{"id":5560,"date":"2017-08-17T17:00:19","date_gmt":"2017-08-17T15:00:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=5560"},"modified":"2020-01-14T22:39:01","modified_gmt":"2020-01-14T20:39:01","slug":"byanamnen-i-lappfjards-socken","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=5560","title":{"rendered":"Byanamnen i Lappfj\u00e4rds socken."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2017. Ilmari Kosonen fr\u00e5n Enonkoski har bidragit med information om lappgr\u00e4set. Uppgifter har ocks\u00e5 tagits ur flera nummer av tidningen Syd-\u00d6sterbotten som\u00a0\u00e5r 1913 publicerade flera artiklar om byanamnen p\u00e5 1500-talet i d\u00e5tida Lappfj\u00e4rds socken.\u00a0Om du f\u00f6rst vill l\u00e4sa om Dagsmark bys och Lappfj\u00e4rds f\u00f6rhistoria, s\u00e5 klicka H\u00c4R<\/strong>,<\/a> s\u00e5 kan du l\u00e4sa mera och se p\u00e5 flera fynd som gjorts.<\/span><\/p>\n

Namnen p\u00e5 v\u00e5ra byar och orter har i l\u00e5nga tider intresserat forskare och dessa har kommit med flera olika teorier, varifr\u00e5n dessa namn har kommit. Det \u00e4r sannolikt att alla byanamn har uppkommit p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt, genom en historisk h\u00e4ndelse eller ett geografiskt omr\u00e5de. Knappast har n\u00e5got ortsnamn tillkommit helt av en slump och i de flesta fall beskriver ortsnamnet hur sj\u00e4lva omr\u00e5det ser ut eller var det ligger.<\/p>\n

Den gamla teorin om namnet Lappfj\u00e4rd.<\/h3>\n

S\u00e5 gott som alla spr\u00e5k- och ortsnamnsforskare utg\u00e5r ifr\u00e5n att alla ortsnamn i Finland som inneh\u00e5ller ordet ”Lapp” har f\u00e5tt det d\u00e4rf\u00f6r att samer eller lappar skulle ha vistats p\u00e5 orten. Detta har de f\u00f6r bekv\u00e4mlighetens skull kommit fram till, eftersom n\u00e5gon b\u00e4ttre f\u00f6rklaring inte finns. M\u00f6jligtvis har samer eller lappar efter istidens slut vandrat norrut och s\u00e4kerligen stannat n\u00e5gon l\u00e4ngre tid b\u00e5de i s\u00f6dra och i mellersta Finland.\u00a0I Lappfj\u00e4rd har de d\u00e4remot inte vistats eller bott, f\u00f6r den tid d\u00e5 samerna r\u00f6rde sig norrut s\u00e5 var orten Lappfj\u00e4rd helt t\u00e4ckt av vatten.<\/p>\n

Ortsnamnsforskare har helt enkelt gl\u00f6mt bort landh\u00f6jningens inverkan p\u00e5 v\u00e5r ort. Lappfj\u00e4rd som i dag ligger endast 4-6 meter ovanf\u00f6r havsytan, var t\u00e4ckt av vatten \u00e4nnu f\u00f6r 500 \u00e5r sedan, allts\u00e5 p\u00e5 1500-talet. Med j\u00e4mna mellanrum, \u00e4ven fram till v\u00e5ra dagar, har Lappfj\u00e4rd varit helt \u00f6versv\u00e4mmat, vilket beror p\u00e5 att orten \u00e4r l\u00e5gl\u00e4nt. N\u00e5gon tidig bos\u00e4ttning har inte konstaterats i Lappfj\u00e4rd och orten \u00e4r fattig p\u00e5 forntidsfynd. Inte ens p\u00e5 det h\u00f6gt bel\u00e4gna B\u00f6tombergen har n\u00e5gra sp\u00e5r efter urtidsbefolkning kunnat hittas.<\/p>\n

