{"id":31366,"date":"2026-09-08T20:43:26","date_gmt":"2026-09-08T17:43:26","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31366"},"modified":"2026-09-08T21:15:56","modified_gmt":"2026-09-08T18:15:56","slug":"lindska-garden-pa-strandgatan-46","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31366","title":{"rendered":"Lindska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 46"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 46 byggdes av skepparen Anders Widstr\u00f6m \u00e5r 1829 och han byggde till den i den norra \u00e4ndan \u00e5r 1849, s\u00e5 att den fick den l\u00e4ngd den fortfarande har. Fotot fr\u00e5n 2026 \u00e4r taget fr\u00e5n sydv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder och tidningar. Yvonne och Lennart har bidragit med flera gamla fotografier.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sl\u00e4kten Lind, som har gett namn \u00e5t g\u00e5rden, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om Carl Bergs sl\u00e4kt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens och tomtens gamla historia<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 ser vi att det inte fanns m\u00e5nga byggnader \u00f6ster om Strandgatan men p\u00e5 denna tomt som hade nummer 7 i det f\u00f6rsta kvarteret fanns det en bostadsbyggnad och den \u00e4gdes av r\u00e5dman Hindrick Backman. Lite norrut utanf\u00f6r tomten fanns det tv\u00e5 mindre byggnader och ute i fj\u00e4rden ett magasin. Den nuvarande tomten Strandgatan 46 finns ungef\u00e4r vid den bl\u00e5a rektangeln.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1800<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten p\u00e5 nuvarande Strandgatan 46 av sj\u00f6mannen Matts och Anna Kaasman. Hos dem bodde ocks\u00e5 deras fyra d\u00f6ttrar Maria, Anna, Catharina och Margareta.<\/p>\n

Matts Kaasman avled i b\u00f6rjan av 1800-talet och Anna avled omkring 1809, \u00e5tminstone h\u00f6lls bouppteckning efter dem d\u00e5. De \u00e4gde d\u00e5 g\u00e5rdstomten med \u00e5byggnad vid Strandgatan, och deras fyra d\u00f6ttrar \u00e4rvde \u00bc del var efter dem. N\u00e4r den ena dottern Margaretha avled, ogift och barnl\u00f6s \u00e5r 1815 s\u00e5 \u00e4rvde hennes systrar Maria, Anna och Catharina hennes arvedel, s\u00e5 att de d\u00e4refter \u00e4gde en tredjedel var. Den ena dottern Anna, som var gift med handelsbetj\u00e4nten Fredrik R\u00f6nnholm s\u00e5lde sin tredjedel p\u00e5 auktion och h\u00f6gsta budet gav skepparen Adam Roos, som bj\u00f6d 136 riksdaler. Efter en tid s\u00e5lde dock Roos sin tredjedel \u00e5t Annas syster Catharina, som var gift med snickaren Fredrik Bostr\u00f6m (1783\u20131856). Efter det \u00e4gde Catharina och Fredrik allts\u00e5 tv\u00e5 tredjedelar av tomten och \u00e5byggnaderna. De bodde inte h\u00e4r sj\u00e4lva utan de bodde i Fredriks barndomshem p\u00e5 Kyrkogatan 4.<\/p>\n

\u00c5r 1826, den 16 december<\/strong> s\u00e5lde Fredrik och Catharina \u201dCajsa\u201d Bostr\u00f6m (f. Kaasman 1775-ca 1858) sina \u00e4gande tv\u00e5 tredjedelar av den Kaasmanska g\u00e5rden i det f\u00f6rsta kvarteret invid Strandgatan plus den underlydande donationsjorden \u00e5t skepparen Anders Vidstr\u00f6m (1795\u20131874) f\u00f6r 375 riksdaler.<\/p>\n

