{"id":7878,"date":"2018-03-20T21:02:06","date_gmt":"2018-03-20T20:02:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7878"},"modified":"2018-03-23T23:24:22","modified_gmt":"2018-03-23T22:24:22","slug":"stadens-forvaltning-och-forsta-styresman","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=7878","title":{"rendered":"Stadens f\u00f6rvaltning och f\u00f6rsta styresm\u00e4n."},"content":{"rendered":"

Skildringar ur Kristinestads historia, av A. E. Skogberg \u00e5r 1884<\/span>.<\/strong><\/p>\n

Omedelbart efter stadens anl\u00e4ggning st\u00e4lldes dess styrelse och f\u00f6rvaltning p\u00e5 ordnad fot. Med hj\u00e4lp av kronomedlen uppbyggdes ett r\u00e5dhus, som placerades vid \u00f6vre \u00e4ndan av det mot stadsfj\u00e4rden sluttande torget mittemot f\u00e4rjplatsen, varifr\u00e5n \u00f6verfarten till motsatta stranden skedde. Det var uppf\u00f6rt av tr\u00e4 i tv\u00e5 v\u00e5ningar samt f\u00f6rsett med torn och urverk. R\u00e4ttvisans skipande och ordningens handhavande var anf\u00f6rtrott \u00e5t en borgm\u00e4stare och sex r\u00e5dm\u00e4n. Den f\u00f6rstn\u00e4mnde \u00e5tnj\u00f6t fr\u00e5n b\u00f6rjan en l\u00f6n av 540 daler kopparmynt, vilken \u00e5r 1691, vid den fj\u00e4rde borgm\u00e4staren, Elias Gavelii, installering f\u00f6r\u00e4ndrades till 500 daler j\u00e4mte avkastningen av \u201dBorgm\u00e4star\u00e4ngen\u201d, Lilltr\u00e4sket och (den d\u00e4rifr\u00e5n utrinnande) \u0084\u201db\u00e4cken”.<\/p>\n

Enligt den av H. M:t \u00e5r 1698 fastst\u00e4llda staten f\u00f6rh\u00f6jdes l\u00f6nen f\u00f6r stadens styresman till 600 daler, varj\u00e4mte de \u00f6vriga f\u00f6rm\u00e5nerna kvarstod of\u00f6r\u00e4ndrade. De sex r\u00e5dm\u00e4nnen erh\u00f6ll ett arvode av 36 daler kopparmynt envar, vilket efter 1691 \u00f6kades till 40 daler. 1698 \u00e5rs stat upptog endast 5 r\u00e5dm\u00e4n med ett \u00e5rligt arvode f\u00f6r varje av 60 daler. \u00d6vriga tj\u00e4nstem\u00e4n var: stadsskrivaren eller notarien med 180 dalers l\u00f6n, stadskass\u00f6ren med 30 (efter 1698 f\u00f6rh\u00f6jd till 120 d:r), en stadstj\u00e4nare med en avl\u00f6ning av 50 (sedan 30) d:r, en klockare, som f\u00f6r 25 (sedan 30) d:r \u00e5rligen h\u00f6ll stadens fataljeur i g\u00e5ng och skick, samt slutligen (efter 1698) en stadsfogde med 39 dalers l\u00f6n.<\/p>\n

1698 \u00e5rs avl\u00f6ningsstat uppgick till 1299 daler k.m., och stadens budget upptog d\u00e4rut\u00f6ver endast f\u00f6ljande tv\u00e5 poster: till publika byggnader och reparationer 90 d:r, extraordinarie expenser 45 d:r, vadan dess hela belopp steg till 1434 daler k. m.<\/p>\n

