{"id":7903,"date":"2018-03-23T23:22:05","date_gmt":"2018-03-23T22:22:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7903"},"modified":"2018-03-23T23:22:06","modified_gmt":"2018-03-23T22:22:06","slug":"tjarhandeln-i-kristinestad-pa-1600-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=7903","title":{"rendered":"Tj\u00e4rhandeln i Kristinestad p\u00e5 1600-talet."},"content":{"rendered":"

Denna artikel var skriven av Edvin Skogberg och publicerad i Wasa Tidning 1884. Edvin var f\u00f6dd i Kristinestad men verkade som l\u00e4rare i Viborg. Efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag korrigerat texten, s\u00e5 att den skall bli l\u00e4ttare att l\u00e4sa.<\/span><\/p>\n

Kristinestad anlades p\u00e5 en tid, d\u00e5 intet begrepp om n\u00e4ringsfrihet fanns, d\u00e5 man inte kunde t\u00e4nka sig m\u00f6jligheten av att ett yrke, en f\u00f6rv\u00e4rvsgren av vad slag som helst, p\u00e5 egen hand, ledd allenast av sina idkares f\u00f6retagsamhet, skulle kunna f\u00f6rkovras. Regeringen avs\u00e5g som sin plikt att sorgf\u00e4lligt \u00f6vervaka och reglementera den enskilda verksamheten och blandade sig med sina ordningsstadgar in i dess minsta detaljer, med f\u00f6rsiktig noggrannhet utm\u00e4tande \u00e5t en och var det m\u00e5tt av drift, varmed han ans\u00e5gs b\u00e4st tj\u00e4na det allm\u00e4nnas v\u00e4l. Det \u00e4r klart, att under s\u00e5dana f\u00f6rh\u00e5llanden, en och var f\u00f6rs\u00f6kte att av regeringen tillf\u00f6rs\u00e4kra sig en s\u00e5 stor del som m\u00f6jligt av den s\u00e5lunda utminuterade f\u00f6rv\u00e4rvsr\u00e4ttigheten, samt uppbj\u00f6d all sin f\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r att hindra all konkurrens av andra p\u00e5 det inskr\u00e4nkta omr\u00e5de, inom vilket han sj\u00e4lv fick r\u00f6ra sig. H\u00e4rav uppstod st\u00e4ndigt tvister om den enes eller den andres b\u00e4ttre r\u00e4tt i det eller det avseendet och bittra klagom\u00e5l \u00f6ver intr\u00e5ng och of\u00f6rr\u00e4tter av obeh\u00f6riga ut\u00f6vare av ett n\u00e4ringsf\u00e5ng.<\/p>\n

St\u00f6rsta ol\u00e4genheten av detta system led utan tvivel handeln. Oinskr\u00e4nkt r\u00e4tt till denna r\u00f6relses idkande p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l in- som utlandet var beviljad endast \u00e5t n\u00e5gra f\u00e5 st\u00e4der i Sveriges rike. De \u00f6vriga var tvungna att till dessa privilegierade orter f\u00f6ryttra, vad de att hade att s\u00e4lja och att ifr\u00e5n dem uppk\u00f6pa sitt behov av utl\u00e4ndska varor, varvid de naturligtvis i avseende \u00e5 prisen berodde helt och h\u00e5llet av stapelst\u00e4dernas k\u00f6pm\u00e4n och deras godtycke. Handeln med de viktigaste varorna var dessutom s\u00e5som monopol \u00f6verl\u00e5tna \u00e5t s\u00e4rskilda \u201dkompanier eller societeter<\/em>\u201d, i vilka f\u00f6rn\u00e4mligast, om ej uteslutande de samma f\u00f6retr\u00e4desvis gynnade st\u00e4dernas kapitalister var del\u00e4gare. Slutligen var till och med varuutbytet med allmogen p\u00e5 allehanda s\u00e4tt reglementerad och begr\u00e4nsad. Alla dessa omst\u00e4ndigheter m\u00e5ste tydligen verka h\u00e4mmande p\u00e5 de mindre st\u00e4dernas f\u00f6rkovran och dessa f\u00f6rde \u00e4ven ett tynande liv \u00e4nda till dess de efter l\u00e5nga tider och m\u00e5nga anstr\u00e4ngningar lyckades befria sig fr\u00e5n de fj\u00e4ttrade banden.<\/p>\n

