{"id":6292,"date":"2017-10-22T14:59:13","date_gmt":"2017-10-22T12:59:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=6292"},"modified":"2022-10-04T22:03:49","modified_gmt":"2022-10-04T19:03:49","slug":"finska-kriget-1808-09","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=6292","title":{"rendered":"Finska kriget 1808-09."},"content":{"rendered":"

Sedan l\u00e5nga tider tillbaka i historien har Finland varit en del av stormaktsriket Sverige. Eftersom Sverige under l\u00e5nga tider var i krig med ett eller flera grannl\u00e4nder, betydde det att Finland ocks\u00e5 drabbades. V\u00e5rt geografiska l\u00e4ge med Ryssland som granne medf\u00f6rde att ryssarna flera g\u00e5nger ockuperade v\u00e5rt land i krigen mot Sverige, fr\u00e4mst under Stora och Lilla ofreden p\u00e5 1700-talet. Men d\u00e5 fred sl\u00f6ts \u00e5tertog Sverige makten \u00f6ver Finland och ryssarna drog sig tillbaka.<\/p>\n

I det s\u00e5 kallade Finska kriget 1808-09 mellan Ryssland och Sverige, ockuperade Ryssland igen hela Finland. Det h\u00e4r kriget var en del av Napoleonkriget nere i Europa och v\u00e5rt land blev en spelbricka i stormaktskampen. Ocks\u00e5 v\u00e5ra trakter ockuperades och vittnesm\u00e5len \u00f6ver ryssarnas framfart bland ortsbefolkningen \u00e4r grymma. N\u00e5got krig i egentlig mening var det inte, eftersom den ryska arm\u00e9n ganska enkelt och utan st\u00f6rre slag kunde marschera in i landet. Den svenska arm\u00e9n var totalt stridsovillig och i Stockholm r\u00e5dde oenighet om hur kriget skulle f\u00f6ras. Egentliga strider eller ”affairer” som de kallades i tiderna f\u00f6rdes endast i Savolax och i Syd\u00f6sterbotten. Det blodiga slaget i Oravais blev ocks\u00e5 det sista, eftersom den svenska arm\u00e9n d\u00e4r led ett s\u00e5 sv\u00e5rt nederlag att allt motst\u00e5nd d\u00e4refter var l\u00f6nl\u00f6st.<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00f6jligt att om inte nationalskalden Johan Ludvig Runeberg skulle ha skrivit om hj\u00e4ltarna och striderna i sin bok ”F\u00e4nrik St\u00e5ls s\u00e4gner”, s\u00e5 skulle det Finska kriget helt ha fallit i gl\u00f6mska. F\u00f6r Sverige var f\u00f6rlusten av Finland ett stort nederlag, vilket ledde till att den svenska kungen Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp.<\/p>\n

I september 1809 sl\u00f6ts freden i Fredrikshamn och Sverige f\u00f6rlorade Finland, som det visade sig f\u00f6r gott. En allm\u00e4n uppfattning \u00e4r att detta krig var en stor f\u00f6rlust f\u00f6r Finland men i verkligheten var kriget och den d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande freden en stor lycka f\u00f6r det finska folket. F\u00f6r Storfurstend\u00f6met Finland blev det flera stora f\u00f6rb\u00e4ttringar efter freden, eftersom landet fick beh\u00e5lla alla r\u00e4ttigheter som det hade haft men slapp s\u00e5 gott som alla skyldigheter. Men s\u00e5ren efter det Finska kriget \u00e4r sv\u00e5rl\u00e4kta och rysshatet har en tendens att till en del forts\u00e4tta \u00e4nnu i v\u00e5ra dagar.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om h\u00e4ndelser i v\u00e5r region under Finska kriget, s\u00e5 v\u00e4lj kategori genom att klicka p\u00e5 knappar h\u00e4r under:<\/p>\n

