{"id":7921,"date":"2018-03-26T16:17:22","date_gmt":"2018-03-26T14:17:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7921"},"modified":"2018-04-23T16:47:19","modified_gmt":"2018-04-23T14:47:19","slug":"handeln-efter-stora-ofreden-pa-1700-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=7921","title":{"rendered":"Handeln efter stora ofreden p\u00e5 1700-talet."},"content":{"rendered":"

Denna artikel var skriven av Edvin Skogberg och publicerad i Wasa Tidning 13.12.1885. Edvin var f\u00f6dd i Kristinestad men verkade som l\u00e4rare i Viborg. Efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag korrigerat texten, s\u00e5 att den skall bli l\u00e4ttare att l\u00e4sa.<\/span><\/p>\n

Det enda, som p\u00e5 n\u00e5got kraftigare s\u00e4tt hade kunnat befr\u00e4mja de \u00f6delagda \u00f6sterbottniska st\u00e4dernas uppblomstring efter stora ofredens slut, hade varit en utvidgad handelsfrihet. Men den tidens inskr\u00e4nkta \u00e5sk\u00e5dningss\u00e4tt i allt, som r\u00f6rde denna n\u00e4ringsgren, f\u00f6runnade dem ingen st\u00f6rre r\u00e4ttighet i detta avseende utan fj\u00e4ttrade dem under samma b\u00f6rdor, som de f\u00f6re kriget burit till fromma f\u00f6rn\u00e4mligast f\u00f6r Stockholms borgerskap. Och dock f\u00f6rsummade de ifr\u00e5ga varande f\u00f6rf\u00f6rdelade st\u00e4derna ingalunda att genom tr\u00e4gna petitioner s\u00f6ka till sin f\u00f6rm\u00e5n inverka p\u00e5 representationen och regeringen. Redan vid 1719 \u00e5rs riksdag anh\u00f6ll deras landsflyktiga borgerskap om r\u00e4tt att med sina varor f\u00e5 handla p\u00e5 \u0084\u201dalla svenska sj\u00f6st\u00e4der b\u00e5de vid \u00d6ster- och W\u00e4stersj\u00f6n”. Detta avslogs och likas\u00e5 deras tre \u00e5r senare gjorda anh\u00e5llan i samma syfte, som dock inte g\u00e4llde alla sj\u00f6st\u00e4der, utan endast de andra stapelst\u00e4derna f\u00f6rutom Stockholm. (Stapelstad = se nedan)<\/span><\/p>\n

Ett medgivande lyckades de dock denna g\u00e5ng f\u00e5, n\u00e4mligen det, att aff\u00e4rsm\u00e4nnen i rikets \u00f6vriga stapelst\u00e4der inte endast skulle f\u00e5 uppk\u00f6pa nybyggda farkoster i \u00d6sterbotten utan ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet att k\u00f6pa fartygen vid deras ankomst till Stockholm. S\u00e5som tidigare \u00e4r omtalat idkades, s\u00e4rdeles av Kristinestads borgerskap ett vidlyftigt skeppsbyggeri, som skulle s\u00e4ljas. \u00c5bo, som med huvudstaden Stockholm delade r\u00e4ttigheten att f\u00f6rmedla de nordliga st\u00e4dernas handel med utlandet, hade genom kriget och den ryska ockupationen 1713-1721och det fientliga \u00f6verv\u00e4ldet r\u00e5kat s\u00e5 p\u00e5 f\u00f6rfall, att det antagligen inte l\u00f6nade sig att d\u00e4r s\u00f6ka avs\u00e4ttning f\u00f6r sina varor, varf\u00f6r denna ort helt och h\u00e5llit blev f\u00f6rbig\u00e5ngen. Med anledning av detta besv\u00e4rade sig Kristinestads fullm\u00e4ktige vid riksdagen 1723, att de \u00f6sterbottniska st\u00e4derna, \u201dnyss n\u00e4mnda f\u00f6rordning s\u00e5 f\u00f6rtyda, som skulle de icke hafva r\u00e4tt att handla p\u00e5 \u00c5bo”, vilket dock var stridande emot f\u00f6rra kongl. f\u00f6rordningar och handelsordinantien av \u00e5r 1617. D\u00e4rf\u00f6r gavs genom landsh\u00f6vdingen sagda st\u00e4der ett erk\u00e4nnande, att de nu inte mindre \u00e4n tidigare fick \u201dtill godo njuta sin handel p\u00e5 \u00c5bo”. Kristinestad \u00e4gde dessutom, ensam bland \u00d6sterbottens st\u00e4der, r\u00e4tt att med tr\u00e4varor och tj\u00e4ra idka handel p\u00e5 tyska orter vid \u00d6stersj\u00f6n och begagnad sig ocks\u00e5 av denna frihet, om ocks\u00e5 i liten skala.<\/p>\n

