{"id":31620,"date":"2026-11-12T21:47:17","date_gmt":"2026-11-12T19:47:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31620"},"modified":"2026-11-12T23:32:49","modified_gmt":"2026-11-12T21:32:49","slug":"31620-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31620","title":{"rendered":"Bergelinska g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 26 B"},"content":{"rendered":"
\"\"
F\u00f6rsta delen av den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 26 byggdes l\u00e4ngs med gatan \u00e5r 1820 och \u00e5r 1853 byggdes en vinkel p\u00e5 g\u00e5rdssidan. G\u00e5rden kan kallas allt fr\u00e5n \u201dSkeppare R\u00f6\u00f6sgrens g\u00e5rd\u201d till \u201dV\u00e5gm\u00e4stare Bergelins g\u00e5rd\u201d. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, brandf\u00f6rs\u00e4kringar, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h3>\n
\"\"
\u00c5r 1751<\/strong> \u00e4gdes hela den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade numret 16 i det f\u00f6rsta kvarteret av Johan Nyman Johansson.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1820 <\/strong>\u00e4gdes den h\u00e4r tomten och g\u00e5rden av timmermans\u00e4nkan Cajsa Lindbom och hos henne bodde sonen Erik Lindbom. P\u00e5 hyra bodde l\u00e4nsmans\u00e4nkan Anna Greta Sundberg. Under det h\u00e4r \u00e5ret byggde sonen Erik Lindbom den h\u00e4r g\u00e5rden vid gatan som fortfarande st\u00e5r kvar i tomtens s\u00f6dra \u00e4nda.<\/p>\n

\u00c5ren 1823 – 1827 <\/strong>\u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade numret 22 enligt den gamla stadsplanen av sj\u00f6mannen Erik Lindbom och hustrun Maria.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1830 togs den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 i bruk och den h\u00e4r tomten fick d\u00e5 numret 48 och den l\u00e5g i det f\u00f6rsta kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1830<\/strong> \u2013 1840<\/strong> \u00e4gdes hela tomten nr 48 av sj\u00f6mannen Erik Lindbom, som bodde med hustrun Maria. P\u00e5 hyra bodde l\u00e4nsmans\u00e4nkan Cajsa Sandberg.<\/p>\n

G\u00e5rdens andra \u00e4gare skepparen Johan H\u00e5llfast<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1841, i april<\/strong> avled sj\u00f6mannen Erik Lindbom och \u00e4nkan Maria s\u00e5lde d\u00e5 den norra gamla g\u00e5rden och halva tomten \u00e5t skepparen Abraham Lagerstam. Denne byggde d\u00e5 en ny g\u00e5rd p\u00e5 sin tomthalva under \u00e5r 1844 och den st\u00e5r fortfarande kvar invid Kattpiskargr\u00e4nden. Den s\u00f6dra tomthalvan och g\u00e5rden fr\u00e5n 1820 s\u00e5ldes \u00e5t sj\u00f6mannen, senare skepparen Johan<\/u> Fredrik H\u00e5llfast (1811\u20131846).\u00a0 Han var f\u00f6dd i Kask\u00f6 och flyttade via Sideby till staden. Han var gift med bondedottern Greta Sofia<\/u> Theirfolk, som var f\u00f6dd \u00e5r 1812 i Sideby. Under \u00e5ren 1837 \u2013 1840 var han bef\u00e4lhavare p\u00e5 galeasen Friheten och efter det p\u00e5 skonerten Sophia, som troligen fick sitt namn efter hans hustru. Han torde ha varit del\u00e4gare i det h\u00e4r skeppet tillsammans med sj\u00f6kaptenen H\u00e4ggblad.<\/p>\n

\u00c5ren 1843 – 1846<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och den s\u00f6dra tomthalvan nr 48 av sj\u00f6mannen Johan H\u00e5llfast och hans hustru Sofia.<\/p>\n

