{"id":7869,"date":"2018-03-20T16:21:50","date_gmt":"2018-03-20T15:21:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7869"},"modified":"2019-12-25T21:01:22","modified_gmt":"2019-12-25T19:01:22","slug":"stadens-grundande-del-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=7869","title":{"rendered":"Stadens grundande, del 2."},"content":{"rendered":"

Skildringar ur Kristinestads historia, av A. E. Skogberg 1884.<\/span><\/p>\n

Stadens folkm\u00e4ngd och ekonomi 1649 \u2013 1700.<\/strong><\/h3>\n

Kristinestads tillv\u00e4xt under dess f\u00f6rsta \u00e5rtionden var f\u00f6r den tidens f\u00f6rh\u00e5llanden ganska rask. \u00c5r 1663, d\u00e5 efter de ifr\u00e5n b\u00f6rjan beviljade 12 frihets\u00e5rens till\u00e4ndag\u00e5ende, den f\u00f6rsta mantalsskrivningen i staden skedde, upptog f\u00f6rteckningen p\u00e5 dem, som d\u00e4rst\u00e4des var f\u00f6r- pliktiga till erl\u00e4ggande av\u0084\u201dQvarntull” (sedermera mantalspengar) 243 personer, av vilka 146 var bosatta i sj\u00e4lva staden och 97 i den d\u00e4rtill h\u00f6rande Tj\u00f6ck byn. Hela befolkningen i staden ensamt torde enligt detta kunna ber\u00e4knas till inemot 250 personer. Inv\u00e5narantalet var sedan i j\u00e4mnt stigande ytterligare tolv \u00e5r fram\u00e5t, till dess de allm\u00e4nna missv\u00e4xterna \u00e5ren 1674\u201476 \u00e4ven h\u00e4r f\u00f6rorsakade ett starkt tillbakag\u00e5ende. P\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r minskades den mantalsskrivna befolkningen i staden och d\u00e4rtill h\u00f6rande landsbygd med i det n\u00e4rmaste 50 personer (fr\u00e5n 285 \u00e5r 1675 till 236 \u00e5r 1677). Men staden repade sig \u00e5ter och f\u00f6retedde under det f\u00f6ljande decenniet en hastig f\u00f6rkovran. Mantalsl\u00e4ngden f\u00f6r \u00e5r 1686 upptar 350 personer. Men den sistn\u00e4mnda \u00e5r verkst\u00e4llda reduktionen (reduktion = \u00e5terb\u00f6rdande till kronan)<\/span> av de donerade hemmanen \u00e4ven som den h\u00e5rda tiden 1687\u201488 decimerade \u00e5ter ansenligt stadens folkm\u00e4ngd, s\u00e5 att \u00e5r 1691 de mantalsskrivnas antal uppgick endast till 245 personer (hela inv\u00e5narantalet allts\u00e5 ungef\u00e4r 400). Knappt hade staden under n\u00e5gra \u00e5r \u00e5ter hunnit h\u00e4mta sig, innan den liksom hela v\u00e5rt land drabbades av den gruvliga f\u00f6r\u00f6delse, som de totala missv\u00e4xterna \u00e5ren 1695 och 1696 f\u00f6rorsakade. Denna hems\u00f6kelse har i v\u00e5rt lands historia endast en g\u00e5ng, och det i v\u00e5ra dagar, haft sin like, men f\u00f6rh\u00e5llandena gjorde den f\u00f6rres h\u00e4rjningar \u00e4ndock mera f\u00f6rskr\u00e4ckliga. Hungern och de av denna framalstrade sjukdomarna bortryckte hundra tusen av landets innev\u00e5nare. \u00c4ven Kristinestads domb\u00f6cker f\u00f6rt\u00e4ljer om tall\u00f6sa tiggarskaror och ihj\u00e4lsvultna m\u00e4nniskor. Fr\u00e5n september m\u00e5nad 1696 till samma tid 1697 dog i Lappfj\u00e4rd och Kristinestad sammanlagt 250 personer och den f\u00f6ljande vintern var \u00e4nnu hemskare. P\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r 1696\u2014 98 nedgick ensamt i staden de mantalsskrivnas antal fr\u00e5n 291 till 208 personer, varvid man ytterligare b\u00f6r ih\u00e5gkomma de offer d\u00f6den sk\u00f6rdade bland minder\u00e5riga och andra ej i mantalsl\u00e4ngden upptagna. N\u00e4ra tredje delen av befolkningen dukade s\u00e5lunda d\u00e4rst\u00e4des under f\u00f6r el\u00e4ndet. Utom den h\u00e5rda tiden och sjukdomen hade borgerskapet att utst\u00e5 \u00e4ven andra olyckor. Femton av dess fartyg f\u00f6rst\u00f6rdes av storm under dessa tre sv\u00e5ra \u00e5r. Hj\u00e4lp stod ingenst\u00e4des att f\u00e5 i denna stora n\u00f6d, ty allas tillg\u00e5ngar var utt\u00f6mda. D\u00e5 t.ex. \u00e5r 1696 n\u00e5gra fattiga borgare ur en strandad farkost hade uppfiskat 150 tunnor spannm\u00e5l, varav en del tillh\u00f6rde kronan och i sitt stora tr\u00e5ngm\u00e5l beg\u00e4rde att f\u00e5 helst k\u00f6pa d\u00e4rav emot 16 daler kopparmynt f\u00f6r tunnan, s\u00e5 kunde detta inte beviljas dem \u0084\u201dutav m\u00e5ste de s\u00e4den med gr\u00e5tande t\u00e5rar fr\u00e5n sig leverera\u201d, s\u00e5som ordalagen Iyder i en till regeringen inl\u00e4mnad supplik.<\/p>\n

