{"id":7892,"date":"2018-03-23T16:03:37","date_gmt":"2018-03-23T15:03:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7892"},"modified":"2018-06-16T12:01:28","modified_gmt":"2018-06-16T10:01:28","slug":"kyrkan-och-skolan-i-kristinestad-pa-1600-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=7892","title":{"rendered":"Kyrkan och skolan i Kristinestad p\u00e5 1600-talet."},"content":{"rendered":"

Denna artikel var skriven av Edvin Skogberg och publicerad i Wasa Tidning 1884. Edvin var f\u00f6dd i Kristinestad men verkade som l\u00e4rare i Viborg. Efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag korrigerat texten, s\u00e5 att den skall bli l\u00e4ttare att l\u00e4sa.<\/span><\/p>\n

Staden har alltifr\u00e5n sin begynnelse s\u00e5som kapell underlytt Lappfj\u00e4rds moderkyrkof\u00f6rsamling. Redan \u00e5r 1651 tecknade sig Andreas Magni Kempe (Lappfj\u00e4rds 4:de kyrkoherde) som \u201dChristinae stads et Lappfierds pastor”. Efter dennes n\u00e5gra \u00e5r senare timade d\u00f6d \u00e4mnade dock borgerskapet ans\u00f6ka att f\u00e5 staden avskild fr\u00e5n moderf\u00f6rsamlingen till ett eget pastorat. Detta framg\u00e5r av magistratens protokoll f\u00f6r den 25 april 1659, d\u00e4r det st\u00e5r: \u201d Emedan som borgm\u00e4stare och r\u00e5d \u00e4r f\u00f6rekommet, att ehuruv\u00e4l vi icke hafva beg\u00e4rt Magister Lars Kempe (den nyss n\u00e4mnde, kort f\u00f6rut aflidne Kempes son?) till stadens kyrkoherde, s\u00e5 hafver M:r Lars Kempe dock sjelf vid extraordinarie tinget i Lappfj\u00e4rd sagt, att han icke vill blifva v\u00e5r kyrkoherde, utan h\u00e5lla sig till Lappfj\u00e4rd allena. Sammalunda hade ock herr Lars Rivelius (kapellanen) den 22 april, n\u00e4r en hel hop prester voro f\u00f6rsamlade f\u00f6r att \u00e5stadkomma en jemkning ang\u00e5ende n\u00e5de\u00e5ren <\/em>(n\u00e5de\u00e5r = se nedan)mellan den nuvarande presten i Lappfj\u00e4rd och den gamla Kempes enka och hvad mera de afhandlade, framtr\u00e4dt och bedt prosten (Elias Petri i Nerpes) att f\u00f6r Guds skull sl\u00e4ppa och skilja honom h\u00e4rifr\u00e5n staden och sagt sig vilja upptaga ett \u00f6de hemman i Lappfj\u00e4rd och sig der n\u00e4ra, huru han kunde; men d\u00e4r kan han sig intet kl\u00e4da eller f\u00f6da. Hafver ock sagt, som Niklas Reichenbach (en af stadens borgare) hafver h\u00f6rt, att han icke f\u00e5r s\u00e5 mycket af borgerskapet att han kan k\u00f6pa sig ett par hanskar f\u00f6re”. <\/em><\/p>\n

S\u00e5som h\u00e4rav synes var Lappfj\u00e4rds pr\u00e4ster inte s\u00e4rdeles bel\u00e5tna med den befattning de hade i staden. Borgerskapet \u00e5 sin sida \u00f6nskade naturligtvis ingenting annat, \u00e4n att om m\u00f6jligt erh\u00e5lla en egen sj\u00e4las\u00f6rjare, varf\u00f6r ock p\u00e5 borgm\u00e4starens och r\u00e5dets fr\u00e5ga \u201dom det ville beg\u00e4ra en prestman, som \u00e4r f\u00e4rdig p\u00e5 b\u00e5da tungom\u00e5len n\u00e4mligen svenska och finska med predikande och alla f\u00f6rm\u00e5ner, som gudstjensten kr\u00e4fver”<\/em>, alla enh\u00e4lligt bif\u00f6ll d\u00e4rtill och likas\u00e5 samtyckte att ge \u201dden presten, af den ringaste borgare \u00bd Riksdaler, men den mer, som mer f\u00f6rm\u00e5r, s\u00e5som ock somliga lofvade 1 Riksdaler\u201d. Vidare best\u00e4mdes till pr\u00e4stbol ett av donationshemmanen i Tj\u00f6ck och av den i f\u00f6rl\u00e4ning erh\u00e5llna tionden 10 tunnor spannm\u00e5l \u201di f\u00f6rstone, till dess att borgm\u00e4staren anh\u00e5ller hos Hans Kongl. Maj;t om prestens underh\u00e5ll\u201d.<\/em><\/p>\n

