlingar med det st\u00f6rsta procentantalet eller 56 %.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev 30.7.1891<\/span> att senaten har godk\u00e4nt skolinspekt\u00f6rens f\u00f6rslag om att ink\u00f6pa 2 svarvstolar till ett par folkskolor, varav den ena var Dagsmark folkskola. Kostnaden f\u00f6r b\u00e5da var 80 mark.<\/span><\/span><\/p>\n

Folkw\u00e4nnen 24.8.1891:<\/span><\/p>\n

Mycket har jag inte f\u00f6r denna g\u00e5ng att f\u00f6rt\u00e4lja h\u00e4rifr\u00e5n. Tiden g\u00e5r h\u00e4r sin vanliga j\u00e4mna g\u00e5ng, utan att f\u00f6rete n\u00e5gon m\u00e4rkbar rubbning varken i det ena eller det andra f\u00f6rh\u00e5llandet. V\u00e5ra landsbor och jordbrukare h\u00e5ller som b\u00e4st p\u00e5 med r\u00e5gsk\u00f6rden, som tyckes bli god. Med v\u00e5rs\u00e4den \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet annorlunda. S\u00e5v\u00e4l kornet som havren har mer eller mindre tagit skada av den l\u00e5ngvariga torkan. Dock antar m\u00e5ngen jordbrukare att dessa s\u00e4desslag p\u00e5 ganska m\u00e5nga st\u00e4llen kommer att ge en b\u00e4ttre avlastning \u00e4n man f\u00f6rmodar. H\u00f6sk\u00f6rden har utfallit d\u00e5ligt i dessa trakter. P\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen i Lappfj\u00e4rd och N\u00e4rpes har \u00e4ngarna varit s\u00e5 d\u00e5ligt bevuxna, att det knappt l\u00f6nat m\u00f6dan att b\u00e4rga dem. Torkan och \u00e4ngsmasken \u00e4r orsaken till den klena h\u00f6v\u00e4xten. \u00c4ngsmasken f\u00f6rekom till en s\u00e5 stor m\u00e4ngd p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen i N\u00e4rpes, att dessa skadedjur kr\u00f6p till och med i brunnarna. Hela vattenytan blev d\u00e4rigenom gr\u00f6n. I s\u00e5dana brunnar m\u00e5ste man d\u00e4rf\u00f6r upphinka flere s\u00e5ar vatten f\u00f6r att f\u00e5 bort all mask d\u00e4rifr\u00e5n. P\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen m\u00e5ste man \u00f6sa sina brunnar alldeles torra f\u00f6r att kunna f\u00e5 bort alla maskar. P\u00e5 ett st\u00e4lle d\u00e4r \u00e4ngar omger ett boningshus, var man verkligen tvungen att st\u00e4nga f\u00f6rstugud\u00f6rren, f\u00f6r att d\u00e4rigenom hindra de ludna pl\u00e5goandarna att krypa in i stugan.<\/p>\n

Vad potatisen vidkommer, torde denna nyttiga rotfrukt i h\u00f6st ge en god avkastning. Tillf\u00f6ljd av en l\u00e5ngvarig torka \u00e4r pot\u00e4terna sm\u00e5, men f\u00f6rblir v\u00e4derleken vacker, hinner de nog \u00e4nnu v\u00e4xa.<\/p>\n

Kristinestads frivilliga brandk\u00e5r firade s\u00f6ndagen den 9 augusti 1891 sin sedvanliga \u00e5rsfest i stadens park med s\u00e5ng, musik och dans. Folk hade i m\u00e4ngd samlats till staden. De allra flesta personer av allmogen var fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och N\u00e4rpes. P\u00e5 hemresan k\u00f6rde en 25-\u00e5rig bondson fr\u00e5n N\u00e4rpes omkull med den p\u00e5f\u00f6ljd, att han fick sitt huvud illa skadat. Huvudsk\u00e5len \u00e4r n\u00e4stan krossad. Han ligger h\u00e4r under l\u00e4karev\u00e5rd. Huruvida han mera kan tillfriskna \u00e4r os\u00e4kert.<\/p>\n

N\u00e4sta s\u00f6ndag, om v\u00e4derleken \u00e4r l\u00e4mplig, kommer h\u00e4r att bli kappsegling.<\/p>\n

