{"id":31466,"date":"2026-10-03T22:58:03","date_gmt":"2026-10-03T19:58:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31466"},"modified":"2026-10-03T23:24:04","modified_gmt":"2026-10-03T20:24:04","slug":"systrarna-ekmans-gard-pa-vastra-langgatan-12","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31466","title":{"rendered":"Systrarna Ekmans g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 12"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden i centrala Kristinestad \u00e4r uppf\u00f6rd \u00e5r 1798 och den ligger p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 12 men anv\u00e4nder ocks\u00e5 adressen R\u00e5dhusgatan 3. G\u00e5rden har en l\u00e5ng historia och i dag finns det tv\u00e5 hyresl\u00e4genheter i byggnaden, som har utsikt mot R\u00e5dhusparken.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

Tomtens och g\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
\u00c5r 1751<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten 12 i det tredje kvarteret av sj\u00f6mannen Jacob Enqvist. Han ser ut att ha varit gift med Magdalena. P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 \u00e4r tomten m\u00e4rkt med bl\u00e5 f\u00e4rg.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1760<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 12 och g\u00e5rden av Jacob Enqvist. P\u00e5 1760-talet bodde p\u00e5 tomten ocks\u00e5 en Hans Enqvist, som \u00e4r stadsbetj\u00e4nt och han kan vara Jacobs son och han bor med hustrun Brita.<\/p>\n

\u00c5r 1798<\/strong> uppf\u00f6rdes den byggnad p\u00e5 tomten 147 som fortfarande st\u00e5r kvar. Detta enligt f\u00f6rs\u00e4kringsbrev fr\u00e5n 1800-talet. Det \u00e4r oklart vem som uppf\u00f6rde g\u00e5rden eftersom mantalsl\u00e4ngden visar att tomten vid den tiden skulle vara obebodd. G\u00e5rdens l\u00e4ngd var 48 alnar, ca 28,8 meter och bredden var 6,3 meter. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att byggnaden till en b\u00f6rjan uppf\u00f6rdes som ett uthus, d\u00e5 den \u00e4r endast 6,3 meter bred.<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden nr 22 i det tredje kvarteret av timmermannen Anders Palm.<\/p>\n

\u00c5ren 1810 – 1815<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 22 och g\u00e5rden av handlanden och r\u00e5dmannen Eric Holmstr\u00f6m d.\u00e4.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> uppf\u00f6rde Eric Holmstr\u00f6m en byggnad i en v\u00e5ning l\u00e4ngs med R\u00e5dhusgatan i det syd\u00f6stra h\u00f6rnet. Den fick br\u00e4dfodring som var r\u00f6dm\u00e5lad och p\u00e5 taket sattes br\u00e4der. I byggnaden fanns det en stuga och ett bodrum. Byggnaden var n\u00e4stan 13 meter l\u00e5ng.<\/p>\n

\u00c5r 1821<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 22 och g\u00e5rden av handelsmans\u00e4nkan Holmstr\u00f6m och p\u00e5 hyra bodde handlanden Johan Berntsson med sin hustru Anna och dottern Elisabeth.<\/p>\n

Under \u00e5r 1821<\/strong> hade tomten nr 22 och g\u00e5rden \u00f6vertagits av handlanden Andreas Johannes \u201dJohan\u201d Nagel (1790\u20131833). Johan var son till Johan Niclas Nagel, som var f\u00f6dd 1766 i Vasa och som var gift med Helena (1762\u20131850) f\u00f6dd Westman i Kristinestad.<\/p>\n

Johan Nagel hade \u00e5r 1819<\/strong> gift sig med Margareta<\/u> Elisabeth (1792\u20131857), som var f\u00f6dd Bj\u00f6rklund i Nykarleby. \u00c5r 1833 fick de en d\u00f6df\u00f6dd son och n\u00e5gra andra barn fick de inte. Johan hade en lillebror Niclas (1792\u20131848) som ocks\u00e5 var bosatt i Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1819<\/strong> uppf\u00f6rde Johan Nagel en byggnad inneh\u00e5llande tv\u00e5 magasin, l\u00e4ngs med \u00f6stra r\u00e5n. Den m\u00e5lades med r\u00f6df\u00e4rg men var inte br\u00e4dfodrad, d\u00e4remot fanns det br\u00e4der p\u00e5 taket.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 22 och g\u00e5rden av handelsmannen Johan Nagel, som bodde med hustrun Margareta, dr\u00e4ngen Henrik och pigan Maria.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1825 gjordes en ny stadsplan och tomten fick d\u00e5 numret 147 och den l\u00e5g i det tredje kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av handelsmannen Johan Nagel (1790\u20131833), som var f\u00f6dd i Kristinestad. Han bodde d\u00e4r med hustrun Margareta (1792\u20131857), som var f\u00f6dd i Nykarleby och hos dem bodde en dr\u00e4ng och 2 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1833<\/strong> avled handlande Johan Nagel och g\u00e5rden \u00f6vertogs p\u00e5 grund av ett inb\u00f6rdes testamente fr\u00e5n 1832 av \u00e4nkan, som nu b\u00f6rjade kalla sig Elisabeth.<\/p>\n

