{"id":7864,"date":"2018-03-19T21:02:43","date_gmt":"2018-03-19T20:02:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7864"},"modified":"2018-05-06T20:46:30","modified_gmt":"2018-05-06T18:46:30","slug":"stadens-grundande","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=7864","title":{"rendered":"Stadens grundande."},"content":{"rendered":"

Skildringar ur Kristinestads historia, av A. E. Skogberg \u00e5r 1884.<\/strong><\/p>\n

Redan f\u00f6r mera \u00e4n sju \u00e5r sedan b\u00f6rjade jag att samla material f\u00f6r en framst\u00e4llning av min f\u00f6delsestads \u00f6den och utveckling, \u00f6nskande att d\u00e4rigenom l\u00e4mna ett ringa bidrag till belysning av v\u00e5rt lands historia. Det ur arkiven hops\u00f6kta materialets ordnande och sammanst\u00e4llande har f\u00f6rdr\u00f6jts av s\u00e4rskilda ogynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden och arbetet v\u00e4ntar \u00e4nnu p\u00e5 sin avslutning. D\u00e5 emellertid redaktionen av Wasa Tidning \u00f6nskat att i sitt blad vid sidan av dagens fr\u00e5gor och tilldragelser intaga \u00e4ven en teckning av tider, som g\u00e5tt och f\u00f6rh\u00e5llanden som ej mera \u00e4r till, har jag icke velat neka att st\u00e4lla till dess f\u00f6rfogande dessa fragmentariska utkast i hopp att de kunde \u00e4ga intresse \u00e5tminstone f\u00f6r n\u00e5gon bland dem, som nu bygga och bo i de nejder, d\u00e4r den vr\u00e5 \u00e4r bel\u00e4gen, vars skiften h\u00e4r skola skildras. En sm\u00e5stad, som alltid varit en sm\u00e5stad, och som d\u00e4rtill \u00e4r bel\u00e4gen i en avl\u00e4gsen, undanskymd trakt, har naturligtvis inga lysande minnen, inga m\u00e4rkv\u00e4rdiga h\u00e4ndelser att uppvisa.<\/p>\n

Det ligger ingenting f\u00f6r fantasin lockande, ingenting f\u00f6r sinnet upplyftande i de luntor som f\u00f6rvarar h\u00e5gkomsten av dess framfarna dagars liv och \u00e4vlan. Dess \u201dh\u00e4vdatecknare” har endast att utleta och tillse, i vad m\u00e5n den samma fyllt sin best\u00e4mmelse s\u00e5som f\u00f6rmedlare av kringliggande bygders handelsf\u00f6rbindelse med utlandet, i vad m\u00e5n den f\u00f6rst\u00e5tt tillgodog\u00f6ra sig det bildningsarbete, som r\u00f6rt sig d\u00e4r utanf\u00f6r samt slutligen i vad m\u00e5n dess utveckling av yttre tillf\u00e4lliga inflytelser h\u00e4mmats eller befordrats. H\u00e4ri ligger hans uppgift, och resultatet av hans m\u00f6da \u00e4r ett obetydligt bidrag till landets kulturhistoria. S\u00e5dan \u00e4r \u00e4ven avsikten med det ofull\u00e4ndade arbete \u00f6ver Kristinestad, varur efterf\u00f6ljande skildringar \u00e4ro tagna.<\/p>\n

