{"id":3747,"date":"2017-04-22T08:52:54","date_gmt":"2017-04-22T06:52:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3747"},"modified":"2023-07-28T20:09:24","modified_gmt":"2023-07-28T17:09:24","slug":"skyddskaren-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=3747","title":{"rendered":"Skyddsk\u00e5rens och milit\u00e4rens historia"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund under tiden april 2017 till januari 2018. Uppgifter tagna ur Viktor Bj\u00f6rklunds anteckningar, tidningen Syd-\u00d6sterbotten och skyddsk\u00e5rshistorikerna. Uppgifter ocks\u00e5 tagna ur Talvelas anteckningar och Konrad Westlins bok om Melins kompani. Selim Bj\u00f6rses utf\u00f6rliga historik om skyddsk\u00e5ren i Lappfj\u00e4rd h\u00f6r till de viktigaste dokumenten.<\/span><\/p>\n

Bakgrund.<\/h3>\n

Oroligheterna under \u00e5r 1917 och de st\u00e4ndiga br\u00e5ken mellan de ryska soldaterna och befolkningen i Finland resulterade i bildandet av s\u00e5 kallade skyddsk\u00e5rer. Omkring 80 000 ryska soldater var sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka stationerade runt om i Finland och socialister och andra v\u00e4nstersinnade f\u00f6rs\u00f6kte \u00f6verta makten i Finland som d\u00e5 \u00e4nnu tillh\u00f6rde Ryssland. Rysslands motg\u00e5ngar i det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och de inre mots\u00e4ttningarna gjorde att det forna storv\u00e4ldet h\u00f6ll p\u00e5 att kollapsa och i Finland s\u00e5g man m\u00f6jligheterna att frig\u00f6ra v\u00e5rt land.<\/p>\n

Socialisterna som kallades de r\u00f6da s\u00e5g m\u00f6jligheten att med de ryska truppernas hj\u00e4lp kunna bilda en arbetarnas stat och detta s\u00e5gs inte med blida \u00f6gon av den borgerliga befolkningen. De ryska trupperna som var stationerade \u00f6ver s\u00e5 gott som hela landet, f\u00f6rs\u00e5g de r\u00f6da med vapen och ammunition. Milit\u00e4rt blev de p\u00e5 detta s\u00e4tt mycket starkare \u00e4n de borgerliga vita, eftersom dessa inte hade tillg\u00e5ng till n\u00e5gra vapen och de hade inte heller f\u00e5tt n\u00e5gon milit\u00e4r utbildning sedan b\u00f6rjan p\u00e5 seklet.<\/p>\n

\u00c5r 1878 lagstiftades det om den allm\u00e4nna v\u00e4rnplikten i Finland och den togs i bruk \u00e5r 1881, efter att den n\u00e5gra \u00e5r innan hade inf\u00f6rts i moderlandet Ryssland. Runt om i Finland bildades 8 skarpskyttebataljoner och ett dragonregemente i Villmanstrand. P\u00e5 de \u00e5rliga uppb\u00e5den som skedde p\u00e5 r\u00e5dhuset i Kristinestad uttogs ett l\u00e4mpligt antal soldater genom lottning. Ungef\u00e4r var tionde man antogs till den 3 \u00e5r l\u00e5nga milit\u00e4rutbildningen, fr\u00e4mst d\u00e5 i Vasa skarpskyttebataljon.<\/p>\n

D\u00e5 den allm\u00e4nna v\u00e4rnplikten inf\u00f6rdes i Finland s\u00e5 best\u00e4mdes det att den endast skall verka i fosterlandet och f\u00f6rsvara det. Milit\u00e4ren var allts\u00e5 finsk och det var inte ens m\u00f6jligt f\u00f6r ryssar att ta tj\u00e4nst i den. D\u00e4remot var det fullt m\u00f6jligt f\u00f6r finl\u00e4ndare att ta v\u00e4rvning i den ryska arm\u00e9n.<\/p>\n

F\u00f6rryskningen b\u00f6rjade med februarimanifestet 1899.<\/strong><\/h4>\n

Men riktigt i slutet p\u00e5 1800-talet, n\u00e4rmare best\u00e4mt den 15 februari 1899 best\u00e4mde den ryska tsaren Nikolaj i det s\u00e5 kallade februarimanifestet, att alla rikslagar i Finland som ocks\u00e5 kunde ber\u00f6ra kejsard\u00f6met, skulle bli g\u00e4llande enligt kejsarens beslut utan att den finska senaten beh\u00f6vde h\u00f6ras. Det betydde bland annat att den finska milit\u00e4ren skulle uppl\u00f6sas och de finska m\u00e4nnen fr\u00e5n och med \u00e5r 1902 skall tj\u00e4nstg\u00f6ra i den ryska milit\u00e4ren och de kunde h\u00e4refter vara stationerade var som helst inom Ryssland. Det skulle ocks\u00e5 vara m\u00f6jligt att skicka de finska soldaterna vart som helst i v\u00e4rlden i h\u00e4ndelse av krig. Bland annat posten och tullen skulle ocks\u00e5 ber\u00f6ras av dessa rikslagar.<\/p>\n

I Finland protesterade man best\u00e4mt mot dessa nya regler och en protestv\u00e5g svepte \u00f6ver landet. De flesta m\u00e4n uteblev fr\u00e5n uppb\u00e5den och en stor m\u00e4ngd emigrerade till Amerika. Landets pr\u00e4ster deltog ocks\u00e5 i protesterna genom att inte ge ut namnlistor p\u00e5 de m\u00e4n, som skulle kallas till uppb\u00e5d. Pr\u00e4sterna b\u00f6tf\u00e4lldes i flera fall f\u00f6r detta, bland annat kaplanen Laur\u00e9n i Kristinestad d\u00f6mdes till flera tusen mark i b\u00f6ter. P\u00e5 vissa orter var de flesta uppb\u00e5dade ”f\u00f6rfallol\u00f6st uteblivna” vilket betydde att de nyligen hade rest till Amerika. Uppb\u00e5den 1902 och 1903 misslyckades totalt och i tidningen Syd-\u00d6sterbotten man l\u00e4sa om hur man saboterade uppb\u00e5den, l\u00e4s mera om detta H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Det vanliga folket protesterade ocks\u00e5 genom att skriva p\u00e5 namnlistor mot denna f\u00f6rryskning. P\u00e5 endast ett par veckor insamlades \u00f6ver 500 000 namn p\u00e5 en protestlista, som skulle \u00f6verl\u00e4mnas till tsaren. Till allas besvikelse tog tsaren inte emot den finska massadressen. Vill du l\u00e4sa mera om denna protest och vilka lappfj\u00e4rdsbor som skrev p\u00e5 listorna, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

I b\u00f6rjan av seklet fanns det gott om ryska soldater eller gendarmer i Finland. Dessa fanns i alla st\u00f6rre st\u00e4der men inte p\u00e5 landsbygden. D\u00e5 kriget mot Japan br\u00f6t ut \u00e5r 1904, s\u00e5 skickades samtliga gendarmer fr\u00e5n Helsingfors till den japanska fronten. Ocks\u00e5 i Kristinestad fanns det ryska gendarmer, eftersom dr\u00e4tselkontoret i september 1904 anvisade en plats ovanf\u00f6r Tj\u00e4rhovsbryggan som skjutbana f\u00f6r gendarmeriet i staden. De h\u00e4r ryska gendarmerna i Kristinestad avv\u00e4pnades under storstrejken i november 1905 och de skickades i v\u00e4g tillbaka till Ryssland. Magistraten sk\u00f6tte om att deras vapen skickades med fartyget Ebba Munck till Vasa i slutet av november. I februari 1906 \u00e5talades l\u00e4nsman Hasselstr\u00f6m i Kristinestad f\u00f6r v\u00e5ld mot de ryska gendarmerna ”d\u00e5 han som en anf\u00f6rare f\u00f6r en folkhop avv\u00e4pnade dessa”.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om avv\u00e4pningen av de ryska gendarmerna i Kristinestad i november 1905, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Februarimanifestet dras tillbaka 1905.<\/strong><\/h4>\n

