{"id":4677,"date":"2017-07-08T22:53:45","date_gmt":"2017-07-08T20:53:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=4677"},"modified":"2021-07-04T22:40:29","modified_gmt":"2021-07-04T19:40:29","slug":"militaren-i-finland-under-den-ryska-tiden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=4677","title":{"rendered":"Milit\u00e4ren i Finland under den ryska tiden."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2017. <\/span><\/p>\n

En del tidningsartiklar fr\u00e5n den h\u00e4r tiden finns samlade p\u00e5 en skild sida. De \u00e4r klippta ur v\u00e5ra lokala tidningar Syd-\u00d6sterbotten och dess f\u00f6reg\u00e5ngare Kristinestads Tidning och du kan l\u00e4sa dem genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n och med 1809 var Finland en del av Ryssland men hade trots det en mycket stor frihet. I sj\u00e4lva verket var f\u00f6rh\u00e5llandena i Finland nu mycket b\u00e4ttre \u00e4n under den svenska tiden. Enkelt sagt s\u00e5 fick Finland under ryska tiden ha kvar alla r\u00e4ttigheter men slapp skyldigheterna. Finland utropades till ett storfurstend\u00f6me med egen beslutander\u00e4tt om landets angel\u00e4genheter, vi fick beh\u00e5lla v\u00e5rt spr\u00e5k som den tiden var svenska och vi fick ha kvar v\u00e5r egen religion. Lagarna fick vi ocks\u00e5 beh\u00e5lla och det b\u00e4sta av allt, vi slapp de ideliga krigen.<\/p>\n

\"Den
Den ryska tsaren Alexander I lovade p\u00e5 Borg\u00e5 lantdag 1809 att Finland kommer att f\u00e5 beh\u00e5lla alla privilegier fr\u00e5n den svenska tiden.<\/figcaption><\/figure>\n

Det kan verka litet f\u00f6rv\u00e5nande att den ryska kejsaren gav Finland dylika friheter, f\u00f6r i normala fall brukar segrarlandet i ett krig plundra de er\u00f6vrade omr\u00e5dena p\u00e5 alla egendomar. Folk i ledande st\u00e4llning skulle d\u00f6das eller landsf\u00f6rvisas och gr\u00e4nserna skulle suddas ut. Men tsaren Alexander I var dock en klok man, som f\u00f6rstod att om han behandlade finl\u00e4ndarna bra, s\u00e5 slapp han ett revanschkrig mot \u00e4rkefienden Sverige. Och det gick precis som tsaren \u00f6nskade, han fick beh\u00e5lla Finland och n\u00e5gra fler krig mot Sverige blev det inte.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om lantdagen i Borg\u00e5 \u00e5r 1809, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Den ryska kejsaren Alexander I \u00f6ppnar lantdagen i Borg\u00e5 i mars 1809. Det var h\u00e4r som han lovade att det finska folket skall f\u00e5 beh\u00e5lla religion, spr\u00e5k och alla de fr\u00e5n svenska tiden r\u00e5dande lagar. Man b\u00f6r notera att sj\u00e4lva fredsf\u00f6rdraget mellan Ryssland och Sverige, den s\u00e5 kallade ”Freden i Fredrikshamn” sl\u00f6ts f\u00f6rst i september samma \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

Fr\u00e5n och med 1809 var finl\u00e4ndarna helt befriade fr\u00e5n milit\u00e4r- och krigstj\u00e4nst, trots att moderlandet Ryssland deltog i flera krig. Situationen var unik i Europa, f\u00f6r i normala fall s\u00e5 uttogs en stor del av soldaterna just fr\u00e5n de er\u00f6vrade omr\u00e5dena.<\/p>\n

\u00c5r 1874 inf\u00f6rdes allm\u00e4n v\u00e4rnplikt i moderlandet Ryssland. I Finland hade vi d\u00e5 bara ett arm\u00e9f\u00f6rband och det var det Finska Gardet som hade bildats l\u00e5ngt tidigare. De deltog i riktigt krig endast en g\u00e5ng och det var mellan \u00e5ren 1877-78 i det rysk-turkiska kriget. Finska Gardet bestod av ungef\u00e4r 500 man och de\u00a0var n\u00e4rvarande\u00a0ocks\u00e5 i krig i Polen, Ungern och p\u00e5 Krim men inte i n\u00e5gra egentliga strider.<\/p>\n

