{"id":733,"date":"2016-09-18T21:30:45","date_gmt":"2016-09-18T19:30:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=733"},"modified":"2026-03-07T23:52:26","modified_gmt":"2026-03-07T21:52:26","slug":"dagsmark-forhistoria","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=733","title":{"rendered":"F\u00f6rhistorisk tid"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2015. Uppgifterna \u00e4r tagna ur Lappfj\u00e4rds historia, del 2 och ur Helga Englunds anteckningar fr\u00e5n \u00e5r 1936, som hon gjort med l\u00e4rare Einar Linds och Rurik Nylunds hj\u00e4lp. Stor hj\u00e4lp har ocks\u00e5 f\u00e5tts av amat\u00f6rarkeologen Lars \u00c5lgars.<\/span><\/p>\n

Rurik Nylund hade kommit fram till att v\u00e4gen som i tiderna gick i nord-sydlig riktning gick genom Dagsmark. Vill du l\u00e4sa mera om Ruriks v\u00e4g, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a> I mitten p\u00e5 1980-talet skrev Rurik Nylund en historik om v\u00e5r f\u00f6rhistoriska tid, illustrerad med hans egna kartor. Vill du l\u00e4sa hans texter, s\u00e5 klicka H\u00c4R! <\/strong><\/span><\/a><\/span>\u00c5r 1975 skrev Rurik Nylund en l\u00e5ng artikel om Dagsmarks historia under 5000 \u00e5r, och om du vill l\u00e4sa den, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Om du \u00e4r intresserad av varifr\u00e5n namnen p\u00e5 v\u00e5ra byar i Lappfj\u00e4rds socken har kommit, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Forskaren A. M. Tallgren skrev \u00e5r 1913 en artikel i tidskriften ”Hembygden” om vilka fornfynd som finns i Syd-\u00d6sterbotten, vill du l\u00e4sa den s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Dagsmark p\u00e5 sten\u00e5ldern.<\/strong><\/h3>\n

Det har funnits folk i Kristinestad redan p\u00e5 sten\u00e5ldern, allts\u00e5 f\u00f6r ca 3500-5000 \u00e5r sedan. Detta vittnar de otaliga fynd i Dagsmark om, som gjorts i omr\u00e5den i de \u00f6stra delarna av byn, t.ex. p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen och i Kornb\u00e4cken. Rester av boplatser och gravplatser har hittats p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen, som var den del av landskapet som f\u00f6rst steg upp ur havet efter istiden. Ocks\u00e5 p\u00e5 Berg\u00e5sen i trakten av Karl-Erikas-Runar Sj\u00f6holm hemg\u00e5rd finns det l\u00e4mningar av forntida bebyggelse. P\u00e5 Bj\u00f6rn\u00e5sen n\u00e4ra K\u00e4rjenkoski har det gjorts fina fynd av bland annat sten\u00e5ldersgravar. Alla de h\u00e4r fyndplatserna ligger mellan 50 och 60 meter \u00f6ver havet. Fasta fynd som \u00e4r gjorda vid 60-metersniv\u00e5n \u00e4r ca 5000 \u00e5r gamla och p\u00e5 50 meters niv\u00e5n ungef\u00e4r 4000 \u00e5r. L\u00f6sfynd har gjorts p\u00e5 flera st\u00e4llen som \u00e4r bel\u00e4gna l\u00e4gre \u00e4n 50 meter.<\/p>\n

\"\"
I skolundervisningen anv\u00e4ndes i tiderna stora v\u00e4ggplanscher f\u00f6r att hj\u00e4lpa till med inl\u00e4rningen. P\u00e5 den h\u00e4r visas det hur en sten\u00e5ldersfamilj levde f\u00f6r flera tusen \u00e5r sedan, kanske p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen.<\/figcaption><\/figure>\n

De f\u00f6rsta arkeologiska unders\u00f6kningarna och utgr\u00e4vningarna i Dagsmark gjordes p\u00e5 L\u00e5ng\u00e4ngen p\u00e5 1950-talet. Mark\u00e4garen Erland Lindqvist hade redan p\u00e5 1920-talet gjort flera fynd d\u00e4r, samtidigt som Selim Norrvik hade gjort fina fynd i Norrviken, som ocks\u00e5 ledde till utgr\u00e4vningar. Vill du se bilder p\u00e5 fornfynden fr\u00e5n Korsb\u00e4ck, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

P\u00e5 1980-talet gjordes de f\u00f6rsta utgr\u00e4vningar av forntidsgravar p\u00e5 Maunulankangas i K\u00e4rjenkoski. Det var Lars \u00c5lgars som i samband med dikesgr\u00e4vning hade hittat r\u00f6dockra och keramikdelar p\u00e5 ca 80 cm djup. Ett smycke gjort av b\u00e4rnsten var ett av de mest v\u00e4rdefulla fynden som gjordes. Gravarna uppskattades vara \u00f6ver 5000 \u00e5r gamla och vid utgr\u00e4vningarna var ocks\u00e5 Rurik Nylund och Gunnar Gr\u00f6ndahl med.<\/p>\n