\u00c5r 1846<\/strong> avled skepparen Johan H\u00e5llfast och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Sofia.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1850 var byggnaderna placerade p\u00e5 detta vis p\u00e5 den delade tomten nr 48.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra tomten och g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Sofia H\u00e5llfast. I samma g\u00e5rd bodde timmermannen Johan H\u00e4gglund p\u00e5 hyra, liksom timmermanshustrun Maria \u00d6man och skr\u00e4ddaren Emanuel Dahlstr\u00f6m, som bodde med hustrun Johanna och skr\u00e4ddareges\u00e4llen Melander.<\/p>\n

G\u00e5rdens tredje \u00e4gare skepparen Josef R\u00f6\u00f6sgren<\/strong><\/h4>\n

N\u00e5gon g\u00e5ng efter 1850 s\u00e5lde Sofia H\u00e5llfast g\u00e5rden och den s\u00f6dra tomthalvan \u00e5t skepparen R\u00f6\u00f6sgren och hon flyttade d\u00e5 tillbaka till Sideby.<\/p>\n

\u00c5r 1853<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av skepparen Josef R\u00f6\u00f6sgren (1818 \u2013 1859). Han var f\u00f6dd i N\u00e4rpes men flyttade till staden \u00e5r 1841 och han var gift med timmermansdottern Catharina \u201dCajsa\u201d Lovisa Nygren (1815\u20131863). Hos dem bodde barnen Josef Viktor, Severin, Otto, Amanda och Thekla. P\u00e5 hyra bodde timmermanshustrun Maria \u00d6man.<\/p>\n

\u00c5r 1855 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av skepparen Josef R\u00f6\u00f6sgren, som bodde med hustrun Cajsa. P\u00e5 hyra bodde timmermanshustrun Maria \u00d6man och patrullskeppsvaktm\u00e4staren C. G. Sangder.<\/p>\n

\u00c5r 1859<\/strong> avled skepparen R\u00f6\u00f6sgren i L\u0171beck av tyfus under en sj\u00f6resa, d\u00e5 han f\u00f6rde bef\u00e4l p\u00e5 skonerten Ceres. Han hade blivit b\u00e5de styrman och sj\u00f6kapten \u00e5r 1843 och f\u00f6rde efter det bef\u00e4l p\u00e5 ett flertal kristinestadsfartyg.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Catharina Lovisa R\u00f6\u00f6sgren och hos henne bodde dottern Amanda. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6tullvaktm\u00e4staren Gustaf Borell med hustrun Maja och sj\u00f6mannen Jakob \u00d6hman med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1861<\/strong> tecknade skeppare\u00e4nkan Catarina Lovisa R\u00f6\u00f6sgren en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tre byggnader som d\u00e5 stod p\u00e5 den s\u00f6dra tomthalvan 48. Hon uppgav d\u00e5 att huvudbyggnaden var uppf\u00f6rd \u00e5r 1820, den var r\u00f6dm\u00e5lad men inte br\u00e4dfodrad. Den var byggd i en v\u00e5ning och d\u00e4r fanns fyra rum och hade ett yttertak av br\u00e4der. Byggnaden nr 2 var en tr\u00e4byggnad inneh\u00e5llande tv\u00e5 f\u00f6rstugor, en kammare, ett k\u00f6k och en fruktkammare som skepparen R\u00f6\u00f6sgren hade l\u00e5tit uppf\u00f6ra \u00e5r 1853. Byggnaden nr 3 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1850 och d\u00e4r fanns ett f\u00e4hus med foderlada och n\u00e5gra bostadsrum.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den tomtkarta ut som \u00e4nkan Catharina R\u00f6\u00f6sgren l\u00e4t rita upp \u00e5r 1861 och foga till brandf\u00f6rs\u00e4kringen.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rdens fj\u00e4rde \u00e4gare skepparen Johan Palm<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1863 <\/strong>avled \u00e4nkan Cajsa R\u00f6\u00f6sgren och tomten, g\u00e5rden och underlydande donationsjord s\u00e5ldes d\u00e5 \u00e5t skepparen Johan Palm, som ocks\u00e5 \u00e4gde den norra tomthalvan.<\/p>\n