\u00c5r 1835 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Elisabeth Nagel och hos henne bodde fostersonen Johan och en dr\u00e4ng som hette Johan H\u00e4ggstr\u00f6m och s\u00e5 hade hon pigorna Lena och Beata.<\/p>\n

\u00c5r 1840 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Elisabeth Nagel och hos henne bodde dr\u00e4ngen Johan och pigorna Lisette och Alma.<\/p>\n

\u00c5r 1845 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Nagel. Hos henne bodde dr\u00e4ngen Johan och pigan Maria H\u00e4ggvik.<\/p>\n

\u00c5r 1850 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden och tomt 147 av handelsmans\u00e4nkan Elisabeth Nagel.<\/p>\n

\u00c5r 1857, den 16 mars <\/strong>avled \u00e4nkan Elisabeth Nagel och redan den 22 april <\/strong>s\u00e5lde den avlidnes syskon tomten nr 22 enligt gamla och nr 147 enligt den nya stadsplanen \u00e5t handlanden Georg Uschanoff f\u00f6r 2\u00a0000 rubel silfver. I k\u00f6pet ingick alla byggnader och den underlydande donationsjorden.<\/p>\n

\u00c5r 1859, den 10 juni<\/strong> s\u00e5lde Georg Uschanoff tomten och g\u00e5rden \u00e5t Carl Adam Savander (1826\u20131901) f\u00f6r 2\u00a0000 rubel silfver. Denne var f\u00f6dd i Heinola och \u00e5r 1853 hade han gift sig med Maria Aurora Holmstr\u00f6m (1830\u20131914). Maria Aurora var dotter till handlanden Casper Holmstr\u00f6m (1800\u20131849) som bodde i den s\u00e5 kallade hotellbyggnaden vid torget. Maria Auroras mor Amalia Maria Sj\u00f6berg (1808\u20131877) v\u00e4xte upp p\u00e5 Berga glasbruk i P\u00f6rtom och hon var dotter till fabrik\u00f6ren Olof Sj\u00f6berg.<\/p>\n

F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade Savander 8\u00a0000 finska mark med 6 % r\u00e4nta av vice konsul Otto Wendelin.<\/p>\n

\u00c5r 1859<\/strong> uppf\u00f6rde handlande Savander en handelsbod l\u00e4ngs med R\u00e5dhusgatan. Den var uppf\u00f6rd av murtegel, vitm\u00e5lad och d\u00e4r fanns endast ett rum och byggnaden hade ett tak av kakel.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> tecknade handlande Savander en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 fyra av sina fem byggnader och till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet fogade den h\u00e4r tomtkartan.<\/p>\n

\"\"
Savander uppgav att huvudbyggnaden nr 1 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1798 och att den hade nio rum. Byggnad nr 2 var en handelsbod uppf\u00f6rd av sten, som han hade byggt \u00e5r 1859. Byggnad nr 3 var en handelsbod och en stuga som var uppf\u00f6rd \u00e5r 1815. Byggnad nr 4 inne p\u00e5 g\u00e5rden var en magasinbyggnad uppf\u00f6rd \u00e5r 1821. Byggnaden nr 5 var en uthusbyggnad som s\u00e4kert var i d\u00e5ligt skick eftersom den l\u00e4mnades of\u00f6rs\u00e4krad.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1865 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Carl Adam Savander, som bodde d\u00e4r med hustrun Aurora. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Auroras syster Olga, som hade gift sig med Ivar Magnus Lindroth fr\u00e5n Nystad. Hos Savande bodde handelsbitr\u00e4den Johan Gustaf Strandberg (f.1846 i Sastmola) och Gustaf Henrik Pesonen (f.1830 i S\u00e4\u00e4minge).<\/p>\n

\u00c5r 1865, den 7 mars<\/strong> s\u00e5lde handlanden Carl Adam Savander tomten nr 147 med alla byggnader och underlydande donationsjord f\u00f6r 9\u00a0600 finskt mynt \u00e5t handelsbokh\u00e5llaren Bengt Fredrik Wennerstrand. Han var son till skepparen Fredrik Wennerstrand, som var f\u00f6dd i \u00c5bo och som var gift med Charlotta Rindell fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg. Bengt Fredrik var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1839 och var sedan 1866 gift med Hilda (f. Dahl 1845\u20131941). De hann f\u00e5 sonen Artur \u00e5r 1867 f\u00f6re Bengt Fredrik avled \u00e5r 1868.<\/p>\n

\u00c5r 1867, den 7 maj<\/strong> k\u00f6pte Wennerstrand, som nu \u00e4r handlande, granng\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 148 av bokhandlare Bergmans konkursbo. Handlande Wennerstrand avled den 20 april 1868. I g\u00e5rden hos Wennerstrand bodde handelsbokh\u00e5llaren Gustaf Edvard \u00c5kervall (1843\u20131868) och handelsbetj\u00e4nten Oskar Gr\u00f6nholm (f.1850 i Tavastehus).<\/p>\n