Uselt var s\u00e5lunda Kristinestads tillst\u00e5nd, n\u00e4r det f\u00f6rsta halvseklet av dess tillvaro gick till \u00e4nda.<\/p>\n

Efter denna \u00f6versikt av skiftningarna i Kristinestads folkm\u00e4ngdsf\u00f6rh\u00e5llanden under 1600-talet och av de yttre orsaker, som betingat dessa s\u00e5 g\u00e5r vi att ta i betraktande staden ekonomi under samma tidsrymd. Enligt privilegierna var dess inv\u00e5nare under 12 \u00e5r, r\u00e4knar fr\u00e5n 1651, befriade fr\u00e5n alla utskylder till kronan. Efter denna tids f\u00f6rlopp erh\u00f6ll staden \u00e5r 1664 en f\u00f6rl\u00e4ngning av skattefriheten p\u00e5 3 \u00e5r. Men de var inte n\u00f6jda med detta, utan vid 1668 \u00e5rs riksdag ville de f\u00f6rnya frihets\u00e5ren och \u201d\u00e4ndock Hans Kongl. M:ts och Riksens stat icke syntes vilja l\u00e4ngre t\u00e5la n\u00e5gon prolongation p\u00e5 de frihets\u00e5r, staden dittills hade \u00e5tnjutit, resolverade likv\u00e4l H. Kongl. M:t p\u00e5 fullm\u00e4ktiges underd\u00e5nigaste demonstration af stadens ringa villkor, af s\u00e4rdeles gunst och n\u00e5de, att Kristinestad i likhet med Brahe- och Jakobstad, m\u00e5tte till Konungens myndiga \u00e5r njuta och beh\u00e5lla alla friheter den dittills \u00e5tnjutit, men inga fler<\/em>\u201d.<\/p>\n

Fyra \u00e5r senare tilltr\u00e4dde Karl XI s\u00e5som myndig sj\u00e4lv regeringen, men \u00e4ven han f\u00f6runnade staden f\u00f6rl\u00e4ngning av skattefriheten \u00e5tminstone tv\u00e5 g\u00e5nger, 1672 och 1676. F\u00f6r hur l\u00e5ng tid den samma vid det senare tillf\u00e4lle beviljades, framg\u00e5r inte av de k\u00e4llor jag har haft till hands men kronans r\u00e4kenskaper visar, att staden under det f\u00f6ljande \u00e5rtiondet erlade endast vissa extra ordinarie utskylder, s\u00e5som kr\u00f6ningshj\u00e4lp, skeppsbyggarhj\u00e4lp och kontributioner. F\u00f6rst \u00e5r 1696 omn\u00e4mns alla de m\u00e5ngahanda skilda skatterna, som den tiden upptogs, s\u00e5som erlagda \u00e4ven av Kristinestads borgerskap.<\/p>\n

