{"id":3977,"date":"2017-05-09T18:00:45","date_gmt":"2017-05-09T16:00:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3977"},"modified":"2017-05-09T18:13:15","modified_gmt":"2017-05-09T16:13:15","slug":"kristinestadskretsen-i-finlands-frihetskrig","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=3977","title":{"rendered":"Kristinestadskretsen i Finlands frihetskrig."},"content":{"rendered":"

Kapten G. Skrifvars skrev en l\u00e5ng historik om Kristinestads skyddsk\u00e5rsdistrikts roll i frihetskriget 1918. Den publicerades i tidningen Syd-\u00d6sterbotten den 28 januari 1937:<\/span><\/p>\n

Inledning.<\/strong><\/h3>\n

Vid ett i Helsingby i Korsholm anordant m\u00f6te av ortens lantmannagille den 19 maj 1917 v\u00e4ckte gillets ordf\u00f6rande, pastor A. R. Hedberg tanken p\u00e5 bildandet av kamporganisationer f\u00f6r landets frig\u00f6relse fr\u00e5n den gamla arvfienden och f\u00f6r \u00e5terinf\u00f6rande av ordnade f\u00f6rh\u00e5llanden. Denna tanke hade visserligen redan tidigare uppst\u00e5tt hos den s.k. aktiva kommitt\u00e9n, en sammanslutning av studentledare, som arbetat f\u00f6r j\u00e4garr\u00f6relsen, samt \u00e4ldre aktivister, men kommitt\u00e9ns anstr\u00e4ngningar i detta avseende hade dock lett till ringa resultat. Efter det den i Helsingfors v\u00e4ckta fr\u00e5gan utvecklats vidare vid ett i Smedsby i samma socken h\u00e5llet m\u00f6te den 28 maj 1917, till vilket m\u00f6te kallats och infunnit sig ombud fr\u00e5n alla svenska socknar i \u00d6sterbotten, tog r\u00f6relsen form i detta landskap.<\/p>\n

Kamporganisationer, vilka till en b\u00f6rjan gick under namn av brandk\u00e5rer men senare \u00f6ppet ben\u00e4mndes skyddsk\u00e5rer, bildades \u00f6verallt i det svenska \u00d6sterbotten och senare \u00e4ven i den finska landsdelen. Nu ingrep \u00e4ven aktiva kommitt\u00e9n och indelade landet i distrikt samt uts\u00e5g f\u00f6r de olika distrikten ombud, vilka med r\u00e5d och d\u00e5d skulle st\u00f6da skyddsk\u00e5rerna. Ett s\u00e5dant distrikt bildades av skyddsk\u00e5rerna i Vasa och omnejd redan i juni och i spetsen f\u00f6r detsamma st\u00e4lldes en kommitt\u00e9 best\u00e5ende av fyra personer.<\/p>\n

I s\u00f6dra \u00d6sterbotten hade f\u00f6ljande elva kommuner av aktiva kommitt\u00e9n sammanf\u00f6rts till ett distrikt med Kristinestad som centralort, n\u00e4mligen Sideby, Lappfj\u00e4rd, Stor\u00e5, B\u00f6tom, \u00d6stermark, Kauhajoki, Kristinestad, Tj\u00f6ck, N\u00e4rpes, Kask\u00f6 och \u00d6vermark. Den f\u00f6rsta brandk\u00e5ren p\u00e5 detta omr\u00e5de bildades redan i maj i Lappfj\u00e4rd men i de \u00f6vriga socknarna f\u00f6rverkligades tanken p\u00e5 \u00e5stadkommandet av kamporganisationer l\u00e5ngsamt. P\u00e5 grund av den av de r\u00f6da organiserade novemberstrejken 1917 tog dock fr\u00e5gan d\u00e4refter fart och vid ett i Kristinestad den 5 december p\u00e5 grund av denna strejk anordnat medborgarm\u00f6te besl\u00f6ts det, att skyddsk\u00e5rer skulle bildas inom alla de n\u00e4mnda kommunerna. F\u00f6r varje kommun valdes tv\u00e5 personer, vilka \u00e5lades att vidtaga skyndsamma \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r organiserandet av skyddsk\u00e5rer i respektive kommuner.<\/p>\n

F\u00f6r Kristinestads skyddsk\u00e5r, som organiserats i augusti, valdes bl.a. borgm\u00e4staren Gustaf Aminoff, som vid m\u00f6tet ifr\u00e5ga \u00e4ven uts\u00e5gs att sammankalla de valda ombuden till ett gemensamt m\u00f6te. Detta h\u00f6lls p\u00e5 tingshuset i N\u00e4rpes 8 \u2013 9 december 1917. Deltagarna konstaterade, att det allm\u00e4nna sakl\u00e4get i landet var s\u00e5 tillspetsat, att ingenting annat \u00e5terstod \u00e4n aktiva kampmedel och p\u00e5yrkade att skyddsk\u00e5rer med det snaraste skulle organiseras i alla kommuner. Skyddsk\u00e5rerna i ovann\u00e4mnda elva kommuner skulle d\u00e4refter sammanf\u00f6ras till ett distrikt med distriktstab i Kristinestad.<\/p>\n