Stadens uppkomst.<\/strong><\/h3>\n

Den bygd, d\u00e4r Kristinestad \u00e4r bel\u00e4get, synes att d\u00f6ma av de ganska talrika minnesm\u00e4rken, som \u00e4nnu f\u00f6refinnas, hava varit bebodd redan i l\u00e5ngt avl\u00e4gsna tider. F\u00f6r ett par tusen \u00e5r tillbaka, d\u00e5 havets v\u00e4lde i denna nejd str\u00e4ckte sig vidare \u00e4n nu, d\u00e5 \u00e4nnu de sl\u00e4ttmarker och dals\u00e4nkningar, vilka nu upptags av odlade f\u00e4lt, var fj\u00e4rdar och sund, och endast h\u00f6jderna sk\u00f6t upp s\u00e5som \u00f6ar och holmar \u00f6ver vattenytan, var \u00e4ven denna sk\u00e4rg\u00e4rd upptagen av en del av den \u00f6ver hela norra Europa utbredda, i sagornas dunkel insvepta folkstam, om vars ursprung och \u00f6den historien intet vet att f\u00f6rt\u00e4lja. Om dess tillvaro vittna blott de gravkummel och andra egendomliga stens\u00e4ttningar, som \u00e4nnu \u00e4r i beh\u00e5ll. S\u00e5dana p\u00e5tr\u00e4ffas s\u00e5v\u00e4l i stadens n\u00e4rmaste grannskap som \u00e4ven i trakten f\u00f6r \u00f6vrigt. N\u00e4r och hur detta sagornas j\u00e4ttefolk f\u00f6rsvunnit, kan inte avg\u00f6ras.<\/p>\n

Om ett annat, numera till den yttersta norden undantr\u00e4ngt folk, lapparne, vilka senare genomstr\u00f6vade Finlands vidstr\u00e4ckta \u00f6demarker och \u00e4ven p\u00e5 Bottenhavets str\u00e4nder l\u00e4t sina renhjordar beta, minna \u00e4nnu namnet p\u00e5 den socken (Lappfj\u00e4rd) i vilken staden \u00e4r bel\u00e4gen. Men \u00e4ven denna stam hade h\u00e4r ingen varaktig stad. Dess skogsmarker och fiskevatten inkr\u00e4ktades av de i landet invandrade Tavasterna, vilkas bos\u00e4ttning i s\u00f6dra \u00d6sterbotten dock knappast kan antagas ha skett tidigare \u00e4n f\u00f6r ungef\u00e4r 600 \u00e5r sedan. Att \u00e4ven sj\u00e4lva kusten och sk\u00e4rg\u00e5rden vid den tiden innehades av dessa, intygas av de m\u00e5nga finska ortsnamn, som till v\u00e5ra dagar bibeh\u00e5llit sig i dessa nu av svensk befolkning bebodda trakter. Bland dem m\u00e5 anf\u00f6ras: H\u00e4rkmeri, kustby i Lappfj\u00e4rd, Pjejaxs (P\u00e4\u00e4laksi?) och Kalaks (Kalalaksi?) i Nerpes. L\u00e4nge fick dock icke Tavasterne f\u00f6rbli i obestridd besittning av kustbygden. I b\u00f6rjan av 1300 talet begynte n\u00e4mligen kolonister fr\u00e5n Sverige, under vars v\u00e4lde Finland d\u00e5 kommit, att h\u00e4r neds\u00e4tta sig. De gamla inbyggarna ville naturligtvis icke med godo vika fr\u00e5n det omr\u00e5de de till\u00e4gnat sig. Blodiga fejder uppstod. Svenskarna, gynnades av regeringen, beh\u00f6ll slutligen f\u00e4ltet och den finska befolkningen drog sig tillbaka fr\u00e5n havets n\u00e4rmaste grannskap. Men \u00e4nnu i dag r\u00e5der en stark rivalitet mellan de invid varandra boende olika stammarna och ger sig tillk\u00e4nna i ringaktande uttryck samt stundom, ehuru numera mindre ofta \u00e4n f\u00f6rr, i v\u00e5ldsamma kollisioner dem emellan. Folks\u00e4gnen h\u00e4rleder sm\u00e4denamnet hurri, vilket finnarnas i s\u00f6dra \u00d6sterbotten anv\u00e4nde om de svenskatalande, fr\u00e5n de hurrarop, vilka de segrande inkr\u00e4ktarna upphov i gl\u00e4djen \u00f6ver sin framg\u00e5ng.<\/p>\n