Den avl\u00f6ning, som s\u00e5lunda best\u00e4mdes \u00e5t f\u00f6rsamlingens herde, var visserligen efter nutidens f\u00f6rh\u00e5llanden ytterligt obetydlig, men skulle d\u00e5 helt s\u00e4kert ha ansetts tillr\u00e4cklig av m\u00e5ngen med ringa anspr\u00e5k. Staden r\u00e4knade vid den tiden c. 60 borgare, som efter ett medeltal av 3\/4 Riksdaler skulle ha erlagt 40 Riksdaler till pr\u00e4sten. V\u00e4rdet av 10 tunnor spannm\u00e5l kunde ber\u00e4knas till c. 80 daler kopparmynt. Hela den utf\u00e4sta l\u00f6nen steg allts\u00e5 till betydande belopp f\u00f6rutom avkastningen av pr\u00e4stbolet. H\u00e4rvid b\u00f6r man dock ih\u00e5gkomma penningens vida h\u00f6gre v\u00e4rde p\u00e5 en tid, d\u00e5 n\u00e4stan alla livsf\u00f6rn\u00f6denheter stod att f\u00e5s f\u00f6r ett m\u00e5ngfaldigt billigare pris \u00e4n nu, s\u00e5 att t.ex. 1 Lispund sm\u00f6r eller fl\u00e4sk (efter l\u00e4gsta markeg\u00e5ng, markeg\u00e5ng = se nedan) v\u00e4rderades till 3 daler kopparmynt. Vilka \u00e5tg\u00e4rder den v\u00e4llovliga magistraten \u00e4n m\u00e5 ha vidtagit f\u00f6rr anskaffande av en s\u00e4rskild pr\u00e4st f\u00f6r staden, s\u00e5 blev det likv\u00e4l ingenting av den tillt\u00e4nkta avs\u00f6ndringen fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

S\u00e4rdeles betecknande f\u00f6r tidevarvets f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r \u00e4ven den omst\u00e4ndighet, som gjorde planen om intet. N\u00e5gra m\u00e5nader efter det ovan omtalade beslut fattats intr\u00e4ffade n\u00e4mligen, att inf\u00f6r den samlade r\u00e5dstuvur\u00e4tten f\u00f6retr\u00e4dde kaptenen Conrad Bildhsten s\u00e5som ombud f\u00f6r generall\u00f6jtnanten Simon Liliefeldt som d\u00e5 hade Lappfj\u00e4rds socken i livstidsdonation, och denne Conrad tillk\u00e4nnagav, att generall\u00f6jtnanten \u00f6nskade, att staden och Lappfj\u00e4rd skulle ha en gemensam kyrkoherde. Hans \u0084\u201dunders\u00e5ter” hade varit sammankallade och d\u00e4rvid h\u00e4nskjutit hela fr\u00e5gan om pr\u00e4stvalet under biskopens, domkapitlets och herr generall\u00f6jtnantens beslut. Det n\u00e4rvarande borgerskapet fogade sig nu \u00e4venledes efter den h\u00f6ge herrns \u00f6nskan och d\u00e4rmed var denna sak avgjord, varigenom Kristinestad fortfarande kom att s\u00e5som ett sacellani underlyda Lappfj\u00e4rds pastorat.<\/p>\n

Vid samma tillf\u00e4lle fann sig kaptenen \u00e4ven f\u00f6ranl\u00e5ten att efterh\u00f6ra, hur det r\u00e4tteligen f\u00f6rh\u00f6ll sig med Lars Kempes uppgift, att han av borgm\u00e4stare och r\u00e5d var f\u00f6rbjuden att h\u00e5lla f\u00f6rb\u00f6n f\u00f6r generall\u00f6jtnanten vid gudstj\u00e4nsten i staden. Borgm\u00e4staren och r\u00e5det f\u00f6rs\u00e4krade sig aldrig ha uttalat n\u00e5got s\u00e5dant f\u00f6rbud och borgerskapet intygade sanningen av denna f\u00f6rs\u00e4kran, varefter kaptenen avtr\u00e4dde, antagligen h\u00f6gst bel\u00e5ten \u00f6ver stadsbornas undergivenhet f\u00f6r hans principal, med vilken dessa f\u00f6r \u00f6vrigt intet hade att skaffa.<\/p>\n