Efter en storstrejk b\u00e5de i Ryssland och i Finland i b\u00f6rjan av november 1905 och efter en f\u00f6rlust i kriget mot Japan samma \u00e5r, s\u00e5 \u00e5tertog tsaren februarimanifestet den 4 november \u00e5r 1905. Mordet p\u00e5 generalguvern\u00f6r Bobrikoff i juni 1904 och mordet p\u00e5 prokuratorn Eliel Johnsson i februari 1905 bidrog till en del till \u00e5tertagandet av manifestet. Detta ledde till att pl\u00f6tsligt hade Finland ingen egen milit\u00e4r alls och ingen v\u00e4rnplikt heller f\u00f6r den delen. Samtliga ryska gendarmer skickades tillbaka till Ryssland och flera h\u00f6ga finska tj\u00e4nstem\u00e4n, som hade samarbetat med gendarmerna tvingades att avg\u00e5 fr\u00e5n sina tj\u00e4nster.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om storstrejken 1905 och hur det gick till i Kristinestad, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Med tsaren gjordes en \u00f6verenskommelse att Finland i ers\u00e4ttning skulle betala ett visst antal miljoner mark till den ryska milit\u00e4ren. Den h\u00e4r \u00f6verenskommelsen om milit\u00e4rmiljonerna gillades av alla parter, f\u00f6r otaliga var de unga m\u00e4n som hade flytt ur landet till Amerika, f\u00f6r att inte riskera att hamna p\u00e5 den 3-\u00e5riga milit\u00e4rutbildningen, m\u00f6jligtvis l\u00e5ngt borta i Ryssland. Utan egen milit\u00e4r skulle finl\u00e4ndare kunna undg\u00e5 deltagande i de krig som Ryssland deltog i. Den ryska tsaren var n\u00f6jd med \u00f6verenskommelsen, eftersom behovet av pengar var stort. De h\u00e4r pengarna som allm\u00e4nt kallades \u201dmilit\u00e4rmiljonerna\u201d uppgick till flera miljoner mark varje \u00e5r och det motsvarande en tiondedel av Finlands budget.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om milit\u00e4ren och v\u00e4rnplikten i Finland under den ryska tiden, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

D\u00e5 f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut 1914 s\u00e5 ins\u00e5g de styrande i Finland att det kommer att bli problem eftersom den finska befolkningen inte hade f\u00e5tt n\u00e5gon milit\u00e4r utbildning sedan 1901. I november 1914 bildades J\u00e4garr\u00f6relsen och till den v\u00e4rvades m\u00e4n som l\u00e4mpade sig f\u00f6r krigsutbildning och som kunde skickas till Tyskland f\u00f6r att l\u00e4ra sig milit\u00e4r- och krigsteknik. Eftersom v\u00e5rt land var \u00f6vervakat av de ryska trupperna s\u00e5 var v\u00e4rvningen av dessa m\u00e4n l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort. Men \u00e5r 1915 lyckades \u00f6ver 1 800 unga m\u00e4n, s\u00e5 kallade j\u00e4gare ta sig via Sverige till Tyskland, d\u00e4r de genast sattes p\u00e5 skolning. De deltog ocks\u00e5 i strider p\u00e5 Tysklands sida mot det egna moderlandet Ryssland. Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Kristinestad fanns inga j\u00e4gare med, f\u00f6rutom en Kristinestadsbo som blev sjuk och hemskickad. Den h\u00e4r operationen med j\u00e4garna i Tyskland kunde p\u00e5 n\u00e5got m\u00e4rkligt vis h\u00e5llas s\u00e5 pass hemligt att det var f\u00f6rst i mars 1917 som Syd-\u00d6sterbotten avsl\u00f6jade den f\u00f6r f\u00f6r sina l\u00e4sare.<\/p>\n

\u00d6verenskommelsen med milit\u00e4rmiljonerna hade b\u00e5de goda och d\u00e5liga sidor. Den b\u00e4sta var ju att de finl\u00e4ndska m\u00e4nnen slapp milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ringen och inte alls blev uttagna i krigstj\u00e4nst d\u00e5 moderlandet Ryssland krigade nere p\u00e5 kontinenten. F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget hade ju startat p\u00e5 h\u00f6sten 1914 och s\u00e5 gott som alla deltagande l\u00e4nder hade r\u00e4knat med stora och snabba framg\u00e5ngar men det blev n\u00e5got helt annat. I kriget mot Tyskland led de ryska trupperna ofantliga f\u00f6rluster medan den finska befolkningen knappt m\u00e4rkte av kriget. En stor brist p\u00e5 livsmedel r\u00e5dde dock hela tiden och n\u00e4rvaron av de ryska trupperna var nog orov\u00e4ckande.<\/p>\n

Revolutionen i Ryssland i mars 1917.<\/strong><\/h3>\n

I mars m\u00e5nad utbr\u00f6t i Ryssland den revolution som fick namnet ”Februarirevolutionen”, d\u00e5 tsaren st\u00f6rtades och en tillf\u00e4lligt regering tillsattes. De ryska trupperna som var f\u00f6rlagda i Kristinestad fick h\u00f6ra om den och ville p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt delta i den. Tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev s\u00e5 h\u00e4r 21.3.1917 om deras tilltag:<\/p>\n

”De stora h\u00e4ndelsernas svallv\u00e5gor i Kristinestad.<\/strong><\/em><\/h5>\n

Sedan underr\u00e4ttelse om h\u00e4ndelserna med revolutionen i Ryssland i s\u00f6ndags n\u00e5tt den i Kristinestad f\u00f6rlagda milit\u00e4ren, f\u00f6ranstaltade dessa efter middagst\u00e5gets ankomst demonstrationer. Med r\u00f6da fanor t\u00e5gade trupperna till Salutorget d\u00e4r soldater och officerare med hurra-rop h\u00f6jde r\u00f6sterna f\u00f6r den nya regeringen i Ryssland. Efter l\u00e5nga \u00f6vertalningar lyckades soldaterna avv\u00e4pna kommendanten i staden ryttm\u00e4stare Kussakoff, men d\u00e5 han inte \u00e5tnj\u00f6t manskapets f\u00f6rtroende st\u00e4lldes han under bevakning i kasernen, d\u00e4rifr\u00e5n han p\u00e5 m\u00e5ndagen avf\u00f6rdes till civila h\u00e4ktet p\u00e5 r\u00e5dhuset. Fr\u00e5n samma h\u00e4kte befriade soldaterna p\u00e5 samma g\u00e5ng rannsakningsf\u00e5ngen Arvo Lehkonen, som var st\u00e4lld under \u00e5tal f\u00f6r inbrottet hos guldsmed Sandelin. Han blev dock i g\u00e5r \u00e5ter satt i h\u00e4kte.<\/em><\/p>\n

Sedan trupperna p\u00e5 m\u00e5ndagen till kommendant utsett ryttm\u00e4staren Lundenius \u00e5tergick livet i sina forna g\u00e4ngor, avbrutet endast av det uppseende den f\u00f6rre kommendantens eskortering till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i g\u00e5r v\u00e4ckte. Han s\u00e4ndes av milit\u00e4ren under eskort till den ryska metropolen.<\/em><\/p>\n

Ordningen, som hela tiden har handhafts av civilkl\u00e4dda poliskonstaplar har inte tillsvidare blivit st\u00f6rd och har d\u00e4rf\u00f6r inte heller stadens myndigheter beh\u00f6vt vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r ordningens uppr\u00e4tth\u00e5llande.<\/em><\/p>\n

Direkt efter tsarens st\u00f6rtande i Ryssland b\u00f6rjade oroligheter p\u00e5 arbetsmarknaden, med b\u00f6rjan i Ryssland men n\u00e4stan samtidigt ocks\u00e5 i Finland. Fabriksarbetarna b\u00f6rjade organisera sig och kr\u00e4vde b\u00e5de l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jningar och kortare arbetsdagar. Protester och strejker ledde till att arbetarna b\u00f6rjade ansluta sig till det socialistiska partiet. I sin kamp f\u00f6r b\u00e4ttre villkor fick arbetarna st\u00f6d av den ryska milit\u00e4ren, som var stationerad i landet. Ordningen skulle uppr\u00e4tth\u00e5llas av de ryska soldaterna, efter att poliserna och deras funktion avskaffades. Soldaterna utnyttjade situationen och detta ledde till att l\u00e4get blev till och med s\u00e4mre \u00e4n under tsarv\u00e4ldets tider. De inf\u00f6rde en terror mot lokalbefolkningen med godtyckliga anh\u00e5llanden, granskningar b\u00e5de p\u00e5 gatorna och i hemmen.<\/p>\n

I Ryssland b\u00f6rjade det bildas ”R\u00f6da garden” som hade till uppgift att inf\u00f6ra en samh\u00e4llsordning, som skulle ledas av den arbetande befolkningen. R\u00f6da garden bildades ocks\u00e5 p\u00e5 flera orter i Finland och de ryska soldaterna f\u00f6rs\u00e5g dessa med vapen. P\u00e5 h\u00f6sten 1917 skulle det ha funnits 500 ryska soldater i Kristinestad men av flera orsaker hade antalet minskat till 150 i slutet av januari 1918. R\u00f6dgardisterna och de ryska trupperna i Kristinestad\u00a0 var v\u00e4l bev\u00e4pnade och utbildade.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa vad tidningarna skrev om h\u00e4ndelserna i Syd\u00f6sterbotten under det oroliga \u00e5ret 1917, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Skyddsk\u00e5rer bildas i Syd\u00f6sterbotten 1917.<\/strong><\/h3>\n

