{"id":7884,"date":"2018-03-20T22:45:54","date_gmt":"2018-03-20T21:45:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7884"},"modified":"2018-03-23T23:23:32","modified_gmt":"2018-03-23T22:23:32","slug":"gamla-kyrkans-brand","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=7884","title":{"rendered":"Gamla kyrkans brand."},"content":{"rendered":"

Denna artikel var skriven av Edvin Skogberg och publicerad i Wasa Tidning 1884. Edvin var f\u00f6dd i Kristinestad men verkade som l\u00e4rare i Viborg. Efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag korrigerat texten, s\u00e5 att den skall bli l\u00e4ttare att l\u00e4sa.<\/span><\/p>\n

Kort efter stadens fundation p\u00e5b\u00f6rjades uppf\u00f6randet av dess kyrka. Denna synes ha fullbordats \u00e5r 1659, ty i magistratens protokoll f\u00f6r detta \u00e5r finns antecknat, det borgerskapet f\u00f6rmanades, att de utan upph\u00e5llning leverera sina br\u00e4den upp p\u00e5 kyrkog\u00e5rden, s\u00e5som ock att sju borgare skall k\u00f6pa en tunna tj\u00e4ra till kyrkans behov, enligt ett \u00e5ret innan fattat beslut. Emellertid hade kyrkan redan dessf\u00f6rinnan begagnats, s\u00e5som av \u00e5tskilliga omst\u00e4ndigheter framg\u00e5r. Bidrag till dess uppf\u00f6rande hade stadsborna enligt den tidens sed samlat medels s\u00e5 kallade stamb\u00f6cker, vilka de enligt K. M:ts resolution av \u00e5r 1654 ber\u00e4ttigades att uts\u00e4nda till alla st\u00e4der och f\u00f6rsamlingar d\u00e4r i landet (Finland). Likaledes erh\u00f6ll stadens borgerskap \u00e5r 1660 tillst\u00e5nd att p\u00e5 enahanda s\u00e4tt hopbringa medel till anskaffande av klockor och kyrkans \u00f6vriga behov. Denna insamling torde dock inte ha slagit synnerligen v\u00e4l ut, alldenstund man finner, att stadens fullm\u00e4ktige vid p\u00e5f\u00f6ljande riksdag 1664 anh\u00e5llit om 20 daler silvermynt av kronomedlen till ink\u00f6p av kyrkklockor, vilka ocks\u00e5 beviljades. P\u00e5 s\u00e5dant s\u00e4tt lyckades man \u00e5stadkomma tvenne mindre klockor \u00e4vensom m\u00e4sskrudar, ljuskronor m. m.<\/p>\n

Denna stadens f\u00f6rsta kyrka stod p\u00e5 samma plats, som den nuvarande, med klockstapeln skilt f\u00f6r sig ett stycke d\u00e4rifr\u00e5n. Inte fullt ett halvt sekel f\u00f6rsamlade detta herrans hus inom sina v\u00e4ggar menigheten till andakt och uppbyggelse, innan det genom en olycksh\u00e4ndelse f\u00f6rst\u00f6rdes. Tr\u00e4ffat av blixten nedbrann det till grunden den 16 juni 1697. Om denna tilldragelse, vilken r\u00e5gade bekymrens m\u00e5tt f\u00f6r den vid den tiden \u00e4ven eljes av motg\u00e5ngar och n\u00f6d h\u00e5rt hems\u00f6kte staden, finns en beskrivning i ett av borgm\u00e4stare och r\u00e5d till biskop Gezelius d.y. avs\u00e4nt brev, d\u00e4ri de anh\u00e5ller om hans bemedling f\u00f6r vinnande av ett v\u00e4lbeh\u00f6vligt underst\u00f6d av regeringen.<\/p>\n

Denna skrivelse, vilken i all sin egendomlighet h\u00e4r m\u00e5 anf\u00f6ras, lyder s\u00e5lunda:<\/p>\n