Till medlemmar i denna stab valde m\u00f6tet borgm\u00e4staren Gustaf Aminoff, aff\u00e4rsmannen Alex. Slotte och rektor U. U. Sepp\u00e4. Tidigare p\u00e5 h\u00f6sten hade tre liknande distrikt \u00e5stadkommits i andra delar av \u00d6sterbotten med Gamlakarleby, Jakobstad och Lappo som centralorter. F\u00f6r \u00e5stadkommande av en n\u00f6dig koncentrering av arbetet inom dessa kamporganisationer ans\u00e5gs det n\u00f6dv\u00e4ndigt att sammanf\u00f6ra alla de f\u00f6rut omn\u00e4mnda distrikten Vasa, Gamlakarleby, Jakobstad, Lappo och Kristinestad till ett st\u00f6rre distrikt med Vasa som centralort. Denna koncentration besl\u00f6ts vid ett i Vasa h\u00e5llet gemensamt m\u00f6te den 11 december och en interimistisk distriktstab valdes. H\u00e4refter ben\u00e4mndes de f\u00f6rutvarande distrikten kretsar och deras staber blev kretsstaber.<\/p>\n

Kretsstaben i Kristinestad organiseras.<\/strong><\/h3>\n

Den 18 december 1917 anbefallde den interimistiska distriktstaben i Vasa sina underlydande kretsstaber att organisera sig p\u00e5 sju olika avdelningar, utf\u00e4rdande direktiv f\u00f6r dessas verksamhet samt \u00e5lade kretscheferna att best\u00e4mma samlingsplatser och att f\u00f6rbereda uppmarschen av kretsens skyddsk\u00e5rer. P\u00e5 grund av denna order organiserades kretsstaben i Kristinestad som f\u00f6ljer:<\/p>\n

-Kretschef: borgm\u00e4staren Gustaf Aminoff.<\/p>\n

-St\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande kretschef: aff\u00e4rsmannen Alex. Slotte.<\/p>\n

-Frontavdelningen: aff\u00e4rmannen Alex. Slotte, fil.mag. J. O. Ikola och bankdirekt\u00f6r Oiva Nordlund.<\/p>\n

-Intendenturavdelningen: handelsf\u00f6rest\u00e5ndaren J. Suomalainen och kontorist F. Carlstr\u00f6m.<\/p>\n

-Etappavdelningen: aff\u00e4rsm\u00e4nnen A. Lerbacka och K. L. Saari.<\/p>\n

-Tekniska avdelningen: fabrik\u00f6r F. L. Vihuri och fil.mag Arne Jalas.<\/p>\n

-Rekognoseringsavdelningen: konsul Eskil Carlstr\u00f6m och fil.mag. L. S\u00f6derlund.<\/p>\n

-Organisationsavdelningen: fil.mag. F. V. Lindstr\u00f6m och rektor U. U. Sepp\u00e4.<\/p>\n

-Sjukv\u00e5rdsavdelningen: dr G. M. Von Essen och tandl\u00e4karen F. Norrback.<\/p>\n

Som sekreterare i staben tj\u00e4nstgjorde under hela krigstiden ingenj\u00f6r K. A. Johansson och som registrator kontorist Ossian Aro.<\/p>\n

Den s\u00e5lunda organiserade kretsstaben vidtog omedelbart med ett energiskt arbete. Gemensamma m\u00f6ten h\u00f6lls s\u00e5 gott som varje dag, varvid den kommande frihetskampen f\u00f6rbereddes. Ansatser gjordes f\u00f6r att anskaffa vapen f\u00f6r kretsens skyddsk\u00e5rer, ehuru med klent resultat. Bland annat antr\u00e4dde konsul E. Carlstr\u00f6m en resa till Vasa den 11 januari 1918 p\u00e5 kv\u00e4llen f\u00f6r att his distriktstyrelsen anh\u00e5lla om vapen. Denna resa m\u00e5ste f\u00f6retagas med h\u00e4st i trettio graders k\u00f6ld och medf\u00f6rde inget annat resultat \u00e4n att endast ett gev\u00e4r och fem handgranater kunde uppbringas f\u00f6r Kristinestad.<\/p>\n

Kretsstaben arbetade inte l\u00e4nge i den anf\u00f6rda sammans\u00e4ttningen. Kretschefen , borgm\u00e4staren G. Aminoff utn\u00e4mndes av \u00f6verbef\u00e4lhavaren till chef f\u00f6r unders\u00f6kningsv\u00e4sendet den 2 mars och till hans eftertr\u00e4dare utn\u00e4mndes aff\u00e4rsmannen Alex. Slotte, medan fil.mag. J. O. Ikola utn\u00e4mndes till vicechef. Magister Ikola avgick dock den 28 mars till fronten med den i Kristinestad organiserade Mellersta \u00d6sterbottens j\u00e4garbataljon. F\u00f6re honom hade till fronten avrest konsul Eskil Carlstr\u00f6m och magister L. S\u00f6derlund den 13 februari, magister Arne Jalas den 28 februari samt rektor U. U. Sepp\u00e4 den 20 mars och slutligen intr\u00e4dde bankdirekt\u00f6r Oiva Nordlund i Vasa ers\u00e4ttningsbataljon den 17 april.<\/p>\n