\u00c5r 1868, den 25 oktober<\/strong> intr\u00e4ffande en brand i handlande Petter Johan Barkmans g\u00e5rd p\u00e5 andra sidan V\u00e4stra L\u00e5nggatan, den stod allts\u00e5 i nuvarande R\u00e5dhusparken. Vid branden f\u00f6rst\u00f6rdes hans och grannarnas g\u00e5rdar helt och flera andra byggnader och uthus f\u00f6rst\u00f6rdes ocks\u00e5. Handlande Wennerstrands g\u00e5rd, som \u00e4gdes av d\u00f6dsboet fick ocks\u00e5 brandskador p\u00e5 tak och v\u00e4ggar, skador som ersattes av f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget med 480 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1869, den 30 september<\/strong> s\u00e5lde Wennerstrands sterbhus tomten nr 147 med alla byggnader \u00e5t handlanden Petter Johan Barkman (1829\u20131878). Han var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd och flyttade till staden via \u00c5bo. \u00c5r 1870 gifte han sig med Hilda Amalia Ramstedt (f.1841) fr\u00e5n Kristinestad och de hann f\u00e5 \u00e5tminstone 3 barn. Hilda Amalia var dotter till r\u00e5dmannen Johan Gustaf Ramstedt och v\u00e4xte upp i g\u00e5rden vid torget,<\/a> d\u00e4r Varuhus Talas finns i dag.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1860-talet hade Barkman \u00e4gt g\u00e5rden p\u00e5 Kyrkogatan 4<\/a> och \u00e5r 1865 hade han k\u00f6pt g\u00e5rden p\u00e5 tomt 157, som l\u00e5g i nuvarande R\u00e5dhusparken. \u00c5r 1868, den 25 oktober f\u00f6rst\u00f6rdes alla byggnader p\u00e5 tomten i nuvarande R\u00e5dhusparken under mystiska omst\u00e4ndigheter. Den h\u00e4r branden f\u00f6rst\u00f6rde flera g\u00e5rdar och \u00e4r den st\u00f6rsta branden i stadens historia, n\u00e4st efter den som intr\u00e4ffade \u00e5r 1859.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av handlanden Petter Johan Barkman och han bodde med hustrun och barnen Ivar (f.1871), Johan (f.1872) och Ella (f.1877). P\u00e5 hyra bodde brandvakts\u00e4nkan Lisa Bark och hennes dotter Sofia.<\/p>\n

\u00c5r 1872<\/strong> gjorde handlande Barkman konkurs och hans g\u00e5rd \u201dmed allt hvad dertil h\u00f6rer\u201d s\u00e5ldes p\u00e5 konkursauktion den 4 april<\/strong>. Kristinestads Auktionskammare med dess ombud, r\u00e5dman Johan Fel\u00e9n sk\u00f6tte auktionen. H\u00f6gsta budet gavs av handlanden Ludvig Wilhelm Wendelin, som bj\u00f6d 4\u00a0000 finskt silver f\u00f6r den.<\/p>\n

\u00c5r 1872, den 18 november<\/strong> s\u00e5lde Ludvig Wilhelm Wendelin tomten nr 147 med alla byggnader tillbaka \u00e5t handlanden Barkman. K\u00f6peskillingen utgjorde 4\u00a0000 finska mark och den betalades med en skuldsedel. Det h\u00e4r k\u00f6pebrevet bevittnades av E. Alf. T\u00f6tterman och Johan Fel\u00e9n.<\/p>\n

Barkman finansierade k\u00f6pet med att l\u00e5na 4\u00a0000 mark av \u201dHandelssocietetens mudderpr\u00e5mskassa\u201d mot en r\u00e4nta p\u00e5 6 % och de fick sedan inteckning i Barkmans g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten 147 av handlanden P. J. Barkman och hustrun Hilda. De hade 2 s\u00f6ner och hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Anna Nordback.<\/p>\n

\u00c5r 1877, den 30 april <\/strong>s\u00e5lde handlande Barkman tomten nr 147 med alla byggnader och underlydande donationsjord \u00e5t handlanden Josef Wilhelm Ekman (1841\u20131879). K\u00f6peskillingen utgjorde 6\u00a0000 mark och Ekman betalade genast 2\u00a0000 mark och s\u00e5 \u00f6vertog han den gamla skuldsedeln p\u00e5 4\u00a0000 mark.<\/p>\n

Josef Wilhelm Ekman var son till skepparen Josef Henric Ekman (1806\u20131859) och Ulrika Wilhelmina (f. Blomstr\u00f6m i Jakobstad 1815\u20131885). Josef Wilhelm gifte sig \u00e5r 1869 med Rosina Uggla (1846\u20131899) som var dotter till handlande Gustaf Robert Uggla, som bodde i Wendelins stora g\u00e5rd i nuvarande R\u00e5dhusparken.<\/p>\n

Josef Wilhelm och Rosina fick under \u00e5ren 1870\u20131878 sex barn, varav fem levde till vuxen \u00e5lder:<\/p>\n