Den borgerliga befolkningen som k\u00e4nde sig hotad av det r\u00f6da gardet b\u00f6rjade p\u00e5\u00a0sommaren 1917 bilda skyddsk\u00e5rer och\u00a0den f\u00f6rsta i landet var Lappfj\u00e4rds skyddsk\u00e5r. L\u00e5ngt tidigare, redan \u00e5r 1905 hade i Lappfj\u00e4rd bildats en motst\u00e5ndsgrupp som kallade sig Svarta korset. De hade som m\u00e5l att skaffa fram vapen och att tr\u00e4na sina medlemmar att anv\u00e4nda dessa. Utvecklingsarbetet r\u00e4ckte inte l\u00e4ngre \u00e4n till planeringsstadiet men det visar att redan d\u00e5 ins\u00e5g lappfj\u00e4rdsborna n\u00f6dv\u00e4ndigheten av bev\u00e4pnade trupper. Ledare f\u00f6r denna grupp var ”Lappfj\u00e4rdskejsaren” Karl Nissander, som kallades Br\u00e4nn-Kalle och med sig hade han Emil Knus, John Ericsson fr\u00e5n H\u00e4rkmeri och den avskedade l\u00e4nsmannen Lewan.<\/p>\n

P\u00e5 ett m\u00f6te p\u00e5 ungdomslokalen s\u00e5 bildades den 27 maj 1917 bildades Lappfj\u00e4rdsk\u00e5ren och mindre avdelningar grundades ocks\u00e5 ute i byarna. De h\u00e4r avdelningarna var l\u00f6st organiserade och hade inga milit\u00e4ra \u00f6vningar. Alla \u00f6vningar skulle ju ocks\u00e5 g\u00f6ras i smyg eftersom de ryska soldaterna hela tiden \u00f6vervakade allt som h\u00e4nde i landet. En egen skyddsk\u00e5rsavdelning under Lappfj\u00e4rdsk\u00e5ren bildades i Dagsmark i november 1917, just under den period som en stor strejk p\u00e5gick. N\u00e5gra vapen hade de inte till f\u00f6rfogande men \u00f6vningar hade de varje kv\u00e4ll p\u00e5 ungdomslokalen Majbo.<\/p>\n

Medlemmar i Dagsmark avdelningen var l\u00e4rarsonen Torsten Wadstr\u00f6m, Erland Fagerros eller Krook, Viktor Nyroos, Erik Anders Rosengren, Alfred Nordberg, Erik Anders Englund, Viktor Nyholm, \u201dKoll\u201d-Viktor Storkull, Erland Rosenstett eller Rosenback, Frans Holmudd, Emil Nybond, Emil B\u00e5sk, Axel Hummelg\u00e5rd eller Forslin, \u201dPelas\u201d – Johan Lillkull, \u201dKoll\u201d- Frans Storkull, Karl Lindell, Anselm Agn\u00e4s, Erik Anders Sundholm, Viktor Nylund och \u201dK\u00e5rk\u201d- Emil Eklund.<\/p>\n

Viktor Nyroos och Viktor Nyholm som hade erfarenhet fr\u00e5n milit\u00e4rtiden i den finska arm\u00e9n under den ryska tiden i slutet p\u00e5 1800-talet blev chefer, liksom Torsten Wadstr\u00f6m och Erland Fagerros.<\/p>\n

Det r\u00f6da gardet som i praktiken hade makten i Finland hade utlyst storstrejk och den varade mellan den 14 \u2013 20 november 1917. Syftet med strejken var att kunna g\u00f6ra arbetsreformer som till exempel inf\u00f6randet av en 8 timmars arbetsdag. Terrorverksamheten tilltog under denna strejkvecka och flera personer m\u00f6rdades av r\u00f6dgardisterna. Vill du l\u00e4sa mera om storstrejken 14 – 20 november 1917, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Den nybildade skyddsk\u00e5ren i Dagsmark hade \u00f6vningar s\u00e5 gott det gick utan vapen. De som i slutet p\u00e5 1800-talet hade f\u00e5tt sin milit\u00e4rutbildning i den 3-\u00e5riga finska arm\u00e9n under den ryska tiden ledde dessa \u00f6vningar, d\u00e4r fanns bland annat Viktor Nyroos, Josef Storkull och Erik Anders Rosengren. N\u00e5gra direkta br\u00e5k mellan skyddsk\u00e5rsavdelningen i Dagsmark och de ryska trupperna verkar inte ha f\u00f6rekommit.<\/p>\n

Skyddsk\u00e5risterna var d\u00e5ligt kl\u00e4dda och saknade helt uniformer. Gunnar Wadstr\u00f6m minns att m\u00e4nnen d\u00e5 de for till fronten endast hade sina civila kl\u00e4der p\u00e5 sig. M\u00e4nnen hade f\u00f6r det mesta endast tunna rockar p\u00e5 sig men tack vare den milda vintern klarade de sig i alla fall. Det var endast b\u00e4ltet och den vita bindeln, som avsl\u00f6jade till vilken grupp de h\u00f6rde.<\/p>\n

L\u00e4nkar till mera information om skyddsk\u00e5rerna:<\/strong><\/h3>\n

Vill du l\u00e4sa mera om skyddsk\u00e5ren i Lappfj\u00e4rd, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R,<\/strong><\/span><\/span><\/a> s\u00e5 f\u00e5r du l\u00e4sa Selim Bj\u00f6rses utf\u00f6rliga historik.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om Lappfj\u00e4rds skyddsk\u00e5r, s\u00e5 kan du l\u00e4sa en artikel ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten, genom att klicka H\u00c4R.<\/strong><\/span><\/a> D\u00e4r finns ocks\u00e5 flera av Selim Bj\u00f6rses fina foton.<\/p>\n

I tidskriften ”Svenska skyddsk\u00e5risten” fr\u00e5n 1922 publicerades en artikel som handlade om Lappfj\u00e4rd skyddsk\u00e5r. L\u00e4s den genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

I tidskriften ”V\u00e5rt v\u00e4rn” fr\u00e5n 1942 finns det en bra och utf\u00f6rlig artikel om Tj\u00f6ck skyddsk\u00e5r och om deras insats i intagningen av Kristinestad. Den b\u00f6r du l\u00e4sa, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade den 9 december 1937 en l\u00e5ng artikel, om hur det gick till d\u00e5 skyddsk\u00e5rsavdelningarna i Syd\u00f6sterbotten bildades och hur Kristinestadskretsen bildades, allt detta \u00e5r 1917, klicka\u00a0H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a> s\u00e5 f\u00e5 du l\u00e4sa om detta.<\/p>\n

I tidskriften ”Finska frihetskriget 1918” som utkom 1920 fanns det en artikel som beskrev hur skyddsk\u00e5rsavdelningarna i Kristinestads kretsen bildades \u00e5r 1917, l\u00e4s den H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Finland f\u00f6rklarar sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 6 december 1917.<\/strong><\/h3>\n

Eftersom det r\u00e5dde en politisk kalabalik i Ryssland s\u00e5 s\u00e5g de styrande i Finland en m\u00f6jlighet att f\u00f6rklara landet sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och detta gjordes den 6 december 1917. Det h\u00e4r var s\u00e5 pass v\u00e4ntat, s\u00e5 nyheten inte fick n\u00e5gra stora rubriker i tidningarna. Kaoset i Ryssland, som var utan n\u00e5gon styrande regering gjorde att sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsf\u00f6rklaringen inte noterades d\u00e4r heller, det landet hade betydligt st\u00f6rre problem att tampas med p\u00e5 hemmaplan.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om hur det gick till d\u00e5 Finland blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Den 7 december 1917 utn\u00e4mnde skyddsk\u00e5rsledaren Emil Ingves i Lappfj\u00e4rd l\u00e4rarsonen och studenten Torsten Wadstr\u00f6m till ledare \u00f6ver Dagsmarkavdelningen. Torsten var f\u00f6dd i februari 1893 i Dagsmark och han var son till folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m. Efter inb\u00f6rdeskriget blev han l\u00e4nsman i Korsn\u00e4s men han dog i unga \u00e5r redan 1925. I M\u00f6rtmark och i H\u00e4rkmeri uts\u00e5gs ocks\u00e5 ledare p\u00e5 samma g\u00e5ng och nu blev verksamheten mera \u00f6ppen.<\/p>\n

De ryska trupperna uppmanades av den finska senaten att \u00e5terv\u00e4nda till sitt hemland men de trotsade den ordern och stannade i Finland. Tillsammans med r\u00f6dgardisterna inleddes nu en terrorverksamhet som kom att leda Finland in i ett blodigt inb\u00f6rdeskrig.<\/p>\n

L\u00e4get var oh\u00e5llbart och bristen p\u00e5 vapen och ledare inom skyddsk\u00e5ren var uppenbar. Under julen 1917 kom j\u00e4garen Paavo Talvela till Lappfj\u00e4rd och d\u00e5 blev det genast mer ordning p\u00e5 exercisen. Paavo Talvela var f\u00f6dd Thor\u00e9n \u00e5r 1897 i Helsingfors och han hade f\u00e5tt j\u00e4garutbildning i Tyskland och via Sverige flydde han till Finland under det falska namnet Max Str\u00f6msten. Han utn\u00e4mndes allts\u00e5 till kommend\u00f6r f\u00f6r skyddsk\u00e5rerna i Syd-\u00d6sterbotten. I Finlands senare krig avancerade han sedan till infanterigeneral och d\u00e5 han tog avsked fr\u00e5n arm\u00e9n 1945 s\u00e5 fick han h\u00f6ga befattningar inom pappersindustrin.<\/p>\n

