{"id":8088,"date":"2018-04-02T21:09:27","date_gmt":"2018-04-02T19:09:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=8088"},"modified":"2019-03-20T17:18:30","modified_gmt":"2019-03-20T15:18:30","slug":"en-ny-folkhogskola-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=8088","title":{"rendered":"Evangeliska folkh\u00f6gskolan i Dagsmark."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2018, p\u00e5 basen av de tidningsartiklar som publicerades under den aktuella tiden. <\/span><\/p>\n

Vill du f\u00f6rst l\u00e4sa mera om det b\u00f6nehus i Dagsmark, d\u00e4r den Evangeliska folkh\u00f6gskolan var inrymd, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 mars 1926 besl\u00f6ts det att det i Dagsmark skall grundas en evangelisk folkh\u00f6gskola och den skulle verka i det b\u00f6nehus som funnits i byn sedan 1915. Drivande krafter bakom denna skola var kyrkoherden J. Im. B\u00e4ck fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5, l\u00e4raren Valter Byman fr\u00e5n Korsb\u00e4ck och\u00a0folkskoll\u00e4raren Johannes Sj\u00f6blad fr\u00e5n Dagsmark. Sj\u00f6blad var f\u00f6dd 1879 i Lapptr\u00e4sk och han utdimitterades fr\u00e5n seminariet i Nykarleby 1908 och han blev 1921 vald till folkskoll\u00e4rare i Dagsmark. Sj\u00f6blad var en djupt religi\u00f6s l\u00e4rare och v\u00e4ldigt best\u00e4md i sina \u00e5sikter. Han hade m\u00e5nga anh\u00e4ngare i Dagsmark men det fanns ocks\u00e5 flera som tyckte illa om hans s\u00e4tt och \u00e5sikter. Det var m\u00e5nga Dagsmarkbor som bland annat ondgjorde sig \u00f6ver att den vackra parken och tr\u00e4dg\u00e5rden runt skolan vansk\u00f6ttes under Sj\u00f6blads tid, eftersom han satte all tid p\u00e5 det andliga livet.<\/span><\/p>\n

\"I
Under \u00e5ren 1926 – 1928 verkade den nygrundade Evangeliska folkh\u00f6gskolan i detta b\u00f6nehus i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 8 mars 1926<\/strong> besl\u00f6ts det i b\u00f6nehusf\u00f6reningen att b\u00f6nhuset\u00a0kan hyras ut \u00e5t en evangelisk folkh\u00f6gskola, ifall det best\u00e4ms att den skall placeras\u00a0i Dagsmark. Tanken var att eleverna skulle rekryteras via den egna tidningen och att skolan skulle vara ambulerande och verka i Dagsmark endast under ett \u00e5r.<\/span><\/p>\n

Uppr\u00f6rda k\u00e4nslor.<\/strong><\/span><\/h3>\n

Den h\u00e4r tillt\u00e4nkta etableringen i Dagsmark uppr\u00f6rde k\u00e4nslorna i vissa kretsar i nejden och fr\u00e4mst d\u00e5 i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r deras egen folkh\u00f6gskola hela tiden hade haft problem med elevrekryteringen \u00e4nda sedan starten 1907. De f\u00f6rsta \u00e5ren finansierades deras skola med privata medel men d\u00e5 staten b\u00f6rjade ge bidrag, satte de ocks\u00e5 en elevgr\u00e4ns p\u00e5 minst 30 elever. Under n\u00e5gra var det endast 20 elever i Lappfj\u00e4rd och r\u00e4dslan f\u00f6r ett indraget statsbidrag var stort. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5eligt att frustrationen i Lappfj\u00e4rd var stor n\u00e4r de fick h\u00f6ra om den konkurrerande folkh\u00f6gskolan i grannbyn. De lokala tidningarna gav genast st\u00f6d \u00e5t den \u00e4ldre folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd, till exempel skrev Syd-\u00d6sterbotten 27.3.1926<\/strong> s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n

En vandrande evangelisk folkh\u00f6gskola kommer inom kort att inr\u00e4ttas. Skolan, som kommer att ta emot elever fr\u00e5n hela Svenska Finland, \u00f6ppnas i h\u00f6st och har man f\u00f6r avsikt att f\u00f6rl\u00e4gga densamma under sitt f\u00f6rsta verksamhets\u00e5r till Dagsmark.<\/em><\/p>\n

Lappfj\u00e4rd Folkh\u00f6gskola har under flera \u00e5r haft stora sv\u00e5righeter att uppbringa det fastst\u00e4llda minsta antalet elever f\u00f6r erh\u00e5llande av statsunderst\u00f6d. I fall den under dessa f\u00f6rh\u00e5llanden erh\u00e5ller en konkurrent, kan det g\u00e5 d\u00e4rh\u00e4n att skolan m\u00e5ste upph\u00f6ra. Den i kommunen f\u00f6rlagda fasta folkh\u00f6gskolan har i sin stora mission att uppfylla i v\u00e5ra av f\u00f6rfinskning hotade trakter och det skulle d\u00e4rf\u00f6r vara i svenskhetens intresse av vikt att den nya folkh\u00f6gskolan skulle f\u00f6rl\u00e4ggas till annan ort. Dessutom torde \u00e4ven grundandet av en ny folkh\u00f6gskola medf\u00f6ra stora uppoffringar i ekonomiskt avseende f\u00f6r befolkningen p\u00e5 den ort, d\u00e4r skolan f\u00f6rst verkar, och vore det s\u00e5lunda ocks\u00e5 av denna anledning sk\u00e4l att Lutherska Evangelif\u00f6reningen f\u00f6rlade sin skola under det f\u00f6rsta verksamhets\u00e5ret till en mera f\u00f6rm\u00f6gen trakt.<\/em><\/p>\n

N\u00e5gra dagar efter Syd-\u00d6sterbottens artikel kopierade Vasabladet den och d\u00e5 blev den nya folkh\u00f6gskolan k\u00e4nd i en st\u00f6rre krets. Den 5 juni 1926 skrev Syd-\u00d6sterbotten<\/strong> om ett fall d\u00e4r staten av Kauhajoki hade kr\u00e4vt att det m\u00e5ste finnas ett avst\u00e5nd p\u00e5 minst 4 mil till den n\u00e4rmaste folkh\u00f6gskolan, som d\u00e5 l\u00e5g i Ilmajoki. Detta som en fingervisning p\u00e5 det avst\u00e5nd p\u00e5 under en mil mellan Lappfj\u00e4rd och Dagsmark.<\/span><\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5ren 1926 besl\u00f6ts om skolans grundande och s\u00e5 h\u00e4r st\u00e5r det i en artikel i \u201dUngdomsv\u00e4nnen\u201d den 1.6.1926:<\/span><\/p>\n

Den evangeliska folkh\u00f6gskolan.<\/strong><\/h4>\n

Med gl\u00e4dje f\u00e5r vi meddela att den Evangeliska folkh\u00f6gskolan nu synes bli en verklighet. Den 3 april h\u00f6lls ett konstituerande m\u00f6te i Helsingfors, d\u00e4r folkh\u00f6gskolans garantif\u00f6rening bildades och stadgar antogs. S\u00e5som medlemmar i garantif\u00f6reningen har antecknats Svenska Luth. Evangelif\u00f6reningen, 17 Ungdomsavdelningar och 315 enskilda personer med ett sammanlagt \u00e5rsbidrag, stort 14,805 mark. Vid samma m\u00f6te valdes garantif\u00f6reningens styrelse, som kommer att handha folkh\u00f6gskole\u00e4renden och sk\u00f6ta skolans ekonomi. De valda medlemmarna i styrelsen, blev kyrkoherden J. Im. B\u00e4ck, V\u00f6r\u00e5, l\u00e4rarinnan Tyra Jonsson, Kimito; predikant A. J. Sundstr\u00f6m, Kristinestad; bonden Anders Finskas Jeppo; suppleanter: predikant A. Liljestrand, handlanden J. H. Storkull och bonden O. Bergen. Vid Sv. Luth. Evangelif\u00f6reningens styrelsesammantr\u00e4de den 13 april uts\u00e5gs asessor A. J. B\u00e4ck och pastor V. S\u00f6derholm som styrelsemedlemmar fr\u00e5n F\u00f6reningen, med pastor L. L. Byman s\u00e5som suppleant.<\/p>\n

Styrelsen hade sitt f\u00f6rsta m\u00f6te i Vasa den 27 april. Till ordf\u00f6rande i styrelsen valdes kyrkoherden J. Im. B\u00e4ck, till vice ordf. asessor A. J. B\u00e4ck, till sekreterare l\u00e4rare J. E. Sj\u00f6blad och till kass\u00f6r bankdirekt\u00f6r J. Hallvar. Ordningsregler f\u00f6r skolan uppgjordes och dessa kommer att inf\u00f6ras i ett senare nummer av Ungdomsv\u00e4nnen. Fr\u00e5gan r\u00f6rande kursens f\u00f6rl\u00e4ggningsort visade sig r\u00e4tt sv\u00e5rl\u00f6st, ty skolans begr\u00e4nsade ekonomiska resurser m\u00e5ste tas i betraktande. F\u00f6rslagen Wasa och Jeppo m\u00e5ste med anledning d\u00e4rav fr\u00e5ng\u00e5s, d\u00e5 d\u00e4remot m\u00f6jligheter f\u00f6refarms att f\u00f6rl\u00e4gga den till Dagsmark. Det sistn\u00e4mnda f\u00f6rslaget vann d\u00e4rf\u00f6re n\u00e4stan enh\u00e4lligt underst\u00f6d. S\u00e5som ledare f\u00f6r kursen antogs l\u00e4raren J. E. Sj\u00f6blad. L\u00e4roprogrammet skulle uppg\u00f6ras till f\u00f6rstkommande styrelsesammantr\u00e4de av kyrkoherden J. Im. B\u00e4ck, l\u00e4rarna A. Skeppar och. J. E. Sj\u00f6blad. Dessutom besl\u00f6ts, att fester under sommaren skulle h\u00e5llas f\u00f6r folkh\u00f6gskolan.<\/p>\n

D\u00e5 \u00e4nnu m\u00e5nga Ev. Unga icke anm\u00e4lt sig som medlemmar i garantif\u00f6reningen, uppmanas de h\u00e4rmed v\u00e4nligen att g\u00f6ra detta med det f\u00f6rsta, ty den Evangeliska folkh\u00f6gskolan \u00e4r en skola f\u00f6r den evangeliska ungdomen. D\u00e4rf\u00f6re \u00f6nskar vi, att alla b\u00f6r vara med och underst\u00f6da densamma. Fr\u00e5n m\u00e4nsklig synpunkt sett ter sig nog allt s\u00e5 svagt och ringa med v\u00e5r skola, men m\u00e5 ingen ta anst\u00f6t d\u00e4rav. Den vilar det oaktat p\u00e5 v\u00e5r Herres hj\u00e4rta. Han, som lovat h\u00e4gna och v\u00e4lsigna t.o.m. det svagaste verk, som avser Hans namns f\u00f6rh\u00e4rligande bland m\u00e4nniskor, skall \u00e4ven i detta fall h\u00e5lla sitt l\u00f6fte.<\/p>\n

Den 24.7.1926<\/strong> skrev skribenten \u201dL\u00e4ktar-Jakob\u201d s\u00e5 h\u00e4r i Wasa-Posten om den nya folkh\u00f6gskolan:<\/span><\/p>\n

I h\u00f6st \u00f6ppnar de evangeliska en ny folkh\u00f6gskola i Svenska \u00d6sterbotten, och Lappfj\u00e4rd blir dess f\u00f6rsta arbetsf\u00e4lt.<\/em><\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att d\u00f6ma om behovet, men f\u00f6rs\u00f6ka duger. Jag var bland tvivlarna, d\u00e5 Sandbacka-gruppen b\u00f6rjade bygga skyskrapan i Nykarleby. Men d\u00e4r st\u00e5r den, och numera l\u00e4r den inte g\u00e5 under klubban. Medan den, enligt sin art, fr\u00e4mst s\u00f6kt efter Guds rike, har ur dess sk\u00f6te g\u00e5tt fram n\u00e5got som redan b\u00f6rjar likna en kulturbragd. Den tappra pastorns kamp och f\u00f6rtr\u00f6stan har inte kommit p\u00e5 skam.<\/em><\/p>\n

Jag antar att de evangeliska s\u00e4kerst\u00e4llt de ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en god start. Svagare synas de personliga krafterna. D\u00e4rj\u00e4mte ansluter sig till skolan den vandrande typen. Denna \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en r\u00e4tt svag skolform. Sv\u00e5rt \u00e4r att hopbringa och bevara n\u00f6dig undervisningsmateriel, sv\u00e5rt att f\u00e5 h\u00e4lsosamma lokaler, och sv\u00e5rast att f\u00e5 l\u00e4rare att trivas, eftersom kapps\u00e4cken \u00e4nd\u00e5 \u00e4r ett alltf\u00f6r enkelt hem i l\u00e4ngden. Och s\u00e5 b\u00f6rjar de evangeliska just i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r det redan finns en folkh\u00f6gskola. Den \u00e4ldre, som alltid k\u00e4mpat med elevbrist och som under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren inte m\u00e4ktat bringa ihop minimiantalet f\u00f6r statsunderst\u00f6d, f\u00e5r genom den konkurrerande skolan en k\u00e4nnbar l\u00e4cka i skrovet.<\/em><\/p>\n

Det bli slutligen f\u00f6r m\u00e5nga, v\u00e5ra folkh\u00f6gskolor. Inte s\u00e5, att v\u00e5r allmogeungdom nu skulle digna under orimliga kunskapsb\u00f6rdor, men det saknas krafter f\u00f6r skolornas utrustande med fullgoda l\u00e4rare.<\/em><\/p>\n

Kanske beg\u00e5r jag en or\u00e4ttvisa mot personer, vilka jag otillr\u00e4ckligt k\u00e4nner, men jag tror, att endast tv\u00e5 av v\u00e5ra svenska folkh\u00f6gskolem\u00e4n i \u00d6sterbotten satt ny pr\u00e4gel p\u00e5 sin skolas omgivning: Klockars och Tegengren. Hellre f\u00e4rre skolor och goda \u00e4n m\u00e5nga och svaga. En svag skola \u00e4r som ett uts\u00e4de utan grobarhet. Den ger bara en kraftigare v\u00e4xt \u00e5t ogr\u00e4set. Skulle det nu finnas en hand, som planm\u00e4ssigt ordnade hith\u00f6rande angel\u00e4genheter, d\u00e5 tog den bort Johannes Nyquist fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och placerade honom p\u00e5 den lediga stolen i N\u00e4rpes folkh\u00f6gskola. Sedan kunde f\u00f6nsterluckorna tillskruvas p\u00e5 den inr\u00e4ttning, d\u00e4r Nyquist arbetat med en n\u00e4stan otrolig energi och samvetsgrannhet. Att jag i detta sammanhang drar mig f\u00f6r att skriva ordet framg\u00e5ng, beror p\u00e5 att det ges arbetsf\u00e4lt, som erinra oss om i Luthers ord \u00bbv\u00e5r egen kraft \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r svag\u00bb. Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskoledistrikt \u00e4r f\u00f6rvisso ett s\u00e5dant arbetsf\u00e4lt. D\u00e4rp\u00e5 tyder bland annat den slapphet, med vilken man m\u00f6ter p\u00e5 ena sidan smugglarna och p\u00e5 andra sidan den segerrikt framtr\u00e4ngande f\u00f6rfinskningen. Skall denna svenska lands\u00e4nda bevaras, beh\u00f6vs d\u00e4rtill Allmaktens hj\u00e4lp. D\u00e4r borde den evangeliska folkh\u00f6gskolan bli fast, utrustas med goda l\u00e4rarkrafter och sedan g\u00e5 till sin dubbla arbetsuppgift: den lokala p\u00e5nyttf\u00f6delsens och den all\u00f6sterbottniska evangelisationens, vilken senare den givetvis ocks\u00e5 n\u00e4r i sina dr\u00f6mmar.<\/em><\/p>\n

Den tillt\u00e4nkta evangeliska folkh\u00f6gskolan i Dagsmark b\u00f6rjade mer och mer intressera tidningarna runt om i landet. Till exempel Borg\u00e5bladet skrev s\u00e5 h\u00e4r 24.7 1926<\/strong> i ett st\u00e4llningstagande:<\/span><\/p>\n

Osund konkurrens.<\/em><\/h3>\n

Nu kommer en evangelisk folkh\u00f6gskola att \u00f6ppnas i Dagsmark i Lappfj\u00e4rd socken. \u00d6sterbotten f\u00e5r en ny svensk folkh\u00f6gskola till de fem landskapet redan har. Man tycker att notisen borde ge anledning till gl\u00e4dje \u00f6ver det till synes stigande folkbildningsintresset, \u00f6ver det glada mod och den offervilja, som ligga bakom beslutet att inr\u00e4tta en ny h\u00f6gre folkbildningsanstalt. Men nej. Vi ser ingen orsak till gl\u00e4dje. Den nya evangeliska folkh\u00f6gskolan \u00e4r ett exempel p\u00e5 den olycksaliga lust vi svenskar har att splittra v\u00e5ra krafter och medel p\u00e5 ett otal f\u00f6retag utan att d\u00e4rf\u00f6rinnan \u00f6verv\u00e4ga v\u00e5ra m\u00f6jligheter att b\u00e4ra de av oss redan tidigare p\u00e5tagna arbetsb\u00f6rdorna. Det \u00e4r ju en k\u00e4nd sak, att m\u00e5nga av v\u00e5ra svenska folkh\u00f6gskolor haft bekymmer med sitt elevantal. Vi har kanske inte haft f\u00f6r m\u00e5nga skolor, men vi har haft f\u00f6r f\u00e5 elever f\u00f6r dem. Det stora antalet skolor har ocks\u00e5 gjort, att de flesta haft sv\u00e5ra ekonomiska bekymmer; de hat inte f\u00e5tt utifr\u00e5n det st\u00f6d de kunnat v\u00e4nta. Allm\u00e4nheten hos oss har alltf\u00f6r m\u00e5nga behj\u00e4rtansv\u00e4rda \u00e4ndam\u00e5l att v\u00e5rda sig om. Nu kommer den evangeliska folkh\u00f6gskolan till och beg\u00e4r sin bit utav den allm\u00e4nna offerviljans redan sv\u00e5rt omtuggade kaka. Den beh\u00f6ver elever, utom att den kr\u00e4ver pengar. Och nu \u00e4r det s\u00e5, att Lappfj\u00e4rd, samma lilla socken, d\u00e4r den nya folkh\u00f6gskolan i h\u00f6st b\u00f6rjar sin verksamhet, sedan gammalt har en svensk folkh\u00f6gskola, som arbetat under mycket bekymmersamma f\u00f6rh\u00e5llanden, med knappt elevantal och under trycket av konstant d\u00e5liga aff\u00e4rer, men trots allt med odisputabel framg\u00e5ng. Den skall nu ges en konkurrent, och det har getts s\u00e5 m\u00e5nga dystra f\u00f6rebud tidigare, att konkurrensen med l\u00e4tthet kan betyda att Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola f\u00e5r st\u00e4nga sina portar. Den lilla socknen har inte plats f\u00f6r tv\u00e5 skolor av denna typ, l\u00e5t vara, att det kanske skall s\u00e4gas, att den evangeliska folkh\u00f6gskolan v\u00e4nder sig till helt andra kretsar \u00e4n dem, som i vanliga fall stiga \u00f6ver folkh\u00f6gskolans tr\u00f6skel. Det kan gott h\u00e4nda, men man m\u00e5ste ih\u00e5gkomma att f\u00f6r Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola en minskning av det knappa elevantalet redan med blott en eller tv\u00e5 \u00e4r fullkomligt \u00f6desdiger.<\/em><\/p>\n