Stockholm var och f\u00f6rblev i l\u00e5nga tider den f\u00f6rn\u00e4msta exportorten f\u00f6r Kristinestad. Dit utskeppades huvudsakligen: tj\u00e4ra, bj\u00e4lkar, sp\u00e4rrar, tr\u00e4n, ved samt viktualier. Importen bestod av: salt, tobak, j\u00e4rn, st\u00e5l och i missv\u00e4xt\u00e5r spannm\u00e5l och malt. Handeln med tj\u00e4ran, som var den viktigaste exportvaran, hade varit fri ifr\u00e5n \u00e5r 1714. Men de \u00f6sterbottniska st\u00e4derna som hade varit s\u00e5 gott som \u00f6vergivna under stora ofreden hade naturligtvis ingen nytta av denna frihet. Knappt hade st\u00e4dernas borgerskap efter fredsslutet \u00e5ter hunnit upps\u00f6ka sina f\u00f6rra boningsorter, innan regeringen redan var f\u00e4rdig med \u201dordnandet” av denna deras f\u00f6rn\u00e4msta aff\u00e4rsgren. \u00c5r 1724 erh\u00f6ll landsh\u00f6vdingarna kungens befallning att inh\u00e4mta st\u00e4dernas och de tj\u00e4rbr\u00e4nnande landsorternas \u00e5sikter om denna handels organiserande. Vilken mening dessa \u00e4n m\u00e5 ha uttalat, blev dock resultatet av de vidtagna \u00e5tg\u00e4rderna det, att en kongl. f\u00f6rordning av den 18 December 1732 \u00e5teruppr\u00e4ttade tj\u00e4rhandelssocieteten, dock i en n\u00e5got modifierad form. I densamma hade n\u00e4mligen \u0084alla stapelst\u00e4ders inv\u00e5nare, f\u00f6rn\u00e4mligast de, som bedrev tj\u00e4rhandel en st\u00f6rre frihet. Genom denna anordning hoppades man, att \u0084\u201dalt kladdande i denna handel ofelbart skulle f\u00f6rekommas samt ber\u00f6rda vara bringas till ett f\u00f6rdelaktigare pris till rikets och unders\u00e5tarnas nytta”. Eftersom Kristinestad, lika litet som landskapets \u00f6vriga st\u00e4der h\u00f6rde till rikets stapelplatser, blev dess inv\u00e5nare sj\u00e4lvfallet lottl\u00f6sa i den nya \u0084\u201dsocieteten\u201d Den enda f\u00f6rdel de hade mot f\u00f6rr var den, att borgerskapet sj\u00e4lvt fick best\u00e4mma, hur stor m\u00e4ngd tj\u00e4ra det \u00e5tog sig att \u00e5rligen leverera till societeten. H\u00e4rigenom kunde de \u00f6sterbottniska st\u00e4derna undg\u00e5 det skinneri, som hade bedrivits av den f\u00f6rra tj\u00e4rsocieteten, d\u00e5 m\u00e4ngden best\u00e4mdes s\u00e5 l\u00e5gt som m\u00f6jligt och f\u00f6r all tj\u00e4ra som \u00f6versteg denna, betalade de knappt mer \u00e4n h\u00e4lften av det fastst\u00e4llda priset (42 daler kopparmynt per l\u00e4st av \u00f6verskottstj\u00e4ran mot 72 per l\u00e4st av den fastst\u00e4llda m\u00e4ngden).<\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt kvarstod under denna period alla de ol\u00e4genheter, som stadens borgerskap hade varit besv\u00e4rad i sin handel. Med Wasaborna tvistades fortfarande om marknaden i Finby, som Kristinestads aff\u00e4rsm\u00e4n f\u00f6rg\u00e4ves f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 avskaffad, s\u00e5som ett hinder f\u00f6r deras n\u00e4ring. Det klagades ocks\u00e5 vid riksdagarna, precis som f\u00f6rr, \u00f6ver den exporthandel, som pr\u00e4sterna p\u00e5 landet, s\u00e4rskilt i N\u00e4rpes, bedrev med tj\u00e4ra och k\u00f6pmannavaror som de tog av b\u00f6nderna i st\u00e4llet f\u00f6r sina ordinarie uppb\u00f6rder och skatter.<\/p>\n