H\u00f6gvyrdige H:r Biskop.<\/em><\/p>\n

H\u00f6ggunstige Herre och Befordrare.<\/em><\/p>\n

Eders H\u00f6gvyrdighet \u00e4r tillf\u00f6rene icke okunnigt, igenom Kyrkoherdens Efrev\u00f6rdige H:r Johan Beckmans skrifvelse, den beklaglige h\u00e4ndelsen, som h\u00e4r i Staden \u00e4r skedd med kyrkobranden; och s\u00e5som denne Stad genom dess Fullm\u00e4ktige till den beramade Riksdagen i Stockholm i all underd\u00e5nighet hafver t\u00e4nkt anh\u00e5lla om allern\u00e5digast tillst\u00e5nd att f\u00e5 bygga en ny Kyrka, dertil stora medel tarfvas, i synnerhet medan denna Stads Borgerskap hafva, som nogsampt spordt \u00e4r, p\u00e5 nyligst f\u00f6rflutne tre \u00e5rs tid genom stor Storm f\u00f6rlorat 15 Farkoster och mest vid Finska Sk\u00e4ren, s\u00e5 \u00e4ro ock Borgerskapet genom d\u00f6den och den sv\u00e5ra p\u00e5st\u00e5ende dyra tiden f\u00f6rminskade; f\u00f6r den skuld hos Hans Kongl. Maj:t \u00e4ro vi f\u00f6rorsakade, att underd\u00e5nigast s\u00f6ka om f\u00f6rlof och tillst\u00e5nd att n\u00e5gra medel hos andra f\u00f6rsamlingar till en kyrkobyggnad anlita; dertill hos Eders H\u00f6vyrdighet, s\u00e5som hos en h\u00f6ggunstig From och medlidande v\u00e5r H\u00f6ga andeliga F\u00f6rman, vi f\u00f6rdrista oss af en f\u00f6rtr\u00f6stelig tillf\u00f6rsigt om en h\u00f6gt g\u00e4llande recommendation och befordran i s\u00e5dant m\u00e5l ommjukeligen anlita, emedan Gud allsm\u00e4ktig midt ut Riset och branden v\u00e4nde sitt kraftiga v\u00e4der r\u00e4tt i ett \u00f6gnablick, d\u00e5 Staden med klockstapeln stodo midt uti sjelfva faran, s\u00e5 att klockstapeln med klockorna voro s\u00e5 heta, att de, som skulle i branden bjuda till med vatn vara vid handen, icke kunde stiga f\u00f6r hettans skull p\u00e5 klockbeslagen; derhos gaf Gud den barmhertige Fadren ett n\u00e5deligt regn, som d\u00e5 v\u00e4dret v\u00e4nde sig fr\u00e5n Stan och klockstapeln, l\u00e5gan f\u00f6rqv\u00e4fde; det ock underligt var att p\u00e5se, huru branden h\u00f6ltsig opp under kyrkotaket, till dess allt det l\u00f6sa, som Kl\u00e4der, Messings Cronor, Armar och allt annat var fr\u00e4lst, meb r\u00e4tt i detsamma it\u00e4ndes hela kyrkan som i aska helt och h\u00e5llet blef lagd p\u00e5 en timma och s\u00e5 rent afbrann, att vi derefter fingo opphemta jernsmide af allehanda slag i stor myckenhet och s\u00e5 oskadt af spikar b\u00e4nkeg\u00e5ngjern och bultar, s\u00e5 att allt deraf kan brukas och nytjas; \u00e4r ock till Eders H\u00f6gvyrdighet v\u00e5r \u00f6dmjuka b\u00f6n om en h\u00f6gt g\u00e4llande befordran till n\u00e5gon st\u00f6rre Klocka, den man f\u00f6rmodar hos Hans Kongl.Maj:t igenom n\u00e5gon gammal koppars eller malms f\u00f6r\u00e4rande kunna bekomma, emedan vi f\u00f6re branden i sinnet hafva haft att f\u00f6rskaffa oss, men nu l\u00e4rer falla om\u00f6jeligt f\u00f6r Kyrkobyggningens skull. Eders H\u00f6gvyrdighet kan icke vara obekant, huru denna Stad vid alla de Collecterm som p\u00e5bjudna \u00e4ro, i synnerhet vid v\u00e4lst\u00e5ndet och f\u00f6rr\u00e4n den stora sj\u00f6skadan inf\u00f6ll, hafver varit st\u00e4dse villig att efter r\u00e5d och l\u00e4genhet andra f\u00f6rsamlingar bispringa; f\u00f6r den skuld nu oss n\u00f6dlidande till det b\u00e4sta h\u00f6ggunsteligen beforderlig vara t\u00e4cktes, hvilket f\u00f6rmodas ske till Guds Namn och \u00c4ra, som genom sin Faderlig Aga sina barn risat hafver och \u00e4nnu hela och igen v\u00e4lsigna kan; Eders H\u00f6gvyrdighet har man icke underl\u00e5ta kunnat h\u00e4r hos oss f\u00f6rst\u00e5, huru n\u00e5gra h\u00e4r i Staden hafva f\u00f6rment, n\u00e4r Kyrkan \u00e5nyo byggas skulle, att det kunde ske efter inneliggande enfaldige afritning, hvilket minst skulle kosta och st\u00f6rste rummet l\u00e4rer gifva, d\u00e4rom hemst\u00e4llandes \u00f6dmjukeligen till Eders H\u00f6gvyrdighets H\u00f6ggunstige R\u00e5d och bet\u00e4nkande med trogen lyck\u00f6nskan till en v\u00e4lbeh\u00e5llen och gunstig ankompst, f\u00f6rblifva etc.<\/em><\/p>\n