\"Under
Under tsar Alexander II:s tid inf\u00f6rdes den allm\u00e4nna v\u00e4rnplikten, f\u00f6rst i Ryssland och efter n\u00e5gra \u00e5r i Finland.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1878 stiftades i Finland en lag om allm\u00e4n v\u00e4rnplikt och den skulle tr\u00e4da i kraft fr\u00e5n b\u00f6rjan p\u00e5 1881. Enligt v\u00e4rnpliktslagen skulle arm\u00e9n skydda och f\u00f6rsvara fosterlandet och enligt finl\u00e4ndsk tolkning betydde det Finland. Detta godk\u00e4ndes underligt nog av den ryska tsaren och det kan verka m\u00e4rkligt att Finland fick ha en egen arm\u00e9, d\u00e5 vi bara hade en fiende \u2013 det egna moderlandet Ryssland.<\/p>\n

I Finland inr\u00e4ttades nu 8 skarpskyttebataljoner, en i varje l\u00e4n. N\u00e5got artilleri f\u00f6rekom inte i Finland den tiden och konstigt nog var det endast finska medborgare i den finl\u00e4ndska arm\u00e9n och det var inte ens m\u00f6jligt f\u00f6r ryssar eller andra utl\u00e4nningar att ta v\u00e4rvning. D\u00e4remot gick det nog bra f\u00f6r finl\u00e4ndare att ta v\u00e4rvning i den ryska arm\u00e9n, s\u00e5som v\u00e5r egen \u00f6verbef\u00e4lhavare Gustav Mannerheim gjorde.<\/p>\n

\"Vid
Vid sitt tilltr\u00e4de som tsar \u00e5r 1881 lovade Alexander III att Finland f\u00e5r beh\u00e5lla de privilegier som de hade erh\u00e5llit vid Borg\u00e5 Lantdag 1809.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var allts\u00e5 \u00e5r 1881 som Vasa Skarpskyttebataljon bildades och det var d\u00e5 som garnisionsbyggnaderna uppf\u00f6rdes i Sandviken, de som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1889 bildades Finska dragonregementet i Villmanstrand. En dragon \u00e4r en soldat som r\u00f6r sig med h\u00e4st men som sl\u00e5ss p\u00e5 marken. Johan Viktor Nyroos fr\u00e5n \u00c5backan var en av dem som tj\u00e4nstgjorde 3 \u00e5r i dragonregementet medan de flesta \u00f6vriga tj\u00e4nstgjorde i Vasa skarpskyttebataljon. Till exempel bonden Erik Anders Rosengren och handlanden Josef Storkull tj\u00e4nstgjorde i Vasa.<\/p>\n

En som hade tur var Johan Viktor Solfvin fr\u00e5n Kristinestad, han som sedan blev mj\u00f6lnare p\u00e5 Klemets kvarn i Dagsmark. P\u00e5 uppb\u00e5det i Kristinestad blev han lottad till 3 \u00e5rs tj\u00e4nst i Vasa och den b\u00f6rjade 1 november 1900. Men redan efter 1,5 \u00e5r slapp han civil, d\u00e5 tsaren Nikolaj uppl\u00f6ste den finl\u00e4ndska arm\u00e9n. Vill du l\u00e4sa mera om honom, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Enligt v\u00e4rnpliktslagen skulle m\u00e4nnen h\u00e4danefter kallas till uppb\u00e5d, d\u00e4r granskning skulle ske. Uppb\u00e5dsn\u00e4mnder bildades i alla l\u00e4n och i Vasa l\u00e4n bildades till och med tv\u00e5 uppb\u00e5dsomr\u00e5den, ett i Vasa och ett annat i Jyv\u00e4skyl\u00e4. Tj\u00e4nstetiden best\u00e4mdes till 3 \u00e5r och soldaterna skulle v\u00e4ljas genom lottning, som skedde vid uppb\u00e5den. Trots att v\u00e4rnplikten var allm\u00e4n s\u00e5 g\u00e4llde den l\u00e5ngt ifr\u00e5n alla, f\u00f6r det var endast var tionde man som valdes till milit\u00e4rtj\u00e4nst. Varje man deltog i uppb\u00e5det endast en g\u00e5ng och lyckades man undvika att dra nitlotten, s\u00e5 var man befriad fr\u00e5n milit\u00e4rtj\u00e4nst f\u00f6r alltid. Men man kan f\u00f6rst\u00e5 frustrationen f\u00f6r de som r\u00e5kade dra nitlotten och som s\u00e5 gott som direkt tvingades till milit\u00e4rtj\u00e4nst.<\/p>\n