I staben tj\u00e4nstgjorde n\u00e5gon kortare tid \u00e4ven ingenj\u00f6r Jarl Olin och fil.mag. M. \u00d6hrnberg, men den senare avgick redan den 16 februari som frivillig till fronten och den f\u00f6rre intr\u00e4dde den 22 februari i artilleriskolan i Jakobstad. Under Alex. Slottes energiska ledning kunde kretsstaben dessa \u00e5derl\u00e5tningar till trots dock fullg\u00f6ra den p\u00e5 densamma ankommande uppgifterna.<\/p>\n

Oaktat kretsstabens alla anstr\u00e4ngningar var bev\u00e4pningen synnerligen bristf\u00e4llig i kretsens skyddsk\u00e5rer, n\u00e4r frihetskriget br\u00f6t ut. Detta l\u00e4ge ingav s\u00e5 mycket mera bekymmer, som starka ryska bevakningsavdelningar var f\u00f6rlagda p\u00e5 kretsens omr\u00e5de, speciellt i Kristinestad och Kask\u00f6 men \u00e4ven i N\u00e4rpes, ehuru h\u00e4r spridda i olika byar.<\/p>\n

Befrielseverket b\u00f6rjar.<\/strong><\/h3>\n

Emedan alla telegraf- och telefonf\u00f6rbindelser var avbrutna till Kristinestad, erh\u00f6ll kretsstaben d\u00e4rst\u00e4des f\u00f6rst den 28 januari kl. 22 k\u00e4nnedom om den av \u00f6verbef\u00e4lhavaren, general Mannerheim utf\u00e4rdade ordern om avv\u00e4pning av ryssarna i \u00d6sterbotten. Av en h\u00e4ndelse hade skyddsk\u00e5ren i N\u00e4rpes f\u00f6re kretsstaben erh\u00e5llit meddelande om att frihetskriget utbrutit. Vid ett av skyddsk\u00e5rsledningen h\u00e5llet m\u00f6te n\u00e4mnda dag kl. 14 i N\u00e4sby inrapporterades till staben, att skyddsk\u00e5ren i P\u00f6rtom redan f\u00f6r tv\u00e5 dagar sedan eller den 26 januari p\u00e5 kv\u00e4llen alarmerats och avt\u00e5gat till Vasa. Emedan ingen f\u00f6rbindelse kunde n\u00e5s med kretsstaben, besl\u00f6t skyddsk\u00e5rens ledning att p\u00e5 eget bev\u00e5g vidta med befrielseverket. Samma var f\u00f6rh\u00e5llandet \u00e4ven med Sideby skyddsk\u00e5r. Den 28 januari kl. 17 anl\u00e4nde n\u00e4mligen till Sideby j\u00e4rnv\u00e4gstj\u00e4nstemannen Robert Thom\u00e9 och br\u00f6derna Vanhakartano p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg till \u00d6sterbotten f\u00f6r att d\u00e4r intr\u00e4da i den vita arm\u00e9n. De hade redan k\u00e4nnedom om general Mannerheims order och f\u00f6rm\u00e5dde ledningen i Sideby att alarmera skyddsk\u00e5ren f\u00f6r att avv\u00e4pna ryssarna i kommunen.<\/p>\n

Avv\u00e4pningarna.<\/strong><\/h3>\n

Avv\u00e4pningen av ryssarna inom kretsens omr\u00e5de f\u00f6rsiggick i de olika kommunerna i f\u00f6ljande ordning och i densamma deltog nedan omn\u00e4mnt antal skyddsk\u00e5rister:<\/p>\n

I N\u00e4rpes<\/strong> vidtog underhandlingarna om avv\u00e4pningen den 28 januari omkring kl.18 och slutf\u00f6rdes denna den 29 januari kl.10, d\u00e5 de ryska f\u00f6rl\u00e4ggningarna i Finby, N\u00e4mpn\u00e4s, Norrn\u00e4s, Rangsby och B\u00f6le \u00f6verl\u00e4mnat sina vapen \u00e5t skyddsk\u00e5risterna. I rensningsarbetet hade medverkat omkring 150 man fr\u00e5n N\u00e4rpes och i slutskedet i Rangsby \u00e4ven ett hundratal skyddsk\u00e5rister fr\u00e5n \u00d6vermark.<\/p>\n

I Sideby<\/strong> vidtog avv\u00e4pningen av ryssarna den 28 januari omkring kl. 19 och slutf\u00f6rdes f\u00f6ljande dag i daggryningen, d\u00e5 de fr\u00e5n Skaftung flyende ryssarna inf\u00e5ngades av H\u00e4rkmeriskyddsk\u00e5rister p\u00e5 isen utanf\u00f6r denna by. I avv\u00e4pningen, som skedde genom \u00f6verrumpling av alla de fem ryska f\u00f6rl\u00e4ggningarna i kommunen, deltog omkring 30 skyddsk\u00e5rister fr\u00e5n Sideby och ett 20-tal fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, vilka dock anl\u00e4nde f\u00f6rst i slutskedet i Skaftung. Avv\u00e4pningen leddes av R. Thom\u00e9, som h\u00e4rvid d\u00f6dligt s\u00e5rades i Skaftung.<\/p>\n