Kristinestads borgm\u00e4stare Aminoff skrev i januari 1918 ett upprop, som fick stor betydelse i bildandet och samordnandet av landets skyddsk\u00e5rer. Vill du l\u00e4sa uppropet, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Den 26 januari 1918 utn\u00e4mnde den finska senaten general Gustaf Mannerheim till \u00f6verbef\u00e4lhavare f\u00f6r den finska arm\u00e9n, vilket i praktiken betydde bef\u00e4lhavare \u00f6ver skyddsk\u00e5ren. Bland det f\u00f6rsta som Mannerheim gjorde var att grunda en krigsskola i V\u00f6r\u00e5, som fick i uppgift att snabbutbilda 700 man till gruppchefer. Flera personer skickades till denna krigsskola i V\u00f6r\u00e5, bland annat Erik Anders Sundholm fr\u00e5n Dagsmark som hade varit bonde p\u00e5 Brobackan, p\u00e5 det hemman som i dag \u00e4gs av Eklund. Det var h\u00e4r fr\u00e5ga om verklig snabb utbildning, f\u00f6r vissa deltog endast en dag f\u00f6re de drog ut i strid.<\/p>\n

D\u00e5 Mannerheim utn\u00e4mndes till \u00f6verbef\u00e4lhavare var han totalt ok\u00e4nd bland befolkningen. Inte ens skyddsk\u00e5risterna eller soldaterna i den finska arm\u00e9n k\u00e4nde honom. En g\u00e5ng d\u00e5 Mannerheim skulle granska krigsskolan i V\u00f6r\u00e5, s\u00e5 blev han stoppad av en \u00f6sterbottnisk vakt, som fr\u00e5gade efter l\u00f6senord. -”L\u00f6senord”, fr\u00e5gade Mannerheim. ”Men jag \u00e4r ju Mannerheim”. Varp\u00e5 vakten svarade ”att he je it nain skillna vann ifr\u00e5n tu je h\u00e4im, utan l\u00f6senord slipper du it in”! Historien f\u00f6rt\u00e4ljer inte om Mannerheim slapp in eller inte.<\/p>\n

Inb\u00f6rdeskriget 27 januari till 15 maj 1918.<\/strong><\/h3>\n

Allm\u00e4nt anses att frihetskriget eller inb\u00f6rdeskriget startade den 27 januari 1918 i och med att \u00f6verbef\u00e4lhavare Mannerheim gav order om att de ryska trupperna i \u00d6sterbotten skulle avv\u00e4pnas. I flera \u00f6sterbottniska kommuner avv\u00e4pnades ryssarna direkt och utan n\u00e5gra strider. F\u00f6ljande dag var Vasa i tur d\u00e4r strider p\u00e5gick den 28 januari i centrum p\u00e5 R\u00e5dhusgatan och i Br\u00e4nd\u00f6. En skyddsk\u00e5rist och ungef\u00e4r 10 ryssar dog i striderna och ytterligare n\u00e5gra utomst\u00e5ende.<\/p>\n

\"D\u00e5
D\u00e5 inb\u00f6rdeskriget br\u00f6t ut i slutet p\u00e5 januari 1918, s\u00e5 hade de vita trupperna inga vapen alls och inte n\u00e5gon milit\u00e4r utbildning heller f\u00f6r den delen. Endast ett f\u00e5tal hade uniform, s\u00e5 det var den vita armbindeln som visade p\u00e5 vilken sina trupperna stod. Vapnen p\u00e5 bilden som \u00e4r tagen p\u00e5 R\u00e5dhusgatan i Vasa \u00e4r s\u00e5dana som beslagtagits av de ryska trupper som tidigare hade avv\u00e4pnats.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Festsalen
Festsalen i Vasa stadshus h\u00f6r till de finaste i Finland och det \u00e4r sv\u00e5rt att tro att skyddsk\u00e5risterna inkvarterades h\u00e4r under inb\u00f6rdeskriget.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 de flesta andra orter lyckades avv\u00e4pningen helt utan strider och skyddsk\u00e5rerna kom p\u00e5 det viset \u00f6ver mycket vapen fr\u00e5n till exempel Kask\u00f6 och fr\u00e5n Sein\u00e4jokitrakten. Ryska soldater fanns till och med i Sideby och dessa kunde ocks\u00e5 avv\u00e4pnas utan strid. Vill du l\u00e4sa mera om avv\u00e4pningen i Sideby, skall du klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

I Kask\u00f6 var det sp\u00e4nnande v\u00e4rre, d\u00e5 n\u00e4rpesborna avv\u00e4pnade de ryska soldaterna. Vill du l\u00e4sa mera om hur det gick till, s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Intagningen av Kristinestad 31 januari 1918.<\/strong><\/h3>\n

I Kristinestad gav inte ryssarna upp utan strid och d\u00e4rf\u00f6r gjorde sig skyddsk\u00e5rerna i n\u00e4romr\u00e5det beredda p\u00e5 att med v\u00e5ld avv\u00e4pna de ryska ockupanterna. F\u00f6rhandlingar hade f\u00f6rts med den ryska kommendanten Tolstoi och denne kunde t\u00e4nka sig att ge upp Kristinestad, blott de fick ta sina vapen med sig. Det h\u00e4r kunde inte godk\u00e4nnas av skyddsk\u00e5risterna, som kr\u00e4vde att alla vapen skulle \u00f6verl\u00e4mnas till dem. Ryssarna var relativt tungt bev\u00e4pnade, de hade till och med flera kanoner utplacerade p\u00e5 strategiska st\u00e4llen. I Kristinestad fanns det ocks\u00e5 relativt m\u00e5nga r\u00f6dgardister med p\u00e5 den ryska sidan och dessa ville inte ge sig utan strid d\u00e5 de visste att de var b\u00e4ttre bev\u00e4pnade.<\/p>\n

Den 30 januari 1918 var det meningen att skyddsk\u00e5rerna fr\u00e5n Tj\u00f6ck, Lappfj\u00e4rd, Sideby, Stor\u00e5 och B\u00f6tom g\u00e5 till anfall men n\u00e4r de fick h\u00f6ra att f\u00f6rst\u00e4rkningar var p\u00e5 v\u00e4g s\u00e5 best\u00e4mdes att anfallet skulle ske f\u00f6rst f\u00f6ljande dag. Skyddsk\u00e5rister fr\u00e5n N\u00e4rpes skulle komma med t\u00e5g till Tj\u00f6ck och medf\u00f6ra vapen de under dagen tagit av ryssarna i Kask\u00f6. Senare p\u00e5 natten skulle ett t\u00e5g komma till Tj\u00f6ck fr\u00e5n Sein\u00e4joki med flera hundra man, bland annat fr\u00e5n krigsskolan i V\u00f6r\u00e5. Under natten till den 31 januari marscherade skyddsk\u00e5risterna fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och grannkommunerna till L\u00e5lby, d\u00e4r en pluton fr\u00e5n N\u00e4rpes ansl\u00f6t sig. N\u00e4rpesborna hade dagen innan varit med och avv\u00e4pnat de ryska trupperna i Kask\u00f6 helt utan strid. Under Talvelas ledning uppgick nu skyddsk\u00e5rstruppernas antal till 325 man. L\u00e5ngt ifr\u00e5n alla var bev\u00e4pnade och till och med tr\u00e4b\u00f6ssor anv\u00e4ndes, fr\u00e4mst i avskr\u00e4ckande syfte.<\/p>\n

Ocks\u00e5 skyddsk\u00e5rsavdelningen fr\u00e5n Dagsmark deltog i intagningen av Kristinestad. Bef\u00e4let f\u00f6rdes av Talvela eller Str\u00f6msten som han ocks\u00e5 kallades. Ledaren Wadstr\u00f6m var f\u00f6rst\u00e5s med och dessutom Erland Fagerros, Erik Anders Rosengren, Alfred Nordberg, Erik Anders Englund, Viktor Nylund, Niklas Nystr\u00f6m, Anselm Agn\u00e4s, J.H. Storkull, Viktor Nyroos, Johan Lillkull och Erik Anders Br\u00e4nn eller Klemets. Erik Anders Sundholm var inte med f\u00f6r han hade ju begett sig till krigsskolan i V\u00f6r\u00e5 d\u00e5 Kristinestad skulle intas. Gruppcheferna fr\u00e5n krigsskolan i V\u00f6r\u00e5 blev skickade p\u00e5 uppdrag till Ylistaro, Brahestad och till Ule\u00e5borg och det var i Ule\u00e5borg som Erik Anders Sundholm stupade den 3 februari 1918.<\/p>\n

Dagsmarkborna var dock d\u00e5ligt bev\u00e4pnade f\u00f6r det var endast de erfarna skyttarna Alfred Nordberg och Erik Anders Rosengren som fick gev\u00e4r och tillsammans med n\u00e5gra lappfj\u00e4rdsbor f\u00f6ljde de efter Emil Ingves och chefen Talvela. Efter dessa f\u00f6ljde J. H. Storkull och Erland Fagerros som var bev\u00e4pnade med var sin pistol. N\u00e5gonstans p\u00e5 stadsskogen, d\u00e5 de t\u00e5gade mot staden fick Erland dock ett riktigt gev\u00e4r.<\/p>\n