Tj\u00e4nstg\u00f6ringen skedde endast i Finland. Under tj\u00e4nstg\u00f6ringstiden skulle varje soldat dock delta i en stor man\u00f6ver som f\u00f6rsiggick i Krasnoje-Selo utanf\u00f6r St. Petersburg. Man\u00f6vern som kunde r\u00e4cka i 5-8 veckor var den h\u00e5rdaste pr\u00f6vningen under hela tj\u00e4nstg\u00f6ringstiden och den gjordes tillsammans med ryska soldater. Tsaren sj\u00e4lv \u00f6vervakade man\u00f6vrarna och varje g\u00e5ng \u00f6ste han ber\u00f6m \u00f6ver de finska soldaterna.<\/p>\n

\"I
I mitten p\u00e5 1880-talet tj\u00e4nstgjorde ”Jossas Kaal” i 3 \u00e5rs tid som skarpskytt i den finska arm\u00e9n, troligen i Vasa. Under de 3 \u00e5ren deltog han, liksom alla andra soldater under 5-7 veckor i en h\u00e5rd man\u00f6ver i Krasnoje Selo, som ligger utanf\u00f6r Sankt Petersburg.<\/figcaption><\/figure>\n

Ofta h\u00f6r vi uttrycket att den och den varit med i \u201dryssmilit\u00e4ren\u201d och det st\u00e4mmer inte riktigt. Milit\u00e4ren var ju finsk men samtliga hade nog varit en tid p\u00e5 den gemensamma man\u00f6vern, s\u00e5 kanske det \u00e4r den perioden som avses som \u201dryssmilit\u00e4ren\u201d? Vill du l\u00e4sa mera om ”Jossas Kaal” fr\u00e5n Dagsmark, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\u00c5r
\u00c5r 1894 tilltr\u00e4dde Nikolaj II som tsar i Ryssland. Precis som sina f\u00f6retr\u00e4dare lovade han vid kr\u00f6ningen att storfurstend\u00f6met Finland under hans regenttid f\u00e5r beh\u00e5lla alla privilegier som de blivit lovade p\u00e5 Borg\u00e5 lantdag 1809. Han var dock en svag ledare och l\u00e4t sig \u00f6vertalas av de nationalistiska grupperna med Bobrikov i spetsen, att Finland skall inf\u00f6rlivas med moderlandet och fr\u00e5ntas alla gamla r\u00e4ttigheter.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

F\u00f6rryskningen b\u00f6rjar.<\/strong><\/h4>\n

Den finska v\u00e4rnpliktslagen fungerade bra, de 8 skarpskyttebataljonerna byggdes upp och n\u00e5gra krig beh\u00f6vde soldaterna inte delta i. I moderlandet Ryssland fanns det dock starka krafter som inte s\u00e5g med blida \u00f6gon p\u00e5 det fria Finland. De h\u00e4r nationalisterna ans\u00e5g att Finland helt skulle inf\u00f6rlivas med Ryssland och att vi skulle ha samma lagar och samma milit\u00e4r och f\u00f6rst\u00e5s s\u00e5 skulle gr\u00e4nsen mellan l\u00e4nderna tas bort. De h\u00e4r starka grupperna \u00f6vertygade tsaren om att detta missf\u00f6rh\u00e5llande borde avl\u00e4gsnas.<\/p>\n

\"Nikolaj
Nikolaj Bobrikov.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1898 utn\u00e4mnde tsaren en ny generalguvern\u00f6r i Finland och valde en h\u00f6g milit\u00e4r som hette Nikolaj Bobrikov, f\u00f6dd 1839 i Sankt Petersburg. Hans fr\u00e4msta uppgift i Finland var att f\u00e5 slut p\u00e5 separatismen och helt inf\u00f6rliva Finland med Ryssland.<\/p>\n

\"I
I juli 1898 slog detta telegram ner som en bomb i Finland.<\/figcaption><\/figure>\n

Tsaren hade best\u00e4mt att st\u00e4nderna skulle sammankallas till en urtima lantdag f\u00f6r att best\u00e4mma om f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rnpliktslagen. Tsarens brev lyder s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Urtima landtdagen.<\/strong><\/em><\/p>\n

Hans Majest\u00e4t Kejsaren och Storfurstens \u00d6ppna bref och P\u00e5bud till Finlands St\u00e4nder om urtima landtdags \u00f6ppnande i Helsingfors stad den 19 januari 1899 \u00e4r gifvet i Peterhof den 19 juli 1989 och lyder som f\u00f6ljer:<\/em><\/p>\n