–Gustaf <\/u>Josef (1870\u20131933), gift 1898 med Anna fr\u00e5n Tavastehus.<\/h6>\n
–Georg<\/u> Henrik Wilhelm (1872\u20131893), ogift och barnl\u00f6s.<\/h6>\n
–Otto<\/u> Magnus (1873\u20131927), byggm\u00e4stare, flyttade \u00e5r 1900 till Vasa d\u00e4r han gifte sig med Olga Maria Bonnervier, som var f\u00f6dd i Forsh\u00e4lla \u00e5r 1880. De fick dottern Daga Maria \u00e5r 1904.<\/h6>\n
–Olga<\/u> Elisabet (1874\u20131930), flyttade 1912 till Kauhajoki, gift med brandf\u00f6rs\u00e4kringsinspekt\u00f6ren Erik Gustaf Blomberg. Hon \u00e5terv\u00e4nde 1922, efter att hennes man hade avlidit i Kauhajoki \u00e5r 1921.<\/h6>\n
–Ellen<\/u> Wilhelmina (1876\u20131944). Ogift och barnl\u00f6s.<\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1879, den 24 mars<\/strong> avled handlanden Josef Wilhelm Ekman och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Rosina, som \u00e4rvde halva g\u00e5rden och de 5 barnen som \u00e4rvde en tiondedel var.<\/p>\n

Rosina Ekman innehade en aff\u00e4r i g\u00e5rden, som hon drev ett 20-tal \u00e5r tills hon \u00e5r 1899 s\u00e5lde lagret och aff\u00e4ren \u00e5t sitt handelsbitr\u00e4de, fr\u00f6ken Elin Brandt. Elin flyttade sedan aff\u00e4ren till R\u00e5dhusgatan 1<\/a>, p\u00e5 \u00f6vre torget.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Rosina Ekman, som bodde med sina 5 barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 handelsbitr\u00e4det Elin Brandt (f.1861) och pigorna Hedda Barck (f.1860) och Maria S\u00f6derberg (f.1858).<\/p>\n

\u00c5r 1893, den 7 juni<\/strong> avled Josef Wilhelms och Rosinas son, handelsbokh\u00e5llaren Georg Ekman och hans tiondedel av g\u00e5rden \u00f6vertogs av modern Rosina och de 4 syskonen.<\/p>\n

\u00c5r 1898<\/strong> gifte sig den \u00e4ldsta sonen Gustaf, som kallades G\u00f6sta med Anna Rosenberg, som var f\u00f6dd \u00e5r 1872 i Tavastehus. De bodde till en b\u00f6rjan p\u00e5 hyra i Hjulmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 63<\/a>. \u00c5r 1909 f\u00f6rv\u00e4rvade Gustaf och Anna tomten och g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 25<\/a>, d\u00e4r \u00c4mbetshuset st\u00e5r i dag. Gustaf och Anna fick \u00e5r 1899 sonen Rafael Ekman, som dog ogift \u00e5r 1936 och \u00e5r 1902 dottern Astrid Ekman, som \u00e5r 1928 flyttade till Helsingfors. Astrid gifte sig d\u00e4r med kontorschefen Fredrik Alexander Slotte, som var f\u00f6dd 1901 i Nedervetil.<\/p>\n

\u00c5r 1899, den 27 juni<\/strong> gav Rosina Ekman sin andel av g\u00e5rden som g\u00e5va \u00e5t sina d\u00f6ttrar Ellen och Olga Ekman. I g\u00e5van ingick allt l\u00f6s\u00f6re, s\u00e4ngkl\u00e4der, guld och silver.<\/p>\n

Olga arbetade mellan \u00e5ren 1900 och 1912 p\u00e5 E. Alf. T\u00f6ttermans kontor invid torget.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av \u00e5r 1901<\/strong> s\u00e5lde b\u00e5de Otto Ekman och Gustaf Ekman sina \u00e4rvda delar av g\u00e5rden \u00e5t sina systrar Olga och Ellen och k\u00f6pesumman var totalt 1\u00a0000 mark. Efter dessa f\u00f6rs\u00e4ljningar var systrarna Olga och Ellen Ekman ensamma \u00e4gare till hela g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 12. Ellen var f\u00f6r \u00f6vrigt aktiv medlem i Dramatiska f\u00f6reningen och upptr\u00e4dde ocks\u00e5 i deras pj\u00e4ser.<\/p>\n

Systrarna Ekman tecknade genast en ny och b\u00e4ttre brandf\u00f6rs\u00e4kring, eftersom flera f\u00f6rb\u00e4ttringar hade gjorts och v\u00e4rdet p\u00e5 byggnaderna hade stigit. De l\u00e4t d\u00e5 rita upp denna tomtkarta, som de bifogade f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/p>\n

\"\"
Olga och Ellen uppgav att tomten var 825 m\u00b2 stor och att den ligger 160 meter fr\u00e5n Stadsfj\u00e4rden. P\u00e5 tomten fanns det alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap.<\/figcaption><\/figure>\n

