{"id":8301,"date":"2018-04-23T18:35:39","date_gmt":"2018-04-23T16:35:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8301"},"modified":"2018-04-23T18:35:39","modified_gmt":"2018-04-23T16:35:39","slug":"hantverkare-i-kristinestad-pa-1700-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=8301","title":{"rendered":"Hantverkare i Kristinestad p\u00e5 1700-talet."},"content":{"rendered":"

Edvin Skogberg skrev denna artikel om hantverkarna i Kristinstad och Wasa Tidning publicerade den 22.12.1885. Det h\u00e4r var Skogbergs sista artikel om handeln i Kristinestad. De artiklar som skulle publiceras f\u00f6ljande \u00e5r skulle handla om krig och fr\u00e4mmande herrav\u00e4lde.<\/span><\/p>\n

Med avseende p\u00e5 s\u00e4ttet f\u00f6r handelns bedrivande faller en genast i \u00f6gonen det stora antalet utrikestrafikanter staden i den tiden hade att uppvisa. Detta f\u00f6refaller s\u00e5 mycket egendomligare, d\u00e5 man t\u00e4nker p\u00e5 folkm\u00e4ngdens och r\u00f6relsens obetydlighet d\u00e5 f\u00f6r tiden. \u00c5r 1730, d\u00e5 stadens mantalsskrivna inv\u00e5nare utgjorde 244, s\u00e5 betalades \u201dhandelsgenanten” av 56 personer och tre \u00e5r senare hade de handlandes antal stigit till 87, som tillsammans erlade 200 daler till staden. Saken har sin f\u00f6rklaring d\u00e4ri, att var och en, som kommit sig till n\u00e5gon tillstymmelse till kapital, vanligen slog sig p\u00e5 att uppk\u00f6pa lantmannaprodukter, och d\u00e4refter sl\u00f6t sig flera mindre aff\u00e4rsm\u00e4n samman och med n\u00e5gon skuta \u00f6verf\u00f6rde de sina varor till Stockholm.<\/p>\n

D\u00e4r k\u00f6pte de sedan upp salt och andra varor, som vid hemkomsten till Kristinestad omsattes i handeln, som kunde leda till ny export och p\u00e5 detta s\u00e4tt fortsatte sedan handeln. N\u00e5gra riktigt stora handelsm\u00e4n fanns det inte denna tid. De fartyg som dessa aff\u00e4rm\u00e4n anv\u00e4nde, var varken m\u00e5nga eller stora. Det var inte heller n\u00f6dv\u00e4ndigt med s\u00e5 stora fartyg eftersom sj\u00f6resorna aldrig utstr\u00e4ckte sig l\u00e4ngre \u00e4n till Stockholm, vilket betydde att man hann med flera resor under en och samma sommar. Vid slutet av denna period, utgjorde stadens flotta av elva sm\u00e5 fartyg: 2 jakter, 2 krejare, 2 skutor, 1 st\u00e5ngkrejare och 4 haxar, samt dessutom 16 st\u00f6rre lastb\u00e5tar.<\/p>\n

Handeln med allmogen bestod f\u00f6rn\u00e4mligast d\u00e4ri, att borgarena f\u00f6rskotterade s\u00e5 v\u00e4l varor som pengar till utlagorna och gottgjordes sedan med tj\u00e4ra och annat gods. Detta \u201e\u201dstora f\u00f6rlag till b\u00f6nderne” anf\u00f6rdes s\u00e5som en orsak, varf\u00f6r stadens borgare saknade kapital till anl\u00e4ggande av fabriker. Dessutom fanns i Kristinestadstrakten ingen tillg\u00e5ng p\u00e5 lin och ull, och det heter i Magistratens ber\u00e4ttelse om stadens sj\u00f6fart och handel att \u201dutan m\u00e5ste thesse rudimaterier k\u00f6pas ifr\u00e5n Finland och Tavastland”. Ej heller ans\u00e5gs \u00e5tminstone sp\u00e5nads- och v\u00e4vnadsmanufakturer vara av n\u00f6den, emedan \u201dfattiga jumpfrur och qvinnfolk pl\u00e4gade spinna till deras behof, som ej hunno sjelfva, s\u00e5 att ingen qvinna satt n\u00e4ringsl\u00f6s”.<\/p>\n

Med hantverkerierna var det klent best\u00e4llt. Endast de f\u00f6r staden n\u00f6digaste f\u00f6rekom, s\u00e5som: smed, skomakare, glasm\u00e4stare, svarvare, skr\u00e4ddare och murm\u00e4stare, \u201df\u00f6r \u00f6frigt kunde inga andra h\u00e4r afs\u00e4tta sina varor”. \u00c4nnu 1741 omn\u00e4mns, att stadsborna l\u00e4t \u201e\u201df\u00e4rga och omlaga vadmal och andra persedlar” i Stockholm. Hantverkarnas antal, som \u00e5r 1730 steg till 22, nedgick det f\u00f6ljande \u00e5ret till 8 och efter n\u00e5gra \u00e5rs f\u00f6rlopp till 7, som det stannade vid i l\u00e5nga tider fram\u00e5t.<\/p>\n