Vi Nikolai den Andre, med Guds N\u00e5de, Kejsare och Sj\u00e4lfherskare \u00f6fver hela Ryssland, Tsar af Polen, Storfurste till Finland etc.,etc., etc. tillbjude Eder, Oss \u00e4lskelige, V\u00e5ra trogna unders\u00e5tar, Storfurstend\u00f6met Finlands St\u00e4nder V\u00e5r synnerliga ynnest, N\u00e5diga bev\u00e5genhet och gunstiga vilja, med Guds Allsm\u00e4ktig.<\/em><\/p>\n

Anseende n\u00f6dv\u00e4ndigt att bringa V\u00e4rnepliktslagen f\u00f6r Storfurstend\u00f6met Finland i \u00f6fverensst\u00e4mmelse med de i detta afseende i Kejsad\u00f6met g\u00e4llande grunder, vele Vi, i st\u00f6d af Landtdagsordningen den 15 april 1869, i N\u00e5der anbefalla att urtima landtdag skall \u00f6ppnas i Helsingfors den 19 januari n\u00e4stkommande \u00e5r 1899.<\/em><\/p>\n

Till f\u00f6ljd h\u00e4raf ega Storfurstend\u00f6met Finlands samteliga St\u00e4nder att sistn\u00e4mnda dag i Helsingfors infinna under iakttagande af hvad Landtdagsordningen \u00e4fvensom Riddarhusordningen af den 21 april 1869 i s\u00e5dant afseende stadga.<\/em><\/p>\n

Hvilket I alle i gemen och hvar i sin stad hafven Eder h\u00f6rsammeligen att efterr\u00e4tta; och Vi f\u00f6rblifve Eder samtelige med all Kejserlig ynnest v\u00e4lbev\u00e5gne.<\/em><\/p>\n

Peterhof, den 19 juli 1898.<\/em><\/p>\n

Nikolai.<\/em><\/p>\n

Efter Nikolais brev b\u00f6rjade rykten florera om vad den nya v\u00e4rnpliktslagen kommer att inneh\u00e5lla. Vasabladets specielle korrespondent i Helsingfors telegraferade p\u00e5 detta vis:<\/p>\n

F\u00f6rslaget inneh\u00e5ller ryktesvis f\u00f6ljande best\u00e4mningar:<\/p>\n

-f\u00f6r aktiven fem \u00e5rs tj\u00e4nstg\u00f6ring.<\/h6>\n
-finska milit\u00e4rdistriktet indrages och finska bef\u00e4lhafvarestyrelsen upph\u00e4fves.<\/h6>\n
-\u00f6vning af de aktiva trupperna.<\/h6>\n
-minskning av reservens numer\u00e4r.<\/h6>\n
-ryska officerare beviljas r\u00e4tt att tj\u00e4nstg\u00f6ra vid finska milit\u00e4ren m.m.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Nya rapporter kom hela tiden om vad den nya v\u00e4rnpliktslagen kunde inneb\u00e4ra f\u00f6r Finland. Kristinestads Tidning skrev den 5 oktober 1898 \u201datt hufvudpunkterna och principerna i detta f\u00f6rslag \u00e4ro tidigare anf\u00f6rda: d\u00e4r ing\u00e5 bland annat f\u00f6r\u00e4ndringar r\u00f6rande tj\u00e4nstetidens f\u00f6rl\u00e4ngning till 5 \u00e5r vid aktiven och skyldighet \u00e4fven f\u00f6r finska medborgare att eventuellt tj\u00e4nstg\u00f6ra utom Finlands gr\u00e4nser, d\u00e5 v\u00e4rnepliktsskyldigheten g\u00e4ller kejserliga tronens och hela det ryska f\u00e4dernelandets f\u00f6rsvar, hvilken skyldighet b\u00f6r vara lika f\u00f6r den manliga befolkningen i Finlands l\u00e4n likasom i Rysslands guvernement.\u201d<\/em><\/p>\n

I ett senare nummer skrev samma tidning att antalet v\u00e4rnpliktiga i Finland skulle st\u00e5 i proportion till antalet v\u00e4rnpliktiga i moderlandet Ryssland. \u201dBetr\u00e4ffande kostnaderna skall kommitt\u00e9ns flertal ha f\u00f6reslagit, att Finland skulle skyldigk\u00e4nnas att ut\u00f6fver utgifterna f\u00f6r den finska milit\u00e4ren erl\u00e4gga till ryska statsv\u00e4rket ett \u00e5rligt belopp som det f\u00f6rsta \u00e5ret skulle utg\u00f6ra 1 miljon mark och \u00e5rligen v\u00e4xa med 1 miljon, tils detsamma uppginge till 10 miljoner, hvilken summa blefve best\u00e5ende.\u201d<\/em><\/p>\n