Byggnaden nr 1<\/strong> var uppf\u00f6rd av timmer \u00e5r 1798, br\u00e4dfodrat och r\u00f6dm\u00e5lad och hade asfaltfilt p\u00e5 taket. Nu fanns det sju rum i byggnader och tv\u00e5 verandor byggda av br\u00e4der.<\/p>\n

Byggnaden nr 2<\/strong> var uppf\u00f6rd av murtegel \u00e5r 1854, rappad och hade kakel p\u00e5 taket. I byggnaden fanns ett rum inrett till handelsbod och det fanns en trappa som ledde ut till gatan.<\/p>\n

Byggnaden nr 3<\/strong> var en byggnad uppf\u00f6rd av timmer \u00e5r 1815 och d\u00e4r fanns ett bostadsrum och en handelsbod, som hade en egen trappa mot R\u00e5dhusgatan.<\/p>\n

Byggnaden nr 4<\/strong> var en magasinbyggnad av stock uppf\u00f6rd \u00e5r 1821, m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg och hade asfaltfilt p\u00e5 taket.<\/p>\n

Byggnaden nr 5 var ett uthus byggt av stock och av br\u00e4der och det l\u00e4mnas utan f\u00f6rs\u00e4kring och likadant var det med det lilla br\u00e4dhuset nr 6.<\/p>\n

\u00c5r 1901<\/strong> kunde A. E. G. intyga att elektrisk belysning har installerats i byggnaderna. F\u00f6ljande \u00e5r \u00e4gde fr\u00f6knarna Olga och Ellen Ekman hela g\u00e5rden och hos dem bodde pigan Hilma Nygren (f.1882). P\u00e5 hyra bodde r\u00e5dmannen Herman West (f.1834) med hustrun Adelina och deras bitr\u00e4de Hulda Blomberg (f.1878) och pigan Ida F\u00f6rn\u00e4s (f.1885). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mans\u00e4nkan Henrika Sten (f.1858 i P\u00e5skmark) och hennes tre barn. \u00c5r 1904 hade systrarna Ekman pigan Alma R\u00f6nnqvist (f.1886) medan hyresg\u00e4sten Wests piga hette Hilma Tr\u00e4skvik (f.1886).<\/p>\n

\u00c5r 1904, i b\u00f6rjan av juni<\/strong> flyttade den finska lokaltidningen Suupohjan Kaikus kontor, redaktion och tryckeriet Kansallis Kirjapaino in i Ekmanska g\u00e5rden. De hade f\u00f6re det funnits i Wilhelms Martens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> bodde systrarna Ekman i g\u00e5rden och hos dem bodde pigan Mathilda S\u00f6derlund (f.1883). Hilma Nygren ser ut att ha rest till Amerika. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden fanns Kansallispaino och d\u00e4r bodde redakt\u00f6ren Iivari Partanen (f.1873) med hustrun Helmi (f.1881). Boktryckeri\u00e4garen och redakt\u00f6ren Kaarlo Paasonen (f.1873) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden p\u00e5 hyra. Sj\u00f6mans\u00e4nkan Henrika Sten bodde kvar med dottern Elsa och tv\u00e5 minder\u00e5riga barn.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4r det samma systrar som \u00e4gde g\u00e5rden. Tryckeriet Kansallipaino fanns kvar och dess \u00e4gare Kaarlo Paasonen bodde p\u00e5 hyra. Henrika Sten bodde \u00e4nnu kvar och \u00e4r nu matvaruhandlerska.<\/p>\n

\"\"
Enligt uppgift s\u00e5 skulle detta vara systrarna Ekmans g\u00e5rd f\u00f6r ca 100 \u00e5r sedan och i s\u00e5 fall \u00e4r det Glassbarshuset som skymtar bakom buskarna till v\u00e4nster. Fotot ur Aalto Yliopistos arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1912<\/strong> gifte sig Olga Ekman med f\u00e4rgaren, \u00e4nklingen Erik August Blomberg (1844\u20131921) som var f\u00f6dd i Kristinestad men var verksam i Kauhajoki, d\u00e4r han ocks\u00e5 dog \u00e5r 1921. Olga bodde sedan i Kauhajoki men \u00e4gde h\u00e4lften av g\u00e5rden i Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> bodde g\u00e5rds\u00e4garen Ellen Ekman i g\u00e5rden, efter att hennes syster Olga flyttat till Kauhajoki. Tryckeriet fanns kvar och dess \u00e4gare Kaarlo Paasonen bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 matvaruhandlerskan Henrika Sten.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> bodde Ellen Ekman i g\u00e5rden tillsammans med tj\u00e4narinnan Hilma Nygren. Matvaruhandlerskan Henrika Sten bodde p\u00e5 hyra med de vuxna barnen Elsa, chauff\u00f6ren Eskil och postiljonen Birger. Boktryckare Paasonen bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra. \u00c5r 1922 bytte tidningen namn till Kristiinan Sanomat och det var f\u00f6rst 1933 som tidningen b\u00f6rjade heta Suupohjan Sanomat.<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> tecknade systrarna Olga Blomberg och Ellen Ekman en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna. Huvudbyggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 48\u00a0000 mark och de \u00f6vriga byggnaderna ungef\u00e4r lika mycket tillsammans. Enligt f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet skulle tryckeriet ha varit inrymt i tegelbyggnaden vid R\u00e5dhusgatan medan redaktionen och s\u00e4tteriet skulle ha funnits i huvudbyggnaden. Tryckeriet borde \u00e4nd\u00e5 ha funnits i huvudbyggnaden. Uthuset nr 5 f\u00f6rs\u00e4krades ocks\u00e5 och det inrymde f\u00e4hus, foderlada och vedlider.<\/p>\n