\u00c5r 1865 <\/strong>\u00e4gdes den norra g\u00e5rden av skepparen Johan Palm (f.1816 i Kronoby, d. i staden 1866). Han hade varit bef\u00e4lhavare p\u00e5 flera Kristinestadsskutor och han var ocks\u00e5 del\u00e4gare i flera fartyg. Han dog \u00e5r 1866 i kr\u00e4fta och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Lisa Sofia. P\u00e5 hyra bodde ordinarie vaktm\u00e4staren Matts Ahlholm, skr\u00e4ddaren Jakob Wredlund med hustrun Kristina, m\u00e4taren M. Berlin med hustrun Anna, skeppare\u00e4nkan Greta Lindahl, sj\u00f6mannen Emil Lindahl, sj\u00f6mannen Jakob \u00d6hman med hustrun Maria och qvinnan Lovisa Sund.<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> avled skepparen Johan Palm och g\u00e5rden och tomten \u00f6vertogs av skeppare\u00e4nkan Lisa Sofia Palm och hos henne bodde m\u00e5nga hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

G\u00e5rdens femte \u00e4gare murarm\u00e4staren Johan Petter Granberg<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1869, den 30 september<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Palms konkursmassa den s\u00f6dra tomthalvan nr 48 med alla byggnader och underlydande donationsjord \u00e5t murarm\u00e4staren Johan Petter Granberg f\u00f6r 700 mark. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1842 i N\u00e4rpes och flyttade till staden \u00e5r 1865. Han gifte sig \u00e5r 1867 med Klara Karlsdotter Kl\u00e5vus (1839\u20131917), som var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd och hon flyttade till staden via Sideby 1863.<\/p>\n

\u00c5r 1876<\/strong> tecknade murarm\u00e4staren Granberg en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sina byggnader p\u00e5 Strandgatan 26. Han uppgav d\u00e5 att huvudbyggnaden nr 1 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1820, den var m\u00e5lad och hade p\u00e4rttak. I byggnaden fanns det fyra rum.<\/p>\n

Den frist\u00e5ende vinkelbyggnaden nr 2 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1853 och d\u00e4r fanns fem boningsrum. Inne p\u00e5 g\u00e5rden fanns ett uthus nr 3 uppf\u00f6rt av b\u00e5de stockar och br\u00e4der \u00e5r 1850 och d\u00e4r fanns ett f\u00e4hus, foderlada, spillningskast och ett vedlider. Invid uthuset fanns ocks\u00e5 en hush\u00e5llsbod nr 4, som var uppf\u00f6rd p\u00e5 1870-talet.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den karta ut som murarm\u00e4stare Granberg l\u00e4t rita upp \u00f6ver hela tomten nr 48. D\u00e5 han skulle f\u00f6rs\u00e4kra tre byggnader p\u00e5 sin s\u00f6dra halva.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rdens sj\u00e4tte \u00e4gare v\u00e5gm\u00e4stare Karl Bergelin<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1893, den 4 april<\/strong> s\u00e5lde murarm\u00e4staren Granberg den s\u00f6dra tomten med alla \u00e5byggnader \u00e5t tullvaktm\u00e4staren Karl Bergelin (1861\u20131935) f\u00f6r 2\u00a0500 mark. Bergelin hade \u00e5r 1888 gift sig med murarm\u00e4stare Granbergs dotter Johanna Granberg (1861\u20131935) fick tilltr\u00e4da g\u00e5rden f\u00f6rst den 1 juni samma \u00e5r. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade han hela summan av \u201dSj\u00f6manshuskassan i Kristinestad\u201d och r\u00e4ntan p\u00e5 l\u00e5net var den normala 6 %.<\/p>\n