\u00c4r man verkligen p\u00e5 evangeliskt h\u00e5ll beredd att ta p\u00e5 sig ansvaret f\u00f6r de st\u00e4ngda d\u00f6rrarna i Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola? Och ytterligare en fr\u00e5ga: vad avser man med den nya \u00bbevangeliska skolan\u00bb? \u00d6sterbotten har redan f\u00f6rut en \u00bbkristlig\u00bb folkh\u00f6gskola. Kan den evangeliska riktningen inte rymmas inom dess stort tilltagna lokaliteter? Det verkar inte sympatiskt att se, hur folkh\u00f6gskolans st\u00e4mpel trycks p\u00e5 anstalter, vilka dock avse att tj\u00e4na endast en speciell andlig riktning. Dr K. S. Laurila hade nog i mycket r\u00e4tt, d\u00e5 han drog i h\u00e4rnad mot de kristliga folkh\u00f6gskolorna, som han anser \u00bbf\u00f6rlorat sin karakt\u00e4r av rena och verkligen fria upplysningsanstalter och blivit organ f\u00f6r n\u00e5gon religi\u00f6s sekt, n\u00e5got parti, n\u00e5gon grupp eller annat knutsamfund\u00bb.<\/em><\/p>\n

Det ges nog inte en svensk folkh\u00f6gskola i detta land, som inte skulle vara genomtr\u00e4ngd av varmt religi\u00f6s anda, de kunde gott, de flesta \u00e5tminstone, ta sig namnet \u00bbkristliga\u00bb. Men nu avser man med de \u00bbkristliga folkh\u00f6gskolorna\u00bb, att undervisningen d\u00e4r \u00e4r pr\u00e4glad av \u00e5sk\u00e5dningss\u00e4ttet hos n\u00e5gon viss andlig riktning, att den \u00e4r pietistisk, evangelisk, frikyrklig \u2014. Det \u00e4r detta, som \u00e4r ov\u00e4rdigt en folkh\u00f6gskola, d\u00e4r intet f\u00e5r b\u00e4ra bojor utan d\u00e4r synvidden f\u00f6r de unga m\u00e5ste g\u00f6ras i b\u00e4sta mening fri.<\/em><\/p>\n

Flera tidningar i \u00d6sterbotten kopierade de n\u00e4rmaste dagarna artikeln om \u201dOsund konkurrens\u201d.<\/span><\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r skrev Syd-\u00d6sterbotten den 28.7.1926<\/strong>:<\/span><\/p>\n

Den evangeliska folkh\u00f6gskolan. S\u00e5som tidigare meddelats, har planer varit p\u00e5 g\u00e5ng att inr\u00e4tta en svensk \u201devangelisk folkh\u00f6gskola” i S\u00f6dra \u00d6sterbotten. Man har t\u00e4nkt sig att denna skulle f\u00f6rl\u00e4ggas till Vasa stad eller dess n\u00e4rmaste omnejd. Numera har beslutits, att skolan inkommande h\u00f6st skall \u00f6ppnas i Dagsmark. Skolans placerande h\u00e4r i samma kommun d\u00e4r f\u00f6rut en annan folkh\u00f6gskola arbetar torde vara tillf\u00e4lligt, d\u00e5 skolan f\u00f6rmodligen de f\u00f6rsta \u00e5ren blir vandrande. S\u00e5som skolans f\u00f6rest\u00e5ndare kommer att fungera folkskoll\u00e4raren J. E. Sj\u00f6blad.<\/em><\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r skrev Syd-\u00d6sterbotten p\u00e5 ledarplats av signaturen \u201d-n\u201d den 28.8.1926:<\/strong><\/span><\/p>\n

Nedanst\u00e5ende rader torde som sammanfattning av en vidstr\u00e4ckt opinion f\u00f6rsvara sin plats i tidningen.<\/em><\/p>\n

Som bekant vidtar i h\u00f6st den evangeliska folkh\u00f6gskolan med sin verksamhet i Dagsmark. \u00c5t varje ny l\u00e4roinr\u00e4ttning borde vi kunna vara glada. V\u00e5r tid fordrar stegrade kunskaper och v\u00e5r ungdom beh\u00f6ver handledning vid b\u00f6rjan av vandringen, n\u00e4r karakt\u00e4ren danas. S\u00e4rskilt vi svenskar m\u00e5ste se till, att vi inte blir efter i den kulturella frammarsch, f\u00f6r vilken stora anstr\u00e4ngningar g\u00f6rs bland landets spr\u00e5kmajoritet. Allt detta till trots fr\u00e5gar man sig, om av sagda skola oss g\u00f6res behov. Det ligger en fara i att \u00f6ppna f\u00f6r m\u00e5nga skolor. Av folkh\u00f6gskolor har vi i svenska \u00d6sterbotten snarare f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4n f\u00f6r f\u00e5. D\u00e4rom b\u00e4r flera skolors sv\u00e5ra kamp f\u00f6r tillvaron vittne. I motsats till de andra svenska landskapen i landet har vi sedan tidigare en kristlig folkh\u00f6gskola, som i ekonomiskt avseende haft det nog s\u00e5 bekymmersamt. Och nu f\u00e5r landskapet en ungef\u00e4r likadan till. Man fr\u00e5gar sig med r\u00e4tta, om det inte f\u00f6r det helas v\u00e4lf\u00e4rd varit klokare att nu lyckligg\u00f6ra exempelvis svenska Nyland. Eller har den evangeliska skolan varit predestinerad f\u00f6r \u00d6sterbotten, borde den med ett grand av kristlig tolerans h\u00f6rt sig f\u00f6r om tak \u00f6ver huvudet hos folkh\u00f6gskolan i Nykarleby. V\u00e5r kyrkas folk h\u00e5ller p\u00e5 att bli uppdelat i evangelister och icke-evangelister. De b\u00e4gge riktningarnas l\u00e4roanstalters uppg\u00e5ende i en enda skulle vackert \u00e5dagalagt de ansvariga ledningarnas lust att med k\u00e4rlek fylla svalget, innan det varder bef\u00e4st.<\/em><\/p>\n

Obetydliga f\u00f6refaller de hinder, som d\u00e4rvidlag l\u00e4ggs i v\u00e4gen av den evangeliska folkh\u00f6gskolans program. Detta \u00e4r i huvudsak s\u00e5dant som det brukar vara vid v\u00e5ra folkh\u00f6gskolor. Det kristliga inslaget med 8 veckotimmar \u00e4r ungef\u00e4r som vid systerskolan i Nykarleby. Den mest i \u00f6gonen fallande skillnaden \u00e4r att Sions-harpan \u00e4r med i programmet.<\/em><\/p>\n

Dessutom n\u00e4mns en f\u00f6rberedande kurs f\u00f6r intr\u00e4dess\u00f6kande na till seminarium. Med k\u00e4nnedom om seminariernas \u00f6verproduktion kan en dylik kurs inte annat \u00e4n ogillas, om ock motivet skulle till\u00e4ventyrs vara av s\u00e5 upph\u00f6jd art, att en evangelisering av Finlands svenska folkskoll\u00e4rark\u00e5r utgjorde framtidssyftet.<\/em><\/p>\n

Om skolans f\u00f6rl\u00e4ggning till svenska \u00d6sterbotten \u00e4r bet\u00e4nklig, f\u00f6der tanken p\u00e5 dess placering i Dagsmark k\u00e4nslor av bekl\u00e4mning hos v\u00e4nner av skolor. I samma socken har vi sedan \u00e5rtionden en folkh\u00f6gskola, som mer \u00e4n de andra haft sv\u00e5ra duster f\u00f6r existensen. Oaktat Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola st\u00e5r under ledning av en i vida kretsar uppskattad folkbildningsivrare och i kunnig l\u00e4rare, har elevantalet ofta varit l\u00e5gt och skolans livsl\u00e5ga fl\u00e4mtat. Nu kommer den evangeliska skolan som konkurrent, och d\u00e5 kan man gissa sig till den \u00e4ldres \u00f6de. Om det sedan \u00e4r hedersamt att resa sina tinnar ur den ihj\u00e4lkonkurrerades aska kan dras i tvivelsm\u00e5l.<\/em><\/p>\n

Kung\u00f6relse i S\u00e4ndebudet 1.9.1926:<\/span><\/p>\n

Svensk-Finlands Evangeliska Folkh\u00f6gskola vidtager med sitt f\u00f6rsta verksamhets\u00e5r den 1 november instundande h\u00f6st. Skolan som \u00e4r ambulerande, har f\u00f6r detta l\u00e4se\u00e5r blivit f\u00f6rlagd till Dagsmark i Lappfj\u00e4rd kommun. Evangeliska Folkh\u00f6gskolan vill meddelst Guds ord efter den n\u00e5d Gud f\u00f6rl\u00e4nar hj\u00e4lpa de unga till k\u00e4nnedom i evighetsfr\u00e5gorna, och den vill \u00e4ven meddela allm\u00e4nna folkh\u00f6gskolekunskaper och f\u00e4rdighet. D\u00e4rj\u00e4mte upptager skolan p\u00e5 sitt program en f\u00f6rberedande kurs f\u00f6r intr\u00e4dess\u00f6kande till seminarierna. Elever mottagas fr\u00e5n hela Svensk-Finland och b\u00f6ra de, som \u00f6nska vinna intr\u00e4de skriftligt eller muntligt anm\u00e4la sig hos undertecknad f\u00f6re 1 oktober 1926. Till anm\u00e4lan bifogas frejdebevis. Manlig s\u00f6kande b\u00f6r ha fyllt 17 \u00e5r och kvinnlig 16 \u00e5r, ha genomg\u00e5tt h\u00f6gre folkskola eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rv\u00e4rvat motsvarande kunskaps m\u00e5tt. Terminsavgiften \u00e4r endast 25 mark. Kost och logi ber\u00e4knas stiga till cirka 200 mark i m\u00e5naden per elev. Fr\u00e5n skolan till n\u00e4rmaste j\u00e4rnv\u00e4gsstation (Tj\u00f6ck) \u00e4r 18 km, till Kristinestad 20 km. Mellan sistn\u00e4mnda ort och Dagsmark \u00e4r regelbunden biltrafik varje onsdag och l\u00f6rdag h\u00f6st och v\u00e5r. F\u00f6rfr\u00e5gningar besvaras beredvilligt av undertecknad. Elever fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran h\u00e4lsas hj\u00e4rtligt v\u00e4lkomna.<\/p>\n

Dagsmark, den 20 augusti 1926. J. E. Sj\u00f6blad f\u00f6rest\u00e5ndare.<\/p>\n

Adress: Dagsmark, Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Den 1 instundande november b\u00f6rjar Evangeliska Folkh\u00f6gskolan sitt arbete i Dagsmark. En hos det evangeliska folket i Svensk-Finland l\u00e4nge n\u00e4rd \u00f6nskan g\u00e5r d\u00e5 i uppfyllelse. Undertecknade \u00e4r f\u00f6rvissade om, att evangeliv\u00e4nner i v\u00e5rt k\u00e4ra Svensk-Finland skall flitigt tala med Fadren om detta arbete och tillsammans med oss bedja, att Han ville ge detsamma sin v\u00e4lsignelse. Vi v\u00e5gar \u00e4ven hoppas, att b\u00e5de de evangeliska hemmen och Ungdomsf\u00f6rbunden se till, att skolan f\u00e5r ett tillr\u00e4ckligt antal elever.<\/p>\n

J.Im. B\u00e4ck<\/p>\n

styrelsens ordf\u00f6r.<\/p>\n

J.E. Sj\u00f6blad.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten kopierade den 29.9.1926<\/strong> en text som tidningen V\u00e4stra Nyland i Eken\u00e4s hade publicerat:<\/span><\/p>\n

K\u00e4nt \u00e4r att det r\u00e5der tr\u00e4ngsel f\u00f6r folkh\u00f6gskolorna p\u00e5 svenskt spr\u00e5komr\u00e5de i Finland. I f\u00f6rh\u00e5llande till befolkningstalet \u00e4r v\u00e5ra folkh\u00f6gskolor betydligt flera \u00e4n t.ex. Sveriges h\u00f6gt utvecklade bildningsorganisation uppvisar. N\u00e4r det p\u00e5 senare tid yppat sig sv\u00e5righeter f\u00f6r dessa l\u00e4roinr\u00e4ttningar att uppn\u00e5 det i lag fastst\u00e4llda minimiantalet elever, trettio, har r\u00f6ster h\u00f6jts, som yrkat att en koncentration borde \u00e5stadkommas p\u00e5 detta omr\u00e5de. I trakter, d\u00e4r folkh\u00f6gskolorna uppenbarligen ligger f\u00f6r n\u00e4ra varandra och f\u00f6rfoga \u00f6ver f\u00f6r sm\u00e5 rekryteringsdistrikt, borde i de svagare uppg\u00e5 i de relativt starkare. B\u00e4ttre \u00e4r att \u00e4ga ett mindre antal v\u00e4lbes\u00f6kta pedagogiskt och ekonomiskt v\u00e4lutrustade skolor \u00e4n m\u00e5nga sm\u00e5 och svaga. Trots att n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder i denna riktning hittills inte har vidtagits, har den antydda uppfattningens principiella ber\u00e4ttigande av ingen bestritts. \u00c4n mindre har man f\u00f6rest\u00e4llt sig att n\u00e5gon meningsolikhet kunde r\u00e5da d\u00e4rom att en \u00f6kning av folkh\u00f6gskolornas antal inte skulle f\u00e5 komma i fr\u00e5ga. S\u00e5 mycket mer f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r att h\u00f6ra att man i s\u00f6dra \u00d6sterbotten f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r i f\u00e4rd att st\u00e4lla upp en ny folkh\u00f6gskola. Att det r\u00f6r sig om en skola av en s\u00e4rskild religi\u00f6s l\u00e4ggning f\u00f6r\u00e4ndrar inte saken.<\/em><\/p>\n

Sedan n\u00e5gra \u00e5r finns i Nykarleby en kristlig folkh\u00f6gskola, som till en b\u00f6rjan ut\u00f6vade en stark dragningskraft, men vars elevantal sm\u00e5ningom sjunkit, s\u00e5 att skolan numera \u00e4r av ungef\u00e4r samma storlek som v\u00e5ra andra folkh\u00f6gskolor. Emellertid \u00e4r denna skola, som s\u00e4rskilt g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att framom andra tj\u00e4na den kristliga \u00e5sk\u00e5dningens sak, icke till fyllest f\u00f6r den kyrkligt sinnade befolkningens behov av folkh\u00f6gskoleutbildning. Eller riktigare sagt, Nykarleby skolans konfessionella pr\u00e4gel tillfredsst\u00e4ller inte den riktning inom kyrkan, som kallar sig \u201devangelisk” och som f\u00f6r den skull skall ha en egen folkh\u00f6gskola, p\u00e5 det att ungdomen m\u00e5 skolas i den r\u00e4tta tron. Det evangeliskt sinnade kyrkfolket i \u00d6sterbotten stod det sj\u00e4lvfallet fritt att ordna sina bildningsstr\u00e4vanden s\u00e5 som det \u00f6nskar, om inte d\u00e4rigenom det r\u00e5dande l\u00e4get f\u00f6r de redan existerande folkh\u00f6gskolorna skulle f\u00f6rsv\u00e5ras. En ny konkurrent tr\u00e4der upp p\u00e5 v\u00e4djobanan, det \u00e4r tr\u00e5ngt nog f\u00f6rut. S\u00e4rskilt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd \u00e4r h\u00e4nsynsl\u00f6sheten att f\u00f6rl\u00e4gga den nya \u201devangeliska” l\u00e4roanstalten i omedelbar n\u00e4rhet till en annan folkh\u00f6gskola, vilken f\u00f6r \u00f6vrigt redan d\u00e4rf\u00f6rutan n\u00f6dgats k\u00e4mpa tappert f\u00f6r sin tillvaro. Det \u00e4r Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola, som i den evangeliska skolan f\u00e5r en ny konkurrent i sin egen hemsocken. F\u00f6rfalskningen, som \u00f6verg\u00e5tt Lappfj\u00e4rd kommun, har v\u00e5llat att dess folkh\u00f6gskola, som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan hade ett litet rekryteringsomr\u00e5de, haft allt sv\u00e5rare att komma upp till det fastst\u00e4llda elevantalet. Och nu kommer den nya skolan till som ett \u00e4nnu allvarligare hot och v\u00e5llar sannolikt avbr\u00e4ck \u00e4ven f\u00f6r de andra syd\u00f6sterbottniska folkh\u00f6gskolorna, som inte heller haft \u00f6verfl\u00f6d av elever. Det allm\u00e4nna l\u00e4get p\u00e5 ifr\u00e5ga varande omr\u00e5de blir i \u00d6sterbotten allvarligt sk\u00e4rpt genom den nya skolans tillkomst.<\/em><\/p>\n

