{"id":7160,"date":"2018-01-02T08:35:22","date_gmt":"2018-01-02T07:35:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=7160"},"modified":"2019-04-19T15:12:44","modified_gmt":"2019-04-19T12:12:44","slug":"lappfjardsbornas-insats-i-striden-om-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=7160","title":{"rendered":"Lappfj\u00e4rdsbornas insats i striden om Kristinestad."},"content":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 27.1.1938, i samband med 20-\u00e5rs festen av intagningen:<\/span><\/p>\n

Kristinestads befrielse 1918, skildrad av signaturen\u00a0 \u201dVeteran\u201d.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Under det ryska f\u00f6rtryckets sista tider i Finland var det str\u00e4ngt f\u00f6rbjudet att inneha vapen. F\u00f6ljden h\u00e4rav var att befolkningen i gemen inte hade n\u00e5gra som helst insikter i vapnens bruk. Ej heller hade man n\u00e5gon begrepp om milit\u00e4r disciplin eller krigsf\u00f6ring. En liten del av bygdens befolkning hade visserligen tack vare de nybildade skyddsk\u00e5rerna f\u00e5tt de f\u00f6rsta grunderna i \u201dkrigsvetenskap\u201d men deras kunskap inskr\u00e4nkte sig till att skilja p\u00e5 h\u00f6ger och v\u00e4nster, samt att f\u00f6rsvarligt utf\u00f6ra n\u00e5gra gev\u00e4rsgrepp. En detalj som t.ex. l\u00f6sen ans\u00e5gs vara herrskapsp\u00e5hitt. D\u00e5 uppbrottsordern, var sp\u00e4nningen och ovissheten stor, men k\u00e4mpa det ville man.<\/span><\/span><\/p>\n

Man trodde allm\u00e4nt att de vilsef\u00f6rda arbetarna och ryssarna i Kristinestad, som hade f\u00e5tt h\u00f6ra om Mannerheims dagorder och om avv\u00e4pningarna p\u00e5 andra orter i \u00d6sterbotten, skulle ge sig utan strid. S\u00e5 skedde dock inte och man inledde underhandlingar, som r\u00e4ckte i flera dagar.<\/span><\/span><\/p>\n

Under tiden hade det samlats flera hundra man p\u00e5 ungdomshemmet i Lappfj\u00e4rd, f\u00f6r att avvakta h\u00e4ndelsernas utveckling. D\u00e5 underhandlingarna inte ledde till resultat, besl\u00f6t man att g\u00e5 till angrepp. P\u00e5 kv\u00e4llen den 30 januari t\u00e5gade man i samlad trupp till L\u00e5lby, d\u00e4r hela truppen inkvarterades i sm\u00e5barnsskolan.<\/span><\/span><\/p>\n

Lappfj\u00e4rdsstyrkan bev\u00e4pning var mer \u00e4n bristf\u00e4llig. Hela vapenf\u00f6rr\u00e5det uppgick, om minnet inte sviker, till h\u00f6gst 10 gev\u00e4r och ett hundratal patroner, samt n\u00e5gra fickvapen. De senares huvudsakliga effekt bestod i att de \u00e5stadkom sm\u00e4llar.<\/span><\/span><\/p>\n

Efter en orolig och s\u00f6mnl\u00f6s natt, grydde s\u00e5 morgonen den 31 januari. Vid dagningen anl\u00e4nde f\u00f6rst\u00e4rkningar i form av ledare och mera manskap, samt en fora av vapen, vilka utdelades. Strax d\u00e4rp\u00e5 br\u00f6t man upp och det bar av l\u00e4ngs landsv\u00e4gen mot Kristinestad. En kilometer fr\u00e5n staden tog man av \u00e5t v\u00e4nster in i skogen. En skytteked bildades och framryckningen blev f\u00f6rsiktigare. Snart h\u00f6rde skottlossning fr\u00e5n Norrfj\u00e4rden och s\u00e5 ovana var de flesta av oss, att huvudet f\u00f6r varje skott gjorde en instinktiv b\u00f6jning fram\u00e5t. Snart blev skottv\u00e4xlingen dock s\u00e5 livlig, att huvudet inte hann f\u00f6lja med i takten och den lilla ovanan kurerades.<\/span><\/span><\/p>\n

Vi visste att staden bland annat f\u00f6rsvarades av ett batteri och vi antog att bef\u00e4let \u00f6ver det f\u00f6rdes av ryska soldater. Vi framryckte nu med st\u00f6rsta f\u00f6rsiktighet och hade faktiskt inte hunnit m\u00e5nga hundra meter fram\u00e5t, innan det f\u00f6rsta kanonskottet h\u00f6rdes. Efter n\u00e5gra sekunder h\u00f6rdes krevaden vid nedslaget n\u00e5gonstans p\u00e5 Norrfj\u00e4rden. Det g\u00e4llde s\u00e5ledes inte oss och vi fortsatte tills skogen glesnade och planket kring j\u00e4rnv\u00e4gsomr\u00e5det blev sk\u00f6njbart.<\/span><\/span><\/p>\n

