{"id":6347,"date":"2017-10-26T21:07:52","date_gmt":"2017-10-26T19:07:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6347"},"modified":"2019-07-09T18:42:01","modified_gmt":"2019-07-09T15:42:01","slug":"biltrafiken-for-100-ar-sedan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=6347","title":{"rendered":"Biltrafiken f\u00f6r 100 \u00e5r sedan."},"content":{"rendered":"

F\u00f6r 100 \u00e5r sedan fanns det nog inte s\u00e5 m\u00e5nga bilar p\u00e5 v\u00e5ra v\u00e4gar men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 mycket att det skulle klagas \u00f6ver huliganernas framfart. \u00c5r 1913 besl\u00f6ts p\u00e5 en kommunalst\u00e4mma i Lappfj\u00e4rd att till guvern\u00f6ren i Vasa l\u00e4n skulle g\u00f6ras en skrivelse ang\u00e5ende den livliga trafiken p\u00e5 v\u00e4garna. Skrivelsen l\u00f6d s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n

Till Guvern\u00f6ren i Vasa l\u00e4n.<\/strong><\/h3>\n

Sedan v\u00e4gafriden inom v\u00e5r kommun under de senaste \u00e5ren blivit i bet\u00e4nklig grad st\u00f6rd genom den massa automobiler och motorvelocipeder, som nu trafikera landsv\u00e4garna, n\u00f6dgas vi hos Herr Guvern\u00f6ren anh\u00e5lla om s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd att kommunens medlemmar bliva vid sina resor tryggade till liv och lem. Automobilfararna anv\u00e4nda en alldeles f\u00f6r h\u00f6g hastighet, visa \u00f6vermod och ringaktning f\u00f6r fredliga v\u00e4gafarares r\u00e4tt att f\u00e4rdas med h\u00e4st, varav blir en f\u00f6ljd att m\u00e5ngen allmogeman f\u00e5tt f\u00f6rst\u00f6rda fordon och s\u00f6nderbrutna leder. Man kan icke l\u00e4ngre s\u00e4nda kvinnor och v\u00e4xande personer uti n\u00f6diga k\u00f6rslor l\u00e4ngs v\u00e4garna, ehuru dessa v\u00e4gar av jordegarna byggas och underh\u00e5lles med dryga kostnader. V\u00e4gunderh\u00e5llet kostar jordegarna i v\u00e5rt land \u00e5rligen miljoner mark, varf\u00f6re vi med r\u00e4tta anse landsv\u00e4garna vara anlagda f\u00f6r de fortskaffningsmedel vi begagna. Uti st\u00e4derna vakar man mycket omsorgsfullt f\u00f6r att st\u00f6ring \u00e5 gata icke f\u00e5r f\u00f6rsigg\u00e5 och med stor skyndsamhet utf\u00e4rdar man polisf\u00f6rordningar, som inskr\u00e4nka den enskilda medborgarens handlingsfrihet, men landsorten, den f\u00e5r st\u00f6ras huru mycket som helst blott njutning ern\u00e5s f\u00f6r \u00f6verklassen.<\/p>\n

Till Herr Guvern\u00f6rens k\u00e4nnedom vill st\u00e4mman bringa, att ortsbefolkningen lidit mycket av automobilernas h\u00e4rjning, att den blivit f\u00f6rbittrad och ruvar p\u00e5 h\u00e4mnd, d\u00e4rest icke ofoget st\u00e4vjes. Vi veta att h\u00e4starna kunna v\u00e4njas vid automobilerna om de, som mest trafikera orten, ville g\u00f6ra n\u00e5got h\u00e4rf\u00f6r. S\u00e5 t.ex. skulle uppst\u00e4llning av de r\u00e4dda djuren \u00e5 l\u00e4mpligt st\u00e4lle, d\u00e4r automobilerna ginge av och an en timme nu och d\u00e5, t\u00e4mja de flesta h\u00e4star, men h\u00e4rtill anse automobilegarna sig icke vara skyldiga, ett talande bevis p\u00e5 den r\u00e4tt de tro sig ega till allm\u00e4n landsv\u00e4g, inr\u00e4ttad f\u00f6r h\u00e4sttrafik. P\u00e5 grund h\u00e4rav h\u00e5lla vi f\u00f6r att som absolut villkor f\u00f6r f\u00e4rdande p\u00e5 landsv\u00e4g borde automobilegare \u00e5l\u00e4ggas att utom chauff\u00f6r skulle medf\u00f6lja en person som \u00e5l\u00e5ge hj\u00e4lpa v\u00e4gafarare vid passerandet av automobilerna; nu \u00e4ro vi springpojkar f\u00f6r dessa. Bland automobilerna \u00e4ro de h\u00e4nsynsl\u00f6saste firman Ahlstr\u00f6ms fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg och Carl Finnil\u00e4s fr\u00e5n Vasa samt Frans Henriksons fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