Till de vanlottades antal h\u00f6rde, liksom alla \u00d6sterbottens och \u00e4ven de allra flesta av Finlands \u00f6vriga st\u00e4der, \u00e4ven Kristinestad, som ju ocks\u00e5 enligt ordalydelsen i privilegiebrevet ifr\u00e5n b\u00f6rjan var \u00e4mnad endast till en \u201dFl\u00e4ck eller liten Lands-stad<\/em>\u201d. Kristinestads sj\u00f6fart var inskr\u00e4nkt till Sverige och de till Sverige h\u00f6rande livl\u00e4ndska och tyska hamnarna vid \u00d6stersj\u00f6n, varj\u00e4mte som redan \u00e4r n\u00e4mnt, utl\u00e4ndska fartyg var f\u00f6rbjudna att bes\u00f6ka staden. Vad handeln p\u00e5 Sverige betr\u00e4ffar, f\u00e5r den staden i detta avseende medgivna r\u00e4ttigheten inte uppfattas efter orden, s\u00e5som om den hade varit utstr\u00e4ckt till alla orter p\u00e5 andra sidan Bottenhavet, ty i till\u00e4mpningen f\u00f6ljdes Gustaf den II Adolfs \u201dhandelsordinatie<\/em>\u201d av \u00e5r 1617, som best\u00e4mde, att de \u00f6sterbottniska st\u00e4derna fick bedriva handel p\u00e5 finska sidan endast p\u00e5 \u00c5bo och p\u00e5 svenska sidan endast p\u00e5 Stockholm.<\/p>\n

Det \u00e4r naturligt, att rikets huvudstad med sin i \u00f6vrigt st\u00f6rre r\u00f6relse \u00e4ven drog brorslotten av denna handel till sig. S\u00e5lunda kunde dessa handlanden utan bekymmer f\u00f6r n\u00e5gon konkurrens, se sin egen f\u00f6rdel p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt till godo, s\u00e5v\u00e4l vid k\u00f6p som f\u00f6rs\u00e4ljning, och att de ingalunda f\u00f6rsummade detta, d\u00e4rom vittnar de otaliga klagom\u00e5l, som gjordes av de beroende st\u00e4derna, tid efter annan \u00f6ver Stockholms borgares f\u00f6rfarande. S\u00e5 besv\u00e4rade sig \u00e5r 1693 \u00d6sterbottens borgerskap gemensamt hos regeringen \u201d\u00f6ver saltets allt f\u00f6r h\u00f6ga stegrande \u00e5rligen vid den \u00f6sterbottniska flottans ankomst<\/em>\u201d till Stockholm och \u00e5r 1708 inl\u00e4mnade fullm\u00e4ktige fr\u00e5n landskapets alla kustst\u00e4der till landsh\u00f6vding Clerk en skrivelse med anh\u00e5llan om hans f\u00f6rord hos Kongl. Kammar- och Kommerskolegium, att en fri handel med tj\u00e4ra p\u00e5 alla inrikes stapelst\u00e4der m\u00e5ste beviljas dem, f\u00f6r de stockholmska tj\u00e4rvaruhandlarna h\u00f6ll tj\u00e4ran nere i vanpris. Detta liksom \u00e4ven senare f\u00f6rs\u00f6k i samma syfte hade dock ingen framg\u00e5ng, f\u00f6r Stockholm fortsatte \u00e4nda till senare h\u00e4lften p\u00e5 1700-talet att ensamt f\u00f6rmedla de \u00f6sterbottniska st\u00e4dernas utrikes handel.<\/p>\n

Bland de privilegierade handelskompanierna, som uppstod p\u00e5 1600-talet, var det \u00e5r 1648 grundade \u201dtj\u00e4rkompaniet\u201d det mest f\u00f6rd\u00e4rvliga f\u00f6r de nyssn\u00e4mnda orternas f\u00f6rkovran, f\u00f6r tj\u00e4ran var ju den viktigaste exportvaran. Detta bolag som bestod av Stockholmsk\u00f6pm\u00e4n hade n\u00e4mligen uteslutande r\u00e4ttighet till utskeppning av all den tj\u00e4ra och allt det beck, som producerades i Finland och i den del av Sverige som l\u00e5g norr om Stockholm. Visserligen erh\u00f6ll ocks\u00e5 \u00c5bo, Helsingfors och Viborg n\u00e5gra \u00e5r senare till\u00e5telse att ing\u00e5 som intressenter i tj\u00e4rkompaniet men det var f\u00e5 som hade f\u00f6rm\u00e5ga att p\u00e5verka denna handel.<\/p>\n

F\u00f6r var och en av sm\u00e5st\u00e4derna best\u00e4mdes den m\u00e4ngd av tj\u00e4ran, som de fick leverera till kompaniet och det var landsh\u00f6vdingen som hade r\u00e4tt att fastst\u00e4lla priset som borgarna skulle betala \u00e5t b\u00f6nderna f\u00f6r varan, genom den s\u00e5 kallade markeg\u00e5ngen. Likas\u00e5 var det stadgat i kompaniets privilegier, hur mycket detta borde erl\u00e4gga \u00e5t sina leverant\u00f6rer f\u00f6r tj\u00e4rtunnorna. Hur litet detta stadgande efterlevdes, framg\u00e5r tydligt av de besv\u00e4r som omn\u00e4mns i denna text. \u00c5 andra sidan var det ocks\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r de uppk\u00f6pande borgarna att h\u00e5lla de pris som landsh\u00f6vdingen hade best\u00e4mt. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rklarade till exempel Kristinestads borgare, att de inte kunde betala enligt landsh\u00f6vdingens f\u00f6rgottfinnande 3 \u00bd daler f\u00f6r tunnan utan endast 3 daler och \u201dlilla tullen\u201d som erlades f\u00f6r lantmannavaror som inf\u00f6rdes till st\u00e4derna.<\/p>\n

