{"id":3767,"date":"2017-04-22T09:46:10","date_gmt":"2017-04-22T07:46:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3767"},"modified":"2017-05-09T17:46:41","modified_gmt":"2017-05-09T15:46:41","slug":"dagsmark-byaman-haller-krismote-pa-majbo-i-borjan-pa-maj-1918","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=3767","title":{"rendered":"Dagsmark byam\u00e4n h\u00e5ller krism\u00f6te p\u00e5 Majbo i b\u00f6rjan p\u00e5 maj 1918."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2017.<\/span><\/p>\n

Trots att b\u00e5de Helsingfors och Tammerfors i maj var rensat fr\u00e5n r\u00f6dgardister och ryska trupper s\u00e5 p\u00e5gick inb\u00f6rdeskriget f\u00f6r fullt p\u00e5 m\u00e5nga andra st\u00e4llen i Finland. En sv\u00e5r livsmedelsbrist hade r\u00e5tt i landet under vintern och n\u00e5gon hj\u00e4lp fr\u00e5n utlandet gick inte att f\u00e5. F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget som hade p\u00e5g\u00e5tt i flera \u00e5r hade gjort att det var stor brist p\u00e5 mat och f\u00f6rn\u00f6denheter i s\u00e5 gott som hela Europa och Amerika. Ett stort antal av b\u00f6nderna deltog i striderna och kunde inte hj\u00e4lpa till med f\u00f6rs\u00f6rjningen. De tyska trupper som hade landstigit i s\u00f6dra Finland skulle ocks\u00e5 f\u00f6rses med proviant, b\u00e5de f\u00f6r soldaterna och \u00e5t h\u00e4starna.<\/p>\n

Befolkningen led av livsmedelsbristen och flera personer dog av hungersn\u00f6d. De fattiga drog omkring fr\u00e5n by till by i s\u00f6kandet efter f\u00f6da och k\u00e4nt i Dagsmark \u00e4r de folkhopar fr\u00e5n de finska gr\u00e4nstrakterna H\u00e5ng\u00e5en och Stor\u00e5en, som f\u00f6rtvivlade s\u00f6kte n\u00e5gonting att \u00e4ta. En torr br\u00f6dknall och potatisskal kunde duga och \u201datt arbeta f\u00f6r maten\u201d var ett vanligt erbjudande de sv\u00e4ltande kom med.<\/p>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbottens skribent fr\u00e5gar i maj 1918 p\u00e5 vilket vis Dagsmarkborna skall hj\u00e4lpa de n\u00f6dst\u00e4llda. \u201dF\u00f6r varje dag blir det allt fler kvinnor, barn och \u00e4ven \u00e5ldersstigna m\u00e4n, som draga genom byn fr\u00e5n g\u00e5rd till g\u00e5rd tiggande eller viljande k\u00f6pa br\u00f6d. Bonden st\u00e4lles h\u00e4rigenom p\u00e5 ett h\u00e5rt prov, att de l\u00e5ta de n\u00f6dlidande g\u00e5 eller skall man hj\u00e4lpa s\u00e5 l\u00e5ngt var och ens f\u00f6rr\u00e5d r\u00e4cka? Sj\u00e4lvbevarelsedriften tvingar emellertid stor bet\u00e4nksamhet. Staten har ju tagit h\u00e4lften av uts\u00e4det och andra h\u00e4lften \u00e4tes upp. Det ser h\u00e5rt ut, och \u00e4r redan h\u00e5rt.\u201d<\/p>\n

De viktigaste livsmedlen var ransonerade och myndigheterna s\u00e5lde ut bara sm\u00e5 m\u00e4ngder i g\u00e5ngen.<\/p>\n

\"D1\"<\/p>\n

B\u00f6nderna som hade djur fick s\u00e4lja slaktdjur endast till \u00d6sterbottens Kreaturslag, som fick k\u00f6pa upp k\u00f6tt f\u00f6r av staten best\u00e4mt pris. Staten konfiskerade stora m\u00e4ngder av b\u00f6ndernas s\u00e4d, vilket gjorde att det blev brist p\u00e5 uts\u00e4de. Ingen annan \u00e4n Valio fick s\u00e4lja sm\u00f6r och det var h\u00e5rt ransonerat. N\u00e5gon normal torghandel f\u00f6rekom inte denna tid och den som f\u00f6rekom var h\u00e5rt reglerad och \u00f6vervakad av myndigheterna.<\/p>\n

\"Annons
Annons i tidningen Syd-\u00d6sterbotten som kallade till m\u00f6te p\u00e5 Majbo.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Efter m\u00f6tet ingick f\u00f6ljande artikel i Syd-\u00d6sterbotten 11.5 1918:<\/span><\/p>\n

\u00c5tg\u00e4rd f\u00f6r att all mark m\u00e5 bli bes\u00e5dd.<\/strong><\/h3>\n