 <\/p>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten forts\u00e4tter p\u00e5 samma tema p\u00e5 ledarplats den 30 juni 1915:<\/p>\n

Automobilerna som landsortens pl\u00e5goris.<\/strong><\/h3>\n

Nu, d\u00e5 landsv\u00e4garna i v\u00e5ra bygder upptorkat och automobils\u00e4songen vidtagit h\u00f6jas \u00e5ter klagom\u00e5l \u00f6ver dessa mod\u00e4rna fortskaffningsmedels vilda framfart p\u00e5 landsbygden. Det \u00e4r synnerligast den snabba farten och kanske lika ofta f\u00f6rarenas h\u00e4nsynsl\u00f6shet vid m\u00f6te av \u00e5kande med bilskygga h\u00e4star, som ge anledning till dessa klagom\u00e5l. Oftaast \u00e4r ju missn\u00f6jet ber\u00e4ttigat och i trakter d\u00e4r automobiler \u00e4ro s\u00e4llsynta har det varit rent av livsfarligt att f\u00e4rdas med h\u00e4st. Synnerligast under den m\u00f6rka tiden d\u00e5 billyktornas bl\u00e4ndande sken g\u00f6r den lugnaste h\u00e4st orolig har ett s\u00e5dant m\u00f6te s\u00e4llan avlupt utan miss\u00f6den f\u00f6r de \u00e5kande.<\/p>\n

D\u00e5 nu automobiltrafiken \u00e4r n\u00e5got, som ej kan i lag f\u00f6rbjudas, \u00e5terst\u00e5r f\u00f6r bygdernas inv\u00e5nare ej annat \u00e4n att v\u00e4nja sig och sina h\u00e4star vid dessa numera ej ovanliga fortskaffningsmedel och genom f\u00f6rsiktighetsm\u00e5tt vid m\u00f6te med automobiler minska den eventuella fara som kan drabba den \u00e5kandes person, dragare eller fordon.<\/p>\n

F\u00f6r automobiltrafikens ordnande p\u00e5 landsbygden f\u00f6refinnes av guvern\u00f6ren utf\u00e4rdade ordningsregler. I dessa stadgas ang\u00e5ende hastigheten f\u00f6r automobiler och vid m\u00f6te med \u00e5kande i \u00a7 8 f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dVid framdrivande av automobil b\u00f6r n\u00f6dig h\u00e4nsyn tagas till andra f\u00e4rdande \u00e4vensom fotg\u00e4ngare. Automobil f\u00e5r ej framdrivas i bebodda trakter med st\u00f6rre hastighet \u00e4n 35 kilometer i timmen vid dagsljus, men i m\u00f6rker eller dimma h\u00f6gst 20 kilometer i timmen. Vid m\u00f6te och f\u00f6rbifart samt vid f\u00f6rgreningar och i t\u00e4tt bebyggda byar f\u00e5r farhastigheten ej vara st\u00f6rre \u00e4n att automobilen med l\u00e4tthet kan omedelbart stoppas dock att i h\u00e4ndelse vid m\u00f6te med \u00e5kande eller ridande h\u00e4sten visar sig orolig eller den \u00e5kande eller ridande giver tecken att stanna automobilen b\u00f6r genast stoppas till dess h\u00e4sten blivit ledd f\u00f6rbi eller v\u00e4nts i automobilens farriktning. Fotg\u00e4ngare, \u00e5kande och ridande, b\u00f6ra varnas genom signal fr\u00e5n apparat, likv\u00e4l ej i deras omedelbara n\u00e4rhet. Vid m\u00f6te b\u00f6r automobilen h\u00e5lla \u00e5t h\u00f6ger samt vid f\u00f6rbifart \u00e5t v\u00e4nster. P\u00e5 yrkan av polis b\u00f6r automobilen ovillkorligen stanna<\/em>.\u201d<\/span><\/p>\n

