{"id":8346,"date":"2018-04-29T14:28:37","date_gmt":"2018-04-29T12:28:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8346"},"modified":"2018-04-29T14:28:37","modified_gmt":"2018-04-29T12:28:37","slug":"jakob-august-estlander-1831-1881","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=8346","title":{"rendered":"Jakob August Estlander (1831-1881)."},"content":{"rendered":"

Jakob var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd och han var son till kyrkoherden Jakob Jonas Estlander (1785-1854). Jakob var bror till Carl Gustaf Estlander <\/strong><\/a>(1834-1810), professorn som grundade Svenska Litteraturs\u00e4llskapet och som skrev m\u00e5nga b\u00f6cker och tidningsartiklar. Jakob hade \u00e5tminstone 2 s\u00f6ner: Ernst Henrik (1879-1949) som var professor i juridik och Axel Gustaf (1876-1930) som var arkitekt och b\u00e5tkonstrukt\u00f6r.<\/span><\/p>\n

Underr\u00e4ttelsen fr\u00e5n Sicilien om statsr\u00e5det Estlanders sv\u00e5ra sjukdomstillst\u00e5nd, vilken vi i s\u00f6ndags i en kort notis meddelade, f\u00f6ljdes snart av det sm\u00e4rtsamma budskapet om hans d\u00f6d, vilken intr\u00e4ffade i Messina sistlidne l\u00f6rdag den 5 Mars, kl. 2 e. m.<\/p>\n

Sedan flera \u00e5r tillbaka lidande av en hals- eller br\u00f6st\u00e5komma, som han sj\u00e4lv ans\u00e5g f\u00f6r mycket bet\u00e4nklig, hade den nu avlidne s\u00f6kt lindring och bot f\u00f6r sitt lidande genom t\u00e4ta resor till mildare trakter. S\u00e5 begav han sig ocks\u00e5 nu i sistlidne september m\u00e5nad, \u00e5tf\u00f6ljd av sin maka och sitt yngsta barn, ned\u00e5t s\u00f6dern och hade tillbragt de senaste m\u00e5naderna p\u00e5 Sicilien. Det milda klimatet hade verkat gynnsamt p\u00e5 hans h\u00e4lsa, tills han f\u00f6r ett par veckor sedan angreps av en febersjukdom, den i Italien st\u00e4ndigt hemmastadda malarian, vilken borttog alla hans krafter och b\u00e4ddade \u00e5t honom en tidig grav d\u00e4r l\u00e5ngt borta fr\u00e5n hemmet.<\/p>\n

Jakob Estlander var \u00e4nnu inte 50 \u00e5r gammal. Han var f\u00f6dd den 24 december 1831 i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r hans fader var kyrkoherde och prost. Fr\u00e5n Wasa gymnasium kom han 1848 till universitetet och vann snart inom studentv\u00e4rlden genom m\u00e5ngahanda framst\u00e5ende egenskaper stort f\u00f6rtroende och anseende. Promoverad filosofie magister 1853, v\u00e4nde han sig \u00e5t de medicinska studierna, blev medicine kandidat 1856 och efter att ett \u00e5r ha tj\u00e4nstgjort vid Serafimer-lasarettet i Stockholm, licentiat 1858. Samtidigt ans\u00f6kte han den d\u00e5 ledigblivna professionen i kirurgisk klinik, f\u00f6r vilken han efter en f\u00f6retagen l\u00e4ngre studieresa i flera av Europas l\u00e4nder avlade specimen f\u00f6ljande \u00e5r med den framg\u00e5ng, att han vid en ovanligt tidig \u00e5lder i b\u00f6rjan av 1860 erh\u00f6ll fullmakt p\u00e5 n\u00e4mnde profession.<\/p>\n

Vid denna l\u00e4rostol kvarstod han \u00e4nda till sin d\u00f6d och har f\u00f6rv\u00e4rvat sig ett odelat anseende som lycklig l\u00e4rare och som utm\u00e4rkt kirurgisk operat\u00f6r. F\u00f6r den kirurgiska undervisningens befordran har han med iver arbetat p\u00e5 \u00e5stadkommandet av ett nytt och stort kirurgiskt sjukhus, f\u00f6r vilket ocks\u00e5 ritningarna \u00e4r f\u00e4rdiga, trots att han inte fick se byggnadsarbetet p\u00e5b\u00f6rjas.<\/p>\n

\u00c4ven som f\u00f6rfattare har han riktat vetenskapen med en m\u00e4ngd bidrag till inhemska och utl\u00e4ndska tidskrifter. Vid senaste naturforskarem\u00f6te i K\u00f6penhamn r\u00f6nte han ocks\u00e5 utm\u00e4rkelsen att bli utsedd till ordf\u00f6rande i en av m\u00f6tets sektioner, och vid Uppsala universitets sekularfest fick han mottaga en hedersdoktorshatt av filosofiska fakulteten.<\/p>\n

Men det var l\u00e5ngt ifr\u00e5n uteslutande \u00e5t vetenskapen som Estlanders verksamhet var \u00e4gnad. Han tog en varm och livlig del i det i b\u00f6rjan af 1860-talet uppvaknande politiska livet och utgjorde i m\u00e5nga yttringar av detta liv en av de starkast drivande krafterna. Icke mindre iver visade han vid den tiden i alla nyv\u00e4ckta str\u00e4vanden f\u00f6r konsten och s\u00e4rskilt f\u00f6r teatern. \u00c4ven i rent ekonomiska fr\u00e5gor r\u00f6rde han sig med l\u00e4tthet och intresse. \u00d6verallt var han till nytta, \u00f6verallt var han efters\u00f6kt, och inte minst i salongerna.<\/p>\n

Sjukligheten och den enligt hans mening olyckliga v\u00e4ndning, m\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llanden i landet tagit, hade under de senare \u00e5ren gjort det f\u00f6rr s\u00e5 friska sinnet missn\u00f6jt och bittert. S\u00e5 mycket hans h\u00e4lsa det till\u00e4t, deltog Estlander dock \u00e4nnu i allm\u00e4nna v\u00e4rv. Vid den nya kommunalf\u00f6rvaltningens inf\u00f6rande blev han vald till stadsfullm\u00e4ktig och han kvarstod s\u00e5som s\u00e5dan \u00e4nda till utg\u00e5ngen av sistlidet \u00e4r och var under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren deras ordf\u00f6rande. Nyligen upph\u00f6jd i adligt st\u00e5nd och n\u00e5gra dagar f\u00f6re sin d\u00f6d introducerad p\u00e5 riddarhuset, beredde han sig utan tvivel att d\u00e4r vid den stundande lantdagen inta sin plats, \u2014 men f\u00f6rsynen var annorlunda best\u00e4mt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jakob var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd och han var son till kyrkoherden Jakob Jonas Estlander (1785-1854). Jakob var bror till Carl Gustaf Estlander (1834-1810), professorn som grundade Svenska Litteraturs\u00e4llskapet och som skrev m\u00e5nga b\u00f6cker och tidningsartiklar. Jakob hade \u00e5tminstone 2 s\u00f6ner: Forts\u00e4tt l\u00e4sa Jakob August Estlander (1831-1881).<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":6405,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8346","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8346","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8346"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8346\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8347,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8346\/revisions\/8347"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6405"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8346"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}