M\u00e5h\u00e4nda kan det synas op\u00e5kallat att man h\u00e4r nere i Nyland tar sig talan i \u00f6sterbottniska bildningsangel\u00e4genheter. Men utvecklingen har f\u00f6rt det d\u00e4rh\u00e4n, att svenska bildningsproblemet, speciellt fr\u00e5gan om de svenska folkh\u00f6gskolornas framtid, inte kan behandlas isolerat f\u00f6r de skilda lands\u00e4ndarnas vidkommande, utan m\u00e5ste betraktas som en helhet. Det kan d\u00e4rf\u00f6r inte passera oanm\u00e4rkt om man p\u00e5 n\u00e5got h\u00e5ll f\u00f6retager utvidgningar, som hotar den j\u00e4mnvikt, som endast med anstr\u00e4ngning kunnat uppr\u00e4tth\u00e5llas, och vilka d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste betecknas s\u00e5som olyckliga. Den underst\u00f6dspolitik, som f\u00f6ljes av Kulturfondens f\u00f6rvaltning, Svenska Folkskolans V\u00e4nner m.fl., str\u00e4var att uppn\u00e5 en viss enhetlighet \u00e4ven i s\u00e5 m\u00e5tto att ett h\u00e4lsosamt inflytande ut\u00f6vas p\u00e5 bildningsorganisationen som s\u00e5dan. D\u00e4rav f\u00f6ljer \u00e4ven, synes det oss, att den nya folkh\u00f6gskolan inte har utsikter att upptr\u00e4da som konkurrent \u00e4ven om de anslag som utgivas f\u00f6r hith\u00f6rande \u00e4ndam\u00e5l. Sannolikt inverkar denna omst\u00e4ndighet inte p\u00e5 dem som i h\u00f6st \u00e4mna s\u00e4tta den evangeliska skolan i g\u00e5ng, f\u00f6r den reder sig antagligen p\u00e5 egen hand. Men det \u00e4r dock n\u00f6dv\u00e4ndigt att understryka att en ny folkh\u00f6gskola, som inte \u00e4r av behovet p\u00e5kallad och som bet\u00e4nkligt hotar andra, \u00e4ldre skolors framtid, inte f\u00e5r utg\u00f6ra en belastning ocks\u00e5 f\u00f6r v\u00e5r underst\u00f6dsverksamhet och d\u00e4rigenom ge tillvaron j\u00e4mv\u00e4l i ekonomiskt h\u00e4nseende vanskligare f\u00f6r de folkh\u00f6gskolor vi hittills str\u00e4vat att uppr\u00e4tth\u00e5lla.<\/em><\/p>\n

Den 6.10.1926 publicerade Syd-\u00d6sterbotten<\/strong> en ins\u00e4ndare, som var skriven av signaturen V.\u00c5:<\/span><\/p>\n

I ANLEDNING AV DEN EVANGELISKA FOLKH\u00d6GSKOLAN.<\/strong><\/em><\/p>\n

Det har talats och skrivits mycket om den blivande evangeliska folkh\u00f6gskolan och detta blott till skolans nackdel, s\u00e5som obeh\u00f6vlig, ja rent av skadlig f\u00f6r v\u00e5rt folks fortbest\u00e5nd och framtid.<\/em><\/p>\n

Men om vi n\u00e4rmare, i Guds ords ljus, betraktar v\u00e5rt folks liv och leverne, s\u00e5 skall vi finna, att mycket kunde vara annorlunda om v\u00e5ra barn och ungdom uppfostrades i \u201dtukt och Herrens f\u00f6rmaning”. Det \u00e4r ju en allm\u00e4n klagan \u00e4ven i v\u00e5ra v\u00e4rdsliga tidningar att sedlighetsniv\u00e5n \u00e4r i sjunkande och f\u00f6rvillelsen \u00e4r i tilltagande i orov\u00e4ckande grad. Detta kan inte bero p\u00e5 f\u00f6r liten skolkunskap och bildning utan p\u00e5 v\u00f6rdnaden f\u00f6r religionen, som \u00e4r i avtagande och aktning ,f\u00f6r Guds ord och hans Evangelium. St\u00e5r inte v\u00e5ra kyrkor tomma, och s\u00f6ndag efter s\u00f6ndag predikas f\u00f6r det mesta \u00e5t tomma b\u00e4nkar, medan folket och i synnerhet ungdomen s\u00f6ker sig andra n\u00f6jen. Om vi en g\u00e5ng blivit s\u00e5 kloka och l\u00e4rda i egna \u00f6gon, att inte mera Guds ord och hans predikningar och f\u00f6rmaningar beh\u00f6vs till tr\u00f6st och ledning f\u00f6r v\u00e5r vandring genom livet, s\u00e5 har vi n\u00e4rmat oss underg\u00e5ngens brant och ett \u201dmene tekel” blivit skrivet p\u00e5 v\u00e5ra d\u00f6rrar. Var det inte Guds ord, som gav styrka \u00e5t v\u00e5ra f\u00e4der i pr\u00f6vningen och motg\u00e5ngens tider. \u201eN\u00e4r kriget r\u00f6t fr\u00e5n dal till dal och frosten kom med hungrens kval” s\u00e5 visst var det i Guds ord man fann tr\u00f6st och styrka. Men numera har det blivit s\u00e5 tr\u00e5ngt f\u00f6r Guds ord och dess begagnande s\u00e5 v\u00e4l i hemmet som i skolan och r\u00f6ster ha h\u00f6jts \u00e4ven fr\u00e5n m\u00e4n med ledande st\u00e4llning att f\u00e5 bort religionen fr\u00e5n v\u00e5ra skolor och ers\u00e4tta den med en mer eller mindre urvattnad morall\u00e4ra. Vad \u00e4r d\u00e5 att undra p\u00e5 om folk med religi\u00f6s l\u00e4ggning b\u00f6rjar f\u00f6rs\u00f6ka r\u00f6ra p\u00e5 sig och bereda den v\u00e4xande ungdomen ett till-f\u00e4lle till religi\u00f6s uppbyggelse, och s\u00e5 uppstod tanken p\u00e5 den Evangeliska folkh\u00f6gskolan, som nu blivit en verklighet och i h\u00f6st \u00f6ppnar sina d\u00f6rrar f\u00f6r en s\u00f6kande ungdom. Det g\u00e4ller endast f\u00f6r varje t\u00e4nkande fader och moder att v\u00e4lja den r\u00e4tta skolan f\u00f6r sina ungdomar; varifr\u00e5n de kan inh\u00e4mta den st\u00f6rsta visdom f\u00f6r tid och evighet. \u201dOm Herren \u00e4r med vem kan d\u00e5 vara mot”.<\/em><\/p>\n

En sak till vill jag ber\u00f6ra, och det \u00e4r den av V\u00e4stra Finland uttalade fingervisningen f\u00f6r \u201eDen underst\u00f6dspolitik som f\u00f6ljes av Kulturfondens f\u00f6rvaltning, Svenska Folkskolans V\u00e4nner m. fl.” Man hade ingenting att v\u00e4nta fr\u00e5n dessa h\u00e5ll som underst\u00f6d f\u00f6r den evangeliska folkh\u00f6gskolan. Men detta vore en olycklig politik. Ty fr\u00e5n en skola d\u00e4r Guds ord \u00e4r ledstj\u00e4rnan d\u00e4rifr\u00e5n str\u00f6mmar kraft ut \u00f6ver bygderna, en kraft, som lyckligg\u00f6r b\u00e5de folk och land. Ty \u201dkommen och sen Herrens verk, som underbara ting g\u00f6r p\u00e5 jorden”. Ps. 46:9.<\/em><\/p>\n

Ins\u00e4ndaren var undertecknad med signaturen V.\u00c5.<\/p>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten<\/strong> svarade s\u00e5 h\u00e4r direkt efter ins\u00e4ndaren:<\/span><\/p>\n

Redaktionen vill betr\u00e4ffande ovanst\u00e5ende till\u00e4gga, att ins\u00e4ndaren inte synes ha f\u00f6rst\u00e5tt sj\u00e4lva k\u00e4rnan i S.-\u00d6:s artikel h\u00e4rf\u00f6rleden. Red:s avsikt var att s\u00e5som tidigare, ge uttryck \u00e5t allvarliga bekymmer f\u00f6r splittringen inom bildningsv\u00e4sendet genom m\u00e5nga skoltyper och f\u00f6rsvagningen av skolornas effekt dessutom p\u00e5 grund av oj\u00e4mn placering. Det kan ingalunda bortresoneras, att tv\u00e5 folkh\u00f6gskolor inom samma Lappfj\u00e4rd socken, \u00e4r f\u00f6ga v\u00e4lbet\u00e4nkt. N\u00e5got underk\u00e4nnande av anstalter med kristlig l\u00e4ggning av vad slag de vara m\u00e5, har alldeles inte framf\u00f6rts. Tv\u00e4rtom b\u00f6r varmt och villigt erk\u00e4nnas den stora betydelse religiositetens f\u00f6rdjupande har f\u00f6r v\u00e5rt folk. Dock \u00e4r en ensidigt betonad religiositet, frammanad av en enskild sekt eller en enskild riktning sj\u00e4lvfallet mindre \u00f6nskv\u00e4rd. Det \u00e4r splittring p\u00e5 sitt s\u00e4tt. \u00d6verhuvudtaget kan knappast en planl\u00f6s utveckling av bildningsv\u00e4sendet, d\u00e4rigenom att skolor uppst\u00e5 hur som helst och var som helst, vara att rekommendera. Svenskfolket \u00e4r f\u00f6r svagt f\u00f6r de risker detta medf\u00f6r. Den ekonomiska sidan av saken \u00e4r ju den inte minst viktiga. M\u00e5nne annars den evangeliska folkh\u00f6gskolans framtr\u00e4dande beror av missn\u00f6je betr\u00e4ffande kristendomsundervisningen t.ex. vid Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola? M\u00e4rket V. \u00c5:s inl\u00e4gg synes syfta n\u00e5got dit\u00e5t. S\u00e5dana klagom\u00e5l f\u00f6refaller v\u00e4l dj\u00e4rva och omotiverade, d\u00e5 Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola ju har kontraktsprosten Laur\u00e9ns m\u00e5ng\u00e5riga medverkan att tacka f\u00f6r mycket samt likaledes N\u00e4rpes folkh\u00f6gskola haft f\u00f6rm\u00e5nen att \u00e5tnjuta prosten Nordlunds undervisning i kristendom under en l\u00e5ng tid. Sannolikt hade dock inte o\u00f6verstigliga hinder yppats att f\u00e5 eventuella \u00f6nskningsm\u00e5l fr\u00e5n evangeliskt-kristligt h\u00e5ll beaktade, vid en h\u00e4nv\u00e4ndning till respektive skolor. Har en s\u00e5dan \u00f6verhuvudtaget alls gjorts? Vi betvivlar. B\u00e4ttre samarbete!<\/em><\/p>\n

Den vidstr\u00e4ckta opinionen emot den evangeliska folkh\u00f6gskolan bottnar fr\u00e4mst i missn\u00f6je med skolans placering just i n\u00e4rheten av Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola, vars verksamhetsomr\u00e5de till \u00e5tskillnad fr\u00e5n andra folkh\u00f6gskolors \u00e4r s\u00e5 litet och dessutom beklagligtvis s\u00e5 h\u00e5rdarbetat. Detta \u00e4r ett faktum, som inte ens evangeliska folkh\u00f6gskolans f\u00f6respr\u00e5kare med b\u00e4sta vilja kan komma ifr\u00e5n.<\/em><\/p>\n

Den 8.10.1926<\/strong> skrev 6-dagars tidningen Svenska Pressen, som utkom i Helsingfors s\u00e5 h\u00e4r om den nya folkh\u00f6gskolan:<\/span><\/p>\n

En folkh\u00f6gskola till?<\/strong><\/em><\/h3>\n

Den \u00e5sikten har inte s\u00e4llan framf\u00f6rts, att de svenska folkh\u00f6gskolorna i landet \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga till antalet. Man \u00e5beropar bl. a. den elevbrist n\u00e5gra skolor lider av som bevis f\u00f6r en s\u00e5dan uppfattning. Men den kan bero p\u00e5 andra omst\u00e4ndigheter. Redan genom det svenska bos\u00e4ttningsomr\u00e5dets uppdelning ligger det i sakens natur, att folkh\u00f6gskolorna skall vara relativt m\u00e5nga. Visserligen underl\u00e4ttar nutida kommunikationer bes\u00f6kandet av skolor, som ligger l\u00e4ngre avl\u00e4gset, men i regel skall ungdomen dock helst s\u00f6ka sig till en skola i den egna bygden. N\u00e5got att efterlikna ligger heller knappast i den skoltyp, som r\u00e4knar med ett elevantal upp till hundra eller d\u00e4rut\u00f6ver. De sm\u00e5 folkh\u00f6gskolorna \u00e4r nog l\u00e4mpligast f\u00f6r oss. D\u00e4r \u00e5r efter \u00e5r elevantalet h\u00e5ller sig l\u00e5gt och det lagstadgade minimiantalet 30 inte n\u00e5s, d\u00e4r kan man ha sk\u00e4l, sedan eventuella fel i organisation m. m. avhj\u00e4lpts och inte medf\u00f6rt uppsving, att ta i \u00f6verv\u00e4gande om skolan skall nedl\u00e4ggas eller sammansl\u00e5s med en annan. Men ocks\u00e5 i s\u00e5dana fall b\u00f6r man g\u00e5 tillv\u00e4ga med stor f\u00f6rsiktighet. Man f\u00f6rst\u00f6r l\u00e4tt en bildningsresurs och det \u00e4r inte sagt, att man f\u00e5r n\u00e5got i st\u00e4llet.<\/em><\/p>\n

Om man s\u00e5lunda inte utan vidare kan underskriva p\u00e5st\u00e5endet, att de svenska folkh\u00f6gskolorna \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga, s\u00e5 torde man fullt kunna g\u00e5 med p\u00e5, att deras antal inte utan alldeles s\u00e4rskilt tvingande omst\u00e4ndigheter b\u00f6r \u00f6kas. Folkh\u00f6gskolan har inte levat ut sin tid, den har fortfarande en viktig uppgift att fylla i landsbygdens bildningsliv. Men blir det fr\u00e5ga om nya skolor b\u00f6r dessa vara av annan typ och mera sikta p\u00e5 att ta hand om den yngre ungdomen, som inte \u00e4nnu \u00e4r mogen f\u00f6r folkh\u00f6gskolan eller s\u00e4rskilt s\u00f6rja f\u00f6r yrkesutbildningen. Dessutom tillkommer, att om man kan ha olika \u00e5sikter, huruvida folkh\u00f6gskolorna redan nu \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga, alla i varje fall borde vara ense att oss inte g\u00f6ras behov av flera skolor.<\/em><\/p>\n

Likv\u00e4l \u00e4r det meningen att en ny folkh\u00f6gskola skall grundas i \u00d6sterbotten. Och inte blott det. Avsikten \u00e4r att f\u00f6rl\u00e4gga den till Lappfj\u00e4rd, inte ens en mil ifr\u00e5n den folkh\u00f6gskola, som arbetat d\u00e4r i snart tjugo \u00e5rs tid. Den nya skolan kommer att f\u00e5 en s\u00e4rpr\u00e4gel, vilken framg\u00e5r av namnet \u201devangelisk folkh\u00f6gskola”. B\u00e4ttre s\u00e5, \u00e4n att kalla den kristlig, vilket kan ge uppfattningen, att \u00f6vriga folkh\u00f6gskolor skulle vara okristliga. Men mycket kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas, om skolans inr\u00e4ttande \u00e4r p\u00e5 sin plats och framf\u00f6rallt synes det inte riktigt att den f\u00f6rl\u00e4ggs s\u00e5 n\u00e4ra en annan folkh\u00f6gskola. Landets svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rare, som nyligen var f\u00f6rsamlade till m\u00f6te i Pargas, har ocks\u00e5 med oro mottagit underr\u00e4ttelsen om den nya folkh\u00f6gskolans grundande samt offentliggjort ett uttalande med anledning d\u00e4rav. Det heter d\u00e4r bl.a., att den nya skolan knappast kan anses fylla ett svenskt kulturbehov och att dess placering just i Dagsmark i Lappfj\u00e4rd, utg\u00f6r ett hugg i ryggen mot Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola, som nu i 19 \u00e5rs tid under sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden utf\u00f6rt en betydande kulturg\u00e4rning: \u00bbLappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola har p\u00e5 grund av sitt sn\u00e4vt tillm\u00e4tta skoldistrikt haft s\u00e4rskilt sv\u00e5rt att fylla sina skolsalar med det minimum av elever, som fordras f\u00f6r ern\u00e5endet av statsunderst\u00f6d, och n\u00e4r nu den evangeliska skolan beg\u00e4r sin andel av ungdomen i denna bygd, har Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola st\u00e4llts inf\u00f6r det ob\u00f6nh\u00f6rliga kravet att f\u00f6r alltid st\u00e4nga sina portar. Ifall Lutherske evangelif\u00f6reningen med denna skola avsett grundandet av en verklig folkh\u00f6gskola ha Finlands svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rare sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5, varf\u00f6r denna uppgift icke skulle kunna fyllas av den redan existerande folkh\u00f6gskolan, men om den evangeliska skolan grundats f\u00f6r att fr\u00e4mst befordra Evangelif\u00f6reningens s\u00e4rstr\u00e4vanden, m\u00e5ste namnet \u201efolkh\u00f6gskola” i detta fall betecknas som en falsk skylt.”<\/em><\/p>\n

