{"id":8326,"date":"2018-04-26T21:37:06","date_gmt":"2018-04-26T19:37:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8326"},"modified":"2025-07-05T17:18:53","modified_gmt":"2025-07-05T14:18:53","slug":"nar-kristinestadsborna-vantade-kungen-som-icke-kom","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=8326","title":{"rendered":"N\u00e4r Kristinestadsborna v\u00e4ntade kungen, som \u2013 icke kom."},"content":{"rendered":"

I tidningen Syd-\u00d6sterbotten ingick \u00e5r 1903 en l\u00e4ngre artikelserie som handlade om de svenska kungarnas bes\u00f6k i Kristinestad under den tid som vi h\u00f6rde till Sverige. Tre g\u00e5nger var den svenska regenten p\u00e5 v\u00e4g till \u201dChristina\u201d men det var f\u00f6rst \u00e5r 1802, p\u00e5 det tredje f\u00f6rs\u00f6ket och allts\u00e5 i slutskedet av den svenska tiden som det verkligen lyckades. Lasse Backlund har gjort ett sammandrag av dessa artiklar, som ocks\u00e5 fanns med i Kristinestads Historia.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rsta kungens bes\u00f6k.<\/strong><\/h3>\n

F\u00f6rsta g\u00e5ngen som Sveriges kung skulle komma till Kristinestad var sommaren 1747, d\u00e5 den \u00e5ldrige kungen Fredrik I skulle g\u00f6ra en resa till \u00d6sterbotten. P\u00e5 den resan skulle han ocks\u00e5 bes\u00f6ka den lilla staden \u201dChristina\u201d p\u00e5 Kopp\u00f6n och i april 1747 s\u00e5 blev stadens borgare kallade till r\u00e5dstugan f\u00f6r att i samr\u00e5d med magistraten besluta vad allt som borde g\u00f6ras inf\u00f6r Hans Kongliga H\u00f6ghets ankomst. Eftersom kungen skulle anl\u00e4nda med b\u00e5t s\u00e5 best\u00e4mde de att stadsbryggan borde repareras och byggas till, husen l\u00e4ngs med stranden borde m\u00e5las r\u00f6da och s\u00e5 borde alla g\u00e4rdesg\u00e5rdar i staden bytas ut till r\u00f6dm\u00e5lade plank. Taket p\u00e5 r\u00e5dstugan vid torget skulle ocks\u00e5 m\u00e5las med r\u00f6d f\u00e4rg.<\/p>\n

\"Fredrik
Fredrik I blev kung i Sverige 1720 d\u00e5 hans hustru Ulrika Eleonora d.y. abdikerade till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r sin man. Fredrik var f\u00f6r \u00f6vrigt f\u00f6dd i Tyskland och han gifte sig med Ulrika Eleonora som \u00e5r 1718 hade tagit \u00f6ver som drottning efter sin bror, krigarkungen Karl XII.<\/figcaption><\/figure>\n

Tv\u00e5 dagar efter m\u00f6tet kom s\u00e5 ett brev fr\u00e5n landsh\u00f6vdingen Gustav Abraham Piper i Vasa, d\u00e4r han kr\u00e4vde att stadens borgare borde \u201dnu strax utse 12 man cavallerie, en corporal och 40 man infanterie\u201d. Denna lokala mottagningsgrupp borde nu, enligt Piper bev\u00e4pnas med gev\u00e4r och kl\u00e4s i fina uniformer, men denna befallning gillade inte borgarna i staden. F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 hade de inga gev\u00e4r, eftersom ryssarna hade farit iv\u00e4g med dessa 1742, allts\u00e5 under den period som kallas lilla ofreden. F\u00f6r det andra s\u00e5 tyckte de att det \u00e4r sl\u00f6seri och skrev till landsh\u00f6vdingen att de nog s\u00e5g fram emot kungens bes\u00f6k men att de inte hade n\u00e5gra resurser och m\u00f6jligheter att tillm\u00f6tesg\u00e5 landsh\u00f6vdingens krav. De p\u00e5pekade att de saknade fana, uniformer, trummor och vapen, d\u00e4rtill var tiden knapp.<\/p>\n