Utgr\u00e4vningar gjordes ocks\u00e5 p\u00e5 Berg\u00e5sen som ligger ca 55 meter \u00f6ver havet. De kamkeramiska fynden uppskattades vara 4000 \u00e5r gamla. Berg\u00e5sen var den tiden en 2 km l\u00e5ng holme med \u00f6ppet hav mot v\u00e4ster. Bland annat \u00e5r 1978 utf\u00f6rde Vasa sommaruniversitet i bolag med Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola en f\u00e4ltkurs i arkeologi vid Sj\u00f6holmsv\u00e4gens v\u00e4gsk\u00e4l, d\u00e4r k\u00e4nda forskare deltog.<\/p>\n

\"\"
Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 17 juni 1978 som handlar om utgr\u00e4vningarna p\u00e5 Berg\u00e5sen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den svarta triangeln visar var utgr\u00e4vningarna skedde \u00e5r 1978 i Kaal J\u00e5hanas backan p\u00e5 Berg\u00e5sen. H\u00e4r bodde folk f\u00f6r 4 700 \u00e5r sedan och d\u00e5 var havsytan 55 m h\u00f6gre \u00e4n vad den \u00e4r i dag. De enf\u00e4rgade omr\u00e5dena \u00e4r land och de streckade \u00e4r vatten och f\u00f6r att det skall vara l\u00e4ttare att lokalisera sig, s\u00e5 har kartritaren Rurik Nylund ritat dit v\u00e4gar och vattendrag.<\/figcaption><\/figure>\n

De riktigt stora fynden har dock gjorts p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen, som ligger ett par kilometer \u00f6sterut fr\u00e5n Dagsmark centrum. Det var \u00e5r 1993 som Lars \u00c5lgars slog larm om att fornl\u00e4mningarna h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rst\u00f6ras p\u00e5 grund av att ett transportf\u00f6retag fr\u00e5n B\u00f6tom b\u00f6rjade ta grus och sand fr\u00e5n omr\u00e5det. Han kontaktade museiverket som utf\u00e4rdade f\u00f6rbud att ta grus fr\u00e5n omr\u00e5det f\u00f6re unders\u00f6kningar har gjorts. Enligt \u00c5lgars och andra vittnen fortsatte dock b\u00f6tomf\u00f6retaget att schakta bort ytjorden fr\u00e5n det omr\u00e5de som fredats. B\u00f6tomf\u00f6retaget bestred detta och p\u00e5stod att arbetet gjorts f\u00f6re fredningen. Det fanns en viss r\u00e4dsla att m\u00e5nga fynd f\u00f6rsvann d\u00e5 ytlagret schaktades bort men det visade sig senare att transportf\u00f6retaget faktiskt hj\u00e4lpt till att l\u00e4ttare hitta fynden i och med detta.<\/p>\n

\"\"
Ett transportf\u00f6retag fr\u00e5n B\u00f6tom som \u00e4gde grusomr\u00e5det skalade av omr\u00e5det p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen, vilket gjorde att flera fynd kom i dagen. Lars \u00c5lgars observerade detta och lyckades med museiverkets hj\u00e4lp stoppa markt\u00e4kten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1994 b\u00f6rjade s\u00e5 utgr\u00e4vningarna med frivilliga krafter. Endast 5 personer d\u00f6k upp och \u00c5lgars tyckte att antalet var rentav ynkligt. Rolf Stenlund och Axel Byholm och n\u00e5gra till lyckades \u00e4nd\u00e5 hitta intressanta fynd.<\/p>\n

\"\"
Bertel Huhtala p\u00e5 kn\u00e4, s\u00f6kande efter fornfynd. Till v\u00e4nster Kent \u00c5lgars. Fotot fr\u00e5n 1994.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lars \u00c5lgars med h\u00e4nderna i fickorna medan bland annat Bertel Huhtala sk\u00f6ter gr\u00e4vandet. I bakgrunden syns en av transportf\u00f6retagets grusbilar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fina fynd gjordes under utgr\u00e4vningarna p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen 1994.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6ljande \u00e5r fortsatte utgr\u00e4vningarna och det b\u00e4sta fyndet d\u00e5 var en lerknapp, som var s\u00e5 ovanlig att det till och med kallades f\u00f6r en kuriositet, \u201dFinlands \u00e4ldsta knapp\u201d.<\/p>\n