(Den h\u00e4r skrivelsen l\u00e5ter obegriplig vid den f\u00f6rsta genoml\u00e4sningen. Hur originalet lydde vet vi inte, f\u00f6r artikelf\u00f6rfattaren Skogberg skriver att \u201dHan har \u00e4ndrat ortografin, allts\u00e5 skriftspr\u00e5ket, f\u00f6r att g\u00f6ra inneh\u00e5llet begripligare. Lasses kommentar.)<\/p>\n

Huruvida biskopen med sitt \u201dh\u00f6gt g\u00e4llande\u201d f\u00f6rord i denna sak lade sig ut f\u00f6r de n\u00f6dst\u00e4llda Kristinestadsboarna \u00e4r icke bekant. D\u00e4remot \u00e4r det klart, att f\u00f6r d\u00e5varande h\u00e5rda tidens skull ingen kollekt eller annan hj\u00e4lp kunde beviljas till den nya kyrkobyggmaden. De fick lov att med uppbjudande av egna krafter och tillg\u00e5ngar f\u00f6rs\u00f6ka att densamma till st\u00e5nd. Redan f\u00f6ljande \u00e5r 1698 grep de verket an och \u00e5r 1700 var det nya templet uppbyggt samt har sedan dess tj\u00e4nstgjort allt till v\u00e5ra dagar och g\u00f6r det i alla sin bof\u00e4llighet \u00e4nnu i f\u00f6rv\u00e4ntan p\u00e5 att \u00e4ntligen av ett nytt och v\u00e4rdigare. Den \u201denfaldiga afritningen\u201d vilken tillika med b\u00f6neskriften blev ins\u00e4nd till hans h\u00f6gv\u00f6rdighet, finns inte mera i beh\u00e5ll men antagligen \u00e4r att densamma anv\u00e4ndes vid kyrkans uppbyggande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Denna artikel var skriven av Edvin Skogberg och publicerad i Wasa Tidning 1884. Edvin var f\u00f6dd i Kristinestad men verkade som l\u00e4rare i Viborg. Efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag korrigerat texten, s\u00e5 att den skall bli l\u00e4ttare att l\u00e4sa. Kort Forts\u00e4tt l\u00e4sa Gamla kyrkans brand.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7860,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7884","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7884","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7884"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7884\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7906,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7884\/revisions\/7906"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7884"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}