Emellan den svenska kolonin och moderslandet uppstod tidigt en livlig handelsf\u00f6rbindelse. Med sina egna sm\u00e5 farkoster f\u00f6rde Syd\u00f6sterbottens kustboar till Stockholm vad de kunde avyttra av den avkastning som fisket och jakten, senare \u00e4ven boskapssk\u00f6tseln och jordbruket l\u00e4mnade. Redan i medlet av 14:de \u00e5rhundradet erh\u00f6ll allmogen i Mustasaari och Nerpes (vartill \u00e4ven det nuvarande Lappfj\u00e4rd h\u00f6rde) av Magnus Smeks son och medregent Erik bekr\u00e4ftelse p\u00e5 denna handelsr\u00e4ttighet. Och d\u00e5 i en senare tid Gustaf Wasa och hans eftertr\u00e4dare s\u00f6kte att genom str\u00e4nga f\u00f6rbud g\u00f6ra slut p\u00e5 allmogens handel och inskr\u00e4nka denna n\u00e4ringsgren inom st\u00e4derna, bibeh\u00f6ll dock de \u00f6sterbottniska kustsocknarna sin r\u00e4tt att till rikets huvudstad utskeppa sina egna produkter. Detta var \u00e4ven naturligt, d\u00e5 i hela det vidstr\u00e4ckta landskapet inte fanns en enda stad f\u00f6rr\u00e4n i b\u00f6rjan p\u00e5 17:de seklet, d\u00e5 genom Karl IX :s f\u00f6rsorg Vasa och Ule\u00e5borg anlades. Efter denna tid b\u00f6rjade st\u00e4dernas antal \u00f6kas, i synnerhet sedan greve Per Brahe s\u00e5 som Finlands generalguvern\u00f6r \u00f6vertagit detta lands f\u00f6rvaltning. Denna i v\u00e5rt folks historia st\u00e4ndigt minnesv\u00e4rde man b\u00f6r \u00e4ven Kristinestad tacka f\u00f6r sin uppkomst.<\/p>\n

Under n\u00e5gon av de m\u00e5nga vidlyftiga resor, som Per Brahe f\u00f6retog till landets olika delar, hade han (sannolikt redan 1639) \u00e4ven bes\u00f6kt denna plats och funnit den l\u00e4mplig f\u00f6r anl\u00e4ggandet av en stad, vilken till sig borde draga och centralisera den livliga handelsr\u00f6relse, som drevs fr\u00e5n flera lastageplatser i trakten d\u00e4romkring. S\u00e5dana voro Pjelaksfj\u00e4rden i norr, Lappfj\u00e4rds vik, H\u00e4rkmerifj\u00e4rd, Skaftungssk\u00e4ren och Sideby fj\u00e4rd i s\u00f6der. Det f\u00f6r stadsanl\u00e4ggningen utsedda st\u00e4llet var Kopp\u00f6 halv\u00f6, vilken str\u00e4cker sig i riktning fr\u00e5n norr till s\u00f6der, skild fr\u00e5n fasta landet genom en vik i vars innersta bukt Tj\u00f6ck \u00e5 har sitt utlopp. Denna vik, djup och v\u00e4l skyddad f\u00f6r stormar, bildade en f\u00f6rtr\u00e4fflig hamn. Landh\u00f6jningen har sedan dess minskat dess djup och f\u00f6r havsstormarna har ett l\u00e4ttare tilltr\u00e4de beretts, sedan i senaste \u00e5rtionden den utmed fj\u00e4rdens mynning sig h\u00f6jande H\u00f6gholmen ber\u00f6vats sin skog, vilken i \u00e4ldre tider enligt ett gammalt, ofta vid r\u00e5dhusst\u00e4mmor f\u00f6rnyat beslut skonades till skydd f\u00f6r hamnen. Men det oaktat \u00e4r denna \u00e4nnu en av de b\u00e4sta i \u00d6sterbotten.<\/p>\n

P\u00e5 Kopp\u00f6 fanns vid den tid, som \u00e4r i fr\u00e5ga, tv\u00e5 hemman om tillsammans 1 \u00bd mantal, av vilka det ena var kronol\u00e4genhet och vid stadens grundl\u00e4ggning l\u00e5g \u00f6de. Halv\u00f6n \u00e4r oj\u00e4mnad av kala berg\u00e5sar, varigenom \u00e4ven utrymmet f\u00f6r stadsplanen inskr\u00e4nktes. Denna omfattar 66 geometriska tunnland.<\/p>\n