\u00c5r 1924, den 22 april<\/strong> utbr\u00f6t en brand p\u00e5 huvudbyggnadens vind. Den b\u00f6rjade mitt p\u00e5 dagen i huvudbyggnaden, som f\u00f6rutom systrarnas bostad ocks\u00e5 inrymde \u201dKristiinan Sanomats\u201d redaktion, s\u00e4tteri och tryckeriet Kansallispaino. Branden f\u00f6rst\u00f6rde hela vinden, vattentaket och vattnet f\u00f6rst\u00f6rde fyllningarna i b\u00e5de mellantaket och i golvet. Elden f\u00f6rst\u00f6rde ocks\u00e5 taket p\u00e5 tegelbyggnaden nr 2 vid R\u00e5dhusgatan.<\/p>\n

Branden f\u00f6rst\u00f6rde tryckeriets papperslager p\u00e5 vinden, liksom alla inventarier som lagrades d\u00e4r. Vid unders\u00f6kningen framkom att elden hade brutit ut just ovanf\u00f6r s\u00e4tteriet, d\u00e4r typografen efter en l\u00e5ng paus just gjorde upp eld i kakelugnen. Typografen uppgav vid f\u00f6rh\u00f6ret att i normala fall beh\u00f6vde s\u00e4tteriet inte v\u00e4rmas alls, eftersom s\u00e4tterimaskinen v\u00e4rmde utrymmet. Ellen Ekman var d\u00e5 bosatt i g\u00e5rden medan systern Olga Blomberg bodde i Kauhajoki.<\/p>\n

Tidningens redakt\u00f6r Kaarlo Juho Paasonen intygade i f\u00f6rh\u00f6ret att eldsv\u00e5dan hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan ovanf\u00f6r tidningens lokaler och en stor del av trycksakerna hade f\u00f6rst\u00f6rts. Maskinerna och papperslagret var skilt f\u00f6rs\u00e4krade i Imatra och de hade ocks\u00e5 skadats av vatten.<\/p>\n

Tidningens typograf Leander Lauha ber\u00e4ttade vid f\u00f6rh\u00f6ret att han hade gjort upp eld i kakelugnen i s\u00e4ttarrummet p\u00e5 f\u00f6rmiddagen och att det var han som f\u00f6rst m\u00e4rkte branden. Den andra typografen Akseli Sironen intygade att det var just s\u00e5 det hade g\u00e5tt till.<\/p>\n

Skadorna p\u00e5 huvudbyggnaden v\u00e4rderades till n\u00e4stan 21\u00a0000 mark och skadorna p\u00e5 tegelbyggnaden till 3\u00a0500 mark och ersattes av f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget. N\u00e5gon klar orsak till branden kunde inte best\u00e4mmas men det antogs att det hade funnits n\u00e5gon spricka i skorstenen p\u00e5 vinden.<\/p>\n

Efter n\u00e5gra dagar kunde tidningen igen utkomma normalt, efter att maskinerna hade reparerats. Kansallispaino tryckeri och tidningens kontor flyttade \u00e5r 1927 till Tj\u00f6ckv\u00e4gen 4, nuvarande KU-huset. \u00c5r 1947 flyttade tidningens kontor och redaktion till Parmanens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 61.<\/p>\n

\u00c5r 1930, den 5 mars<\/strong> avled \u00e4nkefrun Olga Blomberg, som vid d\u00f6dsfallet \u00e4gde h\u00e4lften av tomt nr 147 och h\u00e4lften av g\u00e5rden. Hon \u00f6verlevdes av syskonen, fr\u00f6ken Ellen Ekman och handlanden Gustav Ekman, som bodde p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 25<\/a>. Under det h\u00e4r \u00e5ret bodde tj\u00e4narinnan Signe H\u00e4gg hos Ellen och hon var f\u00f6dd \u00e5r 1904. Henrika Sten bodde p\u00e5 hyra och det gjorde handlande Adelina Lund ocks\u00e5. Adelina var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd 1872, d\u00e4rifr\u00e5n hon flyttade \u00e5r 1925.<\/p>\n