Karl Bergelin var f\u00f6dd i Korsn\u00e4s och kom \u00e5r 1881 till Kristinestad d\u00e5 han b\u00f6rjade arbeta hos August Roos. Under n\u00e5gra \u00e5r var han sj\u00f6man p\u00e5 ett par kristinestadsfartyg, f\u00f6re han gick i land och blev vaktm\u00e4stare p\u00e5 Kummelgrund. Han gifte sig sedan \u00e5r 1888 med Johanna och mellan \u00e5ren 1889 och 1895 fick de tv\u00e5 d\u00f6ttrar som levde till vuxen \u00e5lder och s\u00e5 fick de sonen Runar, som bara blev fem \u00e5r gammal.<\/p>\n

\"\"
Karl och Johanna Bergelins barn hos fotografen Ina Roos i Kristinestad. Helena (1889\u20131929 gift Tegstr\u00f6m) och Elise (1895\u20131975 gift Henner) och till h\u00f6ger sonen Runar (1893\u20131898). Fotot f\u00f6rb\u00e4ttrat med AI.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 tomt 48 av tullvaktm\u00e4staren Karl Bergelin, som bodde med hustrun Johanna, som kallades Hanna och tv\u00e5 sm\u00e5 barn. P\u00e5 hyra bodde styrmannen Herman Studd (f.1823).<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Karl Bergelin, som bodde med hustru och tv\u00e5 d\u00f6ttrar. P\u00e5 hyra bodde jungfrun Ulrika Kauppila (f.1851) och sj\u00f6mannen Karl Herman R\u00f6sgren (f.1864) som bodde med hustrun Fina (f.1869) och tv\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> tituleras g\u00e5rds\u00e4gare Karl Bergelin \u201df\u00f6rre tullvaktm\u00e4staren\u201d eftersom ryssarna hade tagit hand om tullen och han \u00e4gde d\u00e5 g\u00e5rden med hustrun Johanna. Vid den h\u00e4r tiden b\u00f6rjade Bergelin arbeta \u00e5t handlande T\u00f6tterman. B\u00e5de Karl och Hanna var aktiva medlemmar i nykterhetsf\u00f6reningen Senapskornet och Hanna var ocks\u00e5 aktiv i B\u00f6nehusf\u00f6reningen.<\/p>\n

\u00c5r 1909<\/strong> utdimitterades dottern Helena (1889\u20131929) som student fr\u00e5n Kristinestads svenska samskola. Hon gifte sig sedan \u00e5r 1913 med f\u00f6rs\u00e4kringstj\u00e4nstemannen Arvid Tegstr\u00f6m (1874\u20131927) fr\u00e5n Haapaj\u00e4rvi och de var f\u00f6rst bosatta i Helsingfors. \u00c5r 1920 flyttade de till Kristinestad och de fick tv\u00e5 s\u00f6ner. Efter makens d\u00f6d flyttade Helena och pojkarna tillbaka till Helsingfors, d\u00e4r hon sedan avled f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1911<\/strong> uts\u00e5g stadsfullm\u00e4ktige Karl Bergelin till v\u00e5gm\u00e4stare p\u00e5 \u201dKristinestads V\u00e5gkontor\u201d och han fick ocks\u00e5 tj\u00e4nst som tolagsbokh\u00e5llare i staden. Flera s\u00f6kande fanns till b\u00e5da tj\u00e4nsterna men Bergelin fick flest r\u00f6ster till b\u00e5da tj\u00e4nsterna. Det h\u00e4r \u00e5ret fl\u00f6g Bergelins kanarief\u00e5gel i v\u00e4g och de s\u00f6kte efter den i en annons i Syd-\u00d6sterbotten.<\/p>\n