Sj\u00e4lvav\u00e5rden i staden handhades till en b\u00f6rjan av Lappfj\u00e4rds moderf\u00f6rsamlings pr\u00e4sterskap. Men redan \u00e5r 1663 och kanske \u00e4ven n\u00e5got tidigare var kapellanen bosatt i staden, trots att han ocks\u00e5 hade befattning ocks\u00e5 i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4rifr\u00e5n han uppbar pr\u00e4str\u00e4ttigheter. Detta f\u00f6rh\u00e5llande varade l\u00e4ngre \u00e4n det tidevarv som h\u00e4r behandlas, till \u00e5r 1731, d\u00e5 kapellanen Olof Tunaeus i en skrivelse till landsh\u00f6vdingen klagar p\u00e5 att hans inkomster har minskat efter att Kristinestad hade separerat fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

I samma skrivelse s\u00e4ges \u00e4ven, att kapellanerna vid Kristinestads f\u00f6rsamling ifr\u00e5n stadens f\u00f6rsta fundationstid (borde dock r\u00e4ttare ha varit: ifr\u00e5n den tid, d\u00e5 en s\u00e4rskild pr\u00e4stman bosatte sig i staden) likasom dess \u00f6vriga inv\u00e5nare fick sig tilldelade en tomt, varp\u00e5 kapellansg\u00e5rd uppf\u00f6rts, samt andra nyttiga f\u00f6rm\u00e5ner i \u00e5ker och \u00e4ng av samma stadens grund och bonde\u00e4gor, vilka f\u00f6rm\u00e5ner allt sedan av det lovliga borgerskapet inte minskades utan tv\u00e4rtom \u00f6kades, och s\u00e5lunda \u00e4r kontinuerat till hemkomsten ifr\u00e5n flykten (\u00e5r 1723) och till salig Andreas Aspegrens (Tunaei f\u00f6retr\u00e4dares) avg\u00e5ng. \u0084\u201dMen”, till\u00e4gges d\u00e4refter, \u0084\u201dbeklagligen \u00e4r denna kapellansf\u00e4gnaden strax derp\u00e5 alldeles f\u00f6rskingrad, distraherad och af privatis inkr\u00e4ktad s\u00e5 till g\u00e5rd som \u00e4gor, som ock \u00e4fvenledes af det ringa kapellanen af \u00f6desjorden i Tj\u00f6ck\u00e5by \u00e4r tillslaget”.<\/p>\n

S\u00e5som h\u00e4rav synes hade stadsborna v\u00e4l f\u00f6rs\u00f6rjt sin sj\u00e4las\u00f6rjare med g\u00e5rd och jord f\u00f6rutom den egentliga l\u00f6nen, vadan han under de tider, som nu \u00e4ro i fr\u00e5ga, torde ha haft sin sk\u00e4liga utkomst. N\u00e5gra n\u00e4rmare upplysningar st\u00e5r dock inte att finna. Vad pr\u00e4stg\u00e5rden betr\u00e4ffar, s\u00e5 torde den inte ha erbjudit allt f\u00f6r stort utrymme eller n\u00e5gon synnerlig bekv\u00e4mlighet \u00e5t innehavaren. \u00c4nnu \u00e5r 1742 innesl\u00f6t densamma endast ett boningshus, best\u00e5ende av en stuga och tv\u00e5 sm\u00e5 kamrar, samt dessutom en boda, ett litet f\u00e4hus och badstuga. Den befann sig n\u00e4ra kyrkan vid det s.k. kyrkotorget. De n\u00e4rmare underr\u00e4ttelser, som finns om stadens f\u00f6rsta pr\u00e4ster, sparas till l\u00e4ngre fram, d\u00e5 sedernas tillst\u00e5nd i ett skilt kapitel kommer att behandlas. H\u00e4r m\u00e5 endast n\u00e4mnas deras namn och det lilla, som \u00e4r k\u00e4nt om tiden f\u00f6r deras verksamhet.<\/p>\n