\u00c5r 1931, den 21 maj<\/strong> s\u00e5lde Olga Blombergs sterbhus hennes \u00e4gda halva tomt och g\u00e5rd \u00e5t den ena del\u00e4garen, handlanden Gustaf Ekman f\u00f6r 20\u00a0000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1931, den 5 juni<\/strong> s\u00e5lde handlanden Gustaf Ekman h\u00e4lften av sin halva av tomten och g\u00e5rden \u00e5t sin son, bibliotekarien vid stadsbiblioteket Rafael Ekman f\u00f6r 10\u00a0000 mark. Efter den h\u00e4r aff\u00e4ren s\u00e5 \u00e4gde Ellen Ekman halva g\u00e5rden, medan hennes bror Gustaf \u00e4gde en fj\u00e4rdedel och Gustafs son Rafael den andra fj\u00e4rdedelen. Rafael avled i april 1944, ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

\u00c5r 1935<\/strong> \u00e4gdes halva g\u00e5rden av fr\u00f6ken Ellen Ekman och den andra halvan av hennes bror Gustaf Ekman och dennes son Rafael gemensamt. Henrika Sten hade fortfarande sin matvaruaff\u00e4r i g\u00e5rden. Hos Ellen bodde hembitr\u00e4det Gunhild L\u00e5ngfors, f\u00f6dd 1915 i Skaftung d\u00e4rifr\u00e5n hon flyttade i januari 1935.<\/p>\n

\u00c5r 1937, den 11 december<\/strong> s\u00e5lde fr\u00f6ken Ellen Ekman, hennes bror Gustafs \u00e4nka Anna Ekman och hennes dotter Astrid Slotte tomten och g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 12 \u00e5t apotekaren Ernst Sandlund. Ernst (1893\u20131973) var f\u00f6dd i Bj\u00f6rneborg och var son till apotekaren Henrik Sandlund. \u00c5r 1923 hade Ernst gift sig med Anita Hyd\u00e9n (1899\u20131986) som var dotter till kommerser\u00e5det Gustaf Hyd\u00e9n och Olga, f\u00f6dd Sundstr\u00f6m. Ernst och Anita fick barnen Gunnel (f.1924), Erik (f.1930) och Gustav (f.1937).<\/p>\n

K\u00f6peskillingen utgjorde 145\u00a0000 mark och efter denna aff\u00e4r \u00e4gde apotekare Sandlund tre centrala tomter i Kristinestad. Fr\u00f6ken Ellen Ekman fick bo kvar i g\u00e5rden \u00e4nda tills hon avled \u00e5r 1944.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> bodde guldsmeden Evert Hellman (f. 1894 i Lappfj\u00e4rd) p\u00e5 hyra i g\u00e5rden med hustrun Gurli (f. Rosengren 1894 i Kristinestad) och tre barn och de k\u00f6pte sedan Linds g\u00e5rd<\/a> vid \u00d6stra L\u00e5nggatan 63.<\/p>\n

\u00c5r 1944, den 8 januari<\/strong> avled den tidigare \u00e4garen Ellen Ekman och redan den 27 i samma m\u00e5nad s\u00e5ldes hennes bohag p\u00e5 auktion. \u00c5r 1946, i mars avled<\/strong> ocks\u00e5 Ellens brorsdotter Astrid, som var gift Slotte. Hon hade blivit student i Kristinestads \u00e5r 1923. Hon b\u00f6rjade studera konst vid Ateneum i Helsingfors och blev l\u00e4rare i teckning vid olika skolor. Astrid avled i Eken\u00e4s men \u00e4r begravd i Kristinestad.<\/p>\n

Tidigare \u00e4garen Gustaf Ekmans \u00e4nka Anna Ekman, som var f\u00f6dd i Tavastehus bodde p\u00e5 hyra i g\u00e5rden.<\/p>\n

I slutet av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes alla byggnader p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 12 av apotekaren Ernst och Anita Sandlund. Kristinestads F\u00e4rg och Kemikalieaff\u00e4r var en tid inrymd i g\u00e5rden. Fredrik Vilhelm Andlin (f.1920) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Hilkka Alina, som var f\u00f6dd 1921 i \u00c4\u00e4nekoski och de fick en dotter \u00e5r 1948. Fil.mag. Egil Appel fr\u00e5n H\u00e4rkmeri bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Anna Greta, som var f\u00f6dd i Helsingfors. Direkt\u00f6ren Olavi Evertti Herrala fr\u00e5n Stor\u00e5 bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Aino Ojala och tv\u00e5 barn.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> flyttade familjen Appel bort och i st\u00e4llet flyttade familjen Koivunen fr\u00e5n \u00c5bo och Helsingfors till g\u00e5rden. Familjen Herrala flyttade ocks\u00e5 bort till Stor\u00e5. Tandl\u00e4kare Sandell hade mottagning i g\u00e5rden en tid.<\/p>\n