Beslutet om den nya stadens anl\u00e4ggande sattes i verket \u00e5r 1649, d\u00e5 greve Brahe genom en skrivelse, daterad \u00c5bo slott den 5 December, kungjorde, att goda privilegier och tolv \u00e5rs frihet f\u00f6r vissa och ovissa utlagor f\u00f6runnades \u0084\u201dallom them, som hade lust, vilja och f\u00f6rm\u00f6genhet att sig neds\u00e4tta och v\u00e5naktige g\u00f6ra p\u00e5 Kopp\u00f6n<\/em>.”<\/p>\n

F\u00f6r att \u00f6vervaka den nya stadens uppkomst och f\u00f6rkovran samt d\u00e4rst\u00e4des uppr\u00e4tth\u00e5lla lag och ordning utn\u00e4mndes genom skrivelse av samma dag till dess borgm\u00e4stare audit\u00f6ren \u0084\u201d\u00e4rlige och f\u00f6rst\u00e5ndige<\/em>” Hans St\u00e5hlbom. Denne hade enligt ordalagen i hans f\u00f6rordnande att \u00bbf\u00f6rst och f\u00f6r all ting vara H. K. M:ts och Sveriges Crono huld, trogen och r\u00e4ttr\u00e5dig, Hennes Kongl. Maj:ts och Riksens samt stadens gagn och b\u00e4sta i alla m\u00e5tto troligen s\u00f6kia och fr\u00e4mja, skada och f\u00f6rderf, der han f\u00f6rnimmer s\u00e5dant \u00e5 f\u00e4rde vara, i tid tillk\u00e4nnagifva och efter yttersta sin f\u00f6rm\u00e5go hjelpa till att afv\u00e4rja och f\u00f6rhindra.\u201d <\/em>S\u00e5 skall, heter det vidare, \u0084”hans Embete ock dern\u00e4st f\u00f6rn\u00e4mligast deruti best\u00e5, att han beflitar sig derom, att allehanda goda och nyttiga handtverken m\u00e5ge blifva dragne och inplanterade i Staden, s\u00e5som ock att Justitien m\u00e5 vid makt h\u00e5llas och handeln tillv\u00e4xa”.<\/em><\/p>\n

L\u00e4ngre fram \u0084\u201dbjudes och befalles Borgerskapet och Stadsens Inv\u00e5nare, som sig der neds\u00e4tta, att de erk\u00e4nna ofvanbem\u00e4lte Hans St\u00e5hlbom f\u00f6r deras Borgm\u00e4stare, bevisandes honom all tillb\u00f6rlig \u00e4ro och vyrdning samt h\u00f6rsamhet och lydno uti alt det han till Hennes Kongl. Maj:ts och Riksens samt Stadsens tjenst, gagn och b\u00e4sta bjudandes och befallandes varder.”<\/em><\/p>\n

H\u00e4refter f\u00f6rsp\u00f6rjes intet om den nya stadsanl\u00e4ggningen f\u00f6rr \u00e4n n\u00e5got \u00f6ver ett \u00e5r senare, d\u00e5 Brahe, i anseende d\u00e4rtill att redan 47 borgare \u0084\u201dsig peuplera och anteckna l\u00e5tit<\/em>,” i brev fr\u00e5n Gamla Karleby av den 25 Februari 1651 utf\u00e4rdade en ratifikation av fundationsbrevet samt d\u00e4rjemte \u00e5 Hennes Majest\u00e4ts v\u00e4gnar donerade \u00e5t Kopp\u00f6 stad \u0084\u201dtill utrymme, mulbete och vedhygge<\/em>,” Tj\u00f6ck \u00f6vre och yttre by, den f\u00f6rra om 8 1\/6, den senare om 9 mantal \u00e4vensom Kopp\u00f6 by om halftannat mantal, att \u0084\u201ddem med alla d\u00e4r afg\u00e5ende Utlagor, ehvad namn de helst hafva kunna, njuta, bruka och beh\u00e5lla under staden<\/em>.”<\/p>\n