\u00c5r 1912<\/strong> byggdes j\u00e4rnv\u00e4gen till Kristinestad och d\u00e5 bodde j\u00e4rnv\u00e4gsarbetaren Viktor Lahtinen (f.1872) i g\u00e5rden. Han bodde med sin mor Hilda Sofia (f. 1850) och de kom b\u00e5da fr\u00e5n \u00c4\u00e4nikoski. Pr\u00e4stdottern Ester Palonen (f.1895) fr\u00e5n B\u00f6tom som gick i skolan i staden bodde p\u00e5 hyra under studietiden.<\/p>\n

\u00c5r 1914 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av v\u00e5gm\u00e4stare Bergelin, som bodde med hustrun Johanna och dottern Elise. \u00c5r 1913 hade Elise utdimitterats fr\u00e5n den svenska samskolan i Kristinestad. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde dr\u00e4ngen Johan Axel Lindberg (f.1888) med hustrun Elsa Elisabeth (f.1892). F\u00f6rutom sitt vanliga arbete var Bergelin ocks\u00e5 ombud f\u00f6r \u201d\u00d6msesidiga F\u00f6rs\u00e4kringsanstalten Sampo\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1919 i november<\/strong> tecknade v\u00e5gm\u00e4staren Karl Bergelin en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring, eftersom inflationen var h\u00f6g vid den h\u00e4r tiden. Han uppgav att bostadsbyggnaden nr 1 l\u00e4ngs gatan var uppf\u00f6rd \u00e5r 1820 och vinkeln \u00f6sterut \u00e5r 1853. Stenfoten var 80 cm h\u00f6g och taket hade asfaltfilt och hela byggnaden hade \u00e5tta rum. Uthuset nr 2 var byggt \u00e5t 1850 var 14,7 m l\u00e5ngt och hade filttak. D\u00e4r fanns f\u00e4hus med foderlada, spillningshus och lider. Uthuset nr 3 var uppf\u00f6rt \u00e5r 1870 och d\u00e4r fanns en foderlada. Uthuset nr 4 var uppf\u00f6rt \u00e5r 1885 och d\u00e4r fanns ett vedlider. Uthuset nr 5 var en f\u00f6rr\u00e5dsbod uppf\u00f6rt \u00e5r 1886.<\/p>\n

\"\"
Inom den bl\u00e5a rektangeln finns de byggnader som f\u00f6rs\u00e4krades \u00e5r 1919.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av v\u00e5gm\u00e4stare Bergelin, som bodde med hustru och studentdottern Elise. P\u00e5 hyra bodde barnmorskan Rosa Rosendahl (f.1841).<\/p>\n

\u00c5r 1930 bodde barberarna Zaida (f.1905) och Sylvia (f.1907) Koskinen p\u00e5 hyra i Bergelins g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1933 i maj<\/strong> larmades staden brandk\u00e5r till Bergelins g\u00e5rd d\u00e5 soteld hade utbrutit i skorstenen. N\u00e5gra skador blev det inte och brandk\u00e5ren beh\u00f6vde inte ingripa. I december samma \u00e5r uppgjorde Karl och Johanna ett inb\u00f6rdes testamente och d\u00e4r best\u00e4mde de att efter deras b\u00e5das d\u00f6d s\u00e5 skall alla tillg\u00e5ngar tillfalla dottern Elise Bergelin. Den andra dottern Helena hade avlidit och hon hade ju tv\u00e5 barn men Karl och Johanna ans\u00e5g att de h\u00e4r barnen redan har f\u00e5tt s\u00e5 mycket ekonomiskt st\u00f6d att det troligen \u00f6verstiger det tillt\u00e4nkta arvet.<\/p>\n

\u00c5r 1935, den 29 januari<\/strong> avled Hanna Bergelin i en \u00e5lder av 73 \u00e5r och kort d\u00e4refter, den 24 februari avled hennes man Karl Bergelin. I g\u00e5rden bodde d\u00e5 deras dotter, kass\u00f6ren vid tullkammaren Elise Bergelin och hennes systers\u00f6ner Bj\u00f6rn Tegstr\u00f6m (f.1915) och Carl Erik Tegstr\u00f6m (f.1920). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 tullvakten Oskar Norrgrann (f.1907) med hustrun Signe (f.1910) och en liten dotter. S\u00f6mmerskan Karolina Gustava B\u00e4ckstr\u00f6m (f.1894) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden p\u00e5 hyra.<\/p>\n