Tsaren tar tillbaka v\u00e4rnpliktslagen fr\u00e5n 1901.<\/strong><\/h4>\n

En v\u00e4ndning i f\u00f6rryskningen skedde den 16 juni 1904 d\u00e5 Bobrikov m\u00f6rdades<\/a> i ett attentat i Helsingfors. Den 28 juli m\u00f6rdades ministersekreteraren f\u00f6r Finland von Plehve i Sankt Petersburg och dessa mord ledde till att tsaren blev tvungen att \u00e4ndra f\u00f6rryskningspolitiken i Finland. I februari 1904 utbr\u00f6t det rysk-japanska kriget med stora motg\u00e5ngar f\u00f6r de ryska trupperna. Den 6 februari 1905 blev prokuratorn Eliel Johnsson, eller Eliel Soisalon-Soininen som han hade \u00e4ndrat sitt namn till m\u00f6rdad i sitt hem i Helsingfors. M\u00f6rdaren hette Lennart Hohenthal och hans far hade under tiden 1885-1898 varit kyrkoherde i Sideby f\u00f6rsamling. Denne Lennart var f\u00f6rre kyrkoherden Kim Hohenthals farfars bror.<\/p>\n

Alla de h\u00e4r motg\u00e5ngarna fick tsaren att backa och han \u201dinst\u00e4llde tills vidare till\u00e4mpningen av v\u00e4rnpliktslagen fr\u00e5n 1901\u201d. Detta skedde 29 mars 1905 och v\u00e4rnpliktslagen existerade inte l\u00e4ngre. Eftersom alla skarpskyttebataljoner hade uppl\u00f6sts f\u00f6r flera \u00e5r tillbaka s\u00e5 var Finland nu helt utan milit\u00e4r, inga uppb\u00e5d och ingen v\u00e4rnplikt.<\/p>\n

S\u00e5 gott som alla kasernomr\u00e5den, som skarpskyttebataljonerna hade f\u00f6rfogat \u00f6ver, togs \u00f6ver av det finska statsverket i juni 1905, dit h\u00f6rde ocks\u00e5 kasernomr\u00e5det i Vasa. Om inte f\u00f6rr s\u00e5\u00a0 kan man nog s\u00e4ga att efter det var Finland utan milit\u00e4r. Ryska trupper fanns nog stationerade i landet, bland annat i Vasa p\u00e5 garnisionsomr\u00e5det och ryssarna betalade hyra f\u00f6r detta. Under den andra f\u00f6rryskningsv\u00e5gen best\u00e4mde dock den ryska regeringen att hyran inte skall betalas efter \u00e5r 1913.<\/p>\n

\"\"
Sent p\u00e5 kv\u00e4llen anl\u00e4nde detta telegram till Syd-\u00d6sterbottens redaktion. Lyckan var stor d\u00e5 kejsaren Nikolaj II drog tillbaka v\u00e4rnpliktslagen. H\u00e4r best\u00e4mdes ocks\u00e5 hur de s\u00e5 kallades milit\u00e4rmiljonerna skall finansieras. 10 miljoner mark skulle \u00e5rligen \u00f6verf\u00f6ras till den ryska riksskattekammaren.<\/figcaption><\/figure>\n

Finska gardesbataljonens uppl\u00f6sning.<\/strong><\/h3>\n

Finska gardet uppl\u00f6stes h\u00f6sten 1905 och s\u00e5 h\u00e4r skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten om det, den 2 september 1905:<\/p>\n

Som yttre orsak till uppl\u00f6sningen angives, att d\u00e5 v\u00e4rnpliktsf\u00f6rfattningen suspenderats och uppb\u00e5den inst\u00e4llts, endast utv\u00e4gen att genom v\u00e4rvning eller med frivilligt manskap komplettera bataljonen \u00e5terst\u00e5r. Denna utv\u00e4g har dock icke vunnit allerh\u00f6gsta godk\u00e4nnande, utan har i st\u00e4llet bataljonens uppl\u00f6sning anbefallts.<\/p>\n

Uppl\u00f6sningen skall genomf\u00f6ras med s\u00e5dan snabbhet att inom innevarande vecka samtliga \u00e5ldersklasser av bataljoner \u00e4r f\u00f6ravskedade. Vad den bataljonen tillh\u00f6riga egendomen betr\u00e4ffar kommer den antagligen att f\u00f6rs\u00e4ljas.<\/p>\n