P\u00e5 morgonen den 31 januari anl\u00e4nde skyddsk\u00e5risterna genom skogen n\u00e4ra stora landsv\u00e4gen till Kristinestad och de lade sig i st\u00e4llning p\u00e5 den \u00f6stra sidan i n\u00e4rheten av H\u00f6g\u00e5sbacken. En grupp ledd av polis \u00c5djers skickades till Pantolins s\u00f6der om Kristinestad och Tj\u00f6ck avdelningen under ledning av Henrik Guss\u00e9n r\u00f6rde sig ocks\u00e5 mot artillerist\u00e4llningarna p\u00e5 \u00f6stra sidan.\u00a0J\u00e4garkapten Heiskanens trupper best\u00e5ende av\u00a0m\u00e4n fr\u00e5n krigsskolan i V\u00f6r\u00e5, N\u00e4rpesbor, Vasabor och fr\u00e5n Lappo avancerade \u00f6ver Norrfj\u00e4rden mot stadens centrum norrifr\u00e5n. Den ryska utkiksposten i r\u00e5dhustornet observerade Heiskanens m\u00e4n som n\u00e4rmade sig och ryssarna sk\u00f6t b\u00e5de fr\u00e5n r\u00e5dhustornet och fr\u00e5n Wihuris fabrik, nuvarande Kulturhuset Dux. Ryssarna som ocks\u00e5 var bev\u00e4pnade med kanoner b\u00f6rjade\u00a0skjuta p\u00e5 angriparna som var p\u00e5 v\u00e4g \u00f6ver Norrfj\u00e4rden mot staden. Kanonerna var placerade p\u00e5 \u00d6stra sidan ovanf\u00f6r hamnen och n\u00e5gra bevakade hamninloppet. Ryssarna hade ocks\u00e5 gr\u00e4vt skyttegravar n\u00e5gra hundra meter ovanf\u00f6r hamnen p\u00e5 \u00f6stra sidan och dessa \u00e4r fullt synliga \u00e4nnu idag.<\/p>\n

Sj\u00e4lva striden p\u00e5gick i ett par timmar tills ryssarna gav sig och lade ned sina vapen. Under striderna om Kristinestad stupade 4 man ur skyddsk\u00e5ren medan 8 r\u00f6dgardister och 6 ryska soldater stupade. Tre av de d\u00f6da skyddsk\u00e5risterna d\u00f6dades av de egna i misstag, tv\u00e5 m\u00e4n fr\u00e5n Tj\u00f6ck blev ihj\u00e4lskjutna av skyddsk\u00e5rschefen Talvela sj\u00e4lv p\u00e5\u00a0\u00f6stra sidan\u00a0den 31 januari som misst\u00e4nkta r\u00f6dgardister och under segerfesten den 1 mars blev en ung man skjuten d\u00e5 han ikl\u00e4dd en rysshj\u00e4lm, r\u00f6rde sig i staden och f\u00f6rs\u00f6kte tala ryska.<\/p>\n

Flera skyddsk\u00e5rister skadades under striderna men det \u00e4r inte k\u00e4nt om n\u00e5gon dagsmarkbo fanns bland dessa. Under februari m\u00e5nad 1918 skickades de ryska soldaterna obev\u00e4pnade i v\u00e4g med t\u00e5g norrut till ett l\u00e4ger i Nykarleby och sedan i mindre grupper mot hemlandet.<\/p>\n

\"Den
Den 31 januari 1918 var en stor dag i Kristinestads historia, d\u00e5 de ryska trupperna och deras bundsf\u00f6rvanter r\u00f6dgardisterna avv\u00e4pnades p\u00e5 morgonen efter en kort strid. H\u00e4r ser vi skyddsk\u00e5rerna uppst\u00e4llda p\u00e5 torget den 31 januari. Flaggan i bakgrunden p\u00e5 T\u00f6ttermans g\u00e5rd \u00e4r den tillf\u00e4lliga r\u00f6da flagga med gult kors med bl\u00e5vita kanter som anv\u00e4ndes en kort tid efter Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsf\u00f6rklaring.<\/figcaption><\/figure>\n
\"En
Hela 74 r\u00f6dgardister togs till f\u00e5nga i Kristinestad och de blev skickade till Vasa, d\u00e4r de internerades i en kasern p\u00e5 Skolhusgatan.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter avv\u00e4pningen i Kristinestad publicerades det flera tackartiklar i Syd-\u00d6sterbotten till de deltagande, vill du l\u00e4sa dem, s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a> Matbristen i staden som under en l\u00e4ngre tid varit p\u00e5taglig underl\u00e4ttades lite i med att ryssarna skickades i v\u00e4g. De l\u00e4mnade efter sig stora matf\u00f6rr\u00e5d, enligt tidningen Suupohjan Kaiku hela 4 kubikmeter med surk\u00e5l och 8 000 kg potatis.<\/p>\n

\"Den
Den 16 februari 1918 efterlyste staben ett Graftongev\u00e4r som tj\u00f6ckbon Alfred Erlands skulle ha haft med sig.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 16 februari 1918 efterlyser en \u00d6vermarkbo en ekorrskinnp\u00e4ls, som han miste i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

I villervallan under de oroliga tiderna, s\u00e5 var det stor brist p\u00e5 pengar. Enligt myntsamlaren Ruben Rosenl\u00f6f fr\u00e5n Jakobstad s\u00e5 l\u00e4t dr\u00e4tselkammaren i Kristinestad trycka upp egna pengar. Sedlarna trycktes p\u00e5 d\u00e5ligt papper och det var meningen att de skulle l\u00f6sas in efter kriget men detta skedde aldrig. Handlanden Michael Mangs i Tj\u00f6ck tryckte ocks\u00e5 upp pengar under detta oros\u00e5r.<\/p>\n

Mera om intagningen av Kristinestad 31 januari 1918.<\/strong><\/h3>\n

Vill du se vem som stupade i striderna i Kristinestad, klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa\u00a0Tj\u00f6ck skyddsk\u00e5rs\u00a0ing\u00e5ende artikel som publicerades i tidskriften ”V\u00e5rt v\u00e4rn” om intagningen av Kristinestad, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a>\u00a0Vill du l\u00e4sa en annan artikel om Tj\u00f6ck skyddsk\u00e5r som publicerades i tidskriften ”Svenska skyddsk\u00e5risten”, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa Paavo Talvelas egen redog\u00f6relse p\u00e5 finska \u00f6ver striderna i Kristinestad, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa vad signaturen ”En gr\u00e5nad veteran” skrev om h\u00e4ndelserna i Lappfj\u00e4rd och Kristinestad, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa vad skyddsk\u00e5rskretsen chef Slotte skrev om intagningen av Kristinestad, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

I tidskriften ”Finlands Frihetskrig 1918” som utkom 1920 finns det en bra beskrivning hur ”Kristinestads er\u00f6vring” gick till. Vill du l\u00e4sa den, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1918 utkom boken ”Befrielsekriget i \u00d6sterbotten i midvintertid 1918” och d\u00e4r finns en artikel kallad ”Drabbningen i Kristinestad 31 januari” och vill du l\u00e4sa den klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

L\u00e4rarsonen Torsten Wadstr\u00f6m som var chef \u00f6ver skyddsk\u00e5risterna fr\u00e5n Dagsmark, skrev om h\u00e4ndelserna i Kristinestad och vill du l\u00e4sa hans ber\u00e4ttelse, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

S\u00e5 gott som alla nejdens skyddsk\u00e5rer ville efter intagningen ta \u00e5t sig \u00e4ran f\u00f6r det lyckliga slutet. Enligt en artikel av Aune Waronen i tidningen Pohjalainen 31.1.2018 s\u00e5 skulle det vara stor\u00e5bornas f\u00f6rtj\u00e4nst och fr\u00e4mst d\u00e5 hj\u00e4ltarna bonden Lenni Penttil\u00e4 och folkskoll\u00e4raren Hautala. S\u00e5 h\u00e4r beskrevs h\u00e4ndelserna: ”Me kakarat pidimme Penttil\u00e4n puolta ja uskoimme, ett\u00e4 ilman h\u00e4nt\u00e4 ja Hautalaa olisivat punikit voittaneet. Vanhemmat puhuivat my\u00f6s punikkip\u00e4\u00e4llikk\u00f6 Aarniosta. T\u00e4m\u00e4 ei osannut kirjoittaa, sanottiin, ja oli raakaluonteinen. Samoin moitittiin Lappfj\u00e4\u00e4rtin hurreja, ett\u00e4 ne pelk\u00e4siv\u00e4t ja isojokilaiset valtasivat Kristiinan kun hurrit eiv\u00e4t rohjenneet hy\u00f6k\u00e4t\u00e4 sinne vaan tulivat per\u00e4ss\u00e4”.<\/em><\/p>\n