Detta svar gillades inte av den str\u00e4nga landsh\u00f6vdingen i Vasa och i juni kom han p\u00e5 bes\u00f6k till Kristinestad och i ett brandtal till borgarna sade han att om de vill sitt eget b\u00e4sta, s\u00e5 skall de inte sky n\u00e5gra utgifter f\u00f6r att \u201dkunna \u00e5dagal\u00e4gga sin v\u00f6rdnad f\u00f6r en s\u00e5 h\u00f6g, dyr och k\u00e4r g\u00e4st\u201d. Han uppmanade ocks\u00e5 borgarna att genast skaffa sig gev\u00e4r, han till och med hotade borgarna att de i annat fall skulle f\u00f6rvisas ur staden till landsbygden \u201dhvarest de skulle f\u00f6rses med n\u00e5gon rota, arbete vid salpetersjuderiet eller dr\u00e4ngatjenst\u201d.<\/p>\n

Landsh\u00f6vdingen Piper fick som han ville och nu uts\u00e5gs Casper Lebell till ledare f\u00f6r en grupp milit\u00e4rer. Lebell var den enda som hade milit\u00e4r utbildning, han hade ju varit f\u00e4nrik i den polska arm\u00e9n d\u00e5 han tillf\u00e5ngatogs av Karl XII:s trupper \u00e5r 1709 och f\u00f6rdes till Gamlakarleby i Finland. \u00c5r 1724 flyttade Lebell till sin hustrus hemstad Kristinestad, d\u00e4r han sedan dess livn\u00e4rt sig som handlare. N\u00e4r milit\u00e4rgruppen \u00e4ntligen var ihopsamlad s\u00e5 gav landsh\u00f6vdingen med sig och lovade att f\u00f6rse dessa soldater med vapen.<\/p>\n

Men s\u00e5 n\u00e4r allting var klappat och klart f\u00f6r det f\u00f6rsta kungabes\u00f6ket i Kristinestad, s\u00e5 meddelade hovet att kung Fredrik p\u00e5 grund \u201daf om\u00e5ttlighet och utsv\u00e4fningar af \u00e5ren p\u00e5skyndade hastigt tilltagande skr\u00f6plighet omintetgjorde alla vidlyftiga reseplaner\u201d. Kung Fredrik I fick flera slaganfall och dog i kallbrand 1751.<\/p>\n

Andra kungens bes\u00f6k.<\/strong><\/h3>\n

Om borgarna i Kristinestad tyckte att det var dyrt och ett sl\u00f6seri med resurser den g\u00e5ng d\u00e5 kung Fredrik I var p\u00e5 v\u00e4g, s\u00e5 var det ingenting i j\u00e4mf\u00f6relse med vad som v\u00e4ntade dem inom n\u00e5gra \u00e5r. D\u00e5 Fredrik I dog \u00e5r 1751 uts\u00e5gs Adolf Fredrik till kung och han ville redan f\u00f6ljande \u00e5r f\u00f6reta en l\u00e5ng resa genom Finland. Resan skulle b\u00f6rja i s\u00f6dra Finland, via Tavastehus och \u00c5bo l\u00e4ngs med Kyr\u00f6skangasv\u00e4gen upp till \u00d6sterbotten d\u00e4r f\u00f6rsta anhalten skulle vara Kristinestad.<\/p>\n

\"Kung
Kung Adolf Fredrik var f\u00f6dd i Tyskland och valdes till kung i Sverige \u00e5r 1751, efter att Fredrik I hade d\u00f6tt. Kungen var inte intresserad av politik och krig, utan n\u00f6jde sig med ett gott leverne. Han tyckte om mat och p\u00e5 fastlagstisdagen \u00e5r 1771 s\u00e5 \u00e5t han en stadig middag och som efterr\u00e4tt inte mindre \u00e4n 14 fastlagsbullar. Samma kv\u00e4ll dog kungen och det allm\u00e4nna omd\u00f6met var nog att han \u00e5t ihj\u00e4l sig.<\/figcaption><\/figure>\n

Den nitiske landsh\u00f6vdingen Piper i Vasa skulle nu se till att den nya kungens f\u00f6rsta intryck av \u00d6sterbotten blev det b\u00e4sta m\u00f6jliga. De stackars Kristinestadsborna som \u00e4nnu hade i f\u00e4rskt minne vad som kr\u00e4vdes vid det f\u00f6rra tillt\u00e4nkta bes\u00f6ket, visste inte \u00e4nnu vad som v\u00e4ntade. Den 21 april 1752 skickade Piper ett brev till magistraten i Kristinestad med noggranna instruktioner. Det \u00e4r oklart hur stort f\u00f6lje kungen skulle ha med sig men kravlistan var l\u00e5ng och instruktionerna bestod av 14 punkter och var mycket detaljerade.<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 skulle staden se till v\u00e4garna m\u00e5ste vara i gott skick och gatorna skall vara rena och i ordentligt skick. Sedan skulle alla borgare \u201ds\u00e5 till h\u00e4st som foot, vara under Gev\u00e4hr, Monderade och Exercerade\u201d.<\/p>\n