I Kask\u00f6<\/strong> hade de aktiva skyddsk\u00e5risterna \u00f6nskat f\u00f6reta en v\u00e5ldsam avv\u00e4pning av ryssarna redan den 28 januari. Emedan erforderlig hj\u00e4lp icke kunde erh\u00e5llas fr\u00e5n N\u00e4rpes, var Kask\u00f6borna tvungna att den 29 januari inleda f\u00f6rhandlingar med den starka ryska garnisionen f\u00f6r att f\u00e5 denna att godvilligt utl\u00e4mna sina vapen. F\u00f6rst efter det skyddsk\u00e5rsstaben i N\u00e4rpes tagit hand om underhandlingarna den 30 januari och dessa \u00f6verflyttats till N\u00e4rpes, var ryssarna b\u00f6jda f\u00f6r att l\u00e5ta avv\u00e4pna sig. Denna lyckliga omst\u00e4ndighet f\u00e5r s\u00e4kert tillskrivas den stora allmogeh\u00e4r, best\u00e5ende av omkring 250 bev\u00e4pnade och omkring 750 obev\u00e4pnade N\u00e4rpes- och \u00d6vermarkbor, vilka av skyddsk\u00e5rsledningen uppb\u00e5dats f\u00f6r att ge eftertryck \u00e5t underhandlingarna. Den 30 januari kl. 23 hade segrarna insamlat ryssarnas vapen.<\/p>\n

F\u00f6r befrielseverket i Kristinestad<\/strong> utf\u00e4rdade kretsstaben d\u00e4rst\u00e4des den 28 januari marschorder till kretsens skyddsk\u00e5rer. I Lappfj\u00e4rd samlades den 29 januari 200 skyddsk\u00e5rister fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, 40 fr\u00e5n B\u00f6tom, 35 fr\u00e5n Stor\u00e5 och 30 fr\u00e5n Sideby. Hit \u00f6verf\u00f6rdes den 30 januari \u00e4ven ett 60-tal Pjelax- och B\u00f6leskyddsk\u00e5rister, vilka tidigare samlats i Tj\u00f6ck. Den i Lappfj\u00e4rd samlade styrkan steg d\u00e5 till omkring 400 man. I Tj\u00f6ck samlades den 29 januari 20 skyddsk\u00e5rister fr\u00e5n Tj\u00f6ck och f\u00f6ljande dag anl\u00e4nde de omn\u00e4mnda skyddsk\u00e5risterna fr\u00e5n Pjelax och B\u00f6le byar. Sedan \u00e4ven andra N\u00e4rpesbor samt \u00d6vermarkbor till ett antal av omkring 250 man anl\u00e4nt hit den 31 januari kl. 4, steg den h\u00e4r samlade styrkan av kretsens skyddsk\u00e5rister till omkring 200. Samma dag anl\u00e4nde \u00e4ven V\u00f6r\u00e5 krigsskola sam skyddsk\u00e5rister fr\u00e5n Vasa- och Lappokretsarna till unds\u00e4ttning, varfter Kristinestad kunde intagas denna dag.<\/p>\n

Det krigsbyte, som erh\u00f6lls vid avv\u00e4pningen p\u00e5 Kristinestadskretsens omr\u00e5de var betydande och steg i de omn\u00e4mnda kommunerna till n\u00e4rmare 1 000 gev\u00e4r j\u00e4mte ett stort antal patroner, 12 f\u00e4ltkanoner, 1 bel\u00e4gringskanon, artilleriammunition, spr\u00e4ng\u00e4mnen, h\u00e4star och sadlar. Den under bildning varande vita arm\u00e9n erh\u00f6ll ett efterl\u00e4ngtat tillskott i sin svaga bev\u00e4pning och utrustning.<\/p>\n

Hembygdens frig\u00f6relse i Kristinestadskretsen avl\u00f6pte inte utan f\u00f6rluster f\u00f6r de vita. I Sideby s\u00e5rades d\u00f6dligt, som ovan n\u00e4mnts j\u00e4rnv\u00e4gstj\u00e4nsteman R. Thom\u00e9 den 29 januari och han avled tv\u00e5 dagar senare i Kristinestad. Vid intagningen av denna stad stupade bland annat Tj\u00f6ckskyddsk\u00e5risterna Viktor Grannas och Alfred Erlands.<\/p>\n

Flygande avdelningar och v\u00e4rvade bataljoner.<\/strong><\/h3>\n

Efter det hembygden befriats uppst\u00e4lldes i alla skyddsk\u00e5rer i kretsen s\u00e5 kallade flygande avdelningar, vilka i b\u00f6rjan p\u00e5 februari frivilligt avgick till fronten i Satakunda . Fr\u00e5n \u00d6vermark avgick dessutom en mindre avdelning till Filppula och inf\u00f6rlivades d\u00e4r med en s\u00e5 kallade Smedsbykolonnen.<\/p>\n