S\u00e5dana donationer, genom vilka icke blott plats f\u00f6r stadens uppbyggande utan d\u00e4rj\u00e4mte kronans inkomster av flera eller f\u00e4rre bebygda mantal tilldelades nyanlagda st\u00e4der, voro vid den tiden vanliga. Man ans\u00e5g n\u00e4mligen, att det utan en dylik hj\u00e4lp fr\u00e5n statens sida vore f\u00f6r st\u00e4derna om\u00f6jligt att h\u00e5lla sig uppe, avl\u00f6na sina tj\u00e4nstem\u00e4n och underh\u00e5lla de publika byggnaderna. Och med de inskr\u00e4nkningar i all sin verksamhet, vilka en dylik \u201dlands-stad eller fl\u00e4ck<\/em>”, som Kopp\u00f6 i likhet med de flesta finska st\u00e4der var underkastad, torde det ock hava fallit sig sv\u00e5rt att komma sig f\u00f6re utan ett kraftigt underst\u00f6d av regeringen. Kronoutskylderna fr\u00e5n de 19 5\/12 mantal, vilka lades under Kopp\u00f6n, ber\u00e4knades \u00e5r 1652 till 378 daler 17 \u00f6re 8 3\/5 penningar silvermynt, vilka s\u00e5lunda skulle komma staden till godo. Men denna fick \u00e4nnu ytterligare emotta bevis p\u00e5 grevens intresse f\u00f6r dess uppkomst. N\u00e5gra dagar efter utf\u00e4rdandet av ovann\u00e4mnda donationsbrev eller den 1 Mars avl\u00e4t n\u00e4mligen Per Brahe fr\u00e5n Limingo pr\u00e4stg\u00e5rd, dit han d\u00e5 p\u00e5 sin hemresa till Sverige hunnit, en ny skrivelse, vari han av kronomedlen beviljade \u00e5t staden till uppf\u00f6rande av r\u00e5dhuset 200 daler s:m. samt d\u00e4rj\u00e4mte \u00e5t borgm\u00e4staren till flyttningshj\u00e4lp 100 daler samma mynt. Dagen d\u00e4rp\u00e5 avs\u00e4ndes fr\u00e5n samma st\u00e4lle ett brev, vari best\u00e4mdes, att den p\u00e5 Kopp\u00f6 anlagda staden \u201dh\u00e4refter skall kallas och heta Christinaestad<\/em>,” samt att den samma\u00a0 ”ibland allt annat, som till dess uppv\u00e4xt, f\u00f6rkofring och heder kan l\u00e4nda finge till vapen, som de uti Signete och annorst\u00e4des der som beh\u00f6fves Staden till prydnat kunna bruka, en Skogsstrand och hafvet der utanf\u00f6re.”<\/em> I skrivelsen finnes ingen antydan om att staden uppkallades efter den d\u00e5 regerande drottningen, varf\u00f6r \u00e4ven antagits, att Brahe med det givna namnet snarast velat bevara minnet av sin \u00e5ret f\u00f6rut i \u00c5bo avlidna maka Kristina Katarina Stenbock. Det n\u00e4mnda vapnet anv\u00e4ndes sedan i stadens sigill \u00e4nda inp\u00e5 1700-talet, ehuru staden \u00e5r 1699 erh\u00f6ll ett annat (det nuvarande best\u00e5ende av en tiger eller n\u00e5got annat djur av kattsl\u00e4ktet). Detta finns f\u00f6rsta g\u00e5ngen anv\u00e4nt i handlingar av \u00e5r 1723.<\/p>\n