Av det h\u00e4r anf\u00f6rda inser man l\u00e4tt hur kringskuret utrymmet var f\u00f6r den privata aff\u00e4rsverksamheten. Alla f\u00f6rs\u00f6k att ge verksamheten mera luft, var som n\u00e4mnt ganska fruktl\u00f6sa. Redan \u00e5r 1668 anh\u00f6ll borgarna i Kristinestad inte endast om fri handel med tj\u00e4ra, utan ocks\u00e5 om r\u00e4tt till utrikeshandel. De ville ha fri r\u00e4tt att leverera till kompaniet s\u00e5 mycket som de bara kunde producera. Kravet p\u00e5 fri utrikeshandel betraktades naturligtvis som vanvett och \u00e4ven kravet p\u00e5 fri tj\u00e4rhandel avslogs. Sju \u00e5r senare \u00f6kades likv\u00e4l stadens kvantitet till 50 l\u00e4ster, allts\u00e5 600 tunnor, i st\u00e4llet f\u00f6r 30 l\u00e4ster, som det varit f\u00f6re det.<\/p>\n

Vid denna tid hade regeringen b\u00f6rjat tvivla p\u00e5 dessa privilegierade kompanier, p\u00e5 grund av de m\u00e5nga klagom\u00e5len fr\u00e5n de mindre st\u00e4derna.1680 \u00e5rs riksdag som omkullkastade det \u00f6ver h\u00f6van tillv\u00e4xta adelsv\u00e4ldet, hotade p\u00e5 samma g\u00e5ng ocks\u00e5 dessa handelsmonopol. Kungen sj\u00e4lv lovade i ett svar den 11 november, p\u00e5 ett besv\u00e4r som \u201dFinlands och \u00d6sterbottens st\u00e4der\u201d gjort, att alla dessa handelskompamier skall uppl\u00f6sas efter n\u00e5gon tid, d\u00e5 de f\u00f6rst hunnit s\u00e4lja slut p\u00e5 sina f\u00f6rr\u00e5d. Lagren tog tydligen inte slut, f\u00f6r detta uppl\u00f6sande verkst\u00e4lldes aldrig. Tj\u00e4rkompaniet fortsatte att existera och de \u00f6sterbottniska st\u00e4derna gjorde f\u00f6rg\u00e4ves f\u00f6rnyade anh\u00e5llanden om utvidgade handelsr\u00e4ttigheter. S\u00e5lunda avslogs ocks\u00e5 Kristinestadsbornas \u00e5r 1697 framst\u00e4llda anh\u00e5llan att till tj\u00e4rkompaniet f\u00e5 avl\u00e5ta 100 l\u00e4ster i st\u00e4llet f\u00f6r de 50 som varit beviljade f\u00f6rut. Stadsborna f\u00f6rklarade att de annars m\u00e5ste s\u00e4lja sin \u00f6vriga tj\u00e4ra p\u00e5 f\u00f6rlust \u00e5t den mest bjudande men den f\u00f6rklaringen l\u00e4mnades obeaktad.<\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att inse, hur k\u00e4nnbart s\u00e5dana inskr\u00e4nkningar hindrade stadens f\u00f6rkovran, d\u00e5 man vet att handeln mellan b\u00f6nderna och borgarna huvudsakligen bestod av varubyte och dessutom var varje stads handelsomr\u00e5de noga best\u00e4mt. Det \u00e4r ju klart att om borgarna inte kunde ta emot all den tj\u00e4ra som b\u00f6nderna ville leverera, s\u00e5 kunde inte heller b\u00f6nderna k\u00f6pa alla de varor som borgarna ville s\u00e4lja. Detta ledde till att all r\u00f6relse och handel nedtrycktes.<\/p>\n

Tj\u00e4rhandelns betydelse f\u00f6r Kristinestad och dess omnejd inses \u00e4ven d\u00e4rav att till exempel \u00e4nnu \u00e5r 1692, s\u00e5 klagade inbyggarna i \u00d6stermark, som ligger 3-4 mil fr\u00e5n staden, att frosten n\u00e4stan varje \u00e5r f\u00f6rst\u00f6rde all s\u00e4desv\u00e4xt, s\u00e5 att var tvungna att f\u00f6r utskyldernas betalande och f\u00f6r sina egna behov, endast kunde f\u00f6rlita sig p\u00e5 tj\u00e4rbr\u00e4nningen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Denna artikel var skriven av Edvin Skogberg och publicerad i Wasa Tidning 1884. Edvin var f\u00f6dd i Kristinestad men verkade som l\u00e4rare i Viborg. Efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag korrigerat texten, s\u00e5 att den skall bli l\u00e4ttare att l\u00e4sa. Kristinestad Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tj\u00e4rhandeln i Kristinestad p\u00e5 1600-talet.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7860,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7903","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7903","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7903"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7903\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7904,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7903\/revisions\/7904"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7903"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}