Minnesm\u00e4rken i Lappfj\u00e4rd och i Kristinestad.<\/strong><\/h3>\n

S\u00f6ndagen den 15 augusti 1920 avt\u00e4cktes i Lappfj\u00e4rd ett gravmonument \u00f6ver de stupade lappfj\u00e4rdsborna i frihetskriget 1918. Vill du l\u00e4sa om invigningen av monumentet, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Den 21 november 1920 bes\u00f6kte den vita generalen Gustaf Mannerheim Kristinestad f\u00f6r att inviga den nya skyddsk\u00e5rsfanan och f\u00f6r att avt\u00e4cka minnesv\u00e5rden som hade rests utanf\u00f6r Ulrika Eleonora kyrkan. Vill du l\u00e4sa vad tidningarna skrev om detta bes\u00f6k, s\u00e5 finns det intressanta texter att l\u00e4sa, om du klickar H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
21 november 1920 kom Gustaf Mannerheim p\u00e5 ett endagars bes\u00f6k till Kristinestad och h\u00e4r mottas han av skyddsk\u00e5risterna p\u00e5 Salutorget framf\u00f6r nuvarande bibliotek. M\u00f6jligtvis \u00e4r fotot taget av Viktor Nylund, som hade en l\u00e4genhet i Svenska g\u00e5rden p\u00e5 andra sidan torget. Fotot ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Gustav
Gustav Mannerheim m\u00f6nstrade skyddsk\u00e5rstrupperna som var samlade p\u00e5 Salutorget den 21 november 1920. I bakgrunden Svenska g\u00e5rden och troligtvis \u00e4r det direkt\u00f6ren f\u00f6r Ab P\u00e4rusfors Viktor Nylund med sin familj som syns i det \u00f6ppna f\u00f6nstret.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Minnesm\u00e4rket utanf\u00f6r Ulrika Eleonorakyrkan \u00f6ver de stupade Kristinestadsborna i frihetskriget \u00e5r 1918. Tj\u00f6ck bekostade 1\/3 av minnesm\u00e4rket och staden stod f\u00f6r resten. Vykort fr\u00e5n slutet av 1920-talet av J. M. Rosengren.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
R\u00f6dgardisterna som stupade vid intagningen i Kristinestad har f\u00e5tt ett eget minnesm\u00e4rke p\u00e5 1980-talet p\u00e5 den nya begravningsplatsen vid Alesundsv\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av inb\u00f6rdeskriget flyttade Finlands Senat fr\u00e5n Helsingfors till Vasa, som d\u00e5 var befriat fr\u00e5n de ryska soldaterna. Den 1 februari publicerades en viktig kung\u00f6relse, i vilken senaten kr\u00e4vde lojalitet av myndigheterna och landets medborgare. Vill du l\u00e4sa kung\u00f6relsen, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"Den
Den 28 januari 1918 flyttade senaten, motsvarande dagens regering upp till Vasa, p\u00e5 grund av att de r\u00f6da gardena hade tagit makten i Helsingfors. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var det endast fyra ledam\u00f6ter i senaten men efterhand kom ocks\u00e5 de andra. Svinhufvud som kallades Ukko-Pekka h\u00f6ll sig g\u00f6md i Helsingfors till den 3 mars 1918, d\u00e5 han efter en strapatsrik f\u00e4rd med den kapade isbrytaren Tarmo till Tallinn och d\u00e4rifr\u00e5n till Tyskland och sedan via Sverige till Vasa. Vid framkomsten hyllades han som en hj\u00e4lte. Fr\u00e5n v\u00e4nster Pehkonen, Araj\u00e4rvi, Castr\u00e9n, ordf\u00f6randen Svinhufvud, Renvall och Frey.<\/span><\/figcaption><\/figure>\n

Efter Kristinestads intagning.<\/strong><\/h3>\n

Det var ingen liten m\u00e4ngd vapen som ryssarna l\u00e4mnade efter sig, f\u00f6rutom de 6 kanonerna ocks\u00e5 ett stort antal gev\u00e4r och mycket ammunition. Det h\u00e4r var ju ett v\u00e4lkommet tillskott f\u00f6r den vita sidan som hela tiden hade brist p\u00e5 vapen. Bristen p\u00e5 manskap var ocks\u00e5 stor och i b\u00f6rjan p\u00e5 februari 1918 beordrade Mannerheim att \u201dflygande frivilliga arm\u00e9k\u00e5rer\u201d m\u00e5ste bildas och i kung\u00f6relsen utlovas en dagsers\u00e4ttning om 16 mark om dagen f\u00f6r de m\u00e4n som g\u00e5r med.<\/p>\n

K\u00e5ren i Kristinestad fick den 2 februari i uppdrag av Mannerheim att samla 1 000 man till de flygande k\u00e5rerna. \u00c4rendet var br\u00e5dskande och K. A. Gabrielsson fick i uppdrag att h\u00e4rb\u00e4rgera skyddsk\u00e5risterna. Fr\u00e5n staden kunde inte s\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4lla upp eftersom n\u00e4stan alla var med p\u00e5 t\u00e5get d\u00e5 de avv\u00e4pnade ryska soldaterna den 3 februari skickades norrut mot Vasa och Nykarleby.<\/p>\n

\"Den
Den 2 februari 1918 annonserade lokaltidningen, att alla l\u00e4mpliga skyddsk\u00e5rister borde ansluta sig till de ”flygande k\u00e5rerna”.<\/figcaption><\/figure>\n

Distriktstaben i Kristinestad besl\u00f6t den 4 februari att grunda en avdelning till den flygande k\u00e5ren och i f\u00f6rsta skedet kallades 145 man, varav 27 fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, och 9 fr\u00e5n b\u00e5de Tj\u00f6ck och Sideby.<\/p>\n

Eftersom v\u00e4rvningen till de ”flygande k\u00e5rerna” inte gav \u00f6nskat resultat besl\u00f6t senaten den 6 februari 1918 om allm\u00e4n mobilisering, att varje vapenf\u00f6r man mellan 20 och 35 \u00e5r ovillkorligen skulle sluta sig till skyddsk\u00e5ren. Alla m\u00e4n \u00f6ver 35 skulle bilda en reserv och alla medborgare m\u00e5ste bist\u00e5 skyddsk\u00e5rerna i kampen mot de r\u00f6da. Den gamla v\u00e4rnpliktslagen fr\u00e5n 1878 kunde genast tas i bruk med i stort sett samma paragrafer som d\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

I Sideby som d\u00e5 l\u00e5g p\u00e5 gr\u00e4nsen till de r\u00f6das omr\u00e5de best\u00e4mdes att alla mellan 18 och 35 \u00e5r skulle inkallas i krigstj\u00e4nst och resten upp till 60 \u00e5r skulle ha vakttj\u00e4nst. Sidebyborna r\u00e4knade med att r\u00f6dgardisterna pl\u00f6tsligen kunde anfalla norrut fr\u00e5n Sastmola och d\u00e5 g\u00e4llde det att vara beredd.<\/span><\/span><\/p>\n

\"Samtliga
Samtliga skyddsk\u00e5rer som h\u00f6rde till Kristinestadskretsen ordnade m\u00f6tet att besluta om tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet med f\u00f6rsvaret.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 9 februari 1918 publicerade tidningen Syd-\u00d6sterbotten flera intressanta kung\u00f6relser, som du kan l\u00e4sa genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"Den
I mars 1903 besl\u00f6t den finska senaten att till alla guvern\u00f6rer i landet ge en befallning att gatuskyltarna i Finlands alla st\u00e4der b\u00f6r vara avfattade p\u00e5 ryska, finska och svenska spr\u00e5ken i n\u00e4mnda ordning. S\u00e5 skedde ocks\u00e5 men i januari 1906 besl\u00f6t magistraten att alla gatuskyltar skall plockas ner. Detta skedde efter att den ryska kejsaren hade \u00e5tertagit besluten om f\u00f6rryskning av Finland. Den 20 februari 1918 besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige i Kristinestad att gatuskyltarna med den ryska texten skulle m\u00e5las om, anv\u00e4ndande endast de inhemska spr\u00e5ken.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 18 februari besl\u00f6t den finska senaten, som var f\u00f6rlagd till Vasa att \u00e5teruppta v\u00e4rnpliktslagen fr\u00e5n 1878, vilket betydde att alla m\u00e4n i \u00e5ldern 21 – 40 skall kallas till uppb\u00e5d. Lagen b\u00f6rjade dock inte till\u00e4mpas direkt utan man v\u00e4ntade f\u00f6rst att\u00a0j\u00e4garna skulle \u00e5terv\u00e4nda fr\u00e5n Tyskland. I v\u00e4ntan p\u00e5 j\u00e4garna s\u00e5 tr\u00e4nade de flygande k\u00e5rerna exercis utan vapen p\u00e5 isen p\u00e5 Stadsfj\u00e4rden.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r kallade Lappfj\u00e4rd kommun alla m\u00e4n i \u00e5ldern 21 – 40 till uppb\u00e5d p\u00e5 s\u00f6dra folkskolan.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 27.2.1918<\/strong> skrev Syd-\u00d6sterbotten att entusiasmen v\u00e4xer i Lappfj\u00e4rd: Till staben i Lappfj\u00e4rd infann sig en 78-\u00e5rs gammal gubbe, som anh\u00f6ll om att f\u00e5 fullg\u00f6ra vakttj\u00e4nstg\u00f6ring i det han yttrade: \u201dJag \u00e4r f\u00f6r gammal att g\u00e5 ut \u00e5 sl\u00e5ss, men jag orkar nog vakta v\u00e4garna, s\u00e5 l\u00e4nge de yngre \u00e4r borta och rensar ogr\u00e4set, bara ni ger n\u00e5got i h\u00e4nderna att ta ifr\u00e5n mig med\u201d.<\/p>\n