Fisket som allm\u00e4nt bedrevs av stadens inv\u00e5nare var av stor betydelse vid denna tid, s\u00e5som b\u00e5de f\u00f6rr och senare. \u00c5r 1742 fanns i staden 6 st\u00f6rre och 98 mindre fiskeb\u00e5tar. Str\u00f6mmingen utgjorde f\u00f6rn\u00e4msta f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r detta n\u00e4ringsf\u00e5ng. Med avseende p\u00e5 detta fiske hade man att st\u00e4lla sig till efterr\u00e4ttelse en av greve Per Brahe \u00e5r 1651 fr\u00e5n \u00c5bo slott utf\u00e4rdad stadga, som f\u00f6r den skull om v\u00e5rarna publicerades p\u00e5 r\u00e5dhuset. Denna fiskeristadga skulle egentligen utg\u00f6ra en tolkning av \u201dgamble Herr Sten Stures” brev, vilket \u00e5ter st\u00f6dde sig p\u00e5 konung Magnus Ladul\u00e5s’ f\u00f6rordning i \u00e4mnet, och var f\u00f6ranledd av \u201dde m\u00e5nga on\u00f6diga tr\u00e4tor” som h\u00e4r och d\u00e4r i sk\u00e4rg\u00e5rdarna dagligen inritade sig mer och mer, i det att den ene s\u00f6kte undandra den andre \u201dden g\u00e5fva, med hvilken gud detta furstend\u00f6met s\u00e5 n\u00e5deligen, rikeligen och \u00f6fverfl\u00f6deligen v\u00e4lsignar”. Den insk\u00e4rpte s\u00e5ledes till noggrann efterlevnad de gamla best\u00e4mningarna r\u00f6rande str\u00f6mmingsfisket, vilka inneh\u00f6ll, att \u201dhvar enskild njuter och brukar fritt str\u00f6mmingsvarp under sin \u00e5ker och \u00e4ng; men uppenbar hafsstrand (och) skogsholmar m\u00e5 de njuta och bruka tillsammans, hvar \u00e5 sin lagsagu, dock s\u00e5, att den som landet eger, ege fritt f\u00f6rsta varpen, hvar dem t\u00e4ckes tv\u00e5 s\u00f6cknedagar om veckan, f\u00f6rst n\u00e4sta s\u00f6cknedag efter s\u00f6ndagen, annan dag onsdag”. F\u00f6r \u00f6vrigt fick de dra \u201dhvar med annan”. Till dessa best\u00e4mningar ans\u00e5g greven \u201ev\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der hafva haft goda sk\u00e4l, emedan det hafver fast en annan art med str\u00f6mmingsfiske \u00e4n med fj\u00e4llfiske, som hvar och en allena nytjar under sitt land och (sina) egor. Ty str\u00f6mmingen \u00e4r strykande, som hastigt kommer och \u00e5ter g\u00e5r sin kos igen, hvaraf h\u00e4nder m\u00e5nga g\u00e5nger, att \u00e5tskilliga varp dragas efter hvarandra och den sist drager f\u00e5r mesta fisken”. Vidare anbefalles s\u00e4mja och enighet skilda socknar och h\u00e4rad emellan, emedan det vore om\u00f6jligt att noga \u00e5tskilja de byar, som bo n\u00e4rmast varandra, om ock i skilda socknar och h\u00e4rad.<\/p>\n

Det \u00e5lades pr\u00e4sterskapet att till s\u00e5dan s\u00e4mja f\u00f6rmana folket, som likaledes borde tillh\u00e5lla sina \u00e5h\u00f6rare, \u201datt alle man p\u00e5 sabbaten stilla hvila ifr\u00e5n s\u00e5dant fiskeri intill solebergningen\u201d.<\/p>\n

Att denna f\u00f6rresten ganska vidlyftiga f\u00f6rordning \u00e4nnu \u00e5r 1726 blivit i Kristinestad till efterlevnad kungjord, synes av en anteckning p\u00e5 den t\u00e4mligen felaktiga avskrift, som f\u00f6rvaras i stadens arkiv.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Edvin Skogberg skrev denna artikel om hantverkarna i Kristinstad och Wasa Tidning publicerade den 22.12.1885. Det h\u00e4r var Skogbergs sista artikel om handeln i Kristinestad. De artiklar som skulle publiceras f\u00f6ljande \u00e5r skulle handla om krig och fr\u00e4mmande herrav\u00e4lde. Med Forts\u00e4tt l\u00e4sa Hantverkare i Kristinestad p\u00e5 1700-talet.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7860,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8301","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8301","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8301"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8301\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8302,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8301\/revisions\/8302"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8301"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}