I avseende av officerarna vid bataljonen skola sj\u00e4lvfallet vederb\u00f6rande f\u00f6rfattningsbest\u00e4mmelser om deras uppf\u00f6rande p\u00e5 indragningsstat till\u00e4mpas. Tillf\u00e4lle att intr\u00e4da i gardestrupper i kejsard\u00f6met torde ha l\u00e4mnats dem \u00f6ppet men anlitas icke.<\/p>\n

I anledning av bataljonens uppl\u00f6sning har \u00e4ven det tidigare omtalade krigskommandot fr\u00e5n densamma \u00e5terv\u00e4nt till Helsingfors.<\/p>\n

Som bekant inkvarterades f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan i gardesmanegen tvenne kompanier rysk milit\u00e4r. Det torde vara avsikten att l\u00e5ta denna trupp inrycka i gardeskasernen efter det bataljonen uppl\u00f6sts. Redan i somras togs f\u00f6r \u00f6vrigt kasernen i f\u00f6rberedande syfte i sk\u00e4rsk\u00e5dande fr\u00e5n ryskt milit\u00e4rt h\u00e5ll.<\/p>\n

Milit\u00e4rmiljonerna.<\/strong><\/h3>\n

Trots att v\u00e4rnplikten upph\u00f6rde m\u00e5ste Finland \u00e4nd\u00e5 bidra med pengar till den ryska arm\u00e9n. De h\u00e4r s\u00e5 kallade milit\u00e4rmiljonerna skulle betalas \u00e5rligen och det var inga sm\u00e5pengar precis, eftersom de utgjorde n\u00e4stan en tiondedel av Finlands budget.<\/p>\n

Det var redan den urtima lantdagen 1899 som i april besl\u00f6t att kostnaderna f\u00f6r milit\u00e4ren i Finland skall korrigeras f\u00f6r att motsvara desamma i Ryssland. Finland skulle betala stora summor till Ryssland och s\u00e5 h\u00e4r lyder f\u00f6rslaget till den ”Finansiella v\u00e4rnepliktstungan”:<\/span><\/span><\/p>\n

\u201dMed anledning av en uppkommen fr\u00e5ga om utj\u00e4mnande av den finansiella v\u00e4rnepliktstungan i Finland och i kejsard\u00f6met, har en vid huvudstaben n\u00e5digast tillsatt kommitt\u00e9 uppgjort f\u00f6rslag till best\u00e4mmelser i \u00e4mnet. Och d\u00e5 denna sak \u00e4ger oskiljaktigt samband med fr\u00e5gan om v\u00e4rnepliktslag f\u00f6r storfurstend\u00f6met Finland, vilken f\u00f6r n\u00e4rvarande av st\u00e4nderna vid urtima lantdagen behandlas, har Hans Kejserliga Majest\u00e4t behagat i n\u00e5der anbefalla den ordning, som finns fastst\u00e4lld i februarimanifestet: \u201dGrundstadga ang\u00e5ende utarbetande, granskning och promulgerande av lagar, som utf\u00e4rdas f\u00f6r kejsard\u00f6met, inbegripet storfurstend\u00f6met Finland\u201d. Till st\u00e4nderna \u00f6verl\u00e4mnas f\u00f6ljande f\u00f6rslag f\u00f6r utl\u00e5tande:<\/span><\/span><\/p>\n

-j\u00e4mte det de direkta kostnaderna f\u00f6r den finska truppernas och deras styrelseverks underh\u00e5ll fortfarande skall t\u00e4ckas av det finska statsverket. D\u00e4rf\u00f6r skall det finska statsverket erl\u00e4gga ett \u00e5rligt bidrag till riksskattkammaren i kejsard\u00f6met f\u00f6r att t\u00e4cka de milit\u00e4ra kostnaderna.<\/span><\/span><\/p>\n

Det h\u00e4r bidraget skall inom nio \u00e5r uppg\u00e5 till 10\u00a0091\u00a0664 mark, p\u00e5 f\u00f6ljande progressiva s\u00e4tt: f\u00f6rsta \u00e5ret 1,1 miljoner, andra \u00e5ret 2,2 miljoner, tredje \u00e5ret 4,4 miljoner, femte \u00e5ret 5,6 miljoner, sj\u00e4tte \u00e5ret 6,7 miljoner, 7 \u00e5ret 7,8 miljoner, \u00e5ttonde \u00e5ret 8,9 miljoner och det nionde \u00e5ret skulle summan vara 10 miljoner. Efter dessa f\u00f6rsta 9 \u00e5r skall bidraget till ryska riksskattkammaren pr\u00f6vas p\u00e5 nytt.<\/span><\/span><\/p>\n