Hufvudstadsbladets redaktion har med anledning av detta folkh\u00f6gskoll\u00e4rarm\u00f6tes uttalande v\u00e4nt sig till sekreteraren i Lutherska evangelif\u00f6reningen, pastor L. L. Byman, som l\u00e5tit veta, att skolan inte direkt grundas av f\u00f6reningen, men f\u00f6r \u00f6vrigt tar dess inr\u00e4ttande i f\u00f6rsvar. Han s\u00e4ger, att skolan inte \u00e4r lokal, utan avsedd f\u00f6r hela \u00d6sterbotten, ja, f\u00f6r hela svenska Finland. Endast tillf\u00e4lligtvis har den f\u00f6rlagts till Dagsmark, vilket f\u00f6r \u00f6vrigt evangelif\u00f6reningens styrelse motsatt sig. Man hoppas v\u00e4l inte, att inom kort f\u00e5 inflytta i Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskolas lokaliteter? F\u00f6r \u00f6vrigt g\u00e5r svaret ut p\u00e5, att det intresse som finns f\u00f6r en evangelisk folkh\u00f6gskola \u00e4r ber\u00e4ttigat att ta sig uttryck i handling och att om Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola tvingas att upph\u00f6ra, det b\u00f6r ih\u00e5gkommas, att den l\u00e4nge haft sv\u00e5rt att f\u00e5 elever. F\u00f6r framtiden kunde sedan de, som inte vill bes\u00f6ka den evangeliska folkh\u00f6gskolan resa till N\u00e4rpes, d\u00e4r en folkh\u00f6gskola finnes. F\u00f6rsvaret f\u00f6r den nya folkh\u00f6gskolans inr\u00e4ttande synes svagt. Antaget, att den tar d\u00f6den p\u00e5 Lappfj\u00e4rd skola och kvarstannar i socknen, s\u00e5 skall den v\u00e4l f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r fram\u00e5t kunna r\u00e4kna p\u00e5 tillr\u00e4ckligt elever. Men om sedan en annan kyrklig riktning \u00e4n den evangeliska hittade p\u00e5 att i samma socken uppr\u00e4tta en folkh\u00f6gskola skulle samma f\u00f6reteelse antagligen upprepa sig. F\u00f6r tv\u00e5 skolor finns inte rum, den nya mottoges med stort tillf\u00e4lligt intresse och hade att r\u00e4kna med en \u201euppsparad” elevkontingent, samtidigt som den plockade bort elever fr\u00e5n den gamla. Denna skulle f\u00e5 st\u00e4nga och den nya florerade en tid, tills dess dagar \u00e5ter var r\u00e4knade. Men just f\u00f6r att s\u00e5 \u00e4r, kan det inte anses riktigt att en ny folkh\u00f6gskola uppr\u00e4ttas, som alldeles uppenbart kommer att konkurrera med en redan best\u00e5ende om eleverna. Oss synes, att folkh\u00f6gskoll\u00e4rarm\u00f6tet i Pargas har fullkomligt r\u00e4tt i sitt uttalande, om \u00e4n formen f\u00f6r detsamma kanske blivit on\u00f6digt skarp.<\/em><\/p>\n

L\u00e4rarm\u00f6tet i Pargas.<\/strong><\/h3>\n

I oktober 1926 h\u00f6ll folkskoll\u00e4rarna ett m\u00f6te i Pargas och d\u00e4r dryftades ocks\u00e5 fr\u00e5gan om den nya evangeliska folkh\u00f6gskolan i Dagsmark. Flera svenska tidningar publicerade det uttalande som m\u00f6tet enades om. S\u00e5 h\u00e4r skrev Kask\u00f6 tidningen den 9.10.1926:<\/span><\/p>\n

Den \u201devangeliska folkh\u00f6gskolans\u201d placering i Lappfj\u00e4rd. <\/strong><\/em><\/h4>\n

Ett hugg i ryggen mot Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola.<\/strong><\/em><\/p>\n

\u00a0<\/strong>Finlands svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rare, samlade till m\u00f6te i Pargas, ha med oro f\u00f6rnummit, att en l\u00e4roanstalt, som kallar sig \u201eevangelisk folkh\u00f6gskola”, med detta l\u00e4s\u00e5rs b\u00f6rjan kommer att begynna sin verksamhet i Lappfj\u00e4rds socken, i Dagsmark by, blott 9 km. fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds svenska folkh\u00f6gskola. Fr\u00e5nsett att inr\u00e4ttandet av en ny folkh\u00f6gskola till de 15, som redan \u00e4r verksamma i de svenska bygderna och vilka som k\u00e4nt k\u00e4mpa med ekonomiska sv\u00e5righeter och elevbrist, knappast kan anses fylla ett svenskt kulturbehov, utg\u00f6r den nya skolans placering just i Dagsmark ett verkligt hugg i ryggen mot Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola, som nu i 19 \u00e5rs tid under sv\u00e5ra f\u00f6r h\u00e5llanden utf\u00f6rt en betydande kulturg\u00e4rning. Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola har p\u00e5 grund av sitt sn\u00e4vt tillm\u00e4tta skoldistrikt haft s\u00e4rskilt sv\u00e5rt att fylla sina skolsalar med det minimum av elever, som fordras f\u00f6r ern\u00e5endet av statsunderst\u00f6d, och n\u00e4r nu den evangeliska skolan beg\u00e4r sin andel av ungdomen i denna bygd, har Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola st\u00e4llts inf\u00f6r det ob\u00f6nh\u00f6rliga kravet att f\u00f6r alltid st\u00e4nga sina portar. Ifall Lutherska Evangelif\u00f6reningen med denna skola avsett grundandet av en verklig folkh\u00f6gskola har Finlands svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rare sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5, varf\u00f6r denna uppgift inte skulle kunna fyllas av den redan existerande folkh\u00f6gskolan, men om den evangeliska skolan grundats f\u00f6r att fr\u00e4mst befordra Evangelif\u00f6reningens s\u00e4rstr\u00e4vanden, m\u00e5ste namnet \u201dfolkh\u00f6gskola\u201d i detta fall betecknas som en falsk skylt. Finlands svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rare har velat bringa dessa allvarliga farh\u00e5gor till allm\u00e4nhetens k\u00e4nnedom i f\u00f6rvissningen om att de svenska folkh\u00f6gskolorna i detta land dock har skapats under s\u00e5 stora uppoffringar och alltj\u00e4mt har en s\u00e5 betydande uppgift att fylla, att tillspillogivandet nu av en av dessa faktiskt utg\u00f6r ett brott. En skola, som tj\u00e4nar den evangeliska r\u00f6relsens intressen m\u00e5 g\u00e4rna skapas, blott den inte f\u00e5r karakt\u00e4ren av osund konkurrens, som \u00e4r of\u00f6renlig med verklig folkh\u00f6gskolanda.<\/em><\/p>\n

Folkh\u00f6gskoll\u00e4rarm\u00f6tet i Pargas.<\/em><\/p>\n

Efter detta m\u00f6te i Pargas b\u00f6rjade ett tidningsskriveri av s\u00e4llan sk\u00e5dat slag. S\u00e5 gott som alla svenska tidningar i Finland publicerade uttalandet, flera tidningar med det extra till\u00e4gget att tidningen sj\u00e4lv ocks\u00e5 st\u00f6der det. \u00d6ver 20 tidningar i Nyland, \u00c5boland, \u00d6sterbotten och till med p\u00e5 \u00c5land, skrev om \u201dhugget i ryggen i Lappfj\u00e4rd\u201d. Kanske orsaken var allm\u00e4n nyhetstorka men detta \u00e4rende var nog den stora h\u00e4ndelsen i pressen i oktober 1926.<\/span><\/p>\n

Efter m\u00f6tet i Pargas l\u00e4t Hufvudstadbladet Evangelif\u00f6reningens sekreterare L. L. Byman komma till tals med f\u00f6ljande uttalande:<\/span><\/p>\n

Genom Hufvudstadsbladets redaktions tillm\u00f6tesg\u00e5ende har undertecknad satts i tillf\u00e4lle att ta del av ovanst\u00e5ende uttalande. Jag har visserligen inte hand om ledningen av den evangeliska folkh\u00f6gskolesaken, men s\u00e5som en medlem i garantif\u00f6reningens styrelse och sekreterare i Svenska lutherska evangelif\u00f6reningen, till vilken folkh\u00f6gskoll\u00e4rarm\u00f6tets skrivelse \u00e4ven v\u00e4nder sig, vill jag anf\u00f6ra f\u00f6ljande, varom jag f\u00f6rmodar b\u00e5de skolans direktion och dess v\u00e4nner i allm\u00e4nhet skall f\u00f6rena sig. Svenska lutherska evangelif\u00f6reningen har inte grundat n\u00e5gon folkh\u00f6gskola. Men inom den evangeliska r\u00f6relsens ungdom har sedan flera \u00e5r intresse funnits f\u00f6r en s\u00e5dan.<\/em><\/p>\n

Det m\u00e4rkliga betr\u00e4ffande folkh\u00f6gskolan i det svenska Finland \u00e4r just det f\u00f6rh\u00e5llandet, att en del folkh\u00f6gskolor k\u00e4mpar med elevbrist, medan samtidigt i landsbygderna f\u00f6refinnes ett s\u00e5 pass starkt intresse f\u00f6r folkh\u00f6gskolid\u00e9n, att tanken p\u00e5 en ny kristlig folkh\u00f6gskola d\u00e4r upprepat framf\u00f6rts och vunnit varm anslutning. Det m\u00e5ste tydligen f\u00f6rh\u00e5lla sig s\u00e5, att den kristliga folkh\u00f6gskoletypen inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6retr\u00e4dd i antalet existerande svenska folkh\u00f6gskolor. Den \u00e4ldre typen har uppenbarligen redan tagit ut allt det elevmaterial som den, med h\u00e4nsyn till hemmens syn p\u00e5 ungdomens fostran, kan dra till sig. Ett uteblivande av en planerad kristlig folkh\u00f6gskola skulle d\u00e4rf\u00f6r inte kunna \u00f6ka elevantalet i nuvarande skolor, men v\u00e4l tillbakah\u00e5lla och nedtrycka det intresse f\u00f6r folkh\u00f6gskolefostran som \u00e4nnu finnes och som tagit sig uttryck i planerna p\u00e5 en evangelisk folkh\u00f6gskola. Det b\u00f6r dock vara en orsak till gl\u00e4dje att folkh\u00f6gskolans id\u00e9 vinner allt flera v\u00e4nner om ocks\u00e5 tack vare en ny skoltyp. Det b\u00f6r inte heller f\u00f6rv\u00e5na att man inom svenska \u00d6sterbottens vida omr\u00e5de, d\u00e4r en stark evangelisk r\u00f6relse sedan l\u00e4nge utbrett sig, vill skapa en evangelisk folkh\u00f6gskola. Skolan \u00e4r ju inte en lokal s\u00e5dan, utan avsedd f\u00f6r hela \u00d6sterbotten, ja f\u00f6r hela svenska Finland.<\/em><\/p>\n

Den evangeliska folkh\u00f6gskolan \u00e4r ambulerande. Endast tillf\u00e4lligtvis placerades den i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r l\u00e4rarkrafter och lokal stod tillbuds p\u00e5 villkor, som f\u00f6r en ny folkh\u00f6gskola, vilken har att f\u00f6rsta \u00e5ret arbeta utan statsanslag, betydde s\u00e5 mycket, att garantif\u00f6reningens styrelse trots bet\u00e4nkligheter och opposition stannade f\u00f6r denna ort. Bland andra uttalade Svenska lutherska evangelif\u00f6reningens styrelse sig emot denna \u00e5tg\u00e4rd.<\/em><\/p>\n

Om Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola beklagligtvis skulle nedl\u00e4gga sin verksamhet, s\u00e5 m\u00e5ste det ih\u00e5gkommas att den l\u00e4nge haft ytterligt sv\u00e5rt att f\u00e5 elever och att inom dess egen direktion fr\u00e5ga varit om dess indragning. F\u00f6r ett par \u00e5r sedan blev vi uppmanade f\u00f6rfr\u00e5ga oss om den inte kunde ers\u00e4ttas med den tillt\u00e4nkta evangeliska. L\u00e4rarm\u00f6tets starka uttryck betr\u00e4ffande eventualiteten av Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskolas upph\u00f6rande l\u00e5ter icke f\u00f6rsvara sig. Den n\u00e4rbel\u00e4gna folkh\u00f6gskolan i N\u00e4rpes erbjuder s\u00e4kerligen plats f\u00f6r de elever fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som inte vill bes\u00f6ka den evangeliska folkh\u00f6gskolan. L\u00e4rarm\u00f6tet m\u00e5tte inte alls kommit p\u00e5 den tanken att det kunde vara, vi skola icke s\u00e4ga \u201eett brott”, men illa gjort att \u00e5r efter \u00e5r undertrycka det intresse som f\u00f6refinnes f\u00f6r en evangelisk folkh\u00f6gskola. L\u00e4rarm\u00f6tets tal om falsk skylt \u00e4r inte vackert. Om en undervisningsanstalt \u00e4r ber\u00e4ttigad att b\u00e4ra namnet folkh\u00f6gskola beror ju d\u00e4rp\u00e5 om den f\u00f6ljer det f\u00f6r folkh\u00f6gskolor best\u00e4mda programmet. Att dess utg\u00e5ngna elever i sina hemtrakter fr\u00e4mja de \u201dv\u00e4rldsliga eller kristliga” ungdomsf\u00f6reningarnas verksamhet \u00e4r en sak f\u00f6r sig. De evangeliska ungdomsavdelningarna, 50 till antalet, v\u00e4ntar verkligen f\u00f6r sina str\u00e4vanden gagn av dessa unga som utg\u00e5 fr\u00e5n evangeliska folkh\u00f6gskolan.<\/em><\/p>\n

Borg\u00e5bladet som f\u00f6ljde med denna konflikt, publicerade uttalandet fr\u00e5n Pargasm\u00f6tet den 9.10.1926. Tidningen lyckades ocks\u00e5 f\u00e5 en intervju med Johannes Nyquist, som var rektor p\u00e5 Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola. Nyquist hade sj\u00e4lv varit med p\u00e5 l\u00e4rarm\u00f6tet i Pargas och s\u00e5 h\u00e4r skrev Borg\u00e5bladet just denna dag:<\/span><\/p>\n

Ett svenskt f\u00f6rs\u00f6k att d\u00f6da en svensk l\u00e4roanstalt.<\/strong><\/em><\/h3>\n

Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola allvarligt hotad till livet.<\/strong><\/em><\/p>\n

Bland deltagarna i det svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rarm\u00f6tet i Pargas befann sig ocks\u00e5 f\u00f6rest\u00e5ndaren f\u00f6r Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola, rektor Joh. Nyquist. D\u00e5 fr\u00e5gan om Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskolas framtid blivit aktuell genom den nygrundade s. k. \u00bbevangeliska folkh\u00f6gskolans\u00bb placering i samma lilla socken med den kamp om elevmaterialet, som blir en oundviklig f\u00f6ljd h\u00e4rav, v\u00e4nde sig tidningens representant till rektor Nyquist med anh\u00e5llan om en intervju. Denna beviljades efter en viss tvekan,f\u00f6r rektor Nyquist fann det av naturliga sk\u00e4l mindre trevligt att uttala sig i en fr\u00e5ga, som s\u00e5 n\u00e4ra ber\u00f6rde honom personligen. Men han gav slutligen efter och yttrade p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rsta fr\u00e5ga ungef\u00e4r f\u00f6ljande:<\/em><\/p>\n

-Jag har den uppfattningen att evangelif\u00f6reningen med sin skola riktat ett verkligt hugg i ryggen gentemot den skola, som sedan gammalt existerar i Lappfj\u00e4rd. Fr\u00e5gan m\u00e5ste betraktas ocks\u00e5 ur svenskhetssynpunkt. Den nya skolan placeras i Dagsmark by, inte ens en mil fr\u00e5n min skola, och i det lilla skoldistriktet ges det knappast tillr\u00e4ckligt med elever ens f\u00f6r en enda skola. Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola har varit en svensk utpost, som f\u00f6rs\u00f6kt s\u00e5 gott den f\u00f6rm\u00e5tt bevaka de svenska kulturintressena i Syd\u00f6sterbotten. Skulle skolan nu till f\u00f6ljd av konkurrensen med den evangeliska skolan d\u00f6, anser \u00e5tminstone jag, att vi har ett svenskt b\u00e5lverk mindre, i synnerhet som man har sk\u00e4l att anta, att den evangeliska skolan fr\u00e4mst kommer att betona de religi\u00f6sa intressena och i mindre grad l\u00e4gga vikt vid att v\u00e4cka de unga till f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sitt kulturella f\u00e4dernearv. Det \u00e4r faktiskt en dabst av evangelif\u00f6reningen att f\u00f6rl\u00e4gga skolan till Lappfj\u00e4rd och s\u00e5lunda frammana en kamp, som m\u00e5h\u00e4nda slutar med d\u00f6den f\u00f6r en svensk folkbildningsanstalt, som dock arbetat i 19 \u00e5r. I det svenska Finland hade v\u00e4l getts en plats ocks\u00e5 f\u00f6r den evangeliska skolan, om den verkligen har ett fast st\u00f6d inom den evangeliska r\u00f6relsen. S\u00e5som det nu \u00e4r synes mig saken klar, att h\u00e4r f\u00f6religger ett svenskt f\u00f6rs\u00f6k att d\u00f6da en svensk l\u00e4roanstalt. Osund konkurrens p\u00e5 folkbildningsomr\u00e5det f\u00f6refaller mig mycket osympatisk.<\/em><\/p>\n

Rektorn hyser allts\u00e5 allvarliga farh\u00e5gor f\u00f6r skolans framtid?<\/em><\/p>\n

-Ja, blir svaret. Vi ha alltid haft ont om elever, ty v\u00e5rt verksamhetsomr\u00e5de \u00e4r mindre \u00e4r n\u00e5gon annan folkh\u00f6gskolas och redan f\u00f6rlusten av en enda elev kan vara min skolas d\u00f6d. Staten \u00e4r str\u00e4ng med sina fordringar, staten l\u00e5ter inte pruta med sig. I spetsen f\u00f6r den nya skolan st\u00e4llas nu personer, som aldrig g\u00e5tt i folkh\u00f6gskola, aldrig arbetat inom en folkh\u00f6gskola. F\u00f6rest\u00e5ndaren f\u00f6r folkh\u00f6gskolan \u00e4r samtidigt l\u00e4rare vid en folkskola. Att kalla en s\u00e5dan skola \u00bbfolkh\u00f6gskola\u00bb \u00e4r inte r\u00e4tt, tycker jag.<\/em><\/p>\n