Alla de f\u00f6rm\u00e5ner, vilka greve Brahe s\u00e5lunda tilldelat den nya staden, bekr\u00e4ftades av drottning Kristina genom det \u00e5r 1652 den 9 Mars utf\u00e4rdade privilegiebrevet, som dessutom inneh\u00f6ll n\u00e4rmare best\u00e4mningar och till\u00e4gg till de tidigare f\u00f6runnade fri och r\u00e4ttigheterna. De 12 frihets\u00e5ren skulle r\u00e4knas ifr\u00e5n \u00e5r 1651, d\u00e5 stadens bebyggande egentligen tog sin b\u00f6rjan. Vidare tillstaddes dess innev\u00e5nare \u0084\u201dsom alla andra att fiska p\u00e5 allm\u00e4nna fiskevatten s\u00e5 ock nytja och bruka de holmar, grund och sund, som hela Socknen komma till, tillika med b\u00f6nderne<\/em>.” Borgerskapet tillerk\u00e4ndes r\u00e4tt \u0084\u201datt j\u00e4mte det andra Borgerskapet fritt och obehindradt bes\u00f6ka alla Landtmarknader der i landet (= landskapet, \u00d6sterbotten), hvarest r\u00e4tta marknadsplatser \u00e4ro, n\u00e4mligen uti W\u00f6ro, Peders\u00f6re, Kalajoki, Pyh\u00e4joki och Lohte\u00e5 soknar”. \u0084\u201dTill byggningar och andra publique hus” efterl\u00e4tos staden \u0084\u201dalla de sak\u00f6ren, som der falla kunna, s\u00e5 l\u00e4nge frihets\u00e5ren vara och p\u00e5st\u00e5.”<\/em> I avseende \u00e5 den yttre handeln best\u00e4mdes, att stadens borgare finge \u0084\u201dmed sina egne Skutor och Farkoster segla till Sverige, Tyskland och Lifland med tr\u00e4virke likasom de andra der anliggande St\u00e4der, men dem fr\u00e4mmande var f\u00f6rbjudet att segla till dem med sina varor vid skepps och gods f\u00f6rbrytelse.”<\/em> Om lagens str\u00e4nga best\u00e4mmelser mot allt \u0084\u201dlandsk\u00f6p”<\/em> (uppk\u00f6pande av varor p\u00e5 landsorten) erinrades och \u0084\u201dalla g\u00e5ngande \u00c4mbetsm\u00e4n (hantverkare) \u00e5 landet<\/em>” \u00e5lades att \u0084\u201dsig i staden neds\u00e4tta och borgare blifva<\/em>”. Befanns n\u00e5gon h\u00e4remot g\u00f6ra och bryta, tillerk\u00e4ndes staden r\u00e4tt att honom med landsh\u00f6vdingens eller befallningsmannens hj\u00e4lp l\u00e5ta f\u00e4ngsla och, vad arbete d\u00e5 hos honom funnes, s\u00e5som f\u00f6rbrutet konfiskera.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra staden om ett fortfarande best\u00e5nd ing\u00e5r ytterligare en s\u00e5 lydande best\u00e4mning: \u201dalldenstuud ofta pl\u00e4gar ske att m\u00e5nga s\u00e4tta sig neder i St\u00e4derna och g\u00f6ra deras Borgare-ed, bruka handel och vandel, medan friheten (skattefriheten) p\u00e5st\u00e5r, men n\u00e4r den \u00e4r f\u00f6rbi och ute, draga derifr\u00e5n p\u00e5 andra orter, derf\u00f6r skall hvar och en, f\u00f6rr \u00e4n han till Borgerskap l\u00e5tes och ins\u00e4ttes, g\u00f6ra tillb\u00f6rlig f\u00f6rs\u00e4kring, det han efter frihets\u00e5rens f\u00f6rlopp, s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r som Lag f\u00f6rm\u00e5r, uppeh\u00e5ller borgerlig r\u00e4tt och tunga.”<\/em><\/p>\n

Bekr\u00e4ftelse p\u00e5 dessa privilegier, s\u00f6ktes och erh\u00f6lls sedermera vid varje riksdag under 17:de seklet, senast kr 1699.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skildringar ur Kristinestads historia, av A. E. Skogberg \u00e5r 1884. Redan f\u00f6r mera \u00e4n sju \u00e5r sedan b\u00f6rjade jag att samla material f\u00f6r en framst\u00e4llning av min f\u00f6delsestads \u00f6den och utveckling, \u00f6nskande att d\u00e4rigenom l\u00e4mna ett ringa bidrag till belysning Forts\u00e4tt l\u00e4sa Stadens grundande.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7860,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7864","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7864","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7864"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7864\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8437,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7864\/revisions\/8437"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7864"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}