Vid lantdagen 1907 s\u00e5 behandlades fr\u00e5gan om dessa milit\u00e4rmiljoner ing\u00e5ende, eftersom kejsaren f\u00f6r \u00e5ren 1906 och 1907 nu kr\u00e4vde att Finland skall betala hela 20 miljoner f\u00f6r de tv\u00e5 \u00e5ren som kompensation f\u00f6r den uteblivna v\u00e4rnplikten. Vid behandlingen i lantdagen f\u00f6rekom ett stort motst\u00e5nd men d\u00e5 alternativet var att de finl\u00e4ndska m\u00e4nnen skulle inkallas i den ryska milit\u00e4ren, s\u00e5 besl\u00f6t lantdagen att summan skall utbetalas. Pengarna skulle inte betalas till det ryska krigsministeriet s\u00e5som tidigare, utan till finansministeriet, som i sin tur skulle f\u00f6rdela pengarna till de ryska trupper som bland annat uppeh\u00f6ll sig i Finland.<\/p>\n

\"\"
Den ryska kejsaren kr\u00e4vde 20 miljoner i ers\u00e4ttning av Finland f\u00f6r \u00e5ren 1906 och 1907. Den nya riksdagen i Finland godk\u00e4nde kravet, eftersom alternativet varit inf\u00f6rande av v\u00e4rnplikt i den ryska milit\u00e4ren. Socialisterna som innehade 80 av de 200 platserna i riksdagen motsatte sig utbetalningen och deltog inte i behandlingen. Ur Syd-\u00d6sterbotten 29.10.1907.<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00e5 h\u00e4r skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten i en artikel 15.10.1910:<\/span><\/p>\n

Utbetalandet p\u00e5skyndas.<\/em><\/p>\n

Med anledning av en f\u00f6rfr\u00e5gan av ryska finansministeriet har generalguvern\u00f6ren uppmanat senaten vidtaga \u00e5tg\u00e4rd d\u00e4rh\u00e4n, att den \u00e4nnu obetalade delen av den milit\u00e4rkontribution, som detta \u00e5r b\u00f6r erl\u00e4ggas till ryska riksskattkammaren, of\u00f6rdr\u00f6jligen m\u00e5 ur finska statsmedel utbetalas till riksskattkammaren.<\/em><\/p>\n

Som bekant har f\u00f6rordnats att av milit\u00e4rmiljonerna detta \u00e5r b\u00f6r erl\u00e4ggas 11 miljoner mk, varav redan 2 miljoner utbetalats. \u00c5terst\u00e5ende 9 miljoner erl\u00e4ggas ur militiefonden, till vilken det \u00e5 h\u00f6gsta ort fastst\u00e4llda statsf\u00f6rslaget f\u00f6r detta \u00e5r b\u00f6r f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let \u00f6verf\u00f6ras 9 miljoner ur statsfonden.<\/em><\/p>\n

Artikel i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 3.12.1910.<\/strong><\/span><\/p>\n

Miljonerna rullar.<\/strong><\/h6>\n

Den olagliga utbetalningen av 9 miljoner mk i milit\u00e4rkontributionen f\u00f6r 1910 verkst\u00e4lldes i m\u00e5ndags. Sedan statskontoret hos Finlands bank lyft beloppet, \u00f6verf\u00f6rdes detta under manstark polisbevakning till ryska riksr\u00e4nteriet.<\/p>\n

Storleken p\u00e5 de h\u00e4r ”milit\u00e4rmiljonerna” steg f\u00f6r varje \u00e5r. Lantdagen motsatte sig konsekvent denna utlaga medan regeringen d\u00e4remot best\u00e4mde att dessa skulle betalas till ryska staten. Vid den \u00e5rliga budgetbehandlingen var detta ett stort strids\u00e4mne mellan partierna. Det fanns f\u00f6rslag att det vore billigare f\u00f6r Finland att \u00e5teruppr\u00e4tta en arm\u00e9\u00a0 \u00e4n att betala denna ers\u00e4ttning, som till exempel \u00e5r 1913 best\u00e4mdes till 15 miljoner mark.<\/p>\n

\"\"
Syd-\u00d6sterbottens notis 3.12.1913 att halva summan av milit\u00e4rmiljonerna , allts\u00e5 7 miljoner mark har betalats med en check.<\/figcaption><\/figure>\n