Flera forskare p\u00e5 1800-talet har konstaterat att orter p\u00e5 ”Lapp” har f\u00e5tt namnet av kringstr\u00f6vande samer men det finns ocks\u00e5\u00a0 flera som tvivlar p\u00e5 den teorin. I de skrifter som jag har studerat har jag inte \u00e4nnu hittat n\u00e5gra fakta eller annan s\u00e4ker dokumentation att samer skulle ha vistats i Lappfj\u00e4rd eller i \u00f6vriga \u00d6sterbotten.<\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1920-talet gav Svenska litteraturs\u00e4llskapet ut\u00a0tv\u00e5 b\u00f6cker, som T. E. Karsten<\/strong> har skrivit. B\u00e4gge heter ”Svensk bygd i \u00d6sterbotten, nu och fordom”. Han hade forskat i namnet Lappfj\u00e4rd och hittat flera olika skrivs\u00e4tt vid olika tider. \u00c5r 1303 finns det dokumenterat Michael de Lappafaerd, 1442 Lappfierd, 1492 och 1494 Lappfierd by, 1508 Lappfiell socken, 1514 Lappafierden. I jordeboken hade han hittat \u00e5r 1545 Lapferby, 1552 Lappfierd, 1602 Lappfierden, 1604 Lapefi\u00e4ls by. Hans slutsats \u00e4r att namnet kommer av lapparna, allts\u00e5 att det skulle vara lapparnas fj\u00e4rd. Karsten hade nog noterat landh\u00f6jningen och m\u00e4tningar hade visat att Mangsbacken, som idag ligger p\u00e5 15 meters h\u00f6jd, d\u00e4r kyrkan ligger skulle ha varit t\u00e4ckt av vatten p\u00e5 600-talet e.Kr.<\/p>\n

Bror \u00c5kerblom<\/strong> utkom \u00e5r 1945 med en grundlig utredning som heter ”Lapp-namnen i Finland”.\u00a0Han kom fram till att de flesta ”Lapp”-orterna ligger n\u00e4ra havet och direkt har en koppling till vatten. I Vasa l\u00e4n hade han hittat 59 orter och han f\u00f6r fram flera teorier, men tror nog att det \u00e4r samerna som ligger bakom namnen.<\/p>\n

Gunnar Nybond<\/strong> fr\u00e5n Sideby har ocks\u00e5 skrivit om detta i sin bok ”Bottnisk bygd” och han har kommit fram till att alla orter med namnet ”Lapp” \u00e4r p\u00e5 n\u00e5got vis knutna till vatten. I Sideby hade han hittat st\u00e4llen som Lappholmen och Lappviken.<\/p>\n

Lars Huld\u00e9n<\/strong> gav \u00e5r 2001 ut en bok som heter ”Finlandssvenska bebyggelsenamn” d\u00e4r han kort skriver att orter med namnet Lapp har en direkt anknytning till samekulturen. H\u00e4r kunde han dock ha n\u00e4mnt vilken typ av anknytning det \u00e4r fr\u00e5gan om.<\/p>\n

\u00c5r 2007 skriver Raija Miikkulainen<\/strong>\u00a0 i ”Suomalaisessa paikannimikirjassa”\u00a0:<\/p>\n

’Nimeen sis\u00e4ltyy sana lapp<\/strong>, jonka on oletettu tarkoittaneen \u2019suomen kielt\u00e4 puhuvaa tai lappalaisten tavoin el\u00e4v\u00e4\u00e4 henkil\u00f6\u00e4\u2019.<\/i><\/span><\/p>\n

Svenska Litteraturs\u00e4llskapet<\/strong> har p\u00e5 sin hemsida http:\/\/bebyggelsenamn.sls.fi\/namnelement\/36\/lapp\/<\/span> <\/a>en f\u00f6rteckning p\u00e5 orter med namnet ”Lapp” och p\u00e5 kartan ser vi bra att s\u00e5 gott som samtliga orter ligger utmed kusten.\u00a0Litteraturs\u00e4llskapet utg\u00e5r ocks\u00e5 fr\u00e5n att namnen st\u00e5r i direkt samband med samekulturen.<\/p>\n

En som tvivlade, och till och med f\u00f6rkastade teorin om att lapparna hade gett namn \u00e5t Lappfj\u00e4rd var professor Ralf Norrman<\/strong>. Han var ordf\u00f6rande f\u00f6r \u00d6sterbottens Fornforskningss\u00e4llskap och under ett bes\u00f6k i Henriksdal \u00e5r 1991 ber\u00e4ttade han att samerna aldrig har funnits i Lappfj\u00e4rd eftersom orten l\u00e5g under vatten den tiden. Han hade ingen egen teori men var medveten om att alla orter med namnet ”Lapp” var v\u00e5tmarker.<\/p>\n