I slutet av 1950-talet<\/strong> innehade apotekare Ernst Sandlund en kemikaliehandel Svanen i g\u00e5rden. I g\u00e5rden bodde apotekarens dotter Gunnel<\/u> Matilda (1924\u20132014) som var farmaceut. Hon var d\u00e5 gift med Eino Armas Savonen (1916\u20131999) fr\u00e5n Saarij\u00e4rvi och de hade med sig flera barn.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1957, i oktober flyttade fotografiaff\u00e4ren Aavamo in i gavell\u00e4genheten och aff\u00e4ren hade f\u00f6re det funnits p\u00e5 Stationsgatan p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av 1970-talet<\/strong> ville apotekare Sandlund riva att gamla tr\u00e4byggnader p\u00e5 de tre tomterna. Arkeologiska kommissionen hade dock skyddat den gamla Ekmanska g\u00e5rden och detta skydd retade Sandlund till den grad att han satte upp en skylt i gaveln, d\u00e4r han uppmanade stadsborna att beundra den vackra fasaden som kommissionen hade skyddat.<\/p>\n

Den gamla stenbyggnaden d\u00e4r droghandel Svanen hade funnits var d\u00e4remot inte skyddad och inte sj\u00e4lva apoteksg\u00e5rden vid torget heller.<\/p>\n

\u00c5r 1973, den 12 april<\/strong> avled apotekaren Ernst Sandlund i Kristinestad och han \u00f6verlevdes av hustrun Anita och de tre barnen. P\u00e5 grund av ett inb\u00f6rdes testamente uppgjort \u00e5r 1969 \u00e4rvde \u00e4nkan Anita all egendom efter sin avlidne man. Vid den h\u00e4r tiden hade Pasi Jylli en \u201dSko- och Textilaff\u00e4r\u201d i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1974, den 3 december<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Anita Sandlund tomten 147 med alla byggnader \u00e5t Andelsbankens direkt\u00f6r Herbert Evars, f\u00f6r ett under bildning varande bolags r\u00e4kning. I k\u00f6pet ingick ocks\u00e5 de tv\u00e5 tomterna 145 och 146 l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan. K\u00f6peskillingen f\u00f6r alla tre tomter var 550\u00a0000 mark.<\/p>\n

Anita Sandlund avled i Kristinestad \u00e5r 1986, den 13 september.<\/p>\n

Mellan \u00e5ren 1977 och 1994<\/strong> bodde bankdirekt\u00f6r Martti Heikkil\u00e4 (f. i \u00d6mossa 1947) med hustrun Gun-Marie (f. Grandell i \u00d6mossa 1946) i Ekmanska g\u00e5rden med sina barn. Efter att de flyttade bort bodde det andra hyresg\u00e4ster i g\u00e5rden. De hade f\u00f6re det bott ett \u00e5r i apotekets bostad.<\/p>\n

\u00c5r 2013, den 22 maj<\/strong> s\u00e5lde banken, som d\u00e5 hette POP-banken bostadshuset p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan \u00e5t Petri Pihlajaniemis f\u00f6retag Pihlacon Oy.<\/p>\n

\u00c5r 2013, den 20 juni<\/strong> s\u00e5lde Pihlacon g\u00e5rden \u00e5t den nuvarande \u00e4garen. Denne br\u00f6t ut tomten och till g\u00e5rden h\u00f6r ocks\u00e5 ett av de uthus som ligger p\u00e5 bankens inneg\u00e5rd. En st\u00f6rre renovering gjordes i byggnaden och<\/p>\n

Trots att g\u00e5rden \u00e4r l\u00e5ngt \u00f6ver 200 \u00e5r gammal \u00e4r den i gott skick och pryder sin plats i \u00f6stra \u00e4ndan av R\u00e5dhusparken.<\/p>\n

I g\u00e5rden finns det i dag tv\u00e5 moderna hyresl\u00e4genheter, som har hyrts ut. \u00a0\u00c4garen sj\u00e4lv bor i en annan g\u00e5rd p\u00e5 samma gata.<\/p>\n

Foton och annonser<\/strong><\/h3>\n
\"\"
G\u00e5rdarna vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan norrut fr\u00e5n R\u00e5dhusgatan mot Norra Kvarnberget. Till h\u00f6ger systrarna Ekmans g\u00e5rd och p\u00e5 andra sidan gatan Savanders eller Dahlstr\u00f6ms g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kansallispaino som gav ut tidningen Kristiinan Sanomat hade sitt tryckeri och redaktion i Ekmans g\u00e5rd p\u00e5 1920-talet och de annonserade flitigt i den egna tidningen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Olga Blombergs d\u00f6dsannons och nekrolog fr\u00e5n 1938 ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Rafael Ekman var son till Gustaf och Anna Ekman och han dog ogift \u00e5r 1936. Till h\u00f6ger Rafaels faster Ellen Ekman som avled ogift i staden \u00e5r 1944.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Tomtens och g\u00e5rdens historia \u00c5r 1760 \u00e4gdes tomten nr 12 och g\u00e5rden av Jacob Enqvist. P\u00e5 1760-talet bodde p\u00e5 tomten ocks\u00e5 en Forts\u00e4tt l\u00e4sa Systrarna Ekmans g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 12<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":12,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-31466","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31466","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=31466"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31466\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31470,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31466\/revisions\/31470"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=31466"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}