En moder, vars son deltog i de heta striderna senaste m\u00e5ndag natt i Sastmola, yttrade: \u201dJag \u00e4r s\u00e5 innerligt glad \u00f6ver att de v\u00e5ra ha vunnit, fast de ocks\u00e5 skulle h\u00e4mta hem min son d\u00f6d, s\u00e5 g\u00e5r det nog, blott v\u00e5rt folk segrar\u201d!<\/p>\n

Den 25 februari 1918<\/strong> var en stor dag i frihetskrigets historia, d\u00e5 S\/S Arcturus f\u00f6rde med sin en stor m\u00e4ngd j\u00e4gare till Vasa. De h\u00e4r j\u00e4garna hade i smyg begett sig flera \u00e5r innan till Tyskland och d\u00e4r f\u00e5tt krigsutbildning. Vill du l\u00e4sa mera om j\u00e4garnas \u00e5terkomst till Vasa och om sj\u00e4lva fartyget Arcturus, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 denna m\u00e5lning av Adolf Bock s\u00e5 ser vi hur j\u00e4garna mottas av vasaborna, som kommer emot isbrytaren Sampo och S\/S Arcturus ut p\u00e5 isen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den h\u00e4r J\u00e4garfanan som j\u00e4garna hade med sig n\u00e4r de \u00e5terv\u00e4nde till Finland var landets f\u00f6rsta truppf\u00f6rbandsfana.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1958 restes i Hovr\u00e4ttsparken i Vasa denna staty, som f\u00f6rst\u00e4ller en j\u00e4gare som blickar ur mot havet i den riktning d\u00e4rifr\u00e5n j\u00e4garna anl\u00e4nde i mars 1918. Ole Torvalds dikt \u00e4r ingraverad i sockeln:
K\u00e4rlek och mod \u2013 dessa tv\u00e5 sk\u00e4nkte oss landet vi \u00e4ger, bar det ur v\u00e5nda, mot ljus, p\u00e5 sk\u00f6ldar av flammande tro.<\/figcaption><\/figure>\n

I Finland hade alla hoppats f\u00e5 milit\u00e4r hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e5r granne Sverige men regeringen d\u00e4r ville inte blanda sig i andra l\u00e4nders angel\u00e4genheter. Det h\u00e4r var en stor besvikelse i Finland, som p\u00e5 grund av detta m\u00e5ste s\u00f6ka hj\u00e4lp i Tyskland. En stor m\u00e4ngd frivilliga fr\u00e5n Sverige deltog d\u00e4remot, f\u00f6r entusiasmen f\u00f6r v\u00e5r frihetskamp var stor i det gamla broderlandet. Tidningen Peders\u00f6re skrev i februari att ett 100-tal officerare har anm\u00e4lt sig till de finska fronterna. Den svenska regeringen godk\u00e4nde inte n\u00e5gra permissioner utan officerarna m\u00e5ste ta avsked p\u00e5 minst 2 \u00e5r, med risk att bli degraderade d\u00e5 de \u00e5terv\u00e4nde. <\/span><\/span>R\u00f6da korset i Sverige skickade i februari 2 ambulanser till Vasa f\u00f6r att anv\u00e4ndas i frihetskriget.<\/span><\/span><\/p>\n

\"Mannerheims
Mannerheims order var klar och tydlig, rebellerna kan nedskjutas i fall de t\u00e4nker f\u00f6rst\u00f6ra offentliga egendomar. Annons 22.2.1918 ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 3 mars 1918 kungjorde Distriktschefen i Syd-\u00d6sterbotten att det \u00e4r landsf\u00f6rr\u00e4deri att agitera mot uppb\u00e5den. Straffet f\u00f6r landsf\u00f6rr\u00e4deri under krigstid brukar vara d\u00f6dsstraff.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 4 mars 1918 meddelade senaten i Vasa att de kommit \u00f6verens med Tyskland att de skickar trupper till Finland f\u00f6r att befria landet fr\u00e5n de ”h\u00e4rjande ryska soldaterna och bolshevik-huliganerna”. Tyskarna hade dagen innan slutit fred med Ryssland och kunde nu avvara b\u00e5de trupper och vapen. \u00d6verbef\u00e4lhavaren Mannerheim var av den \u00e5sikten att blott Finland erh\u00e5ller vapen s\u00e5 klarar vi av huliganerna p\u00e5 egen hand men regeringen vill g\u00f6ra processen kort eftersom det r\u00f6da gardet utf\u00f6rt avskyv\u00e4rda v\u00e5ldsd\u00e5d i s\u00f6dra Finland.<\/p>\n

Den 6 mars 1918 skrev en skribent i Syd-\u00d6sterbotten en v\u00e4djan till alla de, som inte genom den allm\u00e4nna v\u00e4rnplikten skickades till stridsplatserna, att de skulle ge ordentliga penningbidrag i st\u00e4llet. L\u00e4s H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Den 13 mars skrev en obekant skribent att inl\u00e4gg i Syd-\u00d6sterbotten, som till vissa delar kan vara aktuellt \u00e4nnu i dag. Det handlar om livet p\u00e5 landet och du l\u00e4sa det genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Den 10 april publicerade Syd-\u00d6sterbotten en artikel som handlade om ”Intryck och erfarenheter fr\u00e5n fronten” och du kan l\u00e4sa den genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Mot nya m\u00e5l och nya strider.<\/h3>\n

De er\u00f6vrade vapnen fr\u00e5n Kristinestad beh\u00f6vdes, f\u00f6r en stor del av skyddsk\u00e5risterna skickades nu till Kankaanp\u00e4\u00e4 d\u00e4r r\u00f6dgardisterna h\u00f6ll st\u00e4llningarna. Tammerfors som r\u00e4knades som r\u00f6dgardisternas starkaste f\u00e4ste skulle ocks\u00e5 intas och flera dagsmarkbor deltog i de striderna. Det var lite \u00f6ster om Tammerfors som Anselm Agn\u00e4s stupade den 28 mars 1918. Om du vill l\u00e4sa en tidningsartikel om hur det gick till d\u00e5 Anselm och m\u00e5nga andra lappfj\u00e4rdspojkar stupade , s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a>\u00a0Den 6 april kan vi l\u00e4sa om ett stort antal s\u00e5rade i striderna, bland annat Emil Rosenstedt fr\u00e5n Perus.<\/p>\n

Det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att tidningarna inte alls var censurerade under inb\u00f6rdeskriget. Det f\u00f6reslogs en g\u00e5ng att det inte skulle f\u00e5 skrivas vilka operationer som \u00e4r p\u00e5 kommande men \u00f6verbef\u00e4lhavaren Mannerheim trodde att tidningarna nog sj\u00e4lva skulle f\u00f6rst\u00e5 vad de kunde skriva om. Tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev mycket om striderna och intagningen av Tammerfors och allt detta kan du enkelt l\u00e4sa genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

V\u00e5ra lokaltidningar publicerade under frihetskriget 1918 flera kamps\u00e5nger och hyllningsdikter. En del av dessa kan du l\u00e4sa genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a> Under \u00e5ren 1917-1918 skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten i s\u00e5 gott som varje nummer om de grymma v\u00e5ldsd\u00e5d som r\u00f6dgardisterna gjorde sig skyldiga till. Ocks\u00e5 i Kristinestad gick det hett till p\u00e5 m\u00f6tena och vill du l\u00e4sa mera om allt detta, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

I Dagsmark folkskolas historik ber\u00e4ttar Gunnar Gr\u00f6ndahl hur han i Dagsmark stod vid landsv\u00e4gen i givakt med en tr\u00e4b\u00f6ssa d\u00e5 h\u00e4stfororna fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd k\u00f6rde f\u00f6rbi p\u00e5 v\u00e4g till Filppulafronten. Han fick den uppfattningen\u00a0att de allvarliga\u00a0skyddsk\u00e5risterna inte riktigt gillade att hans fosterl\u00e4ndskhet. Gunnar och de andra elever var ocks\u00e5 hem till Agn\u00e4s bredvid folkskolan f\u00f6r att titta p\u00e5 den stupade sonen Anselm, n\u00e5got som l\u00e4mnade ett djupt intryck p\u00e5 hans unga barnasinne.<\/p>\n