L\u00e4raren Einar Snickars i Lappfj\u00e4rd trodde ocks\u00e5 att orter med namnet ”lapp” hade n\u00e5got med samer att g\u00f6ra. I en l\u00e5ng artikel 20.11.1968 i Syd-\u00d6sterbotten skrev han om Lappn\u00e4smossen i N\u00e4rpes och intervjuade en person som varit med och p\u00e5 vattendr\u00e4nkta marker b\u00e4rgat starr och fr\u00e4ken som foder \u00e5t djuren.<\/p>\n

Ny teori om namnet Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h3>\n

Historien f\u00f6rt\u00e4ljer inte n\u00e4r lappar eller samer som de kallas i dag skulle ha vistats eller bott i Lappfj\u00e4rd. Efter istidens slut f\u00f6r 9\u00a0000 \u00e5r sedan fanns det ingen bos\u00e4ttning i Finland men m\u00f6jligtvis b\u00f6rjade det komma folk fr\u00e5n \u00f6ster eller sydost vartefter isen smalt. Samer och finnar kom hit landv\u00e4gen runt Finska viken\u00a0och dessa vandrade sedan norrut\u00a0och kanske v\u00e4sterut in\u00e5t landet. Hur n\u00e4ra kusten de kom och var kusten l\u00e5g d\u00e5 \u00e4r oklart.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta k\u00e4nda bos\u00e4ttningen i v\u00e5ra trakter fanns p\u00e5 \u00e5sarna i \u00f6stra Dagsmark, p\u00e5 gr\u00e4nsen till Stor\u00e5 och B\u00f6tom. De h\u00e4r boplatserna ligger p\u00e5 60-meters niv\u00e5n \u00f6ver havet idag. Utgr\u00e4vningar p\u00e5 1980-talet visade p\u00e5 5\u00a0000 \u00e5r gamla sten\u00e5ldersboplatser i dessa trakter, d\u00e4remot finns det inga fynd p\u00e5 B\u00f6tombergen, som \u00e4r betydligt h\u00f6gre. Det \u00e4r fortfarande oklart vilka dessa sten\u00e5ldersm\u00e4nniskor i Dagsmark var och vart de sedan flyttade, men ingenting tyder p\u00e5 att det var lappar eller samer. Den h\u00e4r tiden l\u00e5g Lappfj\u00e4rds by t\u00e4ckt av s\u00e5 mycket vatten, s\u00e5 att inte ens korset p\u00e5 Lappfj\u00e4rds kyrka skulle ha varit synligt ovanf\u00f6r vattenytan.<\/p>\n

I kustomr\u00e5dena i Finland och i norra Sverige finns det m\u00e5nga orter inneh\u00e5llande ordet Lapp och m\u00e5nga forskare h\u00e5ller forts\u00e4ttningsvis fast vid att alla dessa orter har f\u00e5tt sitt namn av samer eller lappar. Detta trots att orterna varit helt t\u00e4ckta av vatten den tiden n\u00e4r lapparna r\u00f6rde sig \u00f6ver v\u00e5ra l\u00e4nder. Till exempel Lappfj\u00e4rd som nu ligger mellan 4 \u2013 6 meter ovanf\u00f6r havsytan steg ur havet f\u00f6r\u00a0endast 500 \u00e5r sedan och efter det har det nog inte varit n\u00e5gra samer bosatta h\u00e4r.<\/p>\n

Enbart i Sverige finns det flera hundra mindre sj\u00f6ar eller tj\u00e4rn, som heter n\u00e5gonting p\u00e5 Lapp och ocks\u00e5 i Finland ligger alla st\u00f6rre orter med\u00a0 namnet Lapp vid kusten eller i n\u00e4rheten av vatten. Ocks\u00e5 i \u00d6sterbotten finns det ett otal st\u00e4llen med ordet Lapp, som ligger n\u00e4ra vatten. D\u00e4remot finns det mycket sparsamt med h\u00f6gre bel\u00e4gna st\u00e4llen s\u00e5som Lappberget, Lapp\u00e5sen, Lappbacken eller Lapph\u00f6jden. Med andra ord h\u00f6r namnet Lapp ihop med vatten.<\/p>\n