– Man synes inte heller i Lappfj\u00e4rd se den nya skolan med blida \u00f6gon. Jag undantar naturligtvis Dagsmark, d\u00e4r den evangeliska r\u00f6relsen har starkt fotf\u00e4ste. Tyv\u00e4rr ges h\u00e4r blott f\u00e5 ungdomar, men t.o.m. personer, som tillh\u00f6r den evangeliska r\u00f6relsen, har f\u00f6rst\u00e5tt att man h\u00e4r har att g\u00f6ra med ett allvarligt missgrepp. F\u00f6rresten \u00e4r det icke alls sagt att den skola, som nu b\u00f6rjar sin verksamhet i Dagsmark, blir mer religi\u00f6s \u00e4n den redan existerande, d\u00e4r t.ex. kontraktsprosten Laur\u00e9n \u00e4r kristendomsl\u00e4rare. Det ligger med f\u00f6rlov sagt n\u00e5got av fariseism och okultur \u00f6ver den evangeliska skolans grundande och s\u00e4tt att b\u00f6rja sitt arbete. Och det \u00e4r ingen hemlighet heller, att den innersta meningen torde vara den, att den evangeliska folkh\u00f6gskolan f\u00f6r all tid skall f\u00f6rbli i Lappfj\u00e4rd och er\u00f6vra \u00e5t sig den gamla folkh\u00f6gskolans plats.<\/em><\/p>\n

Vasabladet skrev om detta p\u00e5 ledarplats den 12.10.1926<\/strong> s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n

En ny folkh\u00f6gskoletyp.<\/strong><\/em><\/h4>\n

Vid det svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rarm\u00f6tet i Pargas enades man nyligen om ett gemensamt uttalande r\u00f6rande grundl\u00e4ggandet av den nya evangeliska folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd. I uttalandet framh\u00e5lls bl.a., att grundl\u00e4ggandet av denna nya skola \u00e4ventyrar den \u00e4ldre folkh\u00f6gskolans i orten existens. D\u00e4ri s\u00e4ges bl.a.: \u201dIfall Lutherska evangelif\u00f6reningen med denna skola avsett grundandet av en verklig folkh\u00f6gskola, har Finlands svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rare sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5, varf\u00f6r denna uppgift inte skulle kunna fyllas av den redan existerande folkh\u00f6gskolan, men om den evangeliska skolan grundats f\u00f6r att fr\u00e4mst befordra Evangelif\u00f6reningens str\u00e4vanden, m\u00e5ste namnet \u201dfolkh\u00f6gskola\u201d i detta fall betecknas som en falsk skylt.\u201d Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola har dock skapats med s\u00e5 stora uppoffringar, att startandet av en konkurrensskola m\u00e5ste anses of\u00f6renligt med folkh\u00f6gskolans uppgift och anda.<\/em><\/p>\n

H\u00e4rtill har sekreteraren i Evangelif\u00f6reningen, pastor L. L. Byman, i en skrivelse framh\u00e5llit, att den kristliga folkh\u00f6gskoltypen inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6retr\u00e4dd bland de existerande folkh\u00f6gskolorna och att en skola s\u00e5dan som den evangeliska i Lappfj\u00e4rd d\u00e4rf\u00f6r fyller ett p\u00e5tagligt behov. \u201dDen \u00e4ldre typen har uppenbarligen redan tagit ut allt det elevmaterial som den, med h\u00e4nsyn till hemmens syn p\u00e5 ungdomens fostran, kan draga till sig. Ett uteblivande av en planerad kristlig folkh\u00f6gskola skulle d\u00e4rf\u00f6r icke kunna \u00f6ka elevantalet i nuvarande skolor, men vill tillbakah\u00e5lla och nedtrycka det intresse f\u00f6r folkh\u00f6gskolefostran som \u00e4nnu finns och som tagit sig uttryck i planerna p\u00e5 en evangelisk folkh\u00f6gskola.\u201d<\/em><\/p>\n

Enligt pastor Bymans uppfattningss\u00e4tt \u00e4r det fullt naturligt, att Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola skall f\u00e5 vika f\u00f6r den nya, visserligen ambulerande, evangeliska folkh\u00f6gskolan.<\/em><\/p>\n

Vi har ovan refererat det principiella i de olika uttalandena. Ingenting hindrar naturligtvis den evangeliska riktningen inom v\u00e5r lutherska kyrka att grundl\u00e4gga en h\u00f6gre folkundervisning i formen av folkh\u00f6gskolor. S\u00e5vida dessa skolor uppfyller de villkor, vilka den nya lagen i detta h\u00e4nseende uppst\u00e4ller, s\u00e5 torde de inte heller kunna f\u00f6rmenas statens underst\u00f6d p\u00e5 samma grunder som andra folkh\u00f6gskolor. I ett avseende \u00e5v\u00e4lver sig dock tillskyndarna av nya svenska bildningsf\u00f6retag en skyldighet och det \u00e4r mot redan existerande svenska folkbildningsinstitutioner. Vi har helt enkelt inte r\u00e5d att sl\u00f6sa med materiella och andliga resurser i en inb\u00f6rdes konkurrens. Vi m\u00e5ste p\u00e5 svenskt h\u00e5ll samarbeta vid l\u00f6sningen av bygdernas bildningsfr\u00e5gor. Folkbildningen \u00e4r inte n\u00e5gon vare sig kyrkligt-religi\u00f6s eller politisk partiangel\u00e4genhet, som b\u00f6r skilja folk \u00e5t. Den \u00e4r tv\u00e4rtom i allra h\u00f6gsta grad ett allm\u00e4nt intresse. H\u00e4rom synes man dock p\u00e5 n\u00e5gra h\u00e5ll sv\u00e4va i bet\u00e4nklig okunnighet.<\/em><\/p>\n

I verkligheten har de \u201dkristliga\u201d folkh\u00f6gskolstr\u00e4vandena i s\u00e5 h\u00f6g grad g\u00e5tt sina egna v\u00e4gar, att ett samarbete med \u00f6vriga folkh\u00f6gskolor veterligen alls inte har f\u00f6rekommit. Det \u00e4r verkligen h\u00f6gst betecknande f\u00f6r dessa str\u00e4vanden, att Evangelif\u00f6reningens sekreterare knappast anser sig b\u00f6ra \u00e4gna en tanke \u00e5t de bet\u00e4nkligheter, som andra m\u00e5ste hysa, om Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola nu skall st\u00e4ngas. Denna folkh\u00f6gskola har dock utf\u00f6rt ett viktigt kulturarbete vid spr\u00e5kgr\u00e4nsen under en tid av mer \u00e4n ett decennium. Skall detta upph\u00f6ra d\u00e4rf\u00f6r, att den nystiftade ambulatoriska folkh\u00f6gskolan f\u00f6r n\u00e5gon tid fram\u00e5t uppsl\u00e5r sina bop\u00e5lar i dess omedelbara n\u00e4rhet? Kan den nya skolan i detta h\u00e4nseende ers\u00e4tta den tidigare existerande? Vi betvivla detta.<\/em><\/p>\n

Om dylika synpunkter inte kan vinna beaktande vid startandet av ett svenskt skolf\u00f6retag, s\u00e5 m\u00e5ste man helt enkelt beklaga dess tillkomst. Illa k\u00e4nner man i varje fall v\u00e5ra bygder, om man tro, att elevtillstr\u00f6mningen s\u00e5 d\u00e4r utan vidare kan dirigeras hur som helst. Det duger inte med en gest mot N\u00e4rpes att h\u00e4nvisa den bygdeungdom just dit, som redan vant sig att bes\u00f6ka folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd.<\/em><\/p>\n

Vi \u00f6nskar inte folkh\u00f6gskolan l\u00f6sgjord fr\u00e5n kristendom och religion. V\u00e5ra folkh\u00f6gskolor, som arbetar p\u00e5 folkh\u00f6gskoltankens grund, har inte gett ber\u00e4ttigad anledning till klagom\u00e5l f\u00f6r religionsl\u00f6shet. De religi\u00f6sa str\u00e4vandena har full frihet till samverkan med den existerande folkh\u00f6gskolan. N\u00e5gon \u201dny\u201d folkh\u00f6gskoltyp kan dock inte grundas p\u00e5 den bas, som man p\u00e5 n\u00e5gra h\u00e5ll synes t\u00e4nka sig. Det enda man kan f\u00e5 till st\u00e5nd \u00e4r skolor, vilkas l\u00e4roprogram till \u00f6verv\u00e4gande del slukas av en ensidigt inriktad kristendomsundervisning. Men \u00e4ven i detta h\u00e4nseende \u00e4r det tu tal, om denna \u201dnya\u201d folkh\u00f6gskola motsvarar de krav, som man i kulturellt h\u00e4nseende m\u00e5ste st\u00e4lla p\u00e5 folkundervisningen. Vi har h\u00e4r inte sk\u00e4l att n\u00e4rmare g\u00e5 in p\u00e5 en granskning av den \u201dnya” folkh\u00f6gskoltypens l\u00e4roprogram. Men vi vill endast framh\u00e5lla, att den g\u00e4llande lagstiftningen r\u00f6rande folkh\u00f6gskolorna i detta h\u00e4nseende s\u00e4tter best\u00e4mda krav p\u00e5 vad som undervisas i dessa skolor. Vid fastst\u00e4llandet av l\u00e4roprogrammen torde denna synpunkt komma att spela en roll, som inte kan bli utan inflytande p\u00e5 statens underst\u00f6d f\u00f6r de olika l\u00e4roinr\u00e4ttningarna. Om konfessionella propagandaskolor av olika religi\u00f6s f\u00e4rg fortfarande skall inr\u00e4ttas, s\u00e5 m\u00e5ste dessa skolor \u00e5tminstone i detta avseende uppfylla villkor, vilka m\u00e5h\u00e4nda inte alls v\u00e4l sammang\u00e5 med dessa skolors speciella syften. Iingen h\u00e4ndelse b\u00f6r denna \u201dnya\u201d typ’ av folkh\u00f6gskolor, som riktarsig endast till en begr\u00e4nsad del av befolkningen, f\u00e5 \u00f6verflygla gamla l\u00e4roinr\u00e4ttningar med ett vidare verkningsfull och ett allm\u00e4nnare kulturellt program. Detta \u00e4r n\u00e5got som vederb\u00f6rande har alla sk\u00e4l att se upp f\u00f6r.<\/em><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten tog p\u00e5 ledarplats den 13.10.1926<\/strong> upp fr\u00e5gan om den evangeliska folkh\u00f6gskolan och hade ocks\u00e5 inf\u00f6rt det uttalande som Pastor Byman hade inf\u00f6rt i Hufvudstadsbladet n\u00e5gon dag tidigare:<\/span><\/p>\n

Folkh\u00f6gskolorna i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/em><\/h3>\n

Vissa skolaff\u00e4rer i svenska Syd\u00f6sterbolten synas vara av s\u00e4rskilt sv\u00e5rsliten art. F\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan tilldrog sig Svenska samskolan i Kristinestad och dess byggnadsfr\u00e5ga s\u00e5 gott som hela landets uppm\u00e4rksamhet. Nu synes ett annat omfattande sp\u00f6rsm\u00e5l vara under uppsegling, sp\u00f6rsm\u00e5let om en eller flera folkh\u00f6gskolors vara eller icke vara i Lappfj\u00e4rd. S.-\u00d6. har allaredan \u00e4gnat saken uppm\u00e4rksamhet i n\u00e5gra artiklar och inl\u00e4gg. Folkh\u00f6gskoll\u00e4rarnas ampra protest, som publicerades senast, har gett ytterligare belysning \u00e5t \u00e4rendet och bragt det inf\u00f6r en st\u00f6rre allm\u00e4nhet. Huruvida svenskheten och s\u00e4rskilt dessa nejder har n\u00e5gon vinning av ett m\u00e5ngfingrat tummande p\u00e5 denna delikata sak \u00e4r tvivel underkastat.<\/em><\/p>\n

Alltnog. Den ovann\u00e4mnda k\u00e4rva l\u00e4rarprotesten har uppkallat Hbl. att f\u00f6r sin del skaffa ett auktoritativt \u201devangeliskt” uttalande i tviste\u00e4mnet den projekterade evangeliska \u201dfolkh\u00f6gskolan”. Evangelif\u00f6reningens sekreterare pastor L. L. Byman har s\u00e5lunda offentliggjort ett meddelande, vilket nedan avtryckes:<\/em><\/p>\n

\u201dJag har visserligen inte hand om ledningen av den evangeliska folkh\u00f6gskolesaken, men s\u00e5som en medlem i garantif\u00f6reningens styrelse och sekreterare i Svenska lutherska evangelif\u00f6reningen, till vilken folkh\u00f6gskoll\u00e4rarm\u00f6tets skrivelse \u00e4ven v\u00e4nder sig, vill jag anf\u00f6ra f\u00f6ljande, varom jag f\u00f6rmodar b\u00e5de skolans direktion och dess v\u00e4nner i allm\u00e4nhet skall f\u00f6rena sig.<\/em><\/p>\n

Svenska luth. ev angelif\u00f6reningen har inte grundat n\u00e5gon folkh\u00f6gskola. Men inom den evangeliska r\u00f6relsens ungdom har sedan flera \u00e5r intresse funnits f\u00f6r en s\u00e5dan. Det m\u00e4rkliga betr\u00e4ffande folkh\u00f6gskolan i det svenska Finland \u00e4r just det f\u00f6rh\u00e5llandet, att en del folkh\u00f6gskolor k\u00e4mpar med elevbrist, medan samtidigt i landsbygderna f\u00f6refinnes ett s\u00e5 pass starkt intresse f\u00f6r folkh\u00f6gskolid\u00e9n, att tanken p\u00e5 en ny kristlig folkh\u00f6gskola d\u00e4r upprepat framf\u00f6rts och vunnit varm anslutning. Det m\u00e5ste tydligen f\u00f6rh\u00e5lla sig s\u00e5, att den kristliga folkh\u00f6gskoletypen inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6retr\u00e4dd i antalet existerande svenska folkh\u00f6gskolor. Den \u00e4ldre typen har uppenbarligen redan tagit ut allt det elevmaterial som den, med h\u00e4nsyn till hemmens syn p\u00e5 ungdomens fostran, kan dra till sig. Ett uteblivande av en planerad kristlig folkh\u00f6gskola skulle d\u00e4rf\u00f6r icke kunna \u00f6ka elevantalet i nuvarande skolor, men v\u00e4l tillbakah\u00e5lla och nedtrycka det intresse f\u00f6r folkh\u00f6gskolefostran som \u00e4nnu finnes och som tagit sig uttryck i planerna p\u00e5 en evangelisk folkh\u00f6gskola. Det b\u00f6r dock vara en orsak till gl\u00e4dje att folkh\u00f6gskolans id\u00e9 vinner allt flera v\u00e4nner om ocks\u00e5 tack vare en ny skoltyp. Det b\u00f6r icke heller f\u00f6rv\u00e5na att man inom svenska \u00d6sterbottens vida omr\u00e5de, d\u00e4r en stark evangelisk r\u00f6relse sedan l\u00e4nge utbrett sig, vill skapa en evangelisk folkh\u00f6gskola. Skolan \u00e4r ju icke en lokal s\u00e5dan, utan avsedd f\u00f6r hela \u00d6sterbotten, ja f\u00f6r hela svenska Finland.<\/em><\/p>\n

Den evangeliska folkh\u00f6gskolan \u00e4r ambulerande. Endast tillf\u00e4lligtvis placerades den i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r l\u00e4rarkrafter och lokal stod tillbuds p\u00e5 villkor, som f\u00f6r en ny folkh\u00f6gskola, vilken har att f\u00f6rsta \u00e5ret arbeta utan statsanslag, betydde s\u00e5 mycket, att garantif\u00f6reningens styrelse trots bet\u00e4nkligheter och opposition stannade f\u00f6r denna ort. Bland andra uttalade Svenska luth. evangelif\u00f6reningens styrelse sig emot denna \u00e5tg\u00e4rd.<\/em><\/p>\n

Om Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola beklagligtvis skulle nedl\u00e4gga sin verksamhet, s\u00e5 m\u00e5ste det ih\u00e5gkommas att den l\u00e4nge haft ytterligt sv\u00e5rt att f\u00e5 elever och att inom dess egen direktion fr\u00e5ga varit om dess indragning. F\u00f6r ett par \u00e5r sedan blev vi uppmanade f\u00f6rfr\u00e5ga oss om den inte kunde ers\u00e4ttas med den till\u00e4rnade evangeliska. L\u00e4rarm\u00f6tets starka uttryck betr\u00e4ffande eventualiteten av Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskolas upph\u00f6rande l\u00e5ter inte f\u00f6rsvara sig. Den n\u00e4rbel\u00e4gna folkh\u00f6gskolan i N\u00e4rpes erbjuder s\u00e4kerligen plats f\u00f6r de elever fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, vilka inte vil bes\u00f6ka den evangeliska folkh\u00f6gskolan. L\u00e4rarm\u00f6tet m\u00e5tte inte alls kommit p\u00e5 den tanken att det kunde vara, vi skola icke s\u00e4ga \u201dett brott”, men illa gjort att \u00e5r efter \u00e5r undertrycka det intresse som f\u00f6refinnes f\u00f6r en evangelisk folkh\u00f6gskola.<\/em><\/p>\n

L\u00e4rarm\u00f6tets tal om falsk skylt \u00e4r icke vackert. Om en undervisningsanstalt \u00e4r ber\u00e4ttigad att b\u00e4ra namnet \u201efolkh\u00f6gskola” beror ju d\u00e4rp\u00e5 om den f\u00f6ljer det f\u00f6r folkh\u00f6gskolor best\u00e4mda programmet. Att dess utg\u00e5ngna elever i sina hemtrakter fr\u00e4mja de \u201dv\u00e4rldsliga” eller \u201dkristliga” ungdomsf\u00f6reningarnas verksamhet \u00e4r en sak f\u00f6r sig. De evangeliska ungdomsavdelningarna, 50 till antalet, v\u00e4ntar verkligen f\u00f6r sina str\u00e4vanden gagn av dessa unga som utg\u00e5r fr\u00e5n evangeliska folkh\u00f6gskolan”.<\/em><\/p>\n