G\u00e5rdens sjunde \u00e4gare Elise Bergelin<\/strong><\/h4>\n

Tullkass\u00f6ren Elise Bergelin \u00f6vertog \u00e5r 1938 enligt testamentet den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 48 och hon fick lagfart den 29 augusti. Till tomten h\u00f6rde d\u00e5 ocks\u00e5 ett \u00e4ngsskifte i Ljung\u00e5smyran, ett uppodlingsskifte p\u00e5 \u00f6stra utmarken och ett skogsskifte i norra skogen. N\u00e5got v\u00e4rdefullt arv var det inte fr\u00e5ga om, eftersom skulderna \u00f6versteg tillg\u00e5ngarna.<\/p>\n

Under krigs\u00e5ret 1940 \u00e4gdes g\u00e5rden av tullkass\u00f6ren Elise Bergelin och hos henne bodde systersonen Carl-Erik Tegstr\u00f6m. \u201dMets\u00e4neuvos Vilho Lihtonen\u201d, som var f\u00f6dd 1889 i Lovisa hade tillsammans med hustrun och tv\u00e5 d\u00f6ttrar flyttat fr\u00e5n Helsingfors till Kristinestad i november 1939.<\/p>\n

H\u00f6sten 1941 omkom systersonen Bj\u00f6rn Tegstr\u00f6m i HMS G\u00f6teborg f\u00f6rlisning, ogift och barnl\u00f6s. P\u00e5 julaftonen 1942 stupade den andra systersonen, f\u00e4nriken Carl-Erik Tegstr\u00f6m vid Jandeba i Sovjetunionen, ocks\u00e5 han var ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

\u00c5r 1947, i maj<\/strong> gifte sig Elise Bergelin med tullf\u00f6rvaltaren Valdemar Henner (f.1892 i Lovisa). Elise var d\u00e5 redan \u00f6ver 50 \u00e5r gammal och hennes man var 55 \u00e5r.<\/p>\n

Valdemar hade redan \u00e5r 1926 flyttat fr\u00e5n Helsingfors till Kristinestad med sin f\u00f6rsta hustru Elin Irene (f. Stubb \u00e5r 1893 i J\u00e4\u00e4skis). De hade gift sig \u00e5r 1921 och de fick barnen Lars Magnus \u00e5r 1922 och Elsa Maria \u00e5r 1924. \u00c5r 1932 i juli avled Elin Irene under en operation p\u00e5 ett sjukhus i Helsingfors.<\/p>\n

G\u00e5rdens \u00e5ttonde \u00e4gare arbetaren Helmer Fagerstr\u00f6m<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1954, den 5 augusti<\/strong> s\u00e5lde Elise och Valdemar Henner g\u00e5rden och den s\u00f6dra tomten p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 26 \u00e5t arbetaren Helmer Fagerstr\u00f6m. K\u00f6peskillingen p\u00e5 600 000 mark erlades kontant. Helmer, som arbetade p\u00e5 br\u00e4dg\u00e5rden i hamnen var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1909 och \u00e5r 1939 hade han gift sig med Suoma Palom\u00e4ki, som var f\u00f6dd \u00e5r 1910 i Kauhajoki och de hade tv\u00e5 d\u00f6ttrar. Familjen Fagerstr\u00f6m hade f\u00f6re k\u00f6pet bott i tidningstryckeriets g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 53<\/a>, d\u00e4r Helmer var g\u00e5rdskarl. Efter f\u00f6rs\u00e4ljningen flyttade Elise och Valdemar till K\u00f6pmansgatan p\u00e5 \u00d6stra sidan d\u00e4r de bodde p\u00e5 hyra och \u00e5r 1959 k\u00f6pte Elise och Valdemar Henner en g\u00e5rd p\u00e5 J\u00e4rnv\u00e4gsgatan 14 av Irene Siltanen och hennes dotter Ines Hyv\u00f6nen och de flyttade d\u00e5 dit.<\/p>\n