Efter att ha granskat dessa fakta har jag kommit fram till att s\u00e5 gott som alla orter med namnet Lapp, har f\u00e5tt sitt namn av det n\u00e4ringsrika Lappgr\u00e4set, som f\u00f6rr v\u00e4xte i fj\u00e4rdar, p\u00e5 l\u00e5gl\u00e4nta marker och i m\u00e5nga sj\u00f6ar. Dessa starr- och fr\u00e4kenv\u00e4xter v\u00e4xte rikligt bland annat i Lappfj\u00e4rdstrakten och gav grunden till det v\u00e4lutvecklade jordbruk som fortfarande bedrivs d\u00e4r. I forna tider odlade b\u00f6nderna inget h\u00f6 \u00e5t sina djur utan man sk\u00f6rdade det som naturen bj\u00f6d p\u00e5. H\u00f6et p\u00e5 \u00e4ngarna var n\u00e4ringsfattigt och d\u00f6g knappt som vinterf\u00f6da, s\u00e5 det var naturligt att s\u00f6ka efter b\u00e4ttre foder \u00e5t djuren och detta fanns det gott om i Lappfj\u00e4rden.<\/p>\n

Lappgr\u00e4set eller lapph\u00f6et.<\/strong><\/h3>\n

De h\u00e4r n\u00e4ringsrika v\u00e4xterna i \u00e5mynningen kallades allm\u00e4nt f\u00f6r lappgr\u00e4s eller lapph\u00f6. F\u00f6rutom i \u00e5mynningen v\u00e4xte dessa starrv\u00e4xter ocks\u00e5 till exempel uppe i Storsj\u00f6 tr\u00e4sk i Korsb\u00e4ck och i Starr\u00e4ngen. P\u00e5 h\u00f6sten sk\u00f6rdades lapph\u00f6et och med detta kunde b\u00f6nderna f\u00f6da upp stora m\u00e4ngder med kreatur, eftersom det var rikt p\u00e5 n\u00e4ring. Ocks\u00e5 i Sverige kallas dessa gr\u00e4sv\u00e4xter f\u00f6r lappgr\u00e4s och uppgifter d\u00e4rifr\u00e5n visar att folk brukade torka detta gr\u00e4s och sedan satte de detta inuti skorna om vintern, f\u00f6r att h\u00e5lla f\u00f6tterna varma och torra. Ocks\u00e5 i Finlands fanns det lappskor, som p\u00e5 finska kallas lapikas eller lapatossu.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r exempel p\u00e5 n\u00e5gra av de starrv\u00e4xter som i vardagligt tal kallades f\u00f6r lappgr\u00e4s eller lapph\u00f6.<\/figcaption><\/figure>\n

I sin bok ”Lapska resan” skrev Linn\u00e9 s\u00e5 h\u00e4r hur man skulle behandla lappgr\u00e4set: ”kamba med jernkamb \u00e4lr hornkamm och wrida mellan h\u00e4nderna, att dett blifver miukt, hkt sedan torkas och l\u00e4gs i skorna, hkt bewarar i starkaste ki\u00f6ld dem, som g\u00e5 utan strumpor”.<\/span><\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 denna karta fr\u00e5n 1697 s\u00e5 ser vi att \u00e5mynningen kallas f\u00f6r Lappfierden, p\u00e5 grund av den rika f\u00f6rekomsten av lappgr\u00e4s.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 grund av landh\u00f6jningen steg omr\u00e5det ur havet men det kallades fortfarande f\u00f6r Lappfj\u00e4rd och det g\u00f6r det fortfarande. Landh\u00f6jningen ledde ocks\u00e5 till att det s\u00e5 kallade lappgr\u00e4set dog ut och b\u00f6nderna b\u00f6rjade d\u00e5 odla upp markerna med olika s\u00e4desslag. B\u00f6nderna fortsatte d\u00e4remot att sk\u00f6rda lappgr\u00e4set, d\u00e5 fr\u00e4mst i Korsb\u00e4ck och det finns \u00e4nnu folk som deltagit i detta tunga arbete att b\u00e4rga detta gr\u00e4s. Vill du l\u00e4sa mera om hur det gick till att b\u00e4rga detta gr\u00e4s ur tr\u00e4sket, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span>\u00a0<\/a><\/p>\n

\"\"
Ilmari Kosonen fr\u00e5n Enonkoski i s\u00f6dra Savolax har sedan unga \u00e5r intresserat sig f\u00f6r ortsnamn i Finland och har skrivit 100-tals tidningsartiklar om \u00e4mnet. Han \u00e4r grundlig i sitt arbete och samtidigt kritisk till den forskning som hittills har skett, som han s\u00e4ger p\u00e5 alltf\u00f6r l\u00f6sa grunder. Han har f\u00f6rel\u00e4st i \u00e4mnet p\u00e5 flera olika st\u00e4llen i landet. Han \u00e4r \u00f6vertygad om att det \u00e4r lappgr\u00e4set, allts\u00e5 starrv\u00e4xterna som v\u00e4xte p\u00e5 vattenfyllda omr\u00e5den som f\u00f6r l\u00e4nge sedan gav namn \u00e5t socknen Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n