Det kom d\u00e5 order att varje man skulle ta bet\u00e4ckning och snart sm\u00e4llde de f\u00f6rsta skotten i n\u00e4rheten. S\u00e4kerligen hade en stor del av oss inte f\u00e5tt sikte p\u00e5 fienden men alla som hade f\u00e5tt ett nytt vapen i h\u00e4nderna ville naturligtvis provskjuta det. Skottv\u00e4xlingen blev r\u00e4tt intensiv och stundens allvar tr\u00e4ngde p\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

Undertecknad hade lagt sig i skydd bakom en tjock, gammal tall f\u00f6r att pusta ut och inv\u00e4nta forts\u00e4ttningen. Strax d\u00e4rp\u00e5 kom n\u00e5got som liknade en fullproppad h\u00f6s\u00e4ck rullande och lade sig vid min sida. Fr\u00e5n knytets \u00f6vre \u00e4nda h\u00f6rdes ett v\u00e4sande, vilket l\u00e4t ungef\u00e4r som \u201dtulee l\u00e4mmin\u201d, vartill jag svarade att \u201dt\u00e5m \u00e4 noo just framanf\u00f6ri\u201d. Efter en stunds granskning kunde jag inte l\u00e5ta bli att fr\u00e5ga: \u201dKvann ifr\u00e5n je tu h\u00e4im\u201d varp\u00e5 svarades \u201dperkele, miss\u00e4 tupakka\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

Allt vidare prat avbr\u00f6ts av ett vinande tatatata, fr\u00e5n ett maskingev\u00e4r, som \u00e5stadkom att vi b\u00e5da kr\u00f6p intimt samman bakom stammen. Troligtvis hade man observerat oss, emedan sn\u00f6n i n\u00e4rheten visade talrika vita \u201dkattsvansar\u201d. Inte att undra p\u00e5 f\u00f6rresten, ty min grannes r\u00e4tt s\u00e5 \u201duppsvullna ekvator\u201d torde ha utgjort en god m\u00e5ltavla.<\/span><\/span><\/p>\n

V\u00e5r samvaro avbr\u00f6ts av en order om framryckning, som efterkoms av oss b\u00e5da tv\u00e5. Efter ett par timmars skottv\u00e4xling, var ryssarna mogna f\u00f6r kapitulation. Den livliga elden fr\u00e5n Varvsbacken gjorde s\u00e4kert sitt till.<\/span><\/span><\/p>\n

Vid sj\u00e4lva stormningen gjorde en ung man sin entr\u00e9 s\u00e5 h\u00e4ftigt att han pl\u00f6tsligt hamnade i en grop besatt av ryssar. Utan st\u00f6rre mal\u00f6rer lyckades emellertid behj\u00e4rtade kamrater bringa honom oskadd tillbaka. R\u00f6dryssarna avv\u00e4pnades d\u00e4rp\u00e5 en i s\u00e4nder och det sv\u00e5ra uppdraget var lyckligt genomf\u00f6rt.<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e5 det hela efter avv\u00e4pningen b\u00f6rjade bli ointressant, f\u00f6retog jag och en yngling fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd en rond till sjukhuset, f\u00f6r att bland annat f\u00e5 reda p\u00e5 des stupades och de s\u00e5rades antal. Efter att ha hj\u00e4lpt till att lyfta n\u00e5gra s\u00e5rade in i sjukhuset, begav vi oss till torget. H\u00e4r m\u00f6tte oss straffet f\u00f6r att vi hade l\u00e4mnat v\u00e5r post. Vi blev kommenderade att vakta det er\u00f6vrade vapenf\u00f6rr\u00e5det, som hade stuvats in i ett magasin p\u00e5 s\u00f6dra sidan av Salutorget. D\u00e4r stod vi lidande t\u00f6rstens kval, medan alla \u00f6vriga p\u00e5 motsatta sidan torget i v\u00e5r \u00e5syn undf\u00e4gnades med en t\u00e5r p\u00e5 tand. Bland andra syntes \u00e4ven min v\u00e4lf\u00f6dda kamrat fr\u00e5n stridens f\u00f6rsta skede bel\u00e5tet torka sig om munnen med tr\u00f6j\u00e4rmen, varp\u00e5 han g\u00e5ng po\u00e5 g\u00e5ng st\u00e4llde sig i k\u00f6n. Oj\u00e4mnt falla \u00f6dets lotter!<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6ljande<\/span> artikel skrevs av signaturen \u201dEn gr\u00e5nad veteran\u201d och den inf\u00f6rdes den 30 januari 1943 i tidningen Syd-\u00d6sterbotten. Tidningen utkom dagen f\u00f6re 25-\u00e5rsdagen efter intagningen av Kristinestad. Spr\u00e5ket har \u00e4ndrats lite, f\u00f6r att det skall bli mera l\u00e4ttl\u00e4st f\u00f6r dagens l\u00e4sare.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rsta lappfj\u00e4rdsplutonen under bef\u00e4l av Paavo Talvela och Emil Ingves stormade batterist\u00e4llningarna p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/strong><\/p>\n