\"Den
Den h\u00e4r lerknappen, som \u00e4r 2,8 cm l\u00e5ng r\u00e4knades som en sensation vid utgr\u00e4vningarna p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen. Den uppbevaras p\u00e5 Nationalmuseum i Helsingfors. Foto Mikael Herrg\u00e5rd fr\u00e5n Korsholm.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6reningen 4-H bidrog med hela 8 gr\u00e4vare som staden Kristinestad avl\u00f6nade till en del. N\u00e5gra av ungdomarna var hemma fr\u00e5n Dagsmark, bland annat Christian L\u00e5ngfors, Ann-Sofi L\u00e5ngkvist och Annika R\u00f6nnlund.<\/p>\n

Flera bitar av \u00f6stsvensk gropkeramik med fiskbensm\u00f6nster r\u00e4knades som ett stort fynd. S\u00e5dana har p\u00e5tr\u00e4ffats ytterst sparsamt i Finland och visade att det fanns kontakter till Sverige redan den tiden.<\/p>\n

\"\"
Utgr\u00e4vningarna p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen som b\u00f6rjade 1994 fortsatte i flera \u00e5r. Fotot fr\u00e5n 1996.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1997 och 1998 fortsatte utgr\u00e4vningarna men de kom i skymundan f\u00f6r utgr\u00e4vningarna i Vargrottan p\u00e5 B\u00f6tombergen. D\u00e4r spekulerades om m\u00e4nskliga fynd fr\u00e5n tiden f\u00f6re istiden och det skulle i s\u00e5 fall ha varit en verklig sensation.<\/p>\n

Efter 5 \u00e5r av utgr\u00e4vningar avslutades s\u00f6kandet \u00e5r 1998. De keramiska fynden var de mest intressanta och den dominerande keramiktypen var sen kamkeramik. En del av det outforskade omr\u00e5det p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen \u00e4r fortfarande skyddat enligt fornminneslagen.<\/p>\n

Forskarna spekulerar i vilka m\u00e4nniskor det var som bodde p\u00e5 R\u00e4v\u00e5sen f\u00f6r \u00f6ver 4000 \u00e5r sedan. Eftersom det har hittats hyddbottnar och gravar kan man utg\u00e5 ifr\u00e5n att en del av bos\u00e4ttningen var fast men med ett stort inslag av nomader som bodde d\u00e4r en kort tid och sedan flyttade iv\u00e4g. Allm\u00e4nt antas att de kommit fr\u00e5n det inre Finland med b\u00e5tar men vissa fynd tyder ocks\u00e5 p\u00e5 m\u00f6jligheten att bos\u00e4ttarna hade kommit \u00e4nda fr\u00e5n Sverige. N\u00e5gra odlingar f\u00f6rekom inte \u00e4nnu den tiden utan de levde p\u00e5 fiske och jakt, f\u00f6r omr\u00e5det runt R\u00e4v\u00e5sen var ypperligt f\u00f6r fiske och s\u00e4lf\u00e5ngst. N\u00e5got sl\u00e4ktskap till de nybyggare som p\u00e5 1400-talet bosatte sig i Stor\u00e5krin finns knappast.<\/p>\n

Utan amat\u00f6rarkeologen Lars \u00c5lgars ingripande skulle mycket av Dagsmarks tidiga historia g\u00e5tt f\u00f6rlorat. Flera av de fynd han har gjort under en l\u00e5ng period finns p\u00e5 Nationalmuseum i Helsingfors och i sitt hem har han l\u00e5dvis med gamla stenar. En stor del av fynden finns dokumenterade i b\u00f6cker och Vasabladets pressfotograf Mikael Herrg\u00e5rd fr\u00e5n Korsholm har gjort fina dokumentationer fr\u00e5n den h\u00e4r tiden, till och med i bokform. (Om du vill se fotografier p\u00e5 sten\u00e5ldersfynden fr\u00e5n Dagsmark, s\u00e5 klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 bilden amat\u00f6rarkeologen Lars \u00c5lgars med ett av sina finaste fynd. Den h\u00e4r h\u00f6vdinge stenyxan hittade han p\u00e5 M\u00f6ss\u00e5sen i Kornb\u00e4cken i samband med markberedning p\u00e5 ett skogsomr\u00e5de. Yxan har sm\u00e5 skavanker som kommit av den kraftiga maskinen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
N\u00e5gra av de stenyxor som Lars \u00c5lgars har hittat uppe i Kornb\u00e4cken.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2015. Uppgifterna \u00e4r tagna ur Lappfj\u00e4rds historia, del 2 och ur Helga Englunds anteckningar fr\u00e5n \u00e5r 1936, som hon gjort med l\u00e4rare Einar Linds och Rurik Nylunds hj\u00e4lp. Stor hj\u00e4lp har ocks\u00e5 f\u00e5tts av amat\u00f6rarkeologen Lars Forts\u00e4tt l\u00e4sa F\u00f6rhistorisk tid<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-733","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/733","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=733"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/733\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30680,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/733\/revisions\/30680"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=733"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}