{"id":7912,"date":"2018-03-25T21:28:35","date_gmt":"2018-03-25T19:28:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7912"},"modified":"2018-03-25T22:19:14","modified_gmt":"2018-03-25T20:19:14","slug":"vagar-och-annan-kommunikation","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=7912","title":{"rendered":"V\u00e4gar och annan kommunikation."},"content":{"rendered":"

Ang\u00e5ende arten, m\u00e4ngden och v\u00e4rdet av Kristinestads export och import under de \u00e4ldsta tiderna finns det inga vidare uppgifter att tillg\u00e5 \u00e4n de, som i det f\u00f6reg\u00e5ende redan anf\u00f6rts. Tj\u00e4ra, ved och viktualier till Stockholm samt tr\u00e4virke till Riga och tyska \u00d6stersj\u00f6hamnar, d\u00e4ri bestod utf\u00f6rseln. Salt och j\u00e4rn och tobak var de f\u00f6rn\u00e4msta importvarorna. Sj\u00f6farten bedrevs med egna farkoster, som i allm\u00e4nhet var sm\u00e5. Emellertid idkades i trakten ett vidstr\u00e4ckt skeppsbyggeri, i det att borgerskapet uppf\u00f6rde en m\u00e4ngd fartyg, som de sedan s\u00e5lde till Stockholm. Denna helt s\u00e4kert l\u00f6nande handel bedrevs till s\u00e5dant omf\u00e5ng, att den v\u00e4ckte farh\u00e5gor hos styrelsen f\u00f6r skogarnas ut\u00f6dande och framkallade en f\u00f6rordning av \u00e5r 1685, varigenom man s\u00f6kte inskr\u00e4nka denna \u201dm\u00e4kta \u00f6fverfl\u00f6diga skeppsbyggnad<\/em>\u201d. Denna f\u00f6rordning ser dock inte ut att ha haft \u00e5syftad verkan, eftersom d\u00e5varande landsh\u00f6vdingen Lorentz Clerk tjugo \u00e5r senare fann sig f\u00f6ranl\u00e5ten att ta speciellt samtliga borgerskapet i Kristinestad f\u00f6r samma saks skull i upptuktelse med allvarlig f\u00f6rest\u00e4llan och antydan \u0084\u201datt, s\u00e5som orden lydde, eho, som h\u00e4danefter underst\u00e5r sig att med allmogen f\u00f6rackordera om virke till s\u00e5dan byggnad eller ock n\u00e5gon farkost uppst\u00e5r, f\u00f6rr \u00e4n han erh\u00e5llit mitt skriftliga tillst\u00e5nd och blivit anvisad till den socken och skog, som b\u00e4st en slik byggnad t\u00e5la kan, den samme har f\u00f6rverkat sin uppslagna farkost och ljuter dessutom straff som f\u00f6rbudsbrytare.”<\/em><\/p>\n

Skrivelsen \u00e4r betecknande f\u00f6r tidens f\u00f6rh\u00e5llanden och visar det f\u00f6rmynderskap, som kronan och dess befallningshavande \u00e5tog sig \u00f6ver alla unders\u00e5temas handel och vandel. Huruvida denna best\u00e4mning i allm\u00e4nhet blev efterlevd, \u00e4r dock en sak, som torde betvivlas. Den n\u00e5gra \u00e5r senare inbrytande stora ofreden, som jagade stadens innev\u00e5nare fr\u00e5n hus och hem, gjorde ett avbrott \u00e4ven i denna likasom i livade annan verksamhet, men densamma upptogs \u00e5nyo omedelbart efter \u00e5terkomsten fr\u00e5n flykten och \u00e5r 1722 utverkade sig de \u00f6sterbottniska st\u00e4derna i avseende d\u00e4rp\u00e5 en st\u00f6rre frihet, \u00e4n vad som var dem f\u00f6runnade i deras \u00f6vriga handelsr\u00f6relse. En kunglig resolution tillstadde n\u00e4mligen, att utom Stockholm \u201d\u00e4fven rikets \u00f6friga stapelst\u00e4der skulle f\u00e5 icke allenast upptinga nybygda farkoster i \u00d6sterbotten utan ock vid fartygens ankomst till Stockholm antingen sjelfva eller genom sina kommission\u00e4rer desamma i eller utom marknaden uppk\u00f6pa.”<\/em><\/p>\n