Vid en \u00e5 f\u00f6reningslokalen Majbo i s\u00f6ndags h\u00e5llen, talrikt bes\u00f6kt byast\u00e4mma besl\u00f6ts enh\u00e4lligt att vidtaga n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att planteringsarbetena i byn m\u00e5 bli ordentligt utf\u00f6rda \u00e4ven p\u00e5 de l\u00e4genheter, vars arbetskrafter \u00e4ro vid fronten. St\u00e4mman uttalade den \u00e5sikten att alla hemmavarande arbetsf\u00f6ra m\u00e4n, som icke hava hava hindrande regelbunden syssels\u00e4ttning, b\u00f6ra anse det som en omutlig skyldighet att hj\u00e4lpa till med n\u00e4mnda arbeten. Och uppdrogs det \u00e5t en kommitt\u00e9 att p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt i enlighet med n\u00e4mnda uttalanden ordna saken.<\/p>\n

Till medlemmar i kommitt\u00e9n valdes f\u00f6r Dagsmark by: Emil B\u00e5sk, Viktor L\u00e5ngkvist, Emil Backlund och Viktor Nyholm; i Korsb\u00e4ck Johannes Stenlund; i Lillsj\u00f6 Viktor Henriksson Lillsj\u00f6 och en Rearb\u00e4ck i Rearb\u00e4ck.<\/p>\n

I samma nummer av tidningen Syd-\u00d6sterbotten fanns en artikel som beskrev hur potatis skall odlas och s\u00e5 h\u00e4r skulle det g\u00f6ras den tiden:<\/span><\/p>\n

Potatisodling.<\/strong><\/h3>\n

I \u00e5r b\u00f6r var och en som har eller som kan anskaffa en jordbit, odla potatis. Nu \u00e4r tiden inne att uppl\u00e4gga s\u00e4ttpotatisen till utgroning. Den gror b\u00e4st i ljust rum med vanlig rumsv\u00e4rme, lagd i grunda l\u00e5dor. Groningsl\u00e5dorna s\u00e4ttes p\u00e5 varandra med mellanl\u00e4gg emellan varje l\u00e5da s\u00e5 att ljuset f\u00e5r tilltr\u00e4de \u00e4ven till de underst\u00e5ende l\u00e5dorna. Utgroningstiden \u00e4r vanligtvis 3 \u2013 4 veckor.<\/p>\n

N\u00e4r jorden \u00e4r f\u00e4rdigberedd och jordtemperaturen stigit till +10 C \u00e4r tiden inne f\u00f6r potatiss\u00e4ttningen. Nu d\u00e5 det \u00e4r litet av potatis kan den st\u00f6rre potatisen sk\u00e4ras p\u00e5 l\u00e4ngden mitt i tu. Sk\u00e4rningen f\u00f6retagas n\u00e5gra timmar f\u00f6re s\u00e4ttningen, s\u00e5 att snittytorna hinna skinna sig.<\/p>\n

Vad man vid potatiss\u00e4ttningen har att iakttaga \u00e4r att \u00e5t varje potatisplanta beredes ett tillr\u00e4ckligt stort utrymme s\u00e5 att densamma kan utveckla sig och ge riklig sk\u00f6rd. Genom odlingsf\u00f6rs\u00f6k har man funnit att en potatisplanta fordrar ett utrymme av 1\u00a0500 kv.cm , vilket erh\u00e5lles om radavst\u00e5ndet \u00e4r 60 cm, och att avst\u00e5nd mellan s\u00e4ttpotatisen i raden \u00e4r 25 cm. Med ett s\u00e5dant utrymme f\u00f6r varje planta erfordras av medelstor potatis c:a 30 liter per 100 kv.m = 1 ar.<\/p>\n

S\u00e4ttningsdjupet b\u00f6r hellre vara f\u00f6r grunt \u00e4n f\u00f6r djupt. Det l\u00e4mpligaste s\u00e4ttningsdjupet p\u00e5 fuktig mulljord \u00e4r 7 \u2013 8 cm och p\u00e5 torra mellanjordar 8 \u2013 10 cm. S\u00e4ttningsmetoderna \u00e4ro allm\u00e4nt k\u00e4nda, ett upprepande h\u00e4rav \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r on\u00f6digt.<\/p>\n

Tillbaka till huvudartikeln.<\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2017. Trots att b\u00e5de Helsingfors och Tammerfors i maj var rensat fr\u00e5n r\u00f6dgardister och ryska trupper s\u00e5 p\u00e5gick inb\u00f6rdeskriget f\u00f6r fullt p\u00e5 m\u00e5nga andra st\u00e4llen i Finland. En sv\u00e5r livsmedelsbrist hade r\u00e5tt i landet Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dagsmark byam\u00e4n h\u00e5ller krism\u00f6te p\u00e5 Majbo i b\u00f6rjan p\u00e5 maj 1918.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3747,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3767","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3767","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3767"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3767\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3971,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3767\/revisions\/3971"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3767"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}