Beklagligt nog visa k\u00f6rsvennerna vid m\u00f6te med automobil en on\u00f6dig nervositet, som l\u00e4tt smittar deras dragare. D\u00e5 en h\u00e4st skall ledas f\u00f6rbi en automobil eller en automobil i egen f\u00e4rdriktning k\u00f6ra f\u00f6rbi ett med skygg h\u00e4st f\u00f6rsp\u00e4nt fordon b\u00f6r k\u00f6rsvennen fatta ett gott tag om betslet med den ena handen och, ifall h\u00e4sten \u00e4r mycket nerv\u00f6s, med den andra kl\u00e4mma om djurets n\u00e4sborrar och leda detsamma s\u00e5 f\u00f6rbi automobilen att k\u00f6rsvennen sj\u00e4lv \u00e4r mellan bilen och h\u00e4sten. S\u00e5lunda kan, om k\u00f6rsvennen visar n\u00f6dig beslutsamhet och herrav\u00e4lde \u00f6ver sitt djur, den ostyrigaste h\u00e4st utan mal\u00f6rer ledas f\u00f6rbi en automobil. \u00c4r man ej s\u00e4ker p\u00e5 sig sj\u00e4lv eller sin dragare \u00e4r det b\u00e4st att vid m\u00f6te med en bil, n\u00e4r chauff\u00f6ren signalerar, v\u00e4nda h\u00e4sten i bilens farriktning och k\u00f6ra f\u00f6rut f\u00f6r att taga av vid f\u00f6rsta l\u00e4mpliga tillf\u00e4lle eller l\u00e5ta bilen passera f\u00f6rbi. F\u00e5 h\u00e4star skygga n\u00e4mligen f\u00f6r en bakifr\u00e5n kommande bil.<\/p>\n

Farhastigheten stadgas i ovann\u00e4mnda f\u00f6rordning till 35 km i timmen vid dagsljus, men i m\u00f6rker och dimma till h\u00f6gst 20 km i timmen. Vid f\u00e4rd genom byar och bebodda trakter borde farhastigheten vara s\u00e5 ringa att bilen vid behov \u00f6gonblickligen kunde stannas. Det h\u00e4nder n\u00e4mligen ofta att bybarnen f\u00f6retaga sig att hoppa och springa framf\u00f6r bilen. Det var just en s\u00e5dan anledning som nyss i Bj\u00f6rneborg kostade ett barn livet. Att felet vid olycksfall av denna art ej \u00e4r bilf\u00f6rarens \u00e4r sj\u00e4lvklart. Vid f\u00e4rd genom obebodda trakter och d\u00e4r v\u00e4gen i l\u00e4ngre str\u00e4ckning kan \u00f6versk\u00e5das m\u00e5 automobil f\u00e4rdas med h\u00f6gsta till\u00e5tna hastighet, vilken p\u00e5 s\u00e5dana str\u00e4ckor m\u00e5ngen g\u00e5ng s\u00e4kerligen \u00f6verskrides.<\/p>\n

En annan ol\u00e4genhet, som automobiltrafiken har med sig och som kanske ej funnit n\u00f6digt beaktande, \u00e4r dess ruinerande inverkan p\u00e5 landsv\u00e4garna. I huru h\u00f6g grad personautomobilern f\u00f6rd\u00e4rva landsv\u00e4garna d\u00e4rom har utredning \u00e4nnu ej vunnits. Visserligen har det p\u00e5st\u00e5tts att autobilhjulen tillf\u00f6ljd av den snabba farten skulle uppsuga och slunga \u00e5t sidan en del landsv\u00e4gsgrus och i skarpa sv\u00e4ngningar s\u00f6ndersmula detsamma till stoft, men n\u00e5gra bevis h\u00e4rf\u00f6r ha ej frambrakts. En j\u00e4mn landsv\u00e4g torde personautomobilerna ej f\u00f6rd\u00e4rva i h\u00f6gre grad \u00e4n vanliga fordon. \u00c5 en oj\u00e4mn och gropig landsv\u00e4g d\u00e4remot \u00e5stadkomma de tyngre automobilerna dock vid nedslaget nya gropar. Detta kan med l\u00e4tthet undvikas genom att med bilen uppg\u00e5 ett nytt sp\u00e5r s\u00e5 mycket hellre d\u00e5 sp\u00e5rvidden f\u00f6r automobiler \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n f\u00f6r vanliga fordon.<\/p>\n

Annat \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet med lastautomobiler. Trafiken med s\u00e5dana utom st\u00e4dernas r\u00e5m\u00e4rken \u00e4r ju hos oss \u00e4nnu obetydlig, men det \u00e4r troligt att densamma i framtiden kommer att tillv\u00e4xa. D\u00e4r s\u00e5dan nu f\u00f6rekommit p\u00e5 landsbygden ha redan klagom\u00e5l f\u00f6rsports om dessa trafikmedels f\u00f6rst\u00f6rande inverkan p\u00e5 v\u00e4gar, broar och dikestrummor.<\/p>\n

En v\u00e4llastad tv\u00e5hjulig k\u00e4rra v\u00e4ger c:a 800-900 kg, en fyrhjulig \u00e4nda till 2,000 kg, en lastad personautomobil kanske 3,000 kg men en v\u00e4llastad st\u00f6rre lastautomobil \u00e4nda till 10,000 kg brutto. Att en s\u00e5dan j\u00e4ttes framfart \u00e5 v\u00e5ra f\u00f6r l\u00e4ttare fordon byggda landsv\u00e4gar hos de med landsv\u00e4gsunderh\u00e5llsskyldighet betungande skall uppv\u00e4cka vissa bekymmer \u00e4r ju ej att undra \u00f6ver.<\/p>\n