Pr\u00e4stval f\u00f6r bes\u00e4ttande av den sistlidne v\u00e5r i Kristinestads landsf\u00f6rsamling lediga kapellanstj\u00e4nsten f\u00f6rsiggick i g\u00e5r i h\u00e4rvarande kyrka. Valf\u00f6rr\u00e4ttaren var pastor O. Hannelius fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. De flesta r\u00f6ster vid detta val tillf\u00f6ll t. f. kapellanen i Eken\u00e4s, Georg Laur\u00e9n. Laur\u00e9n fick r\u00f6ster f\u00f6r 1254 mark. N\u00e4rmast honom i r\u00f6stetalet var tj\u00e4nstf\u00f6rr\u00e4ttande kyrkoherden i Ecker\u00f6 A. Friberg med r\u00f6ster f\u00f6r 371 mark. Den tredje s\u00f6kanden, kapellanen i Kask\u00f6 K. E. Meno, tillf\u00f6ll r\u00f6ster f\u00f6r 32 mark.<\/p>\n

\u2014 Det st\u00f6rsta fartyg, som bes\u00f6kt v\u00e5r hamn, \u00e4r skeppet \u201dPallas” fr\u00e5n Wasa. Detta skepp h\u00e5ller 1 251 registerton och tillh\u00f6r Wasarederibolaget, som k\u00f6pt detsamma i Amsterdam. Fartyget \u00e4r byggt av j\u00e4rn, tr\u00e4 och koppar. Hela den inre byggnaden best\u00e5r av vid varandra fastgjorda j\u00e4rnpl\u00e5tar, vartill sedan \u00e4r fogade 4 tums tjocka tr\u00e4plankor. Dessa \u00e5ter \u00e4r utv\u00e4ndigt beslagna med koppar, som s\u00e5ledes \u00e4r n\u00e4rmast vattnet.<\/p>\n

Nya Pressen 7.9.1891:<\/span><\/p>\n

Drunknad.<\/strong> Maskinisten Frans Viktor Erik Vesterg\u00e5rd fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som var i tj\u00e4nst p\u00e5 \u00e5ngaren Benvik fr\u00e5n Kask\u00f6, drunknade natten mot senaste tisdag i Kask\u00f6 sund. Han antas i m\u00f6rkret ha snavat \u00f6ver landg\u00e5ngen och fallit i vattnet mellan b\u00e5ten och bryggan. H\u00e4ndelsen var ok\u00e4nd tills liket hittades p\u00e5 morgonen.<\/span><\/span><\/p>\n

Wasa Tidning 29.9.1891:<\/span><\/p>\n

Lappfj\u00e4rds kommuns tj\u00e4nstem\u00e4n<\/strong>. Vid den 17 september 1891 h\u00e5llen kommunalst\u00e4mma i Lappfj\u00e4rd \u00e5tervaldes till st\u00e4mmans ordf\u00f6rande folkskoll\u00e4raren J.J. Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Dagsmark.. Till vice ordf\u00f6rande uts\u00e5gs bonden Henrik Klockars. Till kommunaln\u00e4mndens ordf\u00f6rande valdes bonden Karl Johansson Bj\u00f6rses och till vice ordf\u00f6rande bonden Johan Viktor Lillg\u00e4ls. Till fattigv\u00e5rdsstyrelsens ordf\u00f6rande \u00e5tervaldes kapellanen O. A. Hannelius.<\/p>\n

Wasa Tidning 1.10.1891:<\/span><\/p>\n

Till d\u00f6ds knivad h\u00e4st. Den 5 september 1891 d\u00e5 en Kauhajokibo ensam f\u00e4rdades med h\u00e4st p\u00e5 skogsv\u00e4gen mellan Lappfj\u00e4rd och B\u00f6tom, blev han upphunnen av n\u00e5gra ok\u00e4nda, druckna personer, av vilka den ena med kniv skar av strupen p\u00e5 Kauhajokibons h\u00e4st. Man hoppas vara v\u00e5ldsverkarna p\u00e5 sp\u00e5ren.<\/p>\n

Wasa Tidning 8.10.1891:<\/span><\/p>\n

Skogshandel<\/strong>. B\u00e4ckelunds pr\u00e4stg\u00e5rds skog i Lappfj\u00e4rds socken omfattande 14,006 stammar har den 28 september inropats p\u00e5 auktion av handlanden F. A. Juselius i Bj\u00f6rneborg till ett pris av 38,003 mk.<\/p>\n

Borg\u00e5bladet 15.10.1891:<\/span><\/p>\n

Fackorgan f\u00f6r landets svenska folkskoll\u00e4rark\u00e5r.<\/strong> Vid \u00e5 Dagsmark folkskola i Lappfj\u00e4rd den 10 september h\u00e5llet folkskoll\u00e4rarm\u00f6te uttalade sig samtliga n\u00e4rvarande f\u00f6r behovet av ett fackorgan f\u00f6r landets svenska folkskoll\u00e4rarpersonal. Man trodde sig visserligen ha sk\u00e4l att frukta f\u00f6r dess ekonomiska existens, men ville dock inte ge upp allt hopp i synnerhet om en garantiteckning skulle \u00e5stadkommas. Man besl\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r anmoda folkskoll\u00e4raren Wadstr\u00f6m att tr\u00e4da i f\u00f6rbindelse med f\u00f6r saken intresserade personer.<\/p>\n