\"Den
Den 2 februari 1918 annonserade lokaltidningen, att alla l\u00e4mpliga skyddsk\u00e5rister borde ansluta sig till de ”flygande k\u00e5rerna”.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6re avf\u00e4rden till fronten organiserades de flygande avdelningarna fr\u00e5n Sideby, Lappfj\u00e4rd, Kask\u00f6, \u00d6vermark och Kristinestad i denna stad till ett kompani, och efter den 23 februari bildades av detta kompani samt av ett av skyddsk\u00e5rister fr\u00e5n Jalasj\u00e4rvi sammansatt finskspr\u00e5kigt kompani Bj\u00f6rneborgs regementes II bataljon.<\/p>\n

Emedan landets frig\u00f6relse inte kunde fullbordas med de frivilliga som anm\u00e4lde sig under fanorna, anbefallde \u00f6verbef\u00e4lhavaren den 14 februari distriktcheferna att vidta med upps\u00e4ttandet av v\u00e4rvade bataljoner. En s\u00e5dan skulle upps\u00e4ttas i Vasa av svenska \u00f6sterbottningar. Denna plan r\u00f6nte dock mycket motst\u00e5nd, varf\u00f6r rekryteringen av den vita h\u00e4ren inte heller p\u00e5 detta s\u00e4tt fortskred i \u00f6nskad riktning. Nu besl\u00f6ts det att allm\u00e4n v\u00e4rnplikt skulle inf\u00f6ras och den 18 februari f\u00f6rordnade landets senat, att det f\u00f6r krigets f\u00f6rande erforderliga manskapet skulle uttagas genom uppb\u00e5d, samt kallade alla lagtrogna medborgare i \u00e5ldern 21-40 \u00e5r under vapen.<\/p>\n

Den 2 februari 1918 best\u00e4mde Distriktstaben i Vasa, att s\u00e5 kallade \u201dflygande k\u00e5rer\u201d skall bildas inom kommunernas skyddsk\u00e5rer.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>Krigsdeltagandet i statistikens belysning.<\/strong><\/h3>\n

S\u00e5som frivilliga eller v\u00e4rvade och p\u00e5 grund av v\u00e4rnplikt inst\u00e4llde sig till krigstj\u00e4nst f\u00f6ljande antal i de svenskspr\u00e5kiga kommunerna i kretsen:<\/p>\n

Kommun\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Frivilliga\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 V\u00e4rvade\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Uppb\u00e5dade\u00a0 Totalt antal<\/strong><\/p>\n

Kristinestad\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 57\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 12\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 54\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 134<\/p>\n

Sideby\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 83\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 13\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 44\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 140<\/p>\n

Lappfj\u00e4rd\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 125\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 13\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 171\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 309<\/p>\n

Tj\u00f6ck\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 31\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 13\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 14\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 58<\/p>\n

Kask\u00f6\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 3\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 29\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 32<\/p>\n

N\u00e4rpes\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 225\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 7\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 268\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 500<\/p>\n

\u00d6vermark\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 33\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 24\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 100\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 157<\/p>\n

Totalt:\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 557\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 82\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 697\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1\u00a0331<\/strong><\/p>\n

De i krigstj\u00e4nst varande utgjorde f\u00f6ljande procenttal av den \u00e5r mantalsskrivna befolkningen och de frivilliga bildade nedan angivna procent av alla de i krigstj\u00e4nst varande:<\/p>\n

Kristinestad, i krigstj\u00e4nst 3,8 % av befolkningen och de frivilliga 42,6 % av alla i krigstj\u00e4nst varande. F\u00f6r Sideby motsvarande siffror 3,9 % och 59,3 %, f\u00f6r Lappfj\u00e4rd 4,2 % och 40,4 %, f\u00f6r Tj\u00f6ck 3,8 % och 53,4 %, f\u00f6r Kask\u00f6 2,4 % och 9,4 %, f\u00f6r N\u00e4rpes 4,2 % och 44,4 % och f\u00f6r \u00d6vermark 4,4 % och 2,0 %.<\/p>\n

Av befolkningen i kretsen finska kommuner befann sig f\u00f6ljande antal l\u00e4ngre eller kortare tid i krigstj\u00e4nst: i Stor\u00e5 235 varav omkring 100 frivilliga, i \u00d6stermark 419 varav 150 frivilliga och lika m\u00e5nga v\u00e4rvade, i Kauhajoki 777, varav omkring 200 frivilliga och ungef\u00e4r lika m\u00e5nga v\u00e4rvade och i B\u00f6tom 74 personer.<\/p>\n