P. E. Ohls teorier om ortsnamnen i Lappfj\u00e4rd, ur Sydin 1913:<\/h3>\n

Dagsmark.<\/em><\/h3>\n

Den mest vedertagna teorin \u00e4r att namnet Dagsmark, skulle komma fr\u00e5n ordet \u201ddagsmarsch\u201d. Det skulle med andra ord vara det avst\u00e5nd som fanns mellan Skaftung och Dagsmark p\u00e5 1500-talet.<\/p>\n

Detta namn skrevs tidigast Daxmarck och sedan Dagxmarck, Dagzmarck och sedan Dagsmarck. J\u00e4mf\u00f6rd med ett med ett s\u00e5dant namn som Dagl\u00f6sa \u201dett st\u00e4lle som saknar dag d.v.s. sol\u201d f\u00f6rst\u00e5 vi att Dagsmark betyder \u201dskogsmarken som har dag eller sol\u201d. Traditionen om en person, som bosatte sig en dagsresa ifr\u00e5n sin hemby Skaftung, har mindre sannolikhet f\u00f6r sig \u00e4n det f\u00f6rra antagandet. Dagsmark hade 3 b\u00f6nder p\u00e5 1500-talet.<\/em><\/span><\/p>\n

Herkmeri, uttal H\u00e4rkm\u00e4r.<\/em><\/h3>\n

1546 Hercm\u00e4r, 1552 Herkmer, 1561 Herchemerby, H\u00e4rckmery, 1571 H\u00e4rckem\u00e4r o.s.v. Senare leden \u00e4r bildat av fornsv. mer \u201dhav\u201d. F\u00f6rra leden har samma lydelse som norska g\u00e5rdsnamnet Herke (dalen), vilket anses komma ab fornnorska herkla \u201dstoj\u201d, Herkmeri m\u00e5ste ocks\u00e5 anses vara besl\u00e4ktat d\u00e4rmed och betyda \u201dden stojande sj\u00f6n\u201d. Herkmeri by ligger vid en uppgrundad havsvik och har f\u00e5tt sitt namn under den tid v\u00e5gorna brusade mot dess str\u00e4nder.<\/em><\/span><\/p>\n

En annan f\u00f6rklaring har tidigare av en spr\u00e5klig vetenskapsman framst\u00e4llts. Enligt hans antagande skulle Herkmeri betyda \u201dStenmar\u201d. Denna by hade 4 och under senare delen av 1500-talet 5 b\u00f6nder. 1552 hetter en av dem Oleff \u00d6stensson och 1580 en annan Hans Skomakar.<\/em><\/span><\/p>\n

Lappfj\u00e4rd.<\/em><\/h3>\n

1303 Lappafaerdh, 1508 Lapfiell soken, 1546 Lapferby, 1561 Lappefierdby, 1570 Lapfierdh o.s.v. Bya- och numera sockennamnet Lappfj\u00e4rd har uppkommit redan under den tid d\u00e5 den trakt, d\u00e4r kyrkobyn nu \u00e4r bel\u00e4gen, var en fj\u00e4rd eller havsvik. Denna fj\u00e4rd har f\u00e5tt sitt namn antingen d\u00e4rav att lappar vistats h\u00e4r eller ocks\u00e5 d\u00e4rav att fj\u00e4rden varit smal som en lapp eller remsa. Byn hade 38 b\u00f6nder, eller det st\u00f6rsta antalet av alla byar i 1500-talets N\u00e4rpes.<\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2017. Ilmari Kosonen fr\u00e5n Enonkoski har bidragit med information om lappgr\u00e4set. Uppgifter har ocks\u00e5 tagits ur flera nummer av tidningen Syd-\u00d6sterbotten som\u00a0\u00e5r 1913 publicerade flera artiklar om byanamnen p\u00e5 1500-talet i d\u00e5tida Lappfj\u00e4rds socken.\u00a0Om Forts\u00e4tt l\u00e4sa Byanamnen i Lappfj\u00e4rds socken.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":733,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5560","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/5560","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5560"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/5560\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15466,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/5560\/revisions\/15466"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/733"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5560"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}