\u00d6stra Nyland 18.10.1891:<\/span><\/p>\n

Vid ett p\u00e5 Dagsmark folkskola i Lappfj\u00e4rd den 10 september h\u00e5llit folkskoll\u00e4rarm\u00f6te diskuterades bland annat fr\u00e5gan om \u201dhwad \u00e4r att erinra i afseende \u00e5 nu g\u00e4llande stadganden ang\u00e5ende ordning och disciplin i folkskolan?”<\/p>\n

Fr\u00e5gan refererades av folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m, som yttrade :<\/p>\n

\u201dEnvar, som helst litet sysslat med undervisning, har nog erfarit att elevernas g\u00f6rande och l\u00e5tande tyv\u00e4rr allt f\u00f6r ofta vill r\u00e5ka i strid med den f\u00f6r skolans trevnad och fruktb\u00e4rande verksamhet fastst\u00e4llda ordning. Det \u00e4r i sanning ett av uppfostrarnas inte minst viktiga v\u00e4rv att leda till r\u00e4tta en missriktad, samt till sj\u00e4lvsv\u00e5ld och olater ben\u00e4gen natur. Den tillf\u00e4lliga f\u00f6rseelsen under l\u00e4rotimmen torde dock i de flesta fall kunna p\u00e5 bar g\u00e4rning beivras och motarbetas genom en, efter f\u00f6rseelsens beskaffenhet l\u00e4mpad, tillf\u00e4llig bestraffning. Men det ges \u00e4ven f\u00f6rseelser, som inte tyckas kunna motarbetas av lagstadgade disciplin\u00e4ra bestraffningar. Jag \u00e5syftar det beklagliga f\u00f6rh\u00e5llandet att eleven icke alltid iakttager \u201dstadgad ordning samt regelbunden och oavbruten skolg\u00e5ng under f\u00f6reskriven l\u00e4rotid”. Inte s\u00e4llan uteblir eleverna fr\u00e5n skolan av minsta \u2014 ofta nog uppdiktad \u2014 anledning, f\u00f6r att bitr\u00e4da i hemmen. Att dylika ofta \u00e5terkommande f\u00f6rsummelser \u00e4r i h\u00f6g grad klanderv\u00e4rda, har ofta med fullt ber\u00e4ttigande framh\u00e5llits.<\/p>\n

Best\u00e4mmelserna \u00a7\u00a7 95 och 96 av v\u00e5rt lands nu g\u00e4llande folkskolef\u00f6rordning av den 11 maj 1866 avser visserligen att st\u00e4vja ett dylikt ofog men erfarenheten visar, att dessa stadganden \u00e4r en d\u00f6d bokstav, d\u00e5 d\u00e4ri n\u00e4mnda straffbest\u00e4mmelser sv\u00e5rligen kunna komma till sin till\u00e4mpning. En elev, som utan f\u00f6r\u00e4ldrars eller m\u00e5lsm\u00e4ns till\u00e5telse f\u00f6rsummar l\u00e4rotimmarna, skall, enligt f\u00f6ren\u00e4mnda f\u00f6rordning, underkastas disciplin\u00e4r behandling, men det kan h\u00e4nda att eleven, n\u00e4r han anar dylikt, vilket icke \u00e4r om\u00f6jligt, l\u00e4mnar skolan f\u00f6r att undg\u00e5 straff. Ofta kan \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ldrarna till f\u00f6ljd av klemighet f\u00f6r sitt barn medge att det f\u00e5r l\u00e4mna skolan f\u00f6r att inte bli straffat. En elev, som trots sin l\u00e4rares f\u00f6rbud bes\u00f6ker t.ex. ett br\u00f6llop som s.k. golvst\u00e5ndare eller\u00a0 dylikt och till f\u00f6ljd av denna \u00f6vertr\u00e4delse v\u00e4ntar straff, kan \u2014 f\u00f6r att undg\u00e5 straffet \u2014 alls icke infinna sig till skolan. Likas\u00e5 kan en elev, utan anm\u00e4lning och utan n\u00e5gon slags giltig orsak, sakl\u00f6st f\u00f6r alltid l\u00e4mna skolan. Lagstiftaren har h\u00e4r p\u00e5tagligen l\u00e4mnat den fria sj\u00e4lvbest\u00e4mningsr\u00e4tten \u2014 och h\u00e4r p\u00e5 st\u00e4llet godtycket och likgiltigheten \u2014 alltf\u00f6r stort spelrum, vilket m\u00e5ste ha menliga f\u00f6ljder. Att en elev d\u00e5 och d\u00e5 utan straff f\u00e5r bryta skolans ordning, m\u00e5ste bet\u00e4nkligt \u00e4ventyra \u00e4ven \u00f6vriga elevers – om ock dunkla – r\u00e4ttsmedvetande, som \u00e4ven i dylika fall fordrar att brottet skall f\u00f6rsonas med straff. Ty eleven kan inte \u2013 d\u00e4rest samvetet \u00e4r vaket \u2013 finna sig tillfredsst\u00e4lld med mindre \u00e4n att han vet sig genom straffet vara f\u00f6rsonad. Och d\u00e5 straffet hos den felande verkat f\u00f6rskr\u00e4ckelse f\u00f6r felet, har straffet blivit f\u00f6rb\u00e4ttringsmedel; och det \u00e4r d\u00e4rh\u00e4n skolan skall str\u00e4va med sin tuktande verksamhet.<\/p>\n