Bj\u00f6rneborgs regementes II bataljon.<\/strong><\/h3>\n

Som redan omn\u00e4mnts bildade de flygande avdelningarna avdelningarna fr\u00e5n kretsens svenskspr\u00e5kiga kommuner Bj\u00f6rneborgs regementes II bataljon<\/strong>. I bataljonen, som i b\u00f6rjan kallades Kristineatds flygande bataljon och som kommenderades av j\u00e4garl\u00f6jtnant P. Str\u00f6msten eller Talvela, ingick dessutom ett finskt kompani. B\u00e5da kompanierna f\u00f6rfogade tillsammans \u00f6ver fem maskingev\u00e4r. Det svenska kompaniet f\u00f6rdes av j\u00e4garf\u00e4nrik M. Lindblom. Bataljinen hade till en b\u00f6rjan defensiv uppgift p\u00e5 linjen Hamnholm \u2013 Pirttij\u00e4rvi i Vittisbofj\u00e4rd under striderna om Lavia och Suodenniemi. Truppen utk\u00e4mpade under denna tid m\u00e5nga heta strider f\u00f6r att avv\u00e4rja de r\u00f6das f\u00f6rs\u00f6k att bryta sig igenom den vita frontlinjen.<\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 april avancerade bataljonen s\u00f6derut, tog Norrmark den 11 april och Bj\u00f6rneborg den 13 april. Efter intagningen av denna stad f\u00f6rf\u00f6ljde bataljonen de flyende r\u00f6da styrkorna \u00f6ver Nakkila, Eura, Alastaro, Loimaa och Humppila samt ankom den 6 maj till Kuurila station. H\u00e4rifr\u00e5n avgick bataljonen den 13 maj till Helsingfors, d\u00e4r den tillsammans med de \u00f6vriga bataljonerna av Bj\u00f6rneborgs regemente deltog i den stora paraden den 16 maj. Under denna parad uttalade \u00f6verbef\u00e4lhavaren, general Mannerheim, sin stora tillfredsst\u00e4llelse med Bj\u00f6rneborgs regemente, vilket han f\u00f6rklarade var det b\u00e4sta i arm\u00e9n.<\/p>\n

N\u00e4rpesborna vid artilleriet.<\/strong><\/h3>\n

St\u00f6rsta delen av de frivilliga krigarna fr\u00e5n N\u00e4rpes eller sammanlagt 200 personer tj\u00e4nstgjorde vid artilleriet, d\u00e4r huvudkontingenten ingick i f\u00f6ljande batterier:<\/p>\n

2 f\u00e4ltkanonbatteriet 37 man<\/p>\n

4 f\u00e4ltkanonbatteriet 50 man<\/p>\n

2 j\u00e4garbatteriet 100 man<\/p>\n

De b\u00e5da f\u00f6rstn\u00e4mnda batterierna, som kommenderades, det f\u00f6rra av rikssvenska kaptenen O. Palme och det senare av hans landsman, kapten N. Palme var bev\u00e4pnade med 2 st. 87 mm:s kanoner. J\u00e4garbatteriet, som kommenderades av j\u00e4garkapten Wegelius, var bev\u00e4pnat med 4 st. 122 mm:s haubitsar. F\u00f6r offensiven mot Tammerfors transporterades alla tre batterierna i frihetskrigets b\u00f6rjan till J\u00e4ms\u00e4 och st\u00e4lldes d\u00e4r till \u00f6verste Wilkmans disposition. N\u00e4r offensiven vidtog gick batteriernas v\u00e4g \u00f6ver L\u00e4nkipohja, Orivesi, Kangasala och Lemp\u00e4\u00e4l\u00e4. H\u00e4r kvarstannade fj\u00e4rde batteriet, medan den tv\u00e5 \u00f6vriga batterierna deltog i slutstriderna om Tammerfors. Under offensiven deltog batterierna i heta strider och av artilleristerna fr\u00e5n N\u00e4rpes stupade Birger Roth fr\u00e5n Pjelax och Johan Isidor Berg fr\u00e5n Rangsby.<\/p>\n

Nylands dragonregemente.<\/strong><\/h3>\n

Som frivilliga i Nylands dragonregemente deltog i frihetskriget 11 tj\u00f6ckynglingar samt enstaka Lappfj\u00e4rds- och Sidebybor. Regementet h\u00e4rleder sitt ursprung ur den p\u00e5 Saksaniemi i n\u00e4rheten av Borg\u00e5 h\u00f6sten 1917 inr\u00e4ttade polisskolan. Denna skingrades av de r\u00f6da den 17 november samma \u00e5r och deltagarna s\u00f6kte sig d\u00e4refter i olika grupper upp till Lappaj\u00e4rvi i \u00d6sterbotten. H\u00e4r fortsatte skolan, som h\u00e4refter ben\u00e4mndes \u201dOrdningsfanan\u201d, sin verksamhet, men flyttades efter det Sein\u00e4joki befriats fr\u00e5n ryssarna till denna ort. H\u00e4r ombildades fanan enligt \u00f6verbef\u00e4lhavarens dagorder den 28 februari till Nylands dragonregemente. I ddenna trupp hade de n\u00e4mnda syd\u00f6sterbottningarna intr\u00e4tt den 17 februari i dess andra skvadron och avgick med regementet till J\u00e4ms\u00e4, d\u00e4r detta intr\u00e4ffade 9 mars. \u201dD\u00f6dsskvadronen\u201d som den n\u00e4mnda skvadronen ben\u00e4mndes, deltog p\u00e5 ett hedrande s\u00e4tt i striderna om Tammerfors, bland annat i L\u00e4nkipohja, Kuhmois och Lemp\u00e4\u00e4l\u00e4 men led stor manspillan. Av de 11 Tj\u00f6ckborna stupade 3 och av dem f\u00f6ll Axel Henriksson \u00c4ppel sida vid sida med sin plutonchef, j\u00e4garkornett H. af Forselles i Kuhmois redan den 10 mars. Efter Tammerfors fall framryckte regementet till Tavastehus och deltog den 16 maj i paraden i Helsingfors.<\/p>\n