Sedan skulle Staden se till att varje dag som Hans Kongliga Majest\u00e4t bodde i Staden, s\u00e5 skall han och hans f\u00f6lje f\u00f6rses med f\u00f6ljande matvaror:<\/p>\n

-3 st. goda feta Stutar eller Oxar<\/h6>\n
-4 st. v\u00e4hl gi\u00f6dda Kalfvar<\/h6>\n
-6 st. F\u00e5hr<\/h6>\n
-20 st. H\u00f6ns<\/h6>\n
-40 st. Kyklingar<\/h6>\n
-5 Lispund f\u00e4rsk Fisk lefvande i Sumpar<\/h6>\n
-50 st. vildt af K\u00e4drar, Orrar och Hj\u00e4rpar<\/h6>\n
-20 tjog \u00e4gg<\/h6>\n

 <\/p>\n

Listan p\u00e5 mat fortsatte i samma stil och sedan fortsatte den med drycker. D\u00e4r skall finnas flera olika viner, Godt \u00d6hl, svagdricka och ki\u00e4llvatten. Och som om detta inte r\u00e4ckte till, s\u00e5 skulle vederb\u00f6rande handlande i staden se till att tillr\u00e4ckliga Specerier och Kryddkr\u00e4mare skulle anskaffas till butikerna.<\/p>\n

Tre v\u00e4rdshus skulle inr\u00e4ttas enkom f\u00f6r kungens f\u00f6lje och slaktare och fiskare \u00e5lades att f\u00f6rse dessa med Ki\u00f6tt och Fisk. D\u00e5 kungen anl\u00e4nde skulle stadens kavalleri m\u00f6ta denne vid stadens gr\u00e4ns och h\u00e4r var instruktionerna verkligt detaljerade. Landsh\u00f6vdingen Piper gav ocks\u00e5 instruktioner hur stadens borgare skulle vara kl\u00e4dda och hur de skall uppf\u00f6ra sig under kungabes\u00f6ket. Om vanligt folk ville se kungen m\u00e5ste de se till att ha rena kl\u00e4der och att uppf\u00f6ra sig utan fl\u00e5s, skr\u00e5l och buller. Tiggarna skulle med det str\u00e4ngaste avvisas fr\u00e5n staden.<\/p>\n

I den sista punkten i instruktionerna gav landsh\u00f6vdingen anvisningar hur stadsborna skall g\u00f6ra d\u00e5 kungen med f\u00f6lje kommer att avl\u00e4gsna sig fr\u00e5n staden. I minsta detalj redogjorde han f\u00f6r vad var och en skall g\u00f6ra och det var s\u00e4kert med fasa som stadsborna l\u00e4ste dessa instruktioner.<\/p>\n

Knappt har borgarna l\u00e4st och f\u00f6rst\u00e5tt alla kraven, d\u00e5 ett nytt brev fr\u00e5n landsh\u00f6vdingen d\u00f6k upp. I det nya brevet ville han att staden skall uppf\u00f6ra tv\u00e5 pyramider, som kungen skall \u00e5ka emellan d\u00e5 han anl\u00e4nder till staden. Egentligen borde staden g\u00f6ra en \u00e4report, s\u00e5dana som alla st\u00e4der i Sverige har gjort men d\u00e5 landsh\u00f6vdingen k\u00e4nner till stadens d\u00e5liga ekonomi, s\u00e5 n\u00f6jer han sig med pyramiderna. I brevet fanns utf\u00f6rliga beskrivningar hur dessa skall tillverkas och det fanns ocks\u00e5 ritningar bifogade. De skulle vara 12 alnar, allts\u00e5 \u00f6ver 7 meter h\u00f6ga och f\u00f6rsedda med deviser, vapen och emblem.<\/p>\n