I sammanhang med handelsf\u00f6rh\u00e5llandena m\u00e5 stadens kommunikationer med ett par ord ber\u00f6ras. F\u00f6r underl\u00e4ttande av sj\u00f6trafiken h\u00f6lls allt ifr\u00e5n de \u00e4ldsta tiderna segelleden uppremmad. F\u00f6r att h\u00e5lla remmarna i skick deltog utom stadens borgare \u00e4ven Lappfj\u00e4rds, L\u00e5lbys och Dagsmarks byam\u00e4n som i b\u00f6rjan f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l \u00e5rligen erlade 24 \u00f6re kopparmynt av varje bonde. Ifr\u00e5n vilken tid stadens k\u00e4nningsb\u00e5k beskriver sig, kan inte avg\u00f6ras, men \u00e5r 1789 talas om den ifr\u00e5n \u00e4ldre tider vanliga avgiften till densamma.<\/p>\n

Till lands hade Kristinestad f\u00f6rbindelse med andra orter b\u00e5de \u00e5t norr och \u00e5t \u00f6ster. Den norra v\u00e4gen gick till Finby och d\u00e4rifr\u00e5n mot kusten och sedan vidare genom Korsn\u00e4s, Petalax och s\u00e5 vidare till Wasa. Det var f\u00f6rst \u00e5r 1774 som den rakare v\u00e4gen fr\u00e5n Finby genom P\u00f6rtom till Toby i Mustasaari b\u00f6rjade byggas. F\u00f6r att komma \u00f6sterut eller mot sydv\u00e4st m\u00e5ste man ta en omv\u00e4g genom B\u00f6tom och Kauhajoki f\u00f6r att komma till landskapets gr\u00e4ns.<\/p>\n

\u00c5r 1697 f\u00f6rs\u00f6kte dock stadens borgerskap att \u00e5t detta h\u00e5ll f\u00f6rskaffa sig en bekv\u00e4mare kommunikation, i det de till riksdagen inl\u00e4mnade en petition d\u00e4rom, d\u00e4r det stod \u201dEmedan mellan staden och Tavasteland (=Satakunta) en genv\u00e4g uppfunnen \u00e4r, s\u00e5 att den ifr\u00e5n 14 till 5 \u00bd mil kan afkortas, och den l\u00e4nder icke allenast till Kongl. M:ts tjenst utan ock borgarene och b\u00f6nderne uti deras handel till lisa, ty anh\u00e5lles underd\u00e5nigast att s\u00e5dan anstalt g\u00f6ras m\u00e5tte att den nya v\u00e4gen m\u00e5tte uppr\u00e4ttas\u201d<\/em>. H\u00e4rmed \u00e5syftades v\u00e4gen via Lappfj\u00e4rd genom Stor\u00e5, Honkajoki till Kankaanp\u00e4\u00e4 . Emellertid torde denna anh\u00e5llan inte ha lett till n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd. Ang\u00e5ende kustv\u00e4gen s\u00f6derut s\u00e4ger P. N. Mathesius i sin avhandling: De Ostrobotnia \u00e4nnu \u00e5r 1734: Emellan Kristinestad och Bj\u00f6rneborg f\u00f6rekomma s\u00e5dana skogsmarker, branta berg och klippor, att man till denna dag icke kunnat g\u00f6ra j\u00e4mnare den allm\u00e4nna landsv\u00e4gen (\u201dkungsv\u00e4gen”), som knappast kan \u2013 och det med stor v\u00e5da \u2013 befaras med en h\u00e4st, trots att s\u00e5dant utj\u00e4mnade ofta f\u00f6rs\u00f6kts. Denna v\u00e4g f\u00e4rdas dock posten ridande.<\/p>\n

F\u00f6r att fr\u00e5n detta h\u00e5ll komma in till staden m\u00e5ste man ta en omv\u00e4g via Tj\u00f6ck eller att ta sig \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden med en f\u00e4rja. F\u00f6r st\u00f6rre bekv\u00e4mlighets skull, s\u00e5 fanns det \u00e5tminstone p\u00e5 senare tid tv\u00e5 f\u00e4rjor, av vilka den ena l\u00e5g vid \u00f6stra stranden och den andra nedanf\u00f6r R\u00e5dhustorget.<\/p>\n