Vasa grenadj\u00e4rbataljon avg\u00f6r striden i L\u00e4nkipohja.<\/strong><\/h3>\n

Vasa grenadj\u00e4rbataljon, i vilken ett 80-tal v\u00e4rvade ynglingar fr\u00e5n Kristinestadskretsens kommuner tj\u00e4nstgjorde under frihetskriget, hade rikssvensakt bef\u00e4l och delvis \u00e4ven underbef\u00e4l. Bataljonen uppst\u00e4lldes i Vasa i slutet av februari och transporterades \u00e4ven denna bataljon i b\u00f6rjan p\u00e5 mars till J\u00e4ms\u00e4 och deltog i \u00f6verste Wilkmans detachement i offensiven mot Tammerfors. Bataljonen erh\u00f6ll sitt elddop i L\u00e4nkipohja den 16 mars. Om dess insats i denna strid rapporterade \u00f6verste Wilkman f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dJag har varit med i \u00f6ver hundra strider, men aldrig har jag upplevt ett s\u00e5dant tillf\u00e4lle. Of\u00f6rg\u00e4tlig st\u00e5r f\u00f6r mig den framryckning till strid som Vasa grenadj\u00e4rbataljon antr\u00e4dde, sjungande sin krigsmarsch och d\u00e4rmed rent av r\u00e4ddade ett kritiskt tillf\u00e4lle. Tr\u00f6tta krigare livades upp p\u00e5 nytt och f\u00f6rtrollades, n\u00e4r de h\u00f6rde s\u00e5ngen brusande n\u00e4rma sig. Den av tr\u00f6tthet stycnade foten kunder \u00e5ter taga nya steg och snart var alla inbegripna i nya stormanlopp mot fienden. Tron p\u00e5 seger v\u00e4xte sig till en \u00f6vertygande k\u00e4nsla i varje krigares br\u00f6st och den k\u00e4nslan f\u00f6rde oss till seger.\u201d<\/p>\n

Bataljonen deltog d\u00e4refter i blodiga strider vid Pitk\u00e4j\u00e4rvi, Orivesi, Kangasala, Lemp\u00e4\u00e4l\u00e4 och Hatanp\u00e4\u00e4 samt gjorde en hedrande insats i frihetskriget men led stora f\u00f6rluster. Bataljonen deltog i den stora paraden i Helsingfors den 16 Maj.<\/p>\n

Uppb\u00e5den i februari 1918.<\/strong><\/h3>\n

Vid uppb\u00e5den, som f\u00f6rr\u00e4ttades i slutet av februari, hade kommunernas uppb\u00e5dsn\u00e4mnder order att indela de till krigstj\u00e4nst godk\u00e4nda i tre grupper, n\u00e4mligen:<\/p>\n

-21 \u2013 30 \u00e5ringar, som kallades A-gruppen, vilka skulle uttas genast f\u00f6r uppst\u00e4llandet av elittrupper, j\u00e4garbataljonerna, i och f\u00f6r den slutliga striden om Tammerfors.<\/p>\n

-30 \u2013 40-\u00e5ringar, B-gruppen, vilka skulle uttas n\u00e5got senare och bilda reserv f\u00f6r de aktiva trupperna.<\/p>\n

-till krigstj\u00e4nst mindre l\u00e4mpliga, av vilka skulle uppst\u00e4llas ers\u00e4ttningsbataljoner f\u00f6r att deras manskap fylla uppst\u00e5ndna luckor i j\u00e4gar- och reservbataljoner.<\/p>\n

2 j\u00e4garregementets II bataljon och kompani Melin.<\/strong><\/h3>\n

I Kristinestadskretsens kommuner uttogs f\u00f6r A-gruppen sammanlagt 372 v\u00e4rnpliktiga men av dem bildade s\u00e5dana, som frivilligt anm\u00e4lt sig vi uppb\u00e5det, en betydande kontingent. Efter uppb\u00e5det samlades de i svenska \u00d6sterbotten uttagna A-grupperna i Vasa, varvid st\u00f6rsta delen av de i Kristinestadskretsen uttagna ynglingarna placerades i 2 j\u00e4garregementets II bataljon<\/strong>. En stor del av Sideby- och Lappfj\u00e4rdsborna samt Kask\u00f6borna placerades h\u00e4rvid i bataljonens 1 kompani, det sedermera s\u00e5 ryktbara kompani Melin, medan st\u00f6rsta delen av N\u00e4rpesborna placerades i bataljonens 2 kompani, d\u00e4r j\u00e4garkapten Sundman tj\u00e4nstgjorde som kompanichef. N\u00e4r slutstriderna stod om Tammerfors insattes j\u00e4garregementena och speciellt 2 j\u00e4garregementets II bataljon gjorde h\u00e4rvidlag den mest hedrade insats.<\/p>\n