Pastor Bymans ovanciterade uttalande \u00e4r \u00e5tskilligt m\u00e4rkligt. F\u00f6r det f\u00f6rsta po\u00e4ngteras, att Svenska lutherska evangelif\u00f6reningen inte grundat n\u00e5gon folkh\u00f6gskola. Vidare s\u00e4gs, att den kristliga typen icke \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6retr\u00e4dd bland de svenska folkh\u00f6gskolorna. \u201eDen \u00e4ldre typen” anses redan ha tagit ut det elevmaterial den kan f\u00e5. \u201eDen kristliga typen”, varf\u00f6r har en s\u00e5dan alls inf\u00f6rts? Varf\u00f6r icke d\u00e5 kristliga samskolor, lyceer, universitet o. s. v. Annars saknar ju en annan stor grupp ungdom motsvarighet h\u00e4rtill. \u00c4r det inte s\u00e5? Hur man \u00e4n v\u00e4nder p\u00e5 saken, s\u00e5 b\u00f6r en folkh\u00f6gskola alltid vara en folkh\u00f6gskola, en samskola en samskola o. s. v. Det religi\u00f6sa insuget \u00e4r of\u00f6rhindrat att g\u00f6ra sig g\u00e4llande utan speciella namn, s\u00e4rskilda anstr\u00e4ngningar att frampressa n\u00e5got nytt. Och de gamla skolorna saknar ju alls icke kristlig l\u00e4ggning. Det hela beror ofta nog mest p\u00e5 hur man betraktar skolorna och vad opinionen g\u00f6r f\u00f6r att s\u00f6ka omorganisera dem i annan anda. Och vad har dessa pioni\u00e4rer f\u00f6r en ny folkh\u00f6gskoleriktning f\u00f6r erfarenhet, n\u00e4r allt kommer omkring? Har de s\u00e5dana grunder att bygga p\u00e5 som de vanliga, i utveckling stadda skolorna \u00e4ga? Knappast<\/em>.<\/p>\n

Den evangeliska \u201dfolkh\u00f6gskolan” i Dagsmark l\u00e4r vara ambulerande, s\u00e5ledes en anstalt, som till ett annat \u00e5r \u00e4mnar flytta sina penater till en ny ort. Detta f\u00f6rmildrar betydligt dess placerande n\u00e4ra Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola. Dessutom erfar vi, att evangelif\u00f6reningens styrelse motsatt sig skolans f\u00f6rl\u00e4ggning till Dagsmark. Sistn\u00e4mnda omst\u00e4ndighet tyder s\u00e5lunda p\u00e5 att den opposition, som bl. a. i S.-\u00d6. framf\u00f6rts, varit och \u00e4r fullkomligt ber\u00e4ttigad. Detta f\u00f6rtj\u00e4nar med kraft ytterligare p\u00e5pekas. Skolans upptr\u00e4dande har s\u00e5ledes inte ens i auktoritativa kretsar det obetingade st\u00f6d den borde ha f\u00f6r att kunna lyckas. Man m\u00e5ste ovillkorligen uttala en varning till ungdomen att bet\u00e4nka sig, innan den \u00e4nnu dras till denna nya os\u00e4kra skola. Betr\u00e4ffande faran f\u00f6r Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola synes pastor Byman anse, att den inte \u00e4r s\u00e5 betydelsefull. Eleverna kan s\u00f6ka sig till N\u00e4rpes. Jav\u00e4l, det f\u00f6refaller s\u00e5 enkelt med den saken. Tyv\u00e4rr \u00e4r det inke s\u00e5. Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola \u00e4r ett oavvisligt behov f\u00f6r n\u00e4rmaste omnejd, trots att traktens ungdom inte velat eller f\u00f6rst\u00e5tt att fullt uppskatta densamma. Skulle dock Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola upph\u00f6ra som s\u00e5dan, mister bildningsstr\u00e4vandena p\u00e5 orten ett st\u00f6d, som inte kan ers\u00e4ttas. Den evangeliska skolan, som har gynnare fr\u00e4mst i Dagsmark, kan inte alls uppta dess mantel. Den ungdom, som inte s\u00f6kte sig till Dagsmarkskolan skulle knappast dras till N\u00e4rpes. Skolan d\u00e4r har f\u00f6r \u00f6vrigt nog av sin omnejds ungdoms anslutning. Kort sagt. Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola \u00e4r omistlig. M\u00e5 den kraftigt st\u00f6das med elevtillslutning och p\u00e5 alla andra vis!<\/em><\/p>\n

Den evangeliska riktningen synes v\u00e4nta mycket av dem som skall g\u00e5 ut fr\u00e5n den nya skolan. M\u00e5nne skolan skall utbilda predikanter f\u00f6r evangelisterna? H\u00e4rtill kan blott s\u00e4gas, att den kristna enheten \u00e4r f\u00f6ga betj\u00e4nad av att det uppst\u00e5r ensidiga riktningar, vanligen intoleranta och egoistiskar.<\/em><\/p>\n

Den 16.10.1926<\/strong> slog tidningen Syd-\u00d6sterbotten stort upp p\u00e5 ledarplats problematiken med denna nya skola och h\u00e4nvisade till tidigare inf\u00f6rda artiklar i andra tidningar. I samma tidning, allts\u00e5 den 16.10 inf\u00f6rde J. Im. B\u00e4ck fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5, som var ordf\u00f6rande f\u00f6r svenska evangeliska folkh\u00f6gskolans direktion, en ins\u00e4ndare, som l\u00f6d s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n

TILL SVENSKA FINLANDS FOLH\u00d6GSKOLL\u00c4RARE.<\/strong><\/em><\/h3>\n

Med anledning av folkh\u00f6gskoll\u00e4rarem\u00f6tets upprop i de svenska tidningarna ber undertecknad att f\u00e5 framh\u00e5lla f\u00f6ljande:<\/em><\/p>\n

1) Svenska Luth. Ev. F\u00f6reningen har icke grundat den evangeliska folkh\u00f6gskolan, utan den \u00e4r grundad av en garantif\u00f6rening, som r\u00e4knar sina medlemmar \u00f6ver allt i det Svenska Finland.<\/em><\/p>\n

2) D\u00e4rf\u00f6r kallar skolan sig \u201devangelisk”. T. o. m. folkh\u00f6gskoll\u00e4rarm\u00f6tet hade bort inse, att detta namn icke \u00e4r en falsk flagg, utan att det tv\u00e4rtom s\u00e5 tydligt som m\u00f6jligt anger den anda, vari skolan skall arbeta.<\/em><\/p>\n

3) Den evangeliska folkh\u00f6gskolan g\u00e5r icke heller under falsk flagg genom att kalla sig \u201dfolkh\u00f6gskola” ty hon skall f\u00f6lja det f\u00f6r landets folkh\u00f6gskolor best\u00e4mda programmet.<\/em><\/p>\n

4) Under sitt f\u00f6rsta l\u00e4s\u00e5r placeras den evangeliska folkh\u00f6gskolan till Dagsmark, d\u00e4rf\u00f6r att man h\u00e4r gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r skolan att i h\u00f6st vidtaga med arbetet. Beskyllningen om, att \u201eett verkligt hugg i ryggen” givits den \u00e4ldre folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd, \u00e4r obefogad, d\u00e5 de b\u00e4gge skolornas elever med all sannolikhet komma att rekryteras fr\u00e5n olika h\u00e5ll.<\/em><\/p>\n

5) F\u00f6r att undvika t. o. m. skenet av en illojal konkurrens hade ledningen f\u00f6r den \u201devangeliska folkh\u00f6gskolan” beslutit att annonsera om skolan endast i Evangelif\u00f6reningens tidningar. Folkh\u00f6gskoll\u00e4rarem\u00f6tet har emellertid sk\u00f6tt om, att en allm\u00e4n annonsering skett i den svenska dagspressen. Undertecknad v\u00e5gar hoppas, att de evangeliska hemmen skall h\u00f6rsamma kallelsen och begagna sig av sin lagliga r\u00e4tt att s\u00e4nda sina barn till en skola, som de l\u00e4nge, l\u00e4ngtat efter.<\/em><\/p>\n

6) Undertecknad v\u00e5gar \u00e4ven hoppas, att den evangeliska folkh\u00f6gskolan skall med Guds hj\u00e4lp f\u00e5 med framg\u00e5ng arbeta f\u00f6r bef\u00e4standet av kristen tro och kultur bland v\u00e5r svensktalande ungdom och att skolan skall lyckas \u00f6vervinna de f\u00f6rdomar, varmed hon i sitt f\u00f6rsta vardande h\u00e4lsats.<\/em><\/p>\n

Flera stora tidningar fortsatte att debattera detta \u00e4mne men n\u00e5gra nya argument eller \u00e5sikter kommer inte fram. F\u00f6rsamlingsbladet f\u00f6rsvarade den nya skolan medan tidningar som Samarbete och \u00c5bo Underr\u00e4ttelser gjorde sm\u00e5tt ironiska kommentarer.<\/span><\/p>\n

L\u00e4raren Walter Byman hade skickat en ins\u00e4ndare till Syd-\u00d6sterbotten men eftersom den inte inf\u00f6rdes s\u00e5 skickade han den p\u00e5 nytt. Tidningen tog in den 27.10.1926<\/strong> och den l\u00f6d s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n

En\u00e4r min korta artikel r\u00f6rande Evangeliska folkh\u00f6gskolan inte tyckes ha kommit \u00e4rade Redaktionen till handa, anh\u00e5ller jag om plats f\u00f6r n\u00e5gra rader.<\/em><\/p>\n

\u201dSyd-\u00d6sterbottens” upprepade angrepp p\u00e5 Evangeliska folkh\u00f6gskolan ha verkat bekl\u00e4mmande p\u00e5 m\u00e5nga r\u00e4tt\u00e4nkande m\u00e4nniskor med egen omd\u00f6mesf\u00f6rm\u00e5ga. Det \u00e4r mer \u00e4n genomskinligt, att agitationen mot n\u00e4mnda folkh\u00f6gskola h\u00e4rr\u00f6r sig fr\u00e5n en och samma k\u00e4lla, en liten klick, som utan fullmakt dristat sig att tala i allm\u00e4nna opinionens namn. Det har varit krypskyttar, som inte v\u00e5gat upptr\u00e4da med \u00f6ppet visir utan dolt sig bakom anonymitetens t\u00e4ckmantel. D\u00e4rigenom har de sj\u00e4lva d\u00f6mt sin g\u00e4rning som m\u00f6rkrets. De som, f\u00f6rblindade av sin intolerans mot olika t\u00e4nkande, utslungat bannlysningen mot Evangeliska folkh\u00f6gskolan, hade, synes det mig, allt sk\u00e4l att begrunda den vise Gamaliels ord: \u201d\u00c4r detta verk av m\u00e4nniskor, s\u00e5 skall det varda om intet; men \u00e4r detta av Gud, s\u00e5 kunnen I icke g\u00f6ra det om intet; sen till, att I icke m\u00e5n befinnas strida mot Gud sj\u00e4lv”. Apg. 5: 38, 39.<\/em><\/p>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten<\/strong> svarade direkt p\u00e5 Walter Bymans ins\u00e4ndare s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n

Till ovanst\u00e5ende kan redaktionen endast ytterligare framh\u00e4va, att hr Bymans artikel m\u00e5tte ha r\u00e5kat p\u00e5 villosp\u00e5r. Beklagas. Av allt att d\u00f6ma synes hr Byman inte vilja f\u00f6rst\u00e5 de oveders\u00e4gligen tungt v\u00e4gande sk\u00e4l, som anf\u00f6rts emot evangeliska folkh\u00f6gskolan. M\u00e5ste det \u00e4nnu en g\u00e5ng upprepas, att motst\u00e5ndet ingalunda dikteras av antireligiositet, kristendomsfientlighet o. s. v. utan av omtanke om svensk bildnings f\u00f6renhetligande och st\u00e4rkande, av omtanke om de v\u00e4rden vi redan tillk\u00e4mpat oss. Vi betr\u00e4ngda svenskar har inte r\u00e5d att riskera kanske oers\u00e4ttliga f\u00f6rluster. Eller vore det inte t. ex. en f\u00f6rlust om Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola, som i religi\u00f6st och bildningsh\u00e4nseende representerar en allm\u00e4n, en s. a. s. standardtyp, ifall den blev undantr\u00e4ngd av en skola med s\u00e4rl\u00e4ggning? S\u00e4rart i allm\u00e4nhet skall man akta sig att alltf\u00f6r mycket odla, i all synnerhet p\u00e5 svenskt och kristligt h\u00e5ll. Vi \u00e4r tillr\u00e4ckligt sv\u00e5rsammanh\u00e5llna f\u00f6rut. Och bet\u00e4nk vilka faror f\u00f6r kristenkyrkan, f\u00f6r religionen med dessa otaliga sekter och riktningar. Kristendomen undergr\u00e4vs genom all denna splittring. Var och en omd\u00f6mesgill person, som ser n\u00e5got vidare kring sig m\u00e5ste i f\u00f6rhandenvarande \u00e4mne uttala sig lika f\u00f6rkastligt. Tidn. \u201dF\u00f6rsamlingsbladet” p\u00e5pekade ju uttryckligen, att fr\u00e5gan om de kristliga folkh\u00f6gskolorna \u00e4r ett \u00f6ppet sp\u00f6rsm\u00e5l. Allts\u00e5 p\u00e5 mera auktoritativt h\u00e5ll \u00e4n det evangeliska \u00e4r man inte obetingat f\u00f6r s\u00e5dana skolor. Saken t\u00e5l s\u00e5lunda diskuteras ur vidaste synvinkel, utan att opponenterna beh\u00f6va beskyllas f\u00f6r k\u00e4tteri.<\/em><\/p>\n

Av talet om \u201dupprepade angrepp\u201d’ f\u00e5r man den f\u00f6rest\u00e4llningen att S.-\u00d6. skulle ha dragit i h\u00e4rnad med minst en serie skarpa artiklar. Vad har skett? S.-\u00d6. har till \u00f6verv\u00e4gande del inf\u00f6rt andras uttalanden och d\u00e4rtill fogat kommentarer, d\u00e5 s\u00e5 erfordrats. S.- \u00d6. borde ha tigit? Javisst ja! Fr\u00e5gan m\u00e5ste v\u00e4l om n\u00e5gonst\u00e4des beaktas av ortens tidning. Och en d\u00e5lig sak kan inte f\u00f6rsvaras. Det ses ju \u00e4ven av alla inl\u00e4gg fr\u00e5n evangeliskt h\u00e5ll, herrarna Byman icke undantagna. Var \u00e4r de v\u00e4gande saksk\u00e4len? Man letar f\u00f6rg\u00e4ves efter dem. M\u00e5nne omd\u00f6mesf\u00f6rm\u00e5ga saknas hos alla dem, som st\u00e5r bakom opinionen emot evangeliska folkh\u00f6gskolan? S\u00e5 gott som hela landets svenska press har f\u00f6rd\u00f6mt f\u00f6retaget. De i S.-\u00d6. inf\u00f6rda bel\u00e4ggen b\u00f6r vara r\u00e4tt goda bevis h\u00e4rf\u00f6r. Vilken \u00e4r allts\u00e5 den klick, varifr\u00e5n agitationen utg\u00e5r? Pressen \u00e4r ingen klick, den \u00e4r opinionen. Att folkh\u00f6gskoll\u00e4rarna vid sitt m\u00f6te protesterade, g\u00f6r ingalunda dem till agitatorer, ej heller till anonyma personer. Det \u00e4r alls inte sv\u00e5rt att veta namnen p\u00e5 sagda l\u00e4rare, f\u00f6r den som vill. Men vad b\u00e5tar detta saken det bittersta! Hudfl\u00e4ng bara de, som s\u00e4ger sin mening, och sanningen skall vika, m\u00f6rkret falla tyngre \u00f6ver jorden! Sj\u00e4lvfallet \u00e4r folkh\u00f6gskoll\u00e4rarna s\u00e5som fackm\u00e4n fullt vederh\u00e4ftiga att taga p\u00e5 en folkh\u00f6gskolefr\u00e5ga s\u00e5dan som t.ex. den f\u00f6religgande? Men \u00e4r de evangeliska lika goda fackm\u00e4n? F\u00f6rvisso icke.<\/em><\/p>\n

Intolerans? Vem har ridit p\u00e5 den? Och vem missbrukar inte toleransen om inte just de olika kristliga riktningarna? Och allt \u00e4r heller icke v\u00e4rt att hyllas, som frodas under religionens t\u00e4ckmantel. F\u00f6rdunklas m\u00e4nskans kritiska sinne, d\u00e5 \u00e4r fara p\u00e5 f\u00e4rde. Utan att h\u00e4rmed insinuera n\u00e5got, vill vi p\u00e5peka, att bl. a. Maria \u00c5kerbloms starka vapen var hennes maning att inte strida mot Gud sj\u00e4lv, mot levande Gud. M\u00e5nga var det, som inte stred mot henne och hennes f\u00f6rkunnelse. Men talrika var \u00e4ven de som intolerant nog gjorde det. Motst\u00e5ndarna mot henne fick r\u00e4tt. Det \u00e4r s\u00e5lunda skillnad p\u00e5 tolerans och tolerans.<\/em><\/p>\n

Nu \u00e4r fallet verkligen det, att den evangeliska folkh\u00f6gskolan f\u00e5tt en omfattande allm\u00e4n mening emot sig. Detta s\u00e4kert inte f\u00f6r ro skull. Sakf\u00f6rh\u00e5llandet borde mana till allvarlig eftertanke huruvida sk\u00e4l nu f\u00f6religger att p\u00e5driva denna skolfr\u00e5ga. Det synes som om sp\u00f6rsm\u00e5let om kristliga folkh\u00f6gskolor i allm\u00e4nhet, den komplicering av bildningsv\u00e4sendet de v\u00e5llar m. m. f\u00f6rst borde omsorgsfullare utredas. Vi skall inte str\u00e4va mot s\u00f6nderfall utan mot koncentration och styrka.<\/em><\/p>\n

Debatten avtog i slutet p\u00e5 oktober 1926. Men den 4.11.1926 kunde Borg\u00e5bladet glatt meddela att b\u00e5da folkh\u00f6gskolorna i Lappfj\u00e4rd hade f\u00e5tt ett mycket stort antal elever. I Evangeliska folkh\u00f6gskolan i Dagsmark b\u00f6rjade 31 elever, de flesta fr\u00e5n andra orter medan det i Lappfj\u00e4rd gjordes nytt rekord d\u00e5 hela 40 elever hade anm\u00e4lt sig.<\/span><\/p>\n