Liksom stadens inv\u00e5nare under de f\u00f6rsta \u00e5ren var fritagna fr\u00e5n utskylder till kronan, s\u00e5 var de ocks\u00e5 befriade fr\u00e5n alla avgifter till kommunen. Medel till de allm\u00e4nna utgifternas t\u00e4ckande fick man n\u00e4mligen huvudsakligen av inkomsterna fr\u00e5n de i f\u00f6rl\u00e4ning erh\u00e5llna hemmanen, av vilka staden uppbar de kronan tillkommande skatterna. Dessa erlades dels i reda pengar, dels i naturprodukter, s\u00e5som spannm\u00e5l, sm\u00f6r, torkat k\u00f6tt, torr fisk, humle och talg och steg till en summa om 1,200 daler kopparmynt. H\u00e4rtill kom, utom stadens \u00e4ven kronans av de vid r\u00e5dstuvur\u00e4tten fallna sak\u00f6ren (sak\u00f6ren = del av b\u00f6terna som r\u00e5dstuvur\u00e4tten utd\u00f6mde), s\u00e5 l\u00e4nge fri\u00e5ren varade. Dessa inkomster var i allm\u00e4nhet tillr\u00e4ckliga f\u00f6r stadens behov och n\u00e5gra uttaxeringar kom aldrig i fr\u00e5ga. Men denna lyckliga tid tog slutligen en \u00e4nda.<\/p>\n

Rikets ruinerade finansst\u00e4llning tvingade Karl XI att till staten \u00e5terta alla de donationer, som allt sedan Gustaf II Adolf tider, som flera adliga sl\u00e4kter och nyanlagda st\u00e4der s\u00e5 frikostigt hade erh\u00e5llit. Detta var den stora reduktionen, som det besl\u00f6ts om 1680 och omedelbart sattes i verket. Redan f\u00f6ljande \u00e5r avl\u00e4t den tillsatta reduktionskommissionen en skrivelse ang\u00e5ende Kristinestads donation, men i \u00e4nnu n\u00e5gra \u00e5r fick staden ost\u00f6rt besitta donationsmarkerna, innan ordningen kom till dem.<\/p>\n

F\u00f6rst den 23 oktober 1685 utf\u00e4rdades en kunglig resolution, enligt vilken alla under Kristinestad donerade l\u00e4genheter, skulle indras till kronan med undantag av Kopp\u00f6. 1 \u00bd mantal och 4 1\/3 mantal i Tj\u00f6ck eller tillsammans 5 5\/6 mantal, vilka i forts\u00e4ttningen fick bli i stadens \u00e4go. Emellertid hade staden l\u00e5ng d\u00e4rf\u00f6rinnan fullkomligt avhyst och med sin fundationsjord inf\u00f6rlivat sex hemman i Tj\u00f6ck, vilka tillsammans utgjorde 4 5\/12 mantal, varf\u00f6r staden \u00e5lades att f\u00f6r de s\u00e5lunda \u00f6verskiljande 1\/12 mantalet betala skatt till kronan. Av gunst och n\u00e5de fick staden \u00e4nnu det f\u00f6ljande \u00e5ret 1686 uppb\u00e4ra r\u00e4ntan f\u00f6r de reducerade hemmanen.<\/p>\n