Striderna i Lappfj\u00e4rd enligt Lasse Backlund<\/a><\/h6>\n
Rurik Nylunds ber\u00e4ttelse om striderna i Lappfj\u00e4rd<\/a><\/h6>\n
N\u00e4r Ryssen kom till Lappfj\u00e4rd, av Karl Johan Roos<\/a><\/h6>\n
Ber\u00e4ttelse fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd 1808, av Elias Lagus<\/a><\/h6>\n
Krigsminnen fr\u00e5n 1808, av G\u00e5nge Rolf<\/a><\/h6>\n
H\u00e4ndelserna i \u00d6mossa enligt Hilma Norrg\u00e5rd.<\/a><\/h6>\n
Wilhelm von Schwerin<\/a><\/h6>\n
Soldat Matts Hwasse fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd<\/a><\/h6>\n
Den svenska trumslagaren som kom till Lappfj\u00e4rd<\/a><\/h6>\n
Kyrkoherde Carl H\u00e4gg ber\u00e4ttar<\/a><\/h6>\n
Vegesacks rapport om aff\u00e4ren vid Lappfj\u00e4rd <\/a><\/h6>\n
Gyllenb\u00f6gels rapport om aff\u00e4ren vid Kristinestad och Tj\u00f6ck<\/a><\/h6>\n

N\u00e4rpes stoltaste historiska minne<\/a><\/p>\n

Striden vid Finby bro i N\u00e4rpes<\/a><\/h6>\n
Striderna i Kauhajoki 10 aug 1808 enligt Walter Sj\u00f6blom<\/a><\/h6>\n
Vegesack landsteg inte i Kristinestad, utan i Kask\u00f6<\/a><\/h6>\n
Anteckningar fr\u00e5n kriget 1808<\/a><\/h6>\n
Slaget vid Lappfj\u00e4rd 1808 enligt Sydin 1908<\/a><\/h6>\n
Krigsh\u00e4ndelserna i Kristinestad, av G. Skrifvars<\/a><\/h6>\n
Kriget enligt \u00c5bo Tidning<\/a><\/h6>\n
Sekelminnen ur Kristinestads historia<\/a><\/h6>\n
 <\/h6>\n

Foton fr\u00e5n Finska kriget.<\/strong><\/h3>\n
\"Albert
Albert Edelfelts akvarell ”Bj\u00f6rneborgarnas marsch” fr\u00e5n 1900 visar en del av de svensk-finska trupperna under det Finska kriget 1808-09.<\/figcaption><\/figure>\n
\"General
Den ryska generalen Orloff-Denisoff (1775-1844) som vistades i Lappfj\u00e4rd under finska kriget 1808-1809. Han \u00e4r k\u00e4nd som en grym och h\u00e4nsynsl\u00f6s officer, som pinade och v\u00e5ldf\u00f6rde sig p\u00e5 lokalbefolkningen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Albert
Albert Edelfelts teckning ”D\u00f6beln vid Jutas”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Runeberg
Runeberg skrev och Albert Edelfelt ritade den popul\u00e4ra soldaten Sven Duva, som inte sl\u00e4ppte n\u00e5gon \u00f6ver bron.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 kartan syns de viktigaste orterna i Finland under det Finska kriget 1808-09.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Fredsavtalet
Fredsavtalet mellan Ryssland och Sverige skrevs i Fredrikshamn den 17 september 1809. Det skrevs p\u00e5 franska och undertecknades av Anders Fredrik Skj\u00f6ldebrand och Curt von Stedingh fr\u00e5n Sverige och Nikolaj Rumtjantev och David Alopaeus fr\u00e5n Ryssland. I och med detta fredsavtal skildes Finland fr\u00e5n Sverige f\u00f6r gott.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sedan l\u00e5nga tider tillbaka i historien har Finland varit en del av stormaktsriket Sverige. Eftersom Sverige under l\u00e5nga tider var i krig med ett eller flera grannl\u00e4nder, betydde det att Finland ocks\u00e5 drabbades. V\u00e5rt geografiska l\u00e4ge med Ryssland som granne medf\u00f6rde Forts\u00e4tt l\u00e4sa Finska kriget 1808-09.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":6289,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6292","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6292","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6292"}],"version-history":[{"count":57,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6292\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24291,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6292\/revisions\/24291"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6289"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6292"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}