Skolan inleder sin verksamhet.<\/strong><\/h3>\n

Den 1 november 1926 inledde s\u00e5 den mycket omtalade evangeliska folkh\u00f6gskolan i Dagsmark sin verksamhet. Tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev den 3.11.1926 s\u00e5 h\u00e4r om festligheterna:<\/span><\/p>\n

Festligheten begynte kl. 11 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen med gudstj\u00e4nst av prosten J. I. B\u00e4ck i Dagsmark b\u00f6nehus. H\u00e4refter uppl\u00e4stes h\u00e4lsningar, bl.a. en h\u00e4lsning fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e5ndaren f\u00f6r Kristliga folkh\u00f6gskolan i Sverige, Sedan framf\u00f6rdes ett tack till dagsmarkborna f\u00f6r deras uppoffringar till b\u00f6nehusets reparation. H\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljde ett tal av skolans rektor J. Sj\u00f6blad, vilket fr\u00e4mst riktades till styrelsemedlemmar och elever. Vidare upptogs p\u00e5 programmet solos\u00e5ng, som utf\u00f6rdes synnerligen vackert av fr\u00f6ken Daga Kjellberg. H\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljde ett f\u00f6redrag av hr Sj\u00f6blad, om f\u00f6rarbetena f\u00f6r skolans grundande, varp\u00e5 han verkst\u00e4llde upprop av eleverna, som synas vara samlade fr\u00e5n alla delar av Svensk-Finland. Antalet anm\u00e4lda elever var d\u00e5 31. F\u00f6rmodligen kommer \u00e4nnu flera elever att anm\u00e4la sig. Vidare f\u00f6ljde deklamation av fr\u00f6ken Jansson fr\u00e5n Kimito. Av representanter fr\u00e5n s\u00f6dra Kimito, fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5, fr\u00e5n Terj\u00e4rvi och fr\u00e5n Kristinestad framf\u00f6rdes h\u00e4lsningar. L\u00e4rarkollegiet, styrelsemedlemmarna samt eleverna blev fotograferade i b\u00f6nehusets festsal, som var smakfullt dekorerad. B\u00f6nehuset ter sig f\u00f6r \u00f6vrigt hemtrevligt och inbjudande. Efter det att ytterligare ett tal h\u00e5llits, avslutades h\u00f6gtidligheten med b\u00f6n av rektor J. Sj\u00f6blad.<\/em><\/p>\n

Tidningen skrev ocks\u00e5 att Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola har inlett verksamheten med 41 elever, vilket d\u00e5 var nytt rekord. Det visade sig allts\u00e5 att farh\u00e5gorna om ett stort elevbortfall i Lappfj\u00e4rd var obefogade, tv\u00e4rtom kan man s\u00e4ga att publiciteten gav skolan den extra puff som gjorde att skolan fortfarande \u00e4r verksam.<\/span><\/p>\n

Tidskriften ”Ungdomsv\u00e4nnen” som utkom 1.12.1926 hade ett l\u00e4ngre referat om invigningen, som du kan l\u00e4sa H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a> <\/span><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa det invigningstal, som kyrkoherde B\u00e4ck fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5 h\u00f6ll, s\u00e5 klicka d\u00e5 H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

\"Denna
Denna bild \u00e4r fr\u00e5n inskriptionen 1 november 1926. Rektorn Sj\u00f6blad l\u00e5ngt fram till v\u00e4nster och bakom honom de 33 eleverna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Prydliga
Prydliga elever i skolsalen.<\/figcaption><\/figure>\n

Ungdomsv\u00e4nnen 1.2.1927:<\/span><\/p>\n

Evangeliska Folkh\u00f6gskolan i Dagsmark.<\/p>\n

bes\u00f6kes av 30 elever, vilkas namn och hemort vi h\u00e4r nedan f\u00f6r Ungdomsv\u00e4nnens l\u00e4sare vilja omn\u00e4mna:<\/p>\n

Ester Andersson, Kvevlaks, Petsmo: Viktor Back, Mustasaari, Gerby; Olga Granholm, Mustasaari, Vikby; Ellen Granholm, Mustasaari, Vikby; Edla Bertell, N\u00e4rpes, Tj\u00e4rlaks; Elisabet Hovland, N\u00e4rpes, Pjelaks; Elna Hovland, N\u00e4rpes, Pjelaks; Lempi Henriksson, Borg\u00e5, Ylike; Fanny Karlsson, Borg\u00e5, Ylike; Ingrid H\u00e4ggkvist, Oravais, Br\u00e4nnas; Olivia H\u00e4ggkvist, Oravais, Br\u00e4nnas; Henny Djupsj\u00f6backa, Teerij\u00e4rvi, Djupsj\u00f6backa; Edit Skytte, Teerij\u00e4rvi, H\u00f6gnabba; Arvid H\u00e4rtus, V\u00f6r\u00e5, Andiala; Maria Klemets, V\u00f6r\u00e5, Rekipeldo; Allan Karlsson, Replot; Alvar Molis, Replot; Ester Nyg\u00e5rd, Purmo, \u00c5vist, Tyra Sil\u00e9n, Hang\u00f6. Arne Sandberg, Jeppo; Irene Forsman, Jeppo; Hilma \u00c5back, Lappfj\u00e4rd, \u00c5back; Jenny Kankaanp\u00e4\u00e4, Lappfj\u00e4rd, Korsb\u00e4ck; Gunnar Storkull, Lappfj\u00e4rd, Dagsmark; Anselm Sandlund, Lappfj\u00e4rd, Dagsmark; Lennart Nystr\u00f6m, Lappfj\u00e4rd, Dagsmark; Leander Nyholm, Lappfj\u00e4rd, Dagsmark; Anselm L\u00e5ng, Lapp fj\u00e4rd. Dagsmark; Selim Eklund, Lappfj\u00e4rd, Dagsmark: Arvid Nor\u00e9n, Lappfj\u00e4rd, Dagsmark.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"N\u00e5gra
N\u00e5gra elever ute f\u00f6r fotografering.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var l\u00e5nga skoldagar i den nyinr\u00e4ttade Evangeliska folkh\u00f6gskolan. Enligt planen var det 50 timmar per vecka och vill du se hur undervisningsplanen s\u00e5g ut, s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Den evangeliska folkh\u00f6gskolan fick inga statsbidrag under de \u00e5r de verkade i Dagsmark, utan finansierade verksamhet med frivilliga bidrag. S\u00e5dana fl\u00f6t in fr\u00e5n s\u00e5 gott som alla orter i Svenskfinland, f\u00f6r det samlades kollekter, ordnades tillst\u00e4llningar och insamlingar gjorde till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r skolan. Tidningen ”Ungdomsv\u00e4nner” publicerade i alla nummer namnen p\u00e5 de privatpersoner eller f\u00f6reningar som bidrog med medel. Som skolan ekonom fungerade handlanden J. H. Storkull fr\u00e5n Dagsmark.<\/span><\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r alla elever och l\u00e4rare samlade utanf\u00f6r b\u00f6nehuset. Rektor Sj\u00f6blad nionde fr\u00e5n v\u00e4nster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r n\u00e5gra elever av f\u00f6rsta \u00e5rskursen, bland annat Leander Nyholm, Lennart Nystr\u00f6m, Selim L\u00e5ng, Jenny Kankaanp\u00e4\u00e4, Selim Eklund.<\/figcaption><\/figure>\n

I tidskriften ”Ungdomsv\u00e4nnens” f\u00f6rsta\u00a0nummer 1927 skrev n\u00e5gra elever om hur bra det vara p\u00e5 folkh\u00f6gskolan, l\u00e4s H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1927 hade tydligen kyrkoherde B\u00e4ck fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5 talat nedl\u00e5tande om Dagsmarkborna, som fick dessa att ta till pennan med f\u00f6ljande ins\u00e4ndare i Syd-\u00d6sterbotten och i flera andra tidningar:<\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 16.2.1927:<\/span><\/p>\n

\u00d6PPEN FR\u00c5GA TILL KYRKOHERDE I. B\u00c4CK, V\u00d6R\u00c5.<\/strong><\/p>\n

H\u00e4rmed riktas en \u00f6ppen fr\u00e5ga till Eder, Kyrkoherde I. B\u00e4ck i V\u00f6r\u00e5: P\u00e5 vilka grunder och med vilken r\u00e4tt beskyllde Ni vid m\u00f6te i Dagsmark b\u00f6nehus den 11 dennes Dagsmark ortsbor f\u00f6r att vara skulden till de tvister, som f\u00f6rekommer p\u00e5 Evangeliska folkh\u00f6gskolan?<\/p>\n

S\u00e5som vid m\u00f6tet av en ortsbo yttrades, \u00e4r ortsbefolkningen oskyldig till vad Ni beskyllde oss f\u00f6r. Ni f\u00f6rs\u00e4krade vid tillf\u00e4llet, att Ni skulle ge dagsmarkborna \u201den riktig l\u00e4xa” och att Ni nog stod f\u00f6r Edra ord samt framh\u00f6ll vidare, att \u201dvi B\u00e4ckar icke bruka h\u00e5lla sanningen bakom ryggen”. – Vi uppfordra Eder h\u00e4rmed att l\u00e4mna en tydlig och saklig redog\u00f6relse f\u00f6r, p\u00e5 vilka grunder Ni kunde f\u00f6ra ovann\u00e4mnda grundfalska beskyllning mot Dagsmark befolkning. Av en person i Eder samh\u00e4llsst\u00e4llning och med Eder \u00e5lder har man sk\u00e4l att v\u00e4nta, att Ni icke gjorde Edert kr\u00e4nkande uttalande, Edert omotiverade p\u00e5st\u00e5ende och falska vittnesb\u00f6rd mot Dagsmark befolkning utan att Ni trodde Eder ha giltig orsak d\u00e4rtill. P\u00e5 vilka grunder och med vilken r\u00e4tt gjorde Ni s\u00e5lunda den uppseendev\u00e4ckande beskyllningen?<\/p>\n

Flertalet dagsmarkbor.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 23.2.1927:<\/span><\/p>\n

SVAR TILL \u201dFLERTALET DAGSMARKBOR”.<\/strong><\/p>\n

Med anledning av en till mig riktad \u00f6ppen fr\u00e5ga, f\u00e5r jag avgiva f\u00f6ljande svar: Vid ett moment av unders\u00f6kningarna med anledning av missh\u00e4lligheterna vid Dagsmarks folkh\u00f6gskola framgick det av den yngre l\u00e4rarens yttranden, att man ganska allm\u00e4nt i dagsmarkshemmen talade ringaktande om skolans rektor. D\u00e5 det vid n\u00e4mnda unders\u00f6kning framg\u00e5tt att rektorn i allo handlat korrekt, s\u00e5 ville undertecknad i sitt sluttal, betona det or\u00e4ttvisa i dagsmarksbornas st\u00e4llningstagande emot rektorn. Av den indignation, som mitt yttrande framkallat, framg\u00e5r emellertid, att den yngre l\u00e4raren m\u00e5ste ha missuppfattat situationen, och dagsmarksborna med b\u00e4sta v\u00e4lvilja omfatta sin rektor. F\u00f6r mig personligen, som alltid st\u00e4llt dagsmarkborna h\u00f6gt, bereder detta f\u00f6rh\u00e5llande stor tillfredsst\u00e4llelse.<\/p>\n

P\u00e5 samma g\u00e5ng ber jag att till Dagsmarkborna f\u00e5 uttala ett hj\u00e4rtligt tack f\u00f6r den f\u00f6rst\u00e5else, som de fr\u00e5n f\u00f6rsta stund sk\u00e4nkt v\u00e5r skola. Ett av de vackraste bevisen f\u00f6r denna f\u00f6rst\u00e5else \u00e4r det utm\u00e4rkta skick, i vilket b\u00f6nhuset i Dagsmark i och f\u00f6r skolans skull blivit satt.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r v\u00e5gar undertecknad \u00e4ven hoppas, att skolan, d\u00e5 den nu i v\u00e5r slutar sin verksamhet i Dagsmark f\u00f6r att flytta till annan ort, hos dagsmarksborna efterl\u00e4mnar de vackraste minnen.<\/p>\n

V\u00f6r\u00e5 den 17 febr. 1927. J. I m. B\u00e4ck, kyrkoherde.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 26.2.1927:<\/span><\/p>\n

Med anledning av v\u00e5r till Eder st\u00e4llda \u00f6ppna fr\u00e5ga har Ni avgivit svar till oss, men m\u00e5ste vi genast s\u00e4ga, att nog f\u00f6rv\u00e5nar Edert svar oss i h\u00f6gsta grad. I sak s\u00e4ger Ni str\u00e4ngt taget ingenting alls. Det ser ut som om Ni skulle inbilla Eder, att vi ingenting f\u00f6rst\u00e5 utan l\u00e5ta smickra oss av en m\u00e4ngd vackra tillm\u00e4len och f\u00f6rs\u00f6k till tacks\u00e4gelse f\u00f6r s\u00e5dant, som enligt v\u00e5rt f\u00f6rmenande inte f\u00f6rtj\u00e4nar n\u00e5gon tack. Ni talar ocks\u00e5 om, att skolan till ett f\u00f6ljande \u00e5r skall f\u00f6rl\u00e4ggas till annan ort. G\u00e4rna f\u00f6r oss, men inte vill vi f\u00f6r den skull att v\u00e5r fr\u00e5ga l\u00e4mnas obesvarad. Vi \u00e4r fortfarande indignerade med anledning av Edert p\u00e5st\u00e5ende, att vi \u00e4r orsaken till tvisterna p\u00e5 evangeliska folkh\u00f6gskolan, som \u00e4r or\u00e4tt och f\u00f6r vilket p\u00e5st\u00e5ende Ni m\u00e5ste framf\u00f6ra tydliga och giltiga grunder eller ocks\u00e5 b\u00f6r Ni \u00e5terta Edert yttrande som ett oh\u00e5llbart och osant vittnesb\u00f6rd mot oss.<\/p>\n

Ni s\u00e4ger att folkh\u00f6gskolans andra l\u00e4rare n\u00e4mnt vid Edert f\u00f6rh\u00f6r med honom, \u201datt man ganska allm\u00e4nt i dagsmarkshemmen talade ringaktande om skolans rektor”. S\u00e5 ungef\u00e4r l\u00e4r han nog ha meddelat Eder. Men varf\u00f6r m\u00e5ste man f\u00f6rdenskull tvista vid den evangeliska folkh\u00f6gskolan. Om ifr\u00e5ga varande \u201drektor” s\u00e5som l\u00e4rare vid Dagsmark folkskola inte \u00e4r omtyckt, beh\u00f6ver v\u00e4l ingalunda tvister vid folkh\u00f6gskolan uppkomma d\u00e4rav. Att dagsmarkborna inte kan finna sig uti det ena och andra r\u00f6rande deras folkskoll\u00e4rare \u00e4r en sak, som ingalunda beh\u00f6ver inblandas med Eder folkh\u00f6gskola. \u00c4r \u00e5ter l\u00e4raren i fr\u00e5ga s\u00e5som \u201drektor” vid evangeliska folkh\u00f6gskolan mot medl\u00e4rare och elever \u00e4ven s\u00e5dan som han visat sig vara mot dagsmarkbor och l\u00e4rarinnor vid folkskolan \u00e4r en annan sak, men hur kan man i all rimlighets namn under s\u00e5dant f\u00f6rh\u00e5llande beskylla dagsmarkbor f\u00f6r att vara orsaken till tvisterna i den evangeliska folkh\u00f6gskolan? Ni s\u00e4ger Eder vid unders\u00f6kningen ha funnit, att \u201drektorn i allo handlat korrekt”, och ville Ni i Edert \u201dsluttal betona det or\u00e4ttvisa i dagsmarksbornas st\u00e4llningstagande emot rektor”. Detta g\u00e4ller naturligtvis tvisterna vid Eder evangeliska folkh\u00f6gskola. D\u00e4rom vill vi dagsmarkbor inte ha n\u00e5got att skaffa.<\/p>\n

Att \u00e5tskilligt hos v\u00e5r folkskoll\u00e4rare, som Ni anst\u00e4llt som \u201drektor” vid Eder evangeliska folkh\u00f6gskola, v\u00e5llat ogillande och klander, m\u00e5ste vi, om ock og\u00e4rna, omn\u00e4mna med anledning av Edert s.k. svar.<\/p>\n

Vi skall ber\u00f6ra ett par tre saker: Folkskolans tomt och tr\u00e4dg\u00e5rd, som de flesta av oss s\u00e5som elever i skolan under d\u00e5varande l\u00e4raren varit med om att planera och plantera, har av nuvarande l\u00e4rare (Johannes Sj\u00f6blad) l\u00e4mnats i mer eller mindre vanv\u00e5rd. Med f\u00f6rtrytelse har vi erfarit detta. V\u00e5r folkskolas omgivning och g\u00e5rdsplan var tidigare en prydnad och heder f\u00f6r byn, men under de senare \u00e5ren har det hos envar framkallat sorg och f\u00f6rargelse, n\u00e4r man sett hur man inte velat ens underh\u00e5lla det, som kr\u00e4vt s\u00e5 mycket arbete och m\u00f6da att \u00e5stadkomma. I v\u00e5r folkskola har det ocks\u00e5 varit os\u00e4mja med l\u00e4rarinnor, varf\u00f6r t\u00e4ta ombyten \u00e4gt rum. Tr\u00e5kigheterna har dock mer eller mindre fortbest\u00e5tt. L\u00e4raren har \u00e5dagalagt en f\u00f6r oss tidigare p\u00e5 skolan ”ok\u00e4nd sj\u00e4lvr\u00e5dighet och bristande f\u00f6rm\u00e5ga till samarbete och s\u00e4mja \u00e4ven med direktionen och byns befolkning i allm\u00e4nhet.<\/p>\n