Man m\u00e5 icke f\u00f6rest\u00e4lla sig, att Kristinestads borgare genast utan vidare var f\u00e4rdiga att avst\u00e5 fr\u00e5n de f\u00f6rdelar, som donationens besittning berett dem. Tv\u00e4rtom gjorde de g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng f\u00f6rs\u00f6k att utverka ett upph\u00e4vande av beslutet om den sammas reduktion till kronan. Men alla deras bem\u00f6danden var fruktl\u00f6sa. P\u00e5 deras i detta syfte \u00e5r 1686 gjorda supplikation (supplikation = b\u00f6n eller beg\u00e4ran<\/span>), svarade K: M:t, att de kunde \u00e5terf\u00e5 de reducerade 13 \u00bd mantalen endast p\u00e5 det villkor, att de skickar alla utgjorda onera (onera = skatter och andra avgifter<\/span>) till kronan. Likas\u00e5 lydde konungens resolution av den 18 november 1689, att s\u00e5framt de ifr\u00e5gavarande l\u00e4genheterna inte var indelta eller n\u00e5gon till bost\u00e4lle anslagna, m\u00e5 staden dem beh\u00e5lla emot skatt. P\u00e5 s\u00e5dana villkor brydde sig naturligtvis stadens borgerskap inte om att \u00e5terf\u00e5 desamma, f\u00f6r det var just den fr\u00e5n hemmanen inflytande kronor\u00e4ntan, som det f\u00f6r stadens r\u00e4kning \u00f6nskade uppb\u00e4ra och anv\u00e4nda.<\/p>\n

\u00c4nnu en g\u00e5ng understod sig borgm\u00e4stare och r\u00e5d att \u00e5 borgerskapets v\u00e4gnar hos H. K. M:t g\u00f6ra en ans\u00f6kning om donationshemmanens \u00e5terbekommande. Men nu brast slutligen regeringens t\u00e5lamod. I en skrivelse fr\u00e5n Kammarkollegium till landsh\u00f6vdingen \u00f6ver \u00d6sterbotten, Gustaf Gross av den 7 januari 1691 s\u00e4ges, att Hans M:t inte kan g\u00e5 fr\u00e5n sitt f\u00f6rut fattade beslut betr\u00e4ffande dessa 13 \u00bd mantal, vilka s\u00e5som en pur ben\u00e5dning, i likhet med andra st\u00e4derna i \u00d6sterbotten underlagda hemman blivit reducerade, utan befaller landsh\u00f6vdingen att med allvarsamhet representera Magistraten i Kristinestad deras ofog och otidighet i detta m\u00e5let samt dem \u00e5tvarna att ha f\u00f6rdrag till att vidare falla Hans H: t med deras ans\u00f6kande besv\u00e4rlige.<\/p>\n

En s\u00e5dan tillr\u00e4ttavisning och varning gavs \u00e4ven av landsh\u00f6vdingen of\u00f6rdr\u00f6jligen i brev fr\u00e5n Ule\u00e5borg, d\u00e4r han d\u00e5 residerade, och Kristinestadsborna tog den ad notam. Endast om ett \u00f6deblivet mantal i Tj\u00f6ck v\u00e5gade de \u00e4nnu vid riksdagen 1697 supplicera, men \u00e4ven denna anh\u00e5llan avslogs. I b\u00f6rjan av \u00e5r 1688 utlovade landsh\u00f6vdingen i sitt svar till Kristinestads uts\u00e4nde fullm\u00e4ktige, att lantm\u00e4tare skulle beordras att vid f\u00f6rsta tillf\u00e4lle avm\u00e4ta och f\u00f6rdela de \u00e4gor, som efter reduktionen voro staden f\u00f6rbeh\u00e5llna. Antagligen blev detta \u00e4ven verkst\u00e4llt samma \u00e5r, men n\u00e5gon fullst\u00e4ndig utbrytning av stadens jord ifr\u00e5gakom inte f\u00f6rr\u00e4n 50 \u00e5r senare och gav d\u00e5 anledning till l\u00e5ngvariga tvister mellan staden och Tj\u00f6ck by.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skildringar ur Kristinestads historia, av A. E. Skogberg 1884. Stadens folkm\u00e4ngd och ekonomi 1649 \u2013 1700. Kristinestads tillv\u00e4xt under dess f\u00f6rsta \u00e5rtionden var f\u00f6r den tidens f\u00f6rh\u00e5llanden ganska rask. \u00c5r 1663, d\u00e5 efter de ifr\u00e5n b\u00f6rjan beviljade 12 frihets\u00e5rens till\u00e4ndag\u00e5ende, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Stadens grundande, del 2.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7860,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7869","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7869","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7869"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7869\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15273,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7869\/revisions\/15273"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7869"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}