Befrielsekriget hade den 28 januari p\u00e5b\u00f6rjats i \u00d6sterbotten. Bland annat hade de ryska f\u00f6rl\u00e4ggningarna i Vasa, Sein\u00e4joki med flera orter, avv\u00e4pnats i h\u00e5rda strider. I Kristinestad fanns en r\u00e4tt stark f\u00f6rl\u00e4ggning och till denna hade anslutit sig en hel massa, ansvarsl\u00f6sa och vilseledda element. D\u00e4r fanns b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n, varf\u00f6r den totala m\u00e4ngden var r\u00e4tt s\u00e5 betydande, i all synnerhet som de innehade, enligt d\u00e5tida begrepp, rikliga m\u00e4ngder av vapen och ammunition.<\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd hade man denna dag endast 11 gamla gev\u00e4r, bland annat 6 Graftongev\u00e4r och ett ynkligt litet f\u00f6rr\u00e5d av patroner. Samma sak torde ha varit fallet i grannkommunerna. D\u00e4rf\u00f6r kunde n\u00e5gon \u00f6verraskningstaktik inte komma p\u00e5 fr\u00e5ga och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6kte man p\u00e5 f\u00f6rhandlandsv\u00e4gen f\u00e5 ryssarna att ge sig. F\u00f6re dessa f\u00f6rhandlingar alls kom till st\u00e5nd, intr\u00e4ffade f\u00f6ljande episod i Lappfj\u00e4rd. Episoden kan inte f\u00f6rbig\u00e5s, d\u00e5 det visade sig att det nog fanns m\u00e4n som var redo f\u00f6r strid, trots att de saknade vapen.<\/p>\n

Det var middagstiden den 29 januari 1918. D\u00e5 kom en kortfattad telefonorder, kom genast till folkh\u00f6gskolan och bev\u00e4pnad. Med velocipeden tog det inte m\u00e5nga minuter. Vid ankomsten till folkh\u00f6gskolan fick vi reda p\u00e5 att en rysk kavalleritrupp p\u00e5 10 man hade begett sig iv\u00e4g fr\u00e5n Kristinestad mot Lappfj\u00e4rd. Fr\u00e5n L\u00e5lby inrapporterades att truppen passerade byn och nu fanns det inte mycket tid f\u00f6r l\u00e5nga f\u00f6rklaringar. F\u00f6rr\u00e5det av patroner f\u00f6rdelades snabbt med 10 stycken \u00e5t varje man. Sedan marsch, marsch f\u00f6r att s\u00f6ka l\u00e4mplig bet\u00e4ckning.<\/p>\n

Vid den gamla Birgitta begravningsplatsens steng\u00e4rde, ett par hundra meter v\u00e4ster om folkh\u00f6gskolan, placerades en grupp med 9 man under bef\u00e4l av poliskonstapel K. J. Nyqvist. M\u00e4nnen i denna grupp var bland annat Gustav \u00c5djers, Johan Bj\u00f6rmans, Adrian Hellman, F. V. Ingves, Erland Klockars och Axel Hemg\u00e5rd. J\u00e4garen Paavo Talvela \u00e5tf\u00f6ljd av Axel Klockars fattade post p\u00e5 Nya brons norra sidas stenbarri\u00e4r. Ordern var att inte skjuta f\u00f6rr\u00e4n ryssarna hunnit till H\u00e5xellska v\u00e4gsk\u00e4let. Fr\u00e5n v\u00e4gsk\u00e4let var avst\u00e5ndet till b\u00e5da platserna 150 meter, allts\u00e5 ett l\u00e4mpligt skotth\u00e5ll.<\/p>\n

M\u00e4nnen s\u00e5g hur den ryska truppen i sakta skritt n\u00e4rmade sig p\u00e5 Sandansl\u00e4tten. I tankarna inst\u00e4llde man sig p\u00e5 hur m\u00e5nga ryssar man skulle lyckas f\u00e4lla. Tyv\u00e4rr blev det inget av detta. N\u00e4r ryssarna n\u00e4rmade sig Nymans g\u00e5rd verkade det som att de anat v\u00e5ran list, eftersom de d\u00e5 utan vidare sv\u00e4ngde och i fullt trav red tillbaka.<\/p>\n