I likhet med vad f\u00f6rh\u00e5llandet \u00e4r i nyare skolor byggdes vid v\u00e5r folkskola \u00e4ven en korridor f\u00f6r skolans elever. Denna fick emellertid inte uppv\u00e4rmas, trots den \u00e4r f\u00f6rsedd med kakelugn, innan direktionen m\u00e5ste ingripa. M\u00e5nga elever har ganska l\u00e5ngt till sina hem och kan s\u00e5ledes inte komma alldeles precis till skolan p\u00e5 morgnarna. De f\u00e5r inte intr\u00e4de i korridoren utan m\u00e5ste, om ocks\u00e5 till f\u00f6ljd av fattigdom tunt kl\u00e4dda, st\u00e5 frysande d\u00e4r ute. Om de kommer n\u00e5gon minut f\u00f6r sent, s\u00e5 blir de st\u00e4llda i skamvr\u00e5n.<\/p>\n

En kokkurs f\u00f6r folkh\u00f6gskolan anordnades p\u00e5 folkskolan och anv\u00e4ndes t.o.m. ved f\u00f6r kokkursen fr\u00e5n folkskolans f\u00f6rr\u00e5d, utan att direktionen tillfr\u00e5gats och gett sitt tillst\u00e5nd d\u00e4rtill.<\/p>\n

Vi skall sluta v\u00e5ra anf\u00f6randen. Ni finner kanske redan vad man haft anledning att emellan\u00e5t tala om i \u201edagsmarkhemmen”. Sannolikt har yttrandena stundom kunnat vara mindre goda.<\/p>\n

Vi vill ingalunda tillm\u00e4ta Eder varken r\u00e4tt eller skyldighet vid Edra tv\u00e5 senaste bes\u00f6k p\u00e5 v\u00e5r ort med anledning av som Ni s\u00e4ger \u201dmissh\u00e4lligheter vid Dagsmark folkh\u00f6gskola” att ha bort skaffa Eder reda p\u00e5 \u00e4ven de av oss nu n\u00e4mnda f\u00f6rh\u00e5llanden vid v\u00e5r folkskola. Men om anser att vi likv\u00e4l Eder icke befogad att s\u00e5 utan vidare d\u00f6ma oss och varken i sluttalet p\u00e5 b\u00f6nehuset eller i tidningspressen \u201dbetona det or\u00e4ttvisa i dagsmarksbornas st\u00e4Ilningstagande emot rektorn”. Det m\u00e5 ocks\u00e5 betonas, att vi inte har n\u00e5gon \u201drektor” lika litet som det finns n\u00e5gon \u201dDagsmark folkh\u00f6gskola.” Vi har inte undantagandes n\u00e5gra f\u00e5 enskilda, varit vidare glad \u00e5t, att Ni placerade Eder \u201devangeliska folkh\u00f6gskola” i v\u00e5r by. Lappfj\u00e4rd folkh\u00f6gskola har vi under ett par tiotal \u00e5r r\u00e4knat oss vara delaktiga i och g\u00f6r det fortfarande. Att placera Eder evangeliska folkh\u00f6gskola i Dagsmark var inte r\u00e4tt gjort. Vi har emellertid inte v\u00e4ntat att f\u00e5 h\u00f6ra om tvister och dylika tr\u00e5kigheter fr\u00e5n Eder evangeliska folkh\u00f6gskola utan tv\u00e4rtom. D\u00e5 det emellertid blev bekant att s\u00e5dana f\u00f6rekomma, verkade det p\u00e5 dagsmarkborna oangen\u00e4mt. Eder skola kvarl\u00e4mnar s\u00e5lunda visst icke \u201dde vackraste minnen” s\u00e5som Ni s\u00e5 sockers\u00f6tt slutar Eder s.k. svar.<\/p>\n

Ett svar lika tydligt som Edra beskyllningar emot oss p\u00e5 b\u00f6nehuset motser vi med det f\u00f6rsta.<\/p>\n

Flertalet dagsmarkbor.<\/p>\n

Debatten om detta k\u00e4nsliga \u00e4mne torde d\u00e4rmed ha varit avslutad.<\/span><\/p>\n

Notis i Wasa-Posten 10.5.1927:<\/span><\/p>\n

\u00c5rsavslutning hade Evangeliska folkh\u00f6gskolan i Dagsmark i l\u00f6rdags, den 7 maj. Vid festligheten h\u00f6lls tal av kyrkoherden B\u00e4ck, skolans l\u00e4rare och pred. Sundstr\u00f6m och L\u00e5ngbacka. En elev upptr\u00e4dde \u00e4ven med tal och tackade l\u00e4rarna. Elevk\u00f6ren sj\u00f6ng flera vackra s\u00e5nger. \u00c4ven str\u00e4ngbandsmusik f\u00f6rekom. Avslutningsfesten var r\u00e4tt talrikt bes\u00f6kt. M\u00e5nga var l\u00e5ngv\u00e4ga ifr\u00e5n.<\/p>\n

\"Den
Den evangeliska folkh\u00f6gskolan i Dagsmark var t\u00e4nkt att skulle vara d\u00e4r bara 1926-1927 men av olika orsaker blev det ocks\u00e5 ett \u00e5r till. Rektor Sj\u00f6blad s\u00f6ker elever i tidningen Wasa-Posten.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 20.7.1927, kopierat ur F\u00f6rsamlingsbladet:<\/span><\/p>\n

Vid evangeliska folkh\u00f6gskolans \u00e5rsm\u00f6te i Helsingfors den 11 juli, behandlades fr\u00e5gan om skolans placering f\u00f6r n\u00e4sta l\u00e4s\u00e5r. \u00c5rsm\u00f6tet var av den \u00e5sikten, att folkh\u00f6gskolan borde bliva station\u00e4r och f\u00e5 sitt hem i centrum av det svenska \u00d6sterbotten. F\u00f6r kommande l\u00e4s\u00e5r kunde det dock knappast vara m\u00f6jligt att finna ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt eget hem f\u00f6r en stadigvarande skola. \u00c5rsm\u00f6tet hade helst sett att skolan s\u00e5som ambulerande i h\u00f6st f\u00f6rflyttas mera norrut, men l\u00e4mnade dock styrelsen frihet, att om den finner det n\u00f6dv\u00e4ndigt \u00e4nnu ett \u00e5r arbeta i Dagsmark i Lappfj\u00e4rd, d\u00e5 det visar sig att evangeliska folkh\u00f6gskolan samlar evangelisk ungdom fr\u00e5n hela svenska bos\u00e4ttningsomr\u00e5det och inte \u00e5stadkommer en minskning i Lappfj\u00e4rds lokala folkh\u00f6gskolas elevantal, vilket tv\u00e4rtom senaste \u00e4r betydligt \u00f6kades.<\/p>\n

Styrelsen f\u00f6r folkh\u00f6gskolan besl\u00f6t vid m\u00f6te omedelbart efter \u00e5rsm\u00f6tet att \u00e4nnu n\u00e4sta l\u00e4s\u00e5r kvarh\u00e5lla skolan i Dagsmark, emedan ekonomiska h\u00e4nsyn och sv\u00e5righeter att annorst\u00e4des f\u00e5 l\u00e4rarkrafter och lokaliteter ans\u00e5gs, s\u00e5 l\u00e4nge skolan \u00e4nnu inte har n\u00e5got statsunderst\u00f6d, vara n\u00f6dgande sk\u00e4l f\u00f6r fasth\u00e5llandet vid Dagsmark.<\/p>\n

Artikel i tidskriften \u201dUngdomsv\u00e4nnen\u201d 1.8.1927:<\/span><\/p>\n

Evangeliska folkh\u00f6gskolan forts\u00e4tter.<\/h4>\n

Vid Ev. Folkh\u00f6gskolans styrelsesammantr\u00e4de i Helsingfors den 11 juli besl\u00f6ts att Ev. Folkh\u00f6gskolan \u00e4nnu instundande l\u00e4se\u00e5r skulle f\u00f6rl\u00e4ggas till Dagsmark. D\u00e5 skolan inte \u00e4nnu \u00e5tnjuter statsunderst\u00f6d, utan uppb\u00e4res av frivilliga g\u00e5vomedel, m\u00e5ste sj\u00e4lvfallet stor vikt f\u00e4stas vid den ekonomiska sidan, n\u00e4r f\u00f6rl\u00e4ggningsorten best\u00e4mmes. Vi blev str\u00e4ngt klandrade i tidningspressen senaste \u00e5r f\u00f6r att v\u00e5r skola f\u00f6rlades till Dagsmark, men vi minnas \u00e4ven, att fr\u00e5n samma h\u00e5ll utgick en offentlig uppmaning till vederb\u00f6rande att h\u00e5lla \u00f6gonen upp, d\u00e5 det g\u00e4ller att bevilja statsbidrag \u00e5t v\u00e5r skola. Vi vet, att v\u00e5r skola inte borde vara till. Den \u00e4r en f\u00f6rargelse f\u00f6r v\u00e4rlden, men Kristus har bek\u00e4nt sig till den. Han har tagit den om hand, och Han f\u00e5r i forts\u00e4ttningen leda den p\u00e5 sitt underbara s\u00e4tt.<\/p>\n

D\u00e5 skolan efter n\u00e5gra m\u00e5nader vidtar med sin verksamhet, b\u00f6r redan f\u00f6rberedande \u00e5tg\u00e4rder i den ena och andra riktningen vidtas. Vi hoppas att det evangeliska folket och s\u00e4rskilt Ev. Unga i Svensk- Finlands bygder \u00e4ven instundande l\u00e4s\u00e5r med intresse och v\u00e4rme omfattar v\u00e5r skola. De Ungdomsavdelningar, vilka inte \u00e4nnu tecknat sig som garanter \u00e4r \u00e4nnu i tillf\u00e4lle att g\u00f6ra det, \u00e4vens\u00e5 enskilda personer. \u00d6nskligt vore, att alla skulle delta och hj\u00e4lpa till i arbetet f\u00f6r v\u00e5r ungdomsskola. G\u00e5vor s\u00e5som sl\u00f6jdverktyg (hyvlar, s\u00e5gar, huggj\u00e4rn m.m.), v\u00e4vtillbeh\u00f6r (spennare, skedar, skaft m.m.) hyvelb\u00e4nkar och v\u00e4vstolar mottages med stor tacksamhet. F\u00f6r att bekv\u00e4mare kunna verkst\u00e4lla insamlingen till skolan, kunde varje ungdomsavdelning inom sig utse en kommitt\u00e9, som handhar sagda insamling och f\u00f6r \u00f6vrigt sk\u00f6ter folkh\u00f6gskole\u00e4renden, s\u00e5som t.ex. f\u00f6r bok \u00f6ver garanterna, insamlar garantimedlen \u00e5rligen, ombes\u00f6rjer sk\u00f6rdefester, insamlar g\u00e5vor m. m.<\/p>\n

Skolan kommer instundande l\u00e4s\u00e5r att arbeta enligt samma program som senaste \u00e5r. F\u00f6rest\u00e5ndarebefattningen handhas av undertecknad och som andra l\u00e4rare har kallats fr\u00f6ken Tyra Jansson och handarbetsl\u00e4rarinna \u00e4r fru Hanna Sj\u00f6blad.<\/p>\n

Vi f\u00e5r l\u00e4mna allt, som ber\u00f6r v\u00e5r k\u00e4ra skola i Herrens hand, ty endast Han vet r\u00e5d och utv\u00e4gar b\u00e5de nu och framgent.<\/p>\n

J.E. Sj\u00f6blad.<\/p>\n

Den 6.8.1927 skrev \u00d6stra Nyland:<\/span><\/p>\n

Fest till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r Evangeliska folkh\u00f6gskolan i Dagsmark h\u00e5lles i Andersby b\u00f6nehus i Liljendal, tisdagen den 9 dennes kl. 11 f. m. med tal av f\u00f6rest\u00e5ndaren f\u00f6r n\u00e4mnda skola, J. E. Sj\u00f6blad, och kolport\u00f6ren Otto Siren.<\/span><\/p>\n

Den 1.9.1927 publicerade tidskriften ”Ungdomsv\u00e4nnen” en kung\u00f6relse d\u00e4r Johannes Sj\u00f6blad meddelar att evangeliska folkh\u00f6gskolan inleder sitt andra l\u00e4s\u00e5r den 1 november, ocks\u00e5 denna g\u00e5ng i Dagsmark. Han h\u00e4lsade elever fr\u00e5n hela Svensk-Finland v\u00e4lkomna.<\/span><\/p>\n

Artikel i tidskriften \u201dUngdomsv\u00e4nnen\u201d 1.2.1928:<\/span><\/p>\n

Terminsavslutning,<\/h4>\n

Evangeliska Folkh\u00f6gskolans avslutningsfest f\u00f6r h\u00f6stterminen 1927 h\u00f6lls i Dagsmarks b\u00f6nehus torsd. d. 15 dcc. 1927.<\/p>\n

B\u00f6nehuset var f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let mycket vackert dekorerat med girlander och julgran. Lokalen var fullsatt av ortsbor, l\u00e4rare och elever.<\/p>\n

Festen inleddes med avsjungandet av n\u00e5gra verser fr\u00e5n Luthers bekanta julpsalm: \u00bbAv himmels h\u00f6jd jag kommen \u00e4r.\u00bb D\u00e4refter talade skolans f\u00f6rest\u00e5ndare rektor J. E. Sj\u00f6blad \u00f6ver Gal. 4: 4\u20145: \u00bbMen n\u00e4r tiden var fullbordad s\u00e4nde Gud sin Son, f\u00f6dd av kvinna och st\u00e4lld under lagen, f\u00f6r att han skulle frik\u00f6pa dem som voro under lagen s\u00e5 att vi skulle f\u00e5 barnaskapet\u00bb. Talaren framh\u00f6ll, hur Gud, n\u00e4r tiden var fullbordad, av stor k\u00e4rlek till oss m\u00e4nniskor s\u00e4nde oss sin k\u00e4re Son, f\u00f6r att han skulle genom sin d\u00f6d frik\u00f6pa oss fr\u00e5n lagens f\u00f6rbannelse, att vi skulle f\u00e5 barnaskapet.<\/p>\n

\u2014 D\u00e4refter sj\u00f6ngs som avsl\u00f6t den angen\u00e4ma festen. Under s\u00e5ngen N:o 142 i Sionsharpan. Efter s\u00e5ngen deklamerade frk. Svea Finskas en dikt av Tyra Jansson. D\u00e4refter upptr\u00e4dde skolans blandade k\u00f6r under ledning av frk. Tyra Efter festen f\u00f6r allm\u00e4nheten samlades Jansson. K\u00f6ren best\u00e5r av nuvarande elever. D\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljde en paus under vilken serverades kaffe. Sedan sj\u00f6ng str\u00e4ngbandet, som \u00e4ven \u00e4r sammansatt av nuvarande elever under ledning av herr J. Sandberg, varp\u00e5 undertecknad h\u00f6ll ett kort tal, utg\u00e5ende fr\u00e5n Ps. 126: I\u20143.1 \u20143. Efter talet f\u00f6ljde ber\u00e4ttelse, uppl\u00e4st av herr H. Norrgrann. \u00c5ter sj\u00f6ng str\u00e4ngbandet n\u00e5gra s\u00e5nger, varefter frk. Tyra Jansson h\u00f6ll ett varmt tal till de f\u00f6rsamlade gamla och unga. Avslutningstalet h\u00f6lls av J. E. Sj\u00f6blad, varp\u00e5 sj\u00f6ngs de tre sista verserna ur psalmen 16. \u00c4nnu till avsked sj\u00f6ng str\u00e4ngbandet n\u00e5gra s\u00e5nger, som avslutade den angen\u00e4ma festen. Under festaftonen \u00f6verr\u00e4cktes \u00e5t rektor Sj\u00f6blad med fru och \u00f6vriga l\u00e4rarinnor minnesg\u00e5vor av de nuvarande eleverna.<\/p>\n

Efter festen f\u00f6r allm\u00e4nheten samlades l\u00e4rare och elever samt n\u00e5gra av f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rets elever i lilla salen d\u00e4r festen fortsattes till alla de n\u00e4rvarandes uppbyggelse p\u00e5 v\u00e5r, allra heligaste tro.<\/p>\n

Till sist en b\u00f6n till v\u00e5r k\u00e4re himmelske Fader, att han rikligen m\u00e5tte v\u00e4lsigna denna v\u00e5r k\u00e4ra skola, s\u00e5 att den m\u00e5 l\u00e4nda de unga som bes\u00f6ka den, till stor andlig och lekamlig nytta. Vile Guds rika v\u00e4lsignelse ocks\u00e5 \u00f6ver skolans l\u00e4rare, dess v\u00e4nner och gynnare.<\/p>\n

Sist en fridsh\u00e4lsning p\u00e5 grund av blodet till alla evangelii v\u00e4nner landet runt fr\u00e5n Evangeliska Folkh\u00f6gskolans elever genom W. F.<\/p>\n

 <\/p>\n

Skolg\u00e5ngen fortsatte p\u00e5 v\u00e5rterminen 1928 enligt den l\u00e4roplan som uppgjordes p\u00e5 sommaren 1926. Den 1 maj 1928 avslutades skol\u00e5ret och d\u00e4rmed var Evangeliska folkh\u00f6gskolans tid i Dagsmark \u00f6ver. F\u00f6ljande h\u00f6st startade skolan p\u00e5 nytt men nu i b\u00f6nehuset i Jeppo. Vill du se vad som skrevs om avslutningen i Dagsmark, klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

I en artikel i ”Ungdomsv\u00e4nnen” 1.7.1928 skrev en f\u00f6re detta elev s\u00e5 h\u00e4r vackert om tiden i Dagsmark, l\u00e4s H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>!<\/span><\/p>\n

I en artikel i ”Ungdomsv\u00e4nnen” 1.11.1928 skrev l\u00e4rarinnan Tyra Jansson s\u00e5 h\u00e4r i ett brev till de forna eleverna. Klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>. s\u00e5 f\u00e5r du l\u00e4sa brevet d\u00e4r ocks\u00e5 eleverna n\u00e4mns vid namn.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2018, p\u00e5 basen av de tidningsartiklar som publicerades under den aktuella tiden. Vill du f\u00f6rst l\u00e4sa mera om det b\u00f6nehus i Dagsmark, d\u00e4r den Evangeliska folkh\u00f6gskolan var inrymd, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! I Forts\u00e4tt l\u00e4sa Evangeliska folkh\u00f6gskolan i Dagsmark.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8088","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8088","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8088"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8088\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8262,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8088\/revisions\/8262"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8088"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}