Stadens f\u00f6rste borgm\u00e4stare, den redan n\u00e4mnde Hans St\u00e5hlbom, innehade detta \u00e4mbete till sin d\u00f6d 1661 och r\u00e5dstuvur\u00e4ttens dombok ger honom efter hans d\u00f6d det vitsordet, att han varit en trogen Kongl. maj:ts \u00e4mbetsman. Hans eftertr\u00e4dare blev Hans Larsson Flyger. Denne ville dock borgerskapet inte anta, d\u00e5 han den 15 juli sistn\u00e4mnda \u00e5r infann sig, f\u00f6rsedd med riksdrotsets rekommendationsbrev och landsh\u00f6vdingens uppmaning till borgarena att erk\u00e4nna honom s\u00e5som sin borgm\u00e4stare. Stadsborna f\u00f6rklarade sig n\u00e4mligen vilja bibeh\u00e5lla Nils Pedersson (stadsskrivaren, som sedan St\u00e5hlboms d\u00f6d sk\u00f6tt borgm\u00e4startj\u00e4nsten), till dess landsh\u00f6vdingen skulle komma till orten, f\u00f6r att utom andra besv\u00e4r avhj\u00e4lpa \u00e4ven dem, som r\u00f6rde borgm\u00e4starevalet. P\u00e5 tillfr\u00e5gan,\u201dom de visste n\u00e5got ondt med honom, d\u00e5 de ej ville mottaga honom”, svarades att kapellanen Rivelivs sagt, \u0084\u201ddet Hans Larsson yttrat, att de, som annamma sakramentet av hans hand skulle vara sk\u00e4lmar och tjuvar; det ville de att han sig ifr\u00e5n purgerar (purgera = rensa magen eller framkalla avf\u00f6ring) <\/span>f\u00f6rr\u00e4n han till borgm\u00e4stare annammas”.<\/p>\n

P\u00e5 vad s\u00e4tt han uppfyllde denna fordran, m\u00e5ste l\u00e4mnas d\u00e4rh\u00e4n, men inom en m\u00e5nad satt han som ordf\u00f6rande i stadens r\u00e5dstuvur\u00e4tt. I sp\u00e4nt f\u00f6rh\u00e5llande till kapellanen, stadsskrivaren och, s\u00e5som det synes, \u00e4ven till borgerskapet, innehade han sin tj\u00e4nst till 1664, d\u00e5 han eftertr\u00e4ddes av Johan Hansson, om vilken intet annat anm\u00e4rkningsv\u00e4rt finnes att f\u00f6rt\u00e4lja, \u00e4n att han i kompani med handelsman Elias Gavelius innehade monopol p\u00e5 tobakshandeln i staden, varf\u00f6r dem, enligt d\u00e5 g\u00e4llande f\u00f6rordning, \u00e5l\u00e5g att till kronans tj\u00e4nst uppst\u00e4lla tre ryttare. Ifr\u00e5n denna skyldighet l\u00f6ste de sig likv\u00e4l genom erl\u00e4ggande av en \u00e5rlig avgift av 600 daler silvermynt. D\u00e5 Johan Hansson \u00e5r 1690 (genom d\u00f6den?) avgick fr\u00e5n borgm\u00e4starbefattningen, eftertr\u00e4ddes han p\u00e5f\u00f6ljande \u00e5r av Elias Gavelius, vilken antagligen var hemma fr\u00e5n Kristinestad. Denne, som upplevde de h\u00e5rdaste tider, staden och hela landet haft att utst\u00e5 dog under \u201dstora ofreden” p\u00e5 flykten i Sverige \u00e5r 1719.<\/p>\n

Stadens gemensamma angel\u00e4genheter diskuterades och avgjordes p\u00e5 allm\u00e4nna r\u00e5dstugudagar, till vilka hela borgerskapet sammankom. Till dessa \u00e4vensom till r\u00e5dstuvur\u00e4ttens sessioner sammankallades menigheten genom trenne ringningar p\u00e5 r\u00e5dhuset. Dessa allm\u00e4nna r\u00e5dstugudagar blev f\u00f6rst 1758 p\u00e5 borgarest\u00e5ndets petition f\u00f6rbjudna genom en kunglig f\u00f6rordning, som stadgade, att i st\u00e4derna de gemensamma \u00e4rendena skulle avg\u00f6ras av borgerskapets 48 \u00e4ldste.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skildringar ur Kristinestads historia, av A. E. Skogberg \u00e5r 1884. Omedelbart efter stadens anl\u00e4ggning st\u00e4lldes dess styrelse och f\u00f6rvaltning p\u00e5 ordnad fot. Med hj\u00e4lp av kronomedlen uppbyggdes ett r\u00e5dhus, som placerades vid \u00f6vre \u00e4ndan av det mot stadsfj\u00e4rden sluttande torget Forts\u00e4tt l\u00e4sa Stadens f\u00f6rvaltning och f\u00f6rsta styresm\u00e4n.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7860,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7878","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7878","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7878"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7878\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7907,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7878\/revisions\/7907"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7878"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}