Att kasta str\u00f6skott efter dem hade i detta fall varit l\u00f6nl\u00f6st, d\u00e5 avst\u00e5ndet var hela 500 meter. Det mest f\u00f6rargliga var att det inte blev n\u00e5got slagf\u00e4lt av i Lappfj\u00e4rd, trots att vi hade s\u00e5 att s\u00e4ga kriget i d\u00f6rren. Annars var befolkningen mycket krigiskt inst\u00e4lld under dessa dagar. Bland annat hade 6-7 man anslutit sig till krigsskolan i V\u00f6r\u00e5 och 4 man var ute f\u00f6r att skaffa fram vapen och annat beh\u00f6vligt.<\/p>\n

Det g\u00e4llde att smida medan j\u00e4rnet var varmt. Ungdomshemmet ordnades i br\u00e5dskande ordning f\u00f6r inkvartering och vaktmanskapsfr\u00e5gan ordnades. Beh\u00f6vliga och p\u00e5litliga personer inkallades, s\u00e5 att den 30 januari utgjorde f\u00f6rl\u00e4ggningsstyrkan till 100-150 man. Nu hade ocks\u00e5 ett tiotal man fr\u00e5n B\u00f6tom och Stor\u00e5 infunnit sig till ungdomslokalen.<\/p>\n

Sedan f\u00f6rhandlingarna med ryssarna i Kristinestad strandat, blev det klart f\u00f6r envar att nu skulle det snart sm\u00e4lla. P\u00e5 kv\u00e4llen den 30 januari blev en f\u00f6rpostavdelning utg\u00f6rande i stort sett samma personer som redan namngivits, uts\u00e4nd till sm\u00e5skolan i L\u00e5lby v\u00e4gsk\u00e4l, numera S\u00f6derlunds g\u00e5rd. H\u00e4r anordnade dessa en str\u00e4ng vakth\u00e5llning. Str\u00e4ngt taget var denna grupp de enda som innehade vapen.<\/p>\n

P\u00e5 morgonen den 31 januari, vid 5-tiden anl\u00e4nde till L\u00e5lby hela styrkan som hade varit f\u00f6rlagd p\u00e5 ungdomshemmet. Men \u00e4nnu saknades det vapen men det ryktades att vapen nog var p\u00e5 v\u00e4g. Vid 7-tiden anl\u00e4nde en h\u00e4stfora med ett tjugotal gev\u00e4r, ett maskingev\u00e4r och n\u00e5gra patronl\u00e5dor.<\/p>\n

Nu intr\u00e4ffade n\u00e5got som s\u00e4llan h\u00e4nder i krig, f\u00f6r nu utdelades vapen till manskap, som kanske aldrig f\u00f6rr hade h\u00e5llit i ett gev\u00e4r men med order att inom en timme delta i eldstrid. F\u00f6re marschen mot Kristinestad antr\u00e4ddes, indelades manskapet i tre avdelningar eller plutoner. Till f\u00f6rsta plutonen h\u00f6rde alla de cirka 30 man, som innehade eller hade f\u00e5tt ett gev\u00e4r. Andra plutonen bestod av s\u00e5dana som hade n\u00e5got fickvapen och den tredje plutonen var helt vapenl\u00f6s.<\/p>\n

Dessa grupper avt\u00e5gade fr\u00e5n L\u00e5lby kl. 7,30 f\u00f6r att delta i striderna om Kristinestad. F\u00f6rsta plutonen som leddes av j\u00e4garl\u00f6jtnant Talvela och Emil Ingves, \u00f6ppnade och avgjorde den h\u00e4ftiga striden vid batterierna p\u00e5 \u00d6stra sidan till de v\u00e5ras f\u00f6rdel. I striden s\u00e5rades bland annat F. V. Ingves och Artur Rosback fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd r\u00e4tt s\u00e5 allvarligt.<\/p>\n

(Om du vill l\u00e4sa hela den l\u00e5nga historiken om skyddsk\u00e5rens verksamhet och inb\u00f6rdeskriget 1918, s\u00e5 klicka H\u00c4R)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 27.1.1938, i samband med 20-\u00e5rs festen av intagningen: Kristinestads befrielse 1918, skildrad av signaturen\u00a0 \u201dVeteran\u201d. Under det ryska f\u00f6rtryckets sista tider i Finland var det str\u00e4ngt f\u00f6rbjudet att inneha vapen. F\u00f6ljden h\u00e4rav var att befolkningen i gemen inte hade Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lappfj\u00e4rdsbornas insats i striden om Kristinestad.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3747,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7160","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7160","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7160"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7160\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12093,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7160\/revisions\/12093"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7160"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}