Under \u00e5ren 1954 till 1984<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 26 av Helmer och Suoma Fagerstr\u00f6m. \u00c5r 1983, den 3 juli<\/strong> avled Helmer Fagerstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs av d\u00f6dsboet.<\/p>\n

G\u00e5rdens nionde \u00e4gare agrolog Anita Tiusanen<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1984, den 16 juni<\/strong> s\u00e5lde Helmer Fagerstr\u00f6ms d\u00f6dsbo g\u00e5rden och tomten \u00e5t agrologen Anita Tiusanen, som var f\u00f6dd \u00e5r 1936 i \u00c5bo. Anita hade 20 \u00e5r tidigare, tillsammans med sin mor spontant bes\u00f6kt Kristinestad och hon f\u00f6rlorade redan d\u00e5 sitt hj\u00e4rta f\u00f6r den fina staden.<\/p>\n

K\u00f6peskillingen utgjorde 110\u00a0000 mark och den betalades b\u00e5de kontant och med skuldsedel. D\u00f6dsboet bestod d\u00e5 av \u00e4nkan Suoma Fagerstr\u00f6m och d\u00f6ttrarna Maj-Lis (f.1940), bosatt i Sverige, som hade varit gift med Kari Antero B\u00e4ck och Ester (f.1943) som var gift med Tommy Alvar Lutteman och de var ocks\u00e5 bosatta i Sverige.<\/p>\n

\"\"
Anita Tiusanen med hunden Selma \u00e5r 1992. Hon hade d\u00e5 varit sjukpensionerad ett \u00e5r fr\u00e5n sitt arbete som lantbruksr\u00e5dgivare \u00e5t olika f\u00f6rbund. Hon hade ocks\u00e5 redigerat tidningen \u201dSiipikarja\u201d, som var ett spr\u00e5kr\u00f6r f\u00f6r Finlands fj\u00e4derf\u00e4f\u00f6rbund.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1992<\/strong> hade Anita Tiusanen tr\u00f6ttnat p\u00e5 tankbilarna som i h\u00f6g fart k\u00f6rde f\u00f6rbi hennes g\u00e5rd p\u00e5 v\u00e4g till Pohjolan Voimas kraftverk och hon b\u00f6rjade samla namn f\u00f6r en hastighetsbegr\u00e4nsning p\u00e5 30 km\/h. Tillsammans med Carl-Anders Lundberg samlade de snabbt ihop flera hundra namn p\u00e5 protestlistan.<\/p>\n

\"\"
\u201dDen tunga trafiken skakar om b\u00e5de hus och idyll\u201d sade Anita Tiusanen d\u00e5 hon visar p\u00e5 n\u00e5gonting p\u00e5 v\u00e4ggen. Hon f\u00f6respr\u00e5kade en hastighetsbegr\u00e4nsning p\u00e5 30 km i timmen men stadsingenj\u00f6r Sven S\u00f6derlund tyckte det var on\u00f6digt, eftersom ingen tankbil k\u00f6rde fortare \u00e4n 30 km i timmen inne i centrum.<\/figcaption><\/figure>\n

Hon motsatte sig ocks\u00e5 byggandet av en golfbana i Kristinestad, \u00e5tminstone om staden ocks\u00e5 skulle placera skattemedel i den. D\u00e5 staden gr\u00e4vde vattenledningar och avlopp l\u00e4ngs med V\u00e4stra L\u00e5nggatan, s\u00e5 h\u00f6jde de gatan f\u00f6r att f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med djup p\u00e5 ledningarna. Det h\u00e4r irriterade Anita Tiusanen, liksom m\u00e5nga andra g\u00e5rds\u00e4gare att asfalten i v\u00e4rsta fall lades mot tr\u00e4v\u00e4ggen. Av stenfoten p\u00e5 Tiusanens g\u00e5rd som i tiderna varit 80 cm h\u00f6g, syns numera endast n\u00e5gra centimeter. Hon ondgjorde sig ocks\u00e5 \u00f6ver sn\u00f6n som plogades upp l\u00e4ngs med g\u00e5rdens v\u00e4ggar.<\/p>\n