H\u00e4r m\u00e5 blott omn\u00e4mnas den marsch, som kompaniet Melin ensamt gjorde genom det r\u00f6da Tammerfors den 3 april p\u00e5 morgonen, d\u00e5 de \u00f6vriga anfallskolonnerna hejdats utanf\u00f6r staden. Kompaniet tog sitt anbefallda m\u00e5l, N\u00e4silinna men m\u00e5ste bryta sig ut d\u00e4rifr\u00e5n natten mot den 4 april, ensamt som det var i den r\u00f6da staden.<\/p>\n

\u00d6vriga N\u00e4rpesbor samt \u00d6vermarksborna i A-gruppen tj\u00e4nstgjorde i 5 j\u00e4garregementets XIV och XV bataljoner, vilka deltog i striderna i Karelen.<\/p>\n

Efter Tammerfors fall transporterades \u00e4ven II j\u00e4garbataljonen till Karelen samt deltog d\u00e4r i striderna och kvarstod efter krigets slut en tid som gr\u00e4nsvakt i \u00f6ster.<\/p>\n

Sedan A-grupperna inkallats, erh\u00f6ll kretsstaberna snart order om att inkalla \u00e4ven B-grupperna. Under senare h\u00e4lften av mars sammandrogs dessa reservm\u00e4n fr\u00e5n Kristinestadskretsen till Filppula och bildades av dem h\u00e4r ett kompani, som eh\u00f6ll rikssvenskt bef\u00e4l och \u00f6vades n\u00e5gra dagar. Efter det Tammerforsoffensiven ig\u00e5ngsatts, transporterades kompaniet till J\u00e4ms\u00e4, samt f\u00f6ljde d\u00e4refter som reserv \u00e5t de stridande trupperna \u00f6ver L\u00e4nkipohja, Orivesi, Kangasala, Lemp\u00e4\u00e4l\u00e4 och Tammerfors. H\u00e4r insattes kompaniet i III bataljonen av Norra Tavastlands regemente, samt deltog med detta i striderna om Tammerfors den 27 mars och 3 april. Kompaniet deltog senare \u00e4ven i striderna om Viborg.<\/p>\n

I Vasa ers\u00e4ttningsbataljon tj\u00e4nstgjorde sist och slutligen 96 man fr\u00e5n kusten. Under frihetskriget stupade av kretsens krigare f\u00f6ljande antal: Kristinestad 1, Sideby 11, Lappfj\u00e4rd 18, Tj\u00f6ck 7, N\u00e4rpes 18 och \u00d6vermark 9 eller sammanlagt 64 och s\u00e5rades ett hundratal.<\/p>\n

Skjutsarna fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Sideby sammanlagt 48\u00a0821 km.<\/strong><\/h3>\n

Medan frontm\u00e4nnen k\u00e4mpade f\u00f6r landets frihet i stridslinjerna, fullgjorde de hemmavarande sina skyldigheter f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra verksamheten vid fronten. H\u00e4st\u00e4garna i Tj\u00f6ck, Lappfj\u00e4rd och Sideby fick fullg\u00f6ra otaliga transporter till orter i n\u00e4rheten av fronten. F\u00f6r Lappfj\u00e4rd kommun steg s\u00e5lunda den skjutsande v\u00e4gens sammanlagda l\u00e4ngd till 26\u00a0171 km och f\u00f6r Sidebyborna till 22\u00a0650 km. Kretsstaben var en f\u00f6rmedlande l\u00e4nk mellan huvudkvarteret och befolkningen och gjorde ett oavl\u00e5tligt arbete f\u00f6r hemortens s\u00e4kerhet och f\u00f6r kretsens krigares v\u00e4lbefinnande ute vid fronterna. Under ledning av doktorinnan Martha von Essen insamlade kristinestadslottorna medel f\u00f6r uppst\u00e4llandet av ett krigssjukhus p\u00e5 orten och \u00f6verallt i hemmen arbetades f\u00f6r detta sjukhus. Livsmedel insamlades p\u00e5 landet och \u00e4ven de fattigaste hem var berett att avst\u00e5 av sitt knappa livsmedelsf\u00f6rr\u00e5d \u00e5t krigarna.<\/p>\n

Tillbaka till huvudartikeln om skyddsk\u00e5ren.<\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kapten G. Skrifvars skrev en l\u00e5ng historik om Kristinestads skyddsk\u00e5rsdistrikts roll i frihetskriget 1918. Den publicerades i tidningen Syd-\u00d6sterbotten den 28 januari 1937: Inledning. Vid ett i Helsingby i Korsholm anordant m\u00f6te av ortens lantmannagille den 19 maj 1917 v\u00e4ckte Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kristinestadskretsen i Finlands frihetskrig.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3747,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3977","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3977","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3977"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3977\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3982,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3977\/revisions\/3982"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3977"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}