Striderna i Tammerfors var de h\u00e4ftigaste under hela inb\u00f6rdeskriget men tack vare de hemv\u00e4ndande j\u00e4garna\u00a0kunde den vita sidan segra. Den mest omtalade h\u00e4ndelsen i Tammerfors \u00e4r nog stormningen av r\u00f6dgardisternas h\u00f6gkvarter N\u00e4silinna, som du kan l\u00e4sa mera om genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Flera soldater fr\u00e5n Dagsmark fick medalj i maj 1921 f\u00f6r sitt deltagande i striderna i Tammerfors: Frans Lillsj\u00f6, senare L\u00f6vdahl, Elis Koskenkorva, Erland Norrg\u00e5rd, Anselm Agn\u00e4s, Johannes Storkull, Torsten Wadstr\u00f6m, Karl Forslund, Josef Berglund, Josef Dahlroos, Viktor Lillsj\u00f6, Erland Korsb\u00e4ck, Erland Andersson, Frans Westerback och Alfred Mattsson.<\/p>\n

Erik Anders Sundholm och Anselm Agn\u00e4s var allts\u00e5 de enda fr\u00e5n Dagsmark som stupade under detta tragiska inb\u00f6rdeskrig \u00e5r 1918. Betydligt st\u00f6rre offer skulle det s\u00e4kert ha blivit om inte milit\u00e4ren i Finland skulle ha avskaffats i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet. Finl\u00e4ndarna kunde h\u00e5lla sig undan det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och den enda fr\u00e5n Dagsmark som stupade var Josef Henrik Rosenback fr\u00e5n Kvarn\u00e5. Han deltog bland de amerikanska trupperna i Frankrike d\u00e4r han s\u00e5rades och sedan avled av skadorna hemma i Amerika. Vi st\u00e5r i dag i stor tacksamhets skuld till de styrande i Finland som lyckades med konststycket att h\u00e5lla Finland utanf\u00f6r det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Och vi skall heller inte gl\u00f6mma de personer som lyckades l\u00f6sg\u00f6ra v\u00e5rt land ur Rysslands grepp. Att den operationen sedan ledde till inb\u00f6rdeskrig var tragiskt och s\u00e5ren efter detta krig l\u00e4ktes f\u00f6rst l\u00e5ngt senare. Befolkningen i \u00d6sterbotten led minst av den r\u00f6da terrorn som rasade i de stora st\u00e4derna i s\u00f6dra Finland. Livsmedelsbristen var stor i hela landet och n\u00e5gon hj\u00e4lp fr\u00e5n utlandet kom inte. Tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev i maj om ett byam\u00f6te som hade h\u00e5llits i Dagsmark, det kan du l\u00e4sa om genom att klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Ryssbrudarna.<\/h3>\n

De flesta av de ryska soldaterna hade varit stationerade i Syd-\u00d6sterbotten under en l\u00e5ng tid och tr\u00e4ffade d\u00e5 flickor fr\u00e5n orten, som de umgicks med. De h\u00e4r flickorna eller de s\u00e5 kallade ryssbrudarna fick utst\u00e5 ett som annat d\u00e5 deras rysskavaljerer skickades tillbaka till hemlandet. Vill du l\u00e4sa mera om vad som h\u00e4nde, kan du klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

I tidningen Syd-\u00d6sterbotten fanns ett inl\u00e4gg skrivet av signaturen ”Lunkentus” den 6.2.1918. Det \u00e4r skrivet p\u00e5 dialekt och vill du l\u00e4sa den, s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00d6vrigt.<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa en l\u00e5ng och ing\u00e5ende artikel om bildandet av de olika skyddsk\u00e5rerna i Syd-\u00d6sterbotten, som h\u00f6rde till Kristinestads krets, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Efter frihetskriget ordnade skyddsk\u00e5rerna ofta t\u00e4vlingar i till exempel skytte och idrott. Kristinestadskretsen instiftade ett vandringspris i terr\u00e4ngl\u00f6pning men efter 3 \u00e5r upph\u00f6rde t\u00e4vlingarna p\u00e5 grund av d\u00e5ligt intresse. Lappfj\u00e4rds skyddsk\u00e5r som hade de tv\u00e5 senaste inteckningarna i priset beh\u00f6ll d\u00e5 vandringspriset och vill du l\u00e4sa mera om vad som h\u00e4nde med detta vandringspris, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

I juli 1921 sammanslogs 3 avdelningar till en krets, s\u00e5 h\u00e4r skrev Hufvudstadsbladet 11.7.1921: Skyddsk\u00e5rerna. Kristinestads, Lappfj\u00e4rds och Tj\u00f6ck skyddsk\u00e5rer ha numera sammanf\u00f6rts till en skyddsk\u00e5rskrets, till vars chef utn\u00e4mnts hovr\u00e4ttsauskultanten Emil Ingves. Till lokalchef f\u00f6r Kristinestads skyddsk\u00e5r har f\u00f6rordnats forstm\u00e4staren Kurt \u00c5ge Brunberg, till lokalchef f\u00f6r Lappfj\u00e4rd skyddsk\u00e5r stud. Torsten Wadstr\u00f6m och som chef f\u00f6r Tj\u00f6ck skyddsk\u00e5r kvarst\u00e5r Oskar Guss.<\/em><\/p>\n

Foton:<\/h3>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r ser det ut att vara musik och parad utanf\u00f6r det gamla Majbo. Foto SLS:s arkiv, Viktor Nylund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 27 februari 1918 annonserar Erik Anders B\u00e5sk, hemma fr\u00e5n Dagsmark att han vill s\u00e4lja sin butik i Perus. N\u00e5gon k\u00f6pare lyckades han inte hitta.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Annons
Annons i Syd-\u00d6sterbotten den 13 mars 1918 med namn p\u00e5 vilka som inkallats f\u00f6r milit\u00e4rtj\u00e4nst.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Skyddsk\u00e5rssoldater
Skyddsk\u00e5rssoldater p\u00e5 ungdomsf\u00f6reningens g\u00e5rdsplan framf\u00f6r Majbo, troligtvis efter intagningen av Kristinestad. I bakgrunden skymtar Klemets g\u00e5rd bredvid folkskolan. Foto SLS:s arkiv, Viktor Nylund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 dessa foton skyddsk\u00e5risten Viktor Nylund. Fotografierna fr\u00e5n SLS:s arkiv i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 9 mars h\u00f6lls det auktion efter skr\u00e4ddaren och ledaren f\u00f6r r\u00f6dgardisterna i Kristinestad Frans Aarnio. Han d\u00f6dades vid intagningen av Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Skyddsk\u00e5rister
Skyddsk\u00e5rister uppst\u00e4llda f\u00f6r fotografering. Till h\u00f6ger st\u00e5r Frans Storkull, de andra \u00e4r tillsvidare ok\u00e4nda. Fotot: SLS:s arkiv, Viktor Nylund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Fyra
Fyra skyddsk\u00e5rssoldater uppst\u00e4llda hos fotografen Viktor Nylund. L\u00e4ngst till v\u00e4nster st\u00e5r Artur Rosengren. SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Fyra
Fyra ok\u00e4nda skyddsk\u00e5rister hemma hos Viktor Nylund. Foto fr\u00e5n SLS:s arkiv i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 2 mars kungjorde \u00f6verbef\u00e4lhavaren Mannerheim att spr\u00e5ket inom den finska milit\u00e4ren \u00e4r finska.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 6 april 1918 intog de tyska trupperna Dragsvik garnision utanf\u00f6r Eken\u00e4s, som under en tid varit i r\u00f6dgardisternas h\u00e4nder. De vita trupperna b\u00f6rjade direkt internera tillf\u00e5ngatagna r\u00f6dgardister h\u00e4r och som mest fanns det 9 000 h\u00e4r, i b\u00f6rjan p\u00e5 juli 1918. I september 1918 fanns det runt 2 000 kvar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Till
Till och med \u00f6verbef\u00e4lhavaren Mannerheim tyckte att f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r de tillf\u00e5ngatagna r\u00f6dgardisterna inte var tillr\u00e4ckligt bra d\u00e5 han i juni 1918 inspekterade l\u00e4gret i Dragsvik.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r n\u00e5gra skyddsk\u00e5rister som inkvarterades p\u00e5 stadshuset i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r bes\u00f6ker senatens ordf\u00f6rande P. E. Svinhufvud s\u00e5rade skyddsk\u00e5rister p\u00e5 sjukhuset, som var inrymt i folkskolan p\u00e5 Handelsesplanaden i Vasa. Ordf\u00f6rande i senaten skulle i dag n\u00e4rmast motsvara statsminister.<\/figcaption><\/figure>\n

Om du vill l\u00e4sa en kort personbeskrivning\u00a0om Svinhufvud, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund under tiden april 2017 till januari 2018. Uppgifter tagna ur Viktor Bj\u00f6rklunds anteckningar, tidningen Syd-\u00d6sterbotten och skyddsk\u00e5rshistorikerna. Uppgifter ocks\u00e5 tagna ur Talvelas anteckningar och Konrad Westlins bok om Melins kompani. Selim Bj\u00f6rses utf\u00f6rliga historik om skyddsk\u00e5ren Forts\u00e4tt l\u00e4sa Skyddsk\u00e5rens och milit\u00e4rens historia<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":18,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3747","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3747"}],"version-history":[{"count":134,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26949,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747\/revisions\/26949"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3747"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}