Jag tror att m\u00e5nga elever skrattar, n\u00e4r de utan till\u00e5telse sakl\u00f6st f\u00e5r l\u00e4mna skolan och bryta dess ordning, och skolan st\u00e5r vanm\u00e4ktig att bestraffa och st\u00e4vja ett dylikt ofog. Likasom legohjonet kan inst\u00e4llas, n\u00e4r det f\u00f6rl\u00f6per sin tj\u00e4nst, f\u00f6r att kvarst\u00e5 den avtalade tj\u00e4nstetiden, borde \u00e4ven folkskoleeleven n\u00e4r han l\u00e4mnar skolan under f\u00f6reskriven l\u00e4rotid, kunna inst\u00e4llas f\u00f6r att kvarst\u00e5 den tid avtalet g\u00e4ller, d.v.s. under p\u00e5g\u00e5ende l\u00e4setermin. F\u00f6r att f\u00f6rstn\u00e4mnda ol\u00e4genheter m\u00e5 kunna tillb\u00f6rligen motarbetas och avhj\u00e4lpas \u00e4r det h\u00f6gst n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00e4llande f\u00f6rordning ang\u00e5ende ordning och disciplin skulle erh\u00e5lla \u00e4ndrad lydelse samt f\u00f6ljande till\u00e4gg:<\/p>\n

Om elev, med eller utan f\u00f6r\u00e4ldrars eller m\u00e5lsmans begivande, utan laga f\u00f6rfall f\u00f6rsummar l\u00e4rotimmarna under f\u00f6reskriven l\u00e4rotid, eller ock utan anm\u00e4lning och till\u00e5telse l\u00e4mnar skolan \u2014 antingen f\u00f6r att undg\u00e5 straff f\u00f6r beg\u00e5ngen f\u00f6rseelse eller av annan orsak \u2014 \u00e5ligger det vederb\u00f6rande polismyndighet att p\u00e5 d\u00e4rom skedd anm\u00e4lan vidtaga s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd, att den f\u00f6rsumlige eller brottslige m\u00e5 p\u00e5 best\u00e4md tid inst\u00e4llas, f\u00f6r att antingen kvarh\u00e5llas i skolan eller underkastas s\u00e5dan disciplin\u00e4r behandling, som f\u00f6rseelsen kr\u00e4ver.<\/p>\n

\u00d6vriga l\u00e4rare och l\u00e4rarinnor, spm yttrade sig i fr\u00e5gan, ansl\u00f6t sig till referentens f\u00f6rslag. Man hoppas visserligen att dylika fall, d\u00e5 elever utan anm\u00e4lning och till\u00e5telse l\u00e4mnar stolan, vore s\u00e4llsynta, men d\u00e5 s\u00e5dant verkligen f\u00f6rekommer och ej h\u00e4ller \u00a7 68 i g\u00e4llande folkskolef\u00f6rordning avser eller medgiver en s\u00e5dan avviken elevs inst\u00e4llande, vore den av referenten f\u00f6reslagna lagbest\u00e4mmelsen fullkomligt p\u00e5 sin plats.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nya Pressen 20.4.1891: Verkningar av emigrationen f\u00e5r man utan allt tvivel sp\u00e5ra i det stora procenttal fr\u00e5nvarande vid de i dessa dagar i Kristinestad h\u00e5llna v\u00e4rnepliktsuppb\u00e5den med \u00d6vermark, N\u00e4rpes, Kask\u00f6 stad, Kristinestad stads- och landsf\u00f6rsamling, Sideby, B\u00f6tom och Lappfj\u00e4rd f\u00f6rsamlingar. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1891.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8548,"menu_order":1891,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8556","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8556","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8556"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8556\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14052,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8556\/revisions\/14052"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8556"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}