Nu blev borgarna helt f\u00f6rskr\u00e4ckta och de f\u00f6rs\u00f6kte med alla medel slippa de flesta av dessa p\u00e5lagor. Magistraten \u00e5lade nog stadsborna att m\u00e5la sina hus, s\u00e4tta glas i f\u00f6nstren och andra sm\u00e5 saker men borgarna s\u00f6kte hela tiden undanflykter. Detta f\u00f6rhalande fick landsh\u00f6vdingen Piper att ilskna till och i ett brev skrev han att \u201dhan med missn\u00f6je inh\u00e4mtat, att borgerskapet icke \u00e4r s\u00e4rdeles hugadt att g\u00f6ra flere eller st\u00f6rre anstalter till konungens emottagande, \u00e4n f\u00f6rmodligen hvarje bondby i landet l\u00e4rer g\u00f6ra, som har den n\u00e5den, att Hans Majest\u00e4t d\u00e4rigenom reser. Borgerskapet b\u00f6r ock veta, att ifall staden ej kan h\u00e5llas, som en stad till landets nytta och prydnad b\u00f6r, s\u00e5 \u00e4r ej annan utv\u00e4g, \u00e4n att den betages sin stadsr\u00e4tt och f\u00f6rvandlas till en bondby\u201d.<\/p>\n

Det h\u00e4r hotfulla brevet, d\u00e4r han hotade att nedklassa Kristinestad till en bondby, borde ju ha skr\u00e4mt upp stadsborna men i st\u00e4llet b\u00f6rjade de genomsk\u00e5da landsh\u00f6vdingens anvisningar och mellan raderna kunde de l\u00e4sa att denne snart m\u00e5ste resignera. Och det gjorde han ocks\u00e5, f\u00f6r i ett sista brev i denna sak, skrev han att han \u00e4r utled vid allt br\u00e5k i saken. I j\u00e4mf\u00f6relsevis matta ordalag \u00e5tn\u00f6jer han sig nu endast med att v\u00e4dja till borgerskapets hedersk\u00e4nsla och han slutar brevet med en satirisk fr\u00e5ga \u201dom de ans\u00e5go det anst\u00e4ndigt att taga emot Hans Majestet och ledsaga honom med k\u00e4ppar i h\u00e4nderna liksom tiggare\u201d.<\/p>\n

H\u00e4refter fick stadens borgare sj\u00e4lva sk\u00f6ta f\u00f6rberedelserna och se till att staden skulle vara ren och snygg och att kungen skulle bli emottagen p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga vis. Nu blev det liv och r\u00f6relse i den annars s\u00e5 lugna sm\u00e5staden, f\u00f6r \u00f6verallt s\u00e5 putsas det, och fejas, skuras och dammas. Och s\u00e5 bakas det, \u00f6let skall bryggas och djuren skall slaktas. Borgarsoldaterna exercerade p\u00e5 torget, f\u00f6r att kunna presentera en s\u00e5 milit\u00e4risk anblick, som nu bara var m\u00f6jligt. Borgm\u00e4staren Wetterblad v\u00e5ndades med sitt h\u00e4lsningstal och det var med \u00e5ngestfyllda anstr\u00e4ngningar han hade f\u00e5tt ihop de f\u00f6rsta raderna: \u201dI gode Kristinestadsbor, f\u00e5f\u00e4ng \u00e4r all er oro, f\u00e5f\u00e4nga alla edra anstr\u00e4ngningar\u201d!<\/p>\n

Allt detta arbete med f\u00f6rberedelserna inf\u00f6r kung Adolf Fredriks bes\u00f6k var dock helt f\u00f6rg\u00e4ves, f\u00f6r ocks\u00e5 nu gick det som f\u00f6r 5 \u00e5r tidigare d\u00e5 kung Fredrik I inhiberade sitt bes\u00f6k, f\u00f6r den 14 juli 1752 kom en underr\u00e4ttelse att kungen Adolf Fredrik inte alls kommer att g\u00f6ra en avstickare till Kristinestad utan kommer att resa direkt fr\u00e5n Kauhajoki till Vasa l\u00e4ngs med Kyr\u00f6skangasv\u00e4gen.\u00a0 P\u00e5 n\u00e5got vis kan man ana en stor l\u00e4ttnad bland befolkningen, trots att ett kungabes\u00f6k nog skulle ha h\u00f6jt stadens status.<\/p>\n

Tredje g\u00e5ngen gillt.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1802, den 20 juli, allts\u00e5 50 \u00e5r efter det senaste tillt\u00e4nkta kungabes\u00f6ket i Kristinestad, s\u00e5 kom d\u00e5varande kungen, Gustav IV Adolf p\u00e5 bes\u00f6k. Han anl\u00e4nde med sitt f\u00f6lje sent p\u00e5 eftermiddagen l\u00e4ngs med Gustaf III:s landsv\u00e4g fr\u00e5n Vasa och han avreste f\u00f6ljande dag l\u00e4ngs den nya landsv\u00e4gen mot Bj\u00f6rneborg, som sedan fick hans namn. Lunchen intog han p\u00e5 g\u00e4stgiveriet i L\u00e5ngfors i Sastmola.<\/p>\n