Redan \u00e5r 1668 beg\u00e4rde stadens inv\u00e5nare att de skulle bli delaktiga av den regelbundna postg\u00e5ngen, som hade inf\u00f6rts i landet \u00e5r 1638. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l borde posten mellan Wasa och Bj\u00f6rneborg ordnas s\u00e5, att den passerade Kristinestad. Regeringen anmodade ocks\u00e5 landsh\u00f6vdingen \u201datt derom korrespondera med postdirektorn, s\u00e5 att staden h\u00e4rmed m\u00e5tte ske ett n\u00f6je<\/em>\u201d. Vid f\u00f6ljande riksdag \u00e5r 1672 framst\u00e4llde Kristinestad \u00e5ter genom sin fullm\u00e4ktige ett \u00f6nskem\u00e5l om detta och erh\u00f6ll som besked, att posttrafiken skulle anordnas enligt beg\u00e4ran. Hur d\u00e5lig posttrafiken var ordnad f\u00f6rr, kan belysas med ett fall d\u00e4r ett brev som skickades fr\u00e5n Ule\u00e5borg den 7 maj, anl\u00e4nde till Kristinestad f\u00f6rst den 30 i samma m\u00e5nad, till p\u00e5 k\u00f6pet samtidigt som ett annat brev som hade skickats fr\u00e5n samma stad den 18 maj.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1748 s\u00e5 ser vi hur v\u00e4garna till och fr\u00e5n Kristinestad gick den tiden. Den v\u00e4stra tullen l\u00e5g lite norr om kyrkan medan den \u00f6stra l\u00e5g vid f\u00e4rjf\u00e4stet vid R\u00e5dhustorget.<\/figcaption><\/figure>\n
N\u00e4ringar i Kristinestad p\u00e5 1600-talet.<\/strong><\/h5>\n

 <\/p>\n

Av \u00f6vriga stadsmannan\u00e4ringar var under de \u00e4ldsta tiderna endast ett och annat av de viktigaste hantverken representerat i Kristinestad och h\u00e4r finns svarvare, garvare och skomakare omn\u00e4mnda. Skr\u00e5v\u00e4sendet florerade h\u00e4r precis som p\u00e5 andra orter. \u00c5r 1661 klagade stadens skomakare inf\u00f6r r\u00e5dstuvur\u00e4tten, att en ung ges\u00e4ll gjorde honom f\u00f6rf\u00e5ng och detta ledde till att ett personer skickades ut f\u00f6r att varna ges\u00e4llen, att han skulle upph\u00f6ra med sitt arbete eller vinna burskap, allts\u00e5 f\u00e5 lagliga r\u00e4ttigheter.<\/span><\/span><\/p>\n

Precis som nu var fisket av stor betydelse. \u00c4nnu i slutet p\u00e5 1700-talet, skrevs det om fisket, att det \u201didkas med god f\u00f6rmon af de fleste stadens inv\u00e5nare och \u00e4r i synnerhet f\u00f6r de mindre f\u00f6rm\u00f6gna ett betydligt n\u00e4ringsf\u00e5ng.\u201d<\/em><\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 sin donationsjord bedrev stadsborna dessutom genast fr\u00e5n b\u00f6rjan n\u00e5got slags jordbruk och de h\u00f6ll ocks\u00e5 boskap. I 1659 \u00e5rs dombok st\u00e5r det att \u201daf borgm\u00e4staren blef f\u00f6rlofvadt, att borgerskapet m\u00e5ge p\u00e5 \u00f6stersidan om fj\u00e4rden p\u00e5 Tj\u00f6cks egorna hugga ned timmer och sveder s\u00e5som ock, der de kunde finna l\u00e4genhet att bruka sig ett litet \u00e5kerstycke, emedan som staden eger i byn n\u00e5gra \u00f6deshemman, som borgarne bruka.\u201d<\/em> Ocks\u00e5 p\u00e5 andra h\u00e5ll svedjades och upptogs mark till \u00e5ker och \u00e4ng. \u00c5r 1663 uppgr\u00e4vdes b\u00e4cken som flyter ut fr\u00e5n det strax v\u00e4ster om staden bel\u00e4gna Lilltr\u00e4sket, antagligen i avsikt att f\u00e4lla detta och d\u00e4rigenom vinna odlingsmark.<\/span><\/span><\/p>\n

Detta \u00e4r dock allt, som kan s\u00e4gas om stadens n\u00e4ringar under dess f\u00f6rsta tider.<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ang\u00e5ende arten, m\u00e4ngden och v\u00e4rdet av Kristinestads export och import under de \u00e4ldsta tiderna finns det inga vidare uppgifter att tillg\u00e5 \u00e4n de, som i det f\u00f6reg\u00e5ende redan anf\u00f6rts. Tj\u00e4ra, ved och viktualier till Stockholm samt tr\u00e4virke till Riga och Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e4gar och annan kommunikation.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7860,"menu_order":8,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7912","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7912","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7912"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7912\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7920,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7912\/revisions\/7920"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7912"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}