Detta kunde riksdagen inte g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t, utan borgarna rekommenderades att s\u00f6ka sin r\u00e4tt hos vederb\u00f6rande domare. Framf\u00f6r allt var dock, \u201dbondeseglationen\u201d fortfarande en nagel i \u00f6gat p\u00e5 st\u00e4dernas borgare, och i denna sak stod man trots alla kungliga resolutioner och f\u00f6rordningar p\u00e5 samma punkt som f\u00f6rr, d. v. s. borgerskapet klagade och b\u00f6nderna seglade p\u00e5 som tidigare. Detta f\u00f6rh\u00e5llande, att st\u00e4derna vid beivrandet av ett f\u00f6rment och av regeringen erk\u00e4nt intr\u00e5ng i deras r\u00e4ttigheter stod alldeles vanm\u00e4ktiga, f\u00f6refaller till en b\u00f6rjan besynnerligt. Det l\u00e5ter vid n\u00e4rmare granskning l\u00e4tt f\u00f6rklara sig genom de kungliga resolutionernas dels sv\u00e4vande och obest\u00e4mda, dels ofta sinsemellan stridiga lydelse. Denna h\u00e4ftiga och \u00e4ndl\u00f6sa tvist, vid vilken stadsborna och b\u00f6nderna dels st\u00f6dde sig p\u00e5 skilda f\u00f6rordningar, dels tolkade samma f\u00f6rordningar olika, g\u00e4llde till en b\u00f6rjan, huruvida landsboar alls \u00e4gde r\u00e4tt att bedriva n\u00e5got slags sj\u00f6fart. Sedermera, d\u00e5 detta uttryckligen beviljats \u0084\u201dde socknar som st\u00f6ta till sj\u00f6kanten” men endast p\u00e5 Stockholm och \u00c5bo med \u0084\u201degen afvel”, g\u00e4llde fr\u00e5gan, dels vad som skulle f\u00f6rst\u00e5s med \u201degen afvel\u201d, dels huruvida till\u00e5telsen str\u00e4ckte sig till andra byar och b\u00f6nder i kustsocknarna \u00e4n dem, som med sina \u00e4gor gr\u00e4nsade till havet. De syd\u00f6sterbottniska kustsocknarna grundade s\u00e5som k\u00e4nt \u00e4r, sina anspr\u00e5k p\u00e5 seglationsfrihet p\u00e5 de privilegier, som av konung Magnus Eriksson, med extranamnet \u201dSmek\u201d ,\u00e5r 1348 beviljades Mustasari, Peders\u00f6re och N\u00e4rpes. Den tiden h\u00f6rde ju ocks\u00e5 Lappfj\u00e4rd, Sideby, \u00d6stermark, B\u00f6tom och Stor\u00e5 till N\u00e4rpes socken.<\/p>\n

Dessa socknar hade r\u00e4tt att handla p\u00e5 Stockholm, en r\u00e4ttighet som sedan stadf\u00e4stes \u00e5r 1357 av Magnus’ son och medregent Erik, samt \u00e5r 1365 av konung Albrekt av Mecklenburg. Senare skall Gustaf Wasa \u00e5r 1528 ha medgett i fr\u00e5ga varande socknars inbyggare den r\u00e4tt, som de sedan l\u00e4nge tillbaka hade \u00e5tnjutit. Men Gustaf Wasa, som i allm\u00e4nhet s\u00f6kte att noga reglera handeln och inskr\u00e4nka den samma till st\u00e4derna, f\u00f6rbj\u00f6d fem \u00e5r senare i ett \u00f6ppet mandat, daterat Svartsj\u00f6 1533, sk\u00e4rg\u00e5rdsb\u00f6nderna i allm\u00e4nhet, utan undantag f\u00f6r Syd\u00f6sterbottens kustbyggare, all handel och seglation. D\u00e5 detta med tiden torde ha blivit \u00e5sidosatt, utf\u00e4rdade han \u00e4r 1552 ett nytt mandat, d\u00e4ri han, \u00e5beropande sig p\u00e5 det f\u00f6rra f\u00f6rbudet, f\u00f6rklarade, det ingen av allmogen skulle vid livsstraff underst\u00e5 sig att bruka handel och seglation p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n att de m\u00e5 s\u00e4lja sina varor till st\u00e4derna i Finland.<\/p>\n

F\u00f6rklaringar.<\/strong><\/h4>\n

I Finland fanns det efter \u00e5r 1647, d\u00e5 begreppet stapelst\u00e4der inf\u00f6rdes, endast 3 stapelst\u00e4der. Dessa var \u00c5bo, Helsingfors och Viborg och dessa tre hade r\u00e4tt att bedriva b\u00e5de import och export av varor. I de h\u00e4r st\u00e4derna kunde fartygen tullklarera sin last, den s\u00e5 kallade hamntullen. Alla andra st\u00e4der, till exempel de \u00f6sterbottniska kallades uppst\u00e4der och hade inte till\u00e5telse att fritt bedriva utrikeshandel.<\/p>\n

D\u00e5 Kask\u00f6 fick sina stadsprivilegier \u00e5r 1785 fick den staden ocks\u00e5 stapelr\u00e4tt. I Sverige fanns det n\u00e4rmare 30 stapelst\u00e4der.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Denna artikel var skriven av Edvin Skogberg och publicerad i Wasa Tidning 13.12.1885. Edvin var f\u00f6dd i Kristinestad men verkade som l\u00e4rare i Viborg. Efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag korrigerat texten, s\u00e5 att den skall bli l\u00e4ttare att l\u00e4sa. Det Forts\u00e4tt l\u00e4sa Handeln efter stora ofreden p\u00e5 1700-talet.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7860,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7921","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7921","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7921"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7921\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8295,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7921\/revisions\/8295"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7921"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}