De h\u00e4r milit\u00e4rmiljonerna utbetalades \u00e4nda tills f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut 1914. Finlands unika situation utan arm\u00e9 och v\u00e4rnplikt skulle p\u00e5g\u00e5 \u00e4nda till februari 1918, d\u00e5 allm\u00e4n v\u00e4rnplikt inf\u00f6rdes p\u00e5 nytt av den finska senaten och arm\u00e9ns nya \u00f6verbef\u00e4lhavare Gustav Mannerheim. Finland hade ju d\u00e5 varit sj\u00e4lvst\u00e4ndigt i ett par m\u00e5naders tid och socialisterna med de r\u00f6da gardena tog makten i Helsingfors och hela s\u00f6dra Finland, vilket ledde till att senaten flydde till Vasa. Senaten uts\u00e5g de vita skyddsk\u00e5rerna till Finlands nya arm\u00e9 och inf\u00f6rde den allm\u00e4nna v\u00e4rnplikten p\u00e5 nytt i februari 1918 och sedan dess har den till\u00e4mpats i alla tider.<\/p>\n

\"I
I februari 1918 besl\u00f6t \u00f6verbef\u00e4lhavaren Gustav Mannerheim att \u00e5terinf\u00f6ra den gamla v\u00e4rnpliktslagen fr\u00e5n 1878. Det var endast ett par ord som beh\u00f6vde \u00e4ndras i den, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r gick den att stifta i snabb ordning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Efter
Efter 3 \u00e5rs tj\u00e4nstg\u00f6ring och fullgjord v\u00e4rnplikt fick Viktor ett avg\u00e5ngsbetyg utskrivet i Villmanstrand 31 oktober 1900. Han tj\u00e4nstgjorde under en l\u00e5ng man\u00f6ver ocks\u00e5 i trakten av Sankt Petersburg och brukade ber\u00e4tta om hur han bland annat hade bes\u00f6kt Vinterpalatset. N\u00e4r Viktor hade tj\u00e4nstgjort i 2 \u00e5r hade han blivit befordrad till Jefreiter, som allts\u00e5 \u00e4r graden h\u00f6gre \u00e4n vanlig soldat. Han tj\u00e4nstgjorde vid det Finska dragonregementet som hade bildats 1889 och upph\u00f6rde 1902 i samband med att den allm\u00e4nna v\u00e4rnplikten avskaffades f\u00f6r finska m\u00e4n. Finska Dragonregementet var ju ett kavalleriregemente f\u00f6rlagt i Villmanstrand.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 uppb\u00e5det som skedde p\u00e5 r\u00e5dhuset i Kristinestad, s\u00e5 blev Viktor Solfvin inkallad till Vasa Skarpskyttebataljon, allts\u00e5 i den finska milit\u00e4ren. Uttagningen skedde genom lottdragning d\u00e4r ungef\u00e4r var tionde man blev inkallad och tj\u00e4nstg\u00f6ringstiden var 3 \u00e5r. Enligt avg\u00e5ngsbetyget intr\u00e4dde Viktor i tj\u00e4nst 1 november 1900 och i oktober 1901 blev han befordrad till \u201djefreiter\u201d, n\u00e5got som i dag motsvarar korpral. Under tiden Viktor Solfvin tj\u00e4nstgjorde i Vasa, s\u00e5 best\u00e4mde den ryska tsaren Nikolaj att v\u00e4rnplikten skulle \u00e4ndras s\u00e5, att de finl\u00e4ndska m\u00e4nnen h\u00e4danefter skulle tj\u00e4nstg\u00f6ra i den ryska arm\u00e9n. P\u00e5 samma g\u00e5ng uppl\u00f6ste Nikolaj hela finska milit\u00e4ren och p\u00e5 grund av detta s\u00e5 blev Viktor hemf\u00f6rlovad redan 4 mars 1902, efter att ha tj\u00e4nstgjort i endast 1 \u00e5r 5 m\u00e5nader.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2017. En del tidningsartiklar fr\u00e5n den h\u00e4r tiden finns samlade p\u00e5 en skild sida. De \u00e4r klippta ur v\u00e5ra lokala tidningar Syd-\u00d6sterbotten och dess f\u00f6reg\u00e5ngare Kristinestads Tidning och du kan l\u00e4sa dem genom att Forts\u00e4tt l\u00e4sa Milit\u00e4ren i Finland under den ryska tiden.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3747,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4677","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4677","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4677"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4677\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21277,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4677\/revisions\/21277"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4677"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}