Lars Rivelius, Lappfj\u00e4rds kapellan, som \u00e4ven hade stadsf\u00f6rsamlingens andliga v\u00e5rd om h\u00e4nder \u00e4r redan omtalad. Den f\u00f6rsta i staden bosatte komministern, var Lars Virgulander, en sm\u00e5l\u00e4nning, som alltifr\u00e5n 1653 hade vistats i staden s\u00e5som skoll\u00e4rare och \u00e5r 1663 upptas i mantalsl\u00e4ngden s\u00e5som kapellan. Antagligen hade han redan ett par \u00e5r tidigare tilltr\u00e4tt detta \u00e4mbete, trots att inga best\u00e4mda uppgifter finns om detta. Han omn\u00e4mns \u00e4nnu \u00e5r 1678, men obekant \u00e4r, n\u00e4r han dog. Eftertr\u00e4daren Johannes Baxter \u0084\u201dsanverade” efter tidens sed den f\u00f6reg\u00e5endes dotter genom att \u00e4kta henne, och efterf\u00f6ljdes \u00e4ven han av sin m\u00e5g Andreas Aspegren, som under \u201dstora ofredens\u201d’ \u00f6del\u00e4ggelser flydde till Sverige och efter \u00e5terkomsten befordrades till komminister i Mustasaari och Qveflax.<\/p>\n

Skolan i Kristinestad.<\/strong><\/h4>\n

I samband med de kyrkliga f\u00f6rh\u00e5llandena m\u00e5 h\u00e4r ocks\u00e5 ber\u00f6ras skolv\u00e4sendet under denna period.<\/p>\n

Kristinestads \u00e4ldsta l\u00e4roinr\u00e4ttning grundades genom biskop Eskil Petraei den 28 November 1653 utf\u00e4rdade kollationsbrev f\u00f6r pedagogen Lars Virgulander. Det var en enklassig s.k. pedagogi eller barnskola, d\u00e4r b\u00e5de gossar och flickor gemensamt under en enda l\u00e4rares ledning undervisades i l\u00e4sning, skrivning, r\u00e4kning och katekesmemorering. S\u00e5dana skolor skulle enligt drottning Kristinas skolordning av \u00e5r 1649 finnas en i varje stad, d\u00e4r inte fanns n\u00e5got h\u00f6gre l\u00e4roverk, och till och med p\u00e5 landsbygden inr\u00e4ttades en och annan barnskola. I varje skola, h\u00f6gre eller l\u00e4gre, hade sig vissa socknar anslagna, ifr\u00e5n vilka den s\u00e5som ett bidrag till sitt underh\u00e5ll \u00e4gde r\u00e4tt att uppb\u00e4ra de s.k. \u201ddj\u00e4knepenningarna”. Dessa var ursprungligen avsedda till underst\u00f6d f\u00f6r fattiga elever eller \u201ddj\u00e4knar”, men synas \u00e5tminstone p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen ha anv\u00e4nts som ett tillskott till l\u00e4rarens l\u00f6nef\u00f6rm\u00e5ner. S\u00e5 var f\u00f6rh\u00e5llandet vid Kristinestads pedagogi, \u00e5t vilken fr\u00e5n b\u00f6rjan s\u00e5v\u00e4l Nerpes som Lappfj\u00e4rds socken synas ha varit anslagna. Senare blev enligt biskop Petri best\u00e4mning Nerpes den fr\u00e5ntagen och lagd under Ny Karleby trivialskola, en \u00e5tg\u00e4rd som Kristinestads borgare besv\u00e4rade sig vid riksdagen 1664. Unders\u00f6kning i saken utlovades, men r\u00e4ttigheten till dj\u00e4knepenningarna fr\u00e5n Nerpes socken \u00e5terficks inte, utan Kristinestads skola tvingades att n\u00f6ja sig med de inflytande medlen fr\u00e5n staden och Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Utom dessa medel, som inte steg synnerligen h\u00f6gt, uppbar pedagogen ocks\u00e5 kronans tv\u00e5 tredjedelar av spannm\u00e5lstionden fr\u00e5n de donerade hemmanen, allts\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge som staden beh\u00f6ll f\u00f6rl\u00e4ningen, och de utgjorde 15 tunnor och 22 kappar. Genom reduktionen ber\u00f6vades pedagogen dessa anslag och d\u00e4rf\u00f6r anh\u00f6ll borgarskapet \u00e5r 1686 om hj\u00e4lp av kronan till skolm\u00e4starens avl\u00f6nande. Denna anh\u00e5llan avslogs men fem \u00e5r senare upptar \u00d6sterbottens landsbok 20 daler silvermynt till avl\u00f6ning av pedagogen. Riktigt l\u00f6nande kunde denna befattning inte s\u00e4gas vara, om ock inkomsten \u00f6kade n\u00e5got av skolbarnens avgifter och m\u00f6jligen redan d\u00e5 genom \u00e5tnjutande av \u00e5tskilliga senare omn\u00e4mnda f\u00f6rm\u00e5ner. Husrum hade dock l\u00e4raren fritt i skolhuset, som var uppf\u00f6rt i samma rad med kapellansg\u00e5rden och som fram till mitten p\u00e5 1700-talet hade ett skolrum, tv\u00e5 kamrar och ett litet k\u00f6k.<\/p>\n