G\u00e5rdens tionde \u00e4gare Maja och Pentti Vierula<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 2003<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade Marianne \u201dMaja\u201d Ahlfors-Vierula och Pentti Vierula fr\u00e5n Esbo g\u00e5rden och de flyttade d\u00e5 dit. De gjorde d\u00e5 en st\u00f6rre renovering, som Talotuuma hade planerat och byggaren Mauri Korpi f\u00f6rverkligade.<\/p>\n

\u00c5r 2026<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Marianne \u201dMaja\u201d Ahlfors-Vierula g\u00e5rden och tomten \u00e5t den nuvarande \u00e4garen, som flyttade dit fr\u00e5n s\u00f6dra Finland.<\/p>\n

Foton och annat<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Den h\u00e4r r\u00f6da g\u00e5rden delade i tiderna tomt med den gula byggnaden, som st\u00e5r invid Kattpiskargr\u00e4nden men de st\u00e5r numera p\u00e5 egna tomter. P\u00e5 fotot fr\u00e5n sommaren 2020 syns stadens kyrka i den v\u00e4nstra kanten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6rutom mantalsblanketterna som alla g\u00e5rds\u00e4gare skulle g\u00f6ra upp varje \u00e5r, s\u00e5 skulle de varje \u00e5r rapportera till polisen vilka som bodde i g\u00e5rden, n\u00e4r de var f\u00f6dda och varifr\u00e5n de kommit. S\u00e5 h\u00e4r kunde Karl Bergelins rapport se ut \u00e5r 1930.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karl och Johanna Bergelins \u00e4ldre dotter Helena avled \u00e5r 1929 i Helsingfors och hon l\u00e4mnade efter sig tv\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa pojkar, som sedan togs om hand av mormor, morfar och moster i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Johanna, som kallades Hanna avled i hemmet i Kristinestad den 29 januari 1935 och kort d\u00e4refter hennes man Karl Bergelin. Johanna var ju dotter till murarm\u00e4stare Granberg, som hade \u00e4gt g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan f\u00f6re Bergelin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 Karl Bergelin avled \u00e5r 1935, s\u00e5 anv\u00e4ndes titeln hamnm\u00e4stare. Han hade ju tidigare varit b\u00e5de tullvaktm\u00e4stare och v\u00e5gm\u00e4stare p\u00e5 Packhuset. Minnesorden till v\u00e4nster skrevs av r\u00e5dmannen G\u00f6sta Lindqvist medan nekrologen till h\u00f6ger skrevs av Syd-\u00d6sterbottens redakt\u00f6r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Med denna d\u00f6dsannons meddelade Carl-Erik Tegstr\u00f6m den 4 oktober 1941 att hans storebror Bj\u00f6rn hade omkommit vid en fartygs f\u00f6rlisning p\u00e5 Atlanten redan i februari samma \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Carl-Erik Tegstr\u00f6ms d\u00f6dsannons och nekrolog, som publicerades i Syd-\u00d6sterbotten och uppe i h\u00f6gra h\u00f6rnet hans gravsten.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, brandf\u00f6rs\u00e4kringar, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia \u00c5r 1820 \u00e4gdes den h\u00e4r tomten och g\u00e5rden av timmermans\u00e4nkan Cajsa Lindbom Forts\u00e4tt l\u00e4sa Bergelinska g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 26 B<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":26,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-31620","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31620","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=31620"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31620\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31635,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31620\/revisions\/31635"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=31620"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}