D\u00e5 denna trafik en g\u00e5ng blir mera allm\u00e4n kommer v\u00e4l nog \u00e5tg\u00e4rder i syfte att minska dennas f\u00f6rd\u00e4rvliga \u00e5 landsv\u00e4garna att vidtagas. N\u00e4rmast till hands l\u00e5ge ju best\u00e4mmandet av den maximilast s\u00e5dana automobiler finge transportera (h\u00f6gsta till\u00e5tna lasten \u00e4r i t.ex. Tyskland 4,000 kg) och automobilegarens skyldigk\u00e4nnande att deltaga i omkostnaderna f\u00f6r de av lastautomobilerna demolerade v\u00e4gars, broars och trummors f\u00f6rs\u00e4ttande i farbart skick.<\/p>\n

Som av det ovan sagda torde framg\u00e5 kunna s\u00e5v\u00e4l person- som lastautomobiler bli till ett landsbygdens veritabla pl\u00e5goris i den h\u00e4ndelse i \u00e4mnet numera givna f\u00f6rordningen ej efterlevas, utan \u00e5t godtycke och h\u00e4nsynsl\u00f6shet l\u00e4mnas fria tyglar. F\u00f6rmedelst den i hela landet genomf\u00f6rda inregistreringen av bilar har en h\u00e4msko lagts p\u00e5 deras v\u00e5ldsamma framfart i bygderna och likas\u00e5 ha de str\u00e4ngaste best\u00e4mmelserna ang\u00e5ende automobilpassagerarena gjort sitt till att om\u00f6jligg\u00f6ra det ofta huliganm\u00e4ssiga upptr\u00e4dande dessa, synnerligast i landsbygden kring st\u00f6rre st\u00e4der, till\u00e4to sig.<\/p>\n

Att hoppas \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att, d\u00e5 automobiltrafiken hos oss sm\u00e5ningom blivit reglerad och kommit i r\u00e4tta g\u00e4ngor och samtidigt ansvaret hos de \u00e5kande f\u00f6r den skadeg\u00f6relse automobilerna kunna \u00e5stadkomma under sina f\u00e4rder i bygderna blivit mera levande, klagom\u00e5len skola som obefogade upph\u00f6ra.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h3>\n
\"M\u00e5nne
M\u00e5nne inte s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund var den f\u00f6rsta i Dagsmark att k\u00f6ra med automobil? Fotot troligtvis fr\u00e5n mitten p\u00e5 1920-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r p\u00e5 bilden den unge Rurik Nylund (f. 1907) som \u00e4r ute och provk\u00f6r pappa Viktors bil n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 20-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r st\u00e5r Frans och Elvira tillsammans med dottern Lilli i ber\u00e5d att l\u00e4mna Amerika f\u00f6r gott. Bilen tog de med sig p\u00e5 den l\u00e5nga resan, i mitten p\u00e5 1920-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Frans
Frans Eklund fick k\u00f6rkort \u00e5r 1925 efter att ha varit i Amerika i flera \u00e5r. D\u00e5 han \u00e5terv\u00e4nde till Dagsmark s\u00e5 hade han en bil med sig och bilen v\u00e4ckte mycket uppseende den tiden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I Roseng\u00e5rds familj p\u00e5 Brobackan fanns det m\u00e5nga lastautomobiler och \u00e4nnu fler chauff\u00f6rer.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r l\u00e4rare Sj\u00f6blad provk\u00f6rande en bil p\u00e5 skolg\u00e5rden. Sj\u00f6blad var l\u00e4rare i folkskolan under \u00e5ren 1921-1930 och han var ocks\u00e5 rektor f\u00f6r den nygrundade Evangeliska Folkh\u00f6gskolan i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r 100 \u00e5r sedan fanns det nog inte s\u00e5 m\u00e5nga bilar p\u00e5 v\u00e5ra v\u00e4gar men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 mycket att det skulle klagas \u00f6ver huliganernas framfart. \u00c5r 1913 besl\u00f6ts p\u00e5 en kommunalst\u00e4mma i Lappfj\u00e4rd att till guvern\u00f6ren i Vasa l\u00e4n skulle Forts\u00e4tt l\u00e4sa Biltrafiken f\u00f6r 100 \u00e5r sedan.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":19,"menu_order":44,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6347","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6347","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6347"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6347\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6348,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6347\/revisions\/6348"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6347"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}