Vad kungen d\u00e5 inte visste var att detta skulle komma att bli hans sista bes\u00f6k i Finland, f\u00f6r han avsattes i en statskupp 1809. Orsaken till den statskuppen var att Sverige under hans tid som regent f\u00f6rlorade Finland och \u00d6sterbotten till Ryssland och det allm\u00e4nna missn\u00f6jet i Sverige var stort.<\/p>\n

\"Kung
Kung Gustav IV Adolf var son till \u201dteaterkungen\u201d Gustav III och var regent under \u00e5ren 1792-1809. De d\u00e5liga framg\u00e5ngarna i 1808-09 \u00e5rs krig gjorde att han avsattes i en statskupp och att han sedan levde som en fattig man nere p\u00e5 kontinenten fram till sin d\u00f6d 1837.<\/figcaption><\/figure>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev ingenting om f\u00f6rberedelserna inf\u00f6r kungabes\u00f6ket, men vi kan anta att stadsborna fick offra mycket pengar och tid p\u00e5 dessa. I r\u00e5dstuguarkivet hittade tidningen dock ett protokoll om bes\u00f6ket i juli 1802:<\/p>\n

\u201dDen 20 sidstvikne Julii var den m\u00e4rkv\u00e4rdiga dag, p\u00e5 hvilken Deras Majesteter, v\u00e5r aller n\u00e5digste Konung och Drottning efter afresan fr\u00e5n Wasa, till denne stads hjertinnerliga gl\u00e4dje anl\u00e4nde kl. 7 om aftonen i h\u00f6g\u00f6nsklig v\u00e4lm\u00e5ga till Christinestad. Vid ankomsten emottogos Deras Majesteter i underd\u00e5nighet af Magistraten, Stadsens \u00e4ldste och Pr\u00e4sterskapet vid V\u00e4sta Tullporten, hvarifr\u00e5n Borgerskapet med Kongl. Maj:ts n\u00e5digste till\u00e5telse drogo Deras Majesteters vagn under menighetens fr\u00f6jderop till de rum, som i R\u00e5dman Henelii invid torget bel\u00e4gna hus f\u00f6r Deras Majesteter voro inredde. P\u00e5 torget paraderade vid framfarten en del af Kongl. \u00d6sterbottens infanteriregemente, som under Deras Kongl. Majesteters h\u00f6ga vistande i staden tillika gjorde vakt. Sedan Deras Majesteter sina rum intagit, lossades 128 canonskott p\u00e5 de nedanf\u00f6r torget i stadens hamn liggande Fartygen, hvilka alla voro med flaggor och vimplar utsirade \u00e4fvensom p\u00e5 sjelfva Skeppen en myckenhet Sj\u00f6m\u00e4n bemannade R\u00e5. F\u00f6ljet bestod av 96 personer, hvartill i \u00c5bo tillkommo Hans Excellens general en chef grefve Klingspor med 9 personer och i Vasa landsh\u00f6fdingen m.fl, inalles 29 personer\u201d.<\/p>\n

S\u00e5 festligt gick det allts\u00e5 till n\u00e4r landets regent, den svenska kungen bes\u00f6kte Kristinestad i tiderna. N\u00e5gra fler bes\u00f6k blev det inte och knappast skulle f\u00f6rberedelserna i dag vara lika storslagna om staden skulle f\u00e5 kungabes\u00f6k.<\/p>\n

\"\"
Kyrkan i Hartola kommun i P\u00e4ij\u00e4nne-Tavastland byggdes under \u00e5ren 1911-1913 och den kommunen har f\u00e5tt sitt svenska namn ”Gustav Adolfs” av den svenska kronprinsen som sedan blev kung med namnet Gustaf IV Adolf. Fotot fr\u00e5n sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I tidningen Syd-\u00d6sterbotten ingick \u00e5r 1903 en l\u00e4ngre artikelserie som handlade om de svenska kungarnas bes\u00f6k i Kristinestad under den tid som vi h\u00f6rde till Sverige. Tre g\u00e5nger var den svenska regenten p\u00e5 v\u00e4g till \u201dChristina\u201d men det var f\u00f6rst Forts\u00e4tt l\u00e4sa N\u00e4r Kristinestadsborna v\u00e4ntade kungen, som \u2013 icke kom.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21456,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8326","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8326","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8326"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8326\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29996,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8326\/revisions\/29996"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21456"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8326"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}