Pedagogerna var antingen teologiestuderande eller unga pr\u00e4ster och erh\u00f6ll vanligen efter n\u00e5gon tid plats i kyrkans tj\u00e4nst. S\u00e5 var det med den redan n\u00e4mnde Virgulander, liksom alla de \u00f6vriga, som under ett sekel fram\u00e5t innehade l\u00e4rarbefattningen vid denna skola, p\u00e5 ett par undantag n\u00e4r,om vilka intet s\u00e5dant \u00e4r antecknat.<\/p>\n

Om sj\u00e4lva skolans verksamhet finns inga uppgifter fr\u00e5n de \u00e4ldsta tiderna. Fr\u00e5n en senare period d\u00e4remot \u00e4r s\u00e5dana nog att tillg\u00e5 och skall p\u00e5 sitt st\u00e4lle meddelas<\/a>.<\/p>\n

F\u00f6rklaringar.<\/strong><\/h4>\n

\u00a0<\/strong>N\u00e5de\u00e5r. <\/strong>D\u00e5 en verksam pr\u00e4st avled, s\u00e5 skulle det f\u00f6rst\u00e5s v\u00e4ljas en ny och denne m\u00e5ste under ett eller ett par \u00e5r f\u00f6rse pr\u00e4stens \u00e4nka med husrum och uppeh\u00e4lle. Under den tiden skulle pr\u00e4st\u00e4nkan s\u00f6ka sig ett annat boende, en sak som inte alla tider var s\u00e5 l\u00e4tt att ordna, d\u00e5 det fanns varken pensioner eller socialhj\u00e4lp.<\/p>\n

Markeg\u00e5ng.<\/strong> F\u00f6rr i tiderna best\u00e4mdes varornas och tj\u00e4nsternas v\u00e4rde inte av tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan, utan av den s\u00e5 kallade markeg\u00e5ngen. Den \u00e5rliga markeg\u00e5ngen skedde l\u00e4nsvis och i f\u00f6rhandlingarna deltog ett par representanter fr\u00e5n vissa st\u00e5nd, allts\u00e5 2 b\u00f6nder, 2 borgare, 2 pr\u00e4ster och 2 herrar som representerade ridderskapet och adeln, plus ett par som representerade l\u00e4net. Vid dessa f\u00f6rhandlingar best\u00e4mdes priserna p\u00e5 alla jordbruksbruks-, fiske- och skogsprodukter. Dagsverksl\u00f6nerna, med eller utan h\u00e4st, best\u00e4mdes ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00c4nnu p\u00e5 1920-talet best\u00e4mdes varornas priser i markeg\u00e5ngen. \u00c5r 1904 representerades b\u00f6nderna av Viktor B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmark och \u00e5r 1911 representerade Frans Henrikson fr\u00e5n Kristinestad en av borgarna. Dessa representanter valdes f\u00f6r ett \u00e5r i taget.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Denna artikel var skriven av Edvin Skogberg och publicerad i Wasa Tidning 1884. Edvin var f\u00f6dd i Kristinestad men verkade som l\u00e4rare i Viborg. Efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag korrigerat texten, s\u00e5 att den skall bli l\u00e4ttare att l\u00e4sa. Staden Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kyrkan och skolan i Kristinestad p\u00e5 1600-talet.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7860,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7892","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7892","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7892"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7892\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8699,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7892\/revisions\/8699"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7892"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}