Skeppare Anders var son till orgelnisten i Kristinestad, Anders Vidstr\u00f6m, som dog \u00e5r 1809, 44 \u00e5rs gammal. Hans mor var borgaredottern Margaretha Lundgren, som dog \u00e5r 1838. Skeppare Anders var gift med Ulrika (1797\u20131876), f. L\u00e5nghjelm i Ylistaro och hon som kallades \u201dUlla\u201d flyttade fr\u00e5n Vasa \u00e5r 1823.<\/p>\n

\u00c5r 1827, den 3 mars<\/strong> gjorde Anders Vidstr\u00f6m en bytesaff\u00e4r, d\u00e5 han bytte till sig den sista tredjedelen av g\u00e5rdstomten vid Strandgatan av Maria Kaasman, som var Matts och Anna Kaasmans tredje dotter. I bytet gav Anders Vidstr\u00f6m sin \u00e4gande halva i Vidstr\u00f6mska g\u00e5rden. Det \u00e4r tills vidare oklart var den g\u00e5rden l\u00e5g.<\/p>\n

\u00c5r 1829<\/strong> uppf\u00f6rde skepparen Vidstr\u00f6m en ny g\u00e5rd av nytt virke l\u00e4ngs med Strandgatan men det finns inga uppgifter vart den gamla byggnaden flyttades eller vad som h\u00e4nde med den.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> togs den nya stadsplanen i bruk och Widstr\u00f6ms tomt fick d\u00e5 numret 19 i det f\u00f6rsta kvarteret. Granntomten nr 20 och f\u00f6ljande tomt norrut nr 21 var obebyggda och de \u00e4gdes av r\u00e5dman Sandberg. Den sista tomten norrut invid Parmansgatan \u00e4gdes av \u00e4nkan Maria Rebecka Holmstr\u00f6m, som ocks\u00e5 \u00e4gde den s\u00e5 kallade Parmanska g\u00e5rden p\u00e5 andra sidan Strandgatan.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1825 var tomten nr 19 vackert bel\u00e4gen nere vid Stadsfj\u00e4rden. Den var 44,5 alnar bred (26,7 meter) och 71 alnar djup (42,6 meter).<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1835 till 1840 <\/strong>\u00e4gdes den h\u00e4r tomten nr 19 av skepparen Vidstr\u00f6m, som bodde med hustrun Ulla och en piga. Skepparen sj\u00e4lv var s\u00e4llan hemma eftersom han var bef\u00e4lhavare p\u00e5 galeasen Urbanus och p\u00e5 briggarna Neptunus och Nicolai I vid den h\u00e4r tiden.<\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 19 av skepparen Vidstr\u00f6m, som bodde med Ulla och dottern Aurora, sonen Johan, dr\u00e4ngen Matts och pigan Greta. Tomterna 20, 21 och 22 norr om Vidstr\u00f6ms tomt var alla obebyggda.<\/p>\n

\u00c5r 1843, den 27 april<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Wilhelmina Hedman och hennes minder\u00e5riga barn hela granntomten nr 20 \u00e5t \u201dborgerskapets \u00e4ldste\u201d f\u00f6r 230 rubel silver.<\/p>\n

\u00c5r 1843, den 8 maj<\/strong> k\u00f6pte skepparen Anders Vidstr\u00f6m h\u00e4lften av granntomten nr 20 av \u201dstadens \u00e4ldstes ombud \u00e5 stadens v\u00e4gnar\u201d f\u00f6r en k\u00f6peskilling om 138 rubel silver. Efter det fick de sammanslagna tomterna 19 och 20 \u00bd den bredd och l\u00e4ngd som de fortfarande har.<\/p>\n

\u00c5r 1853, den 3 maj<\/strong> tecknade g\u00e5rds\u00e4garen Vidstr\u00f6m en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sina fyra byggnader och han uppgav d\u00e5 att tomten omr\u00e4knat till meter var 45 meter mot packhustomten, 35,5 meter mot Stadsfj\u00e4rden, 42,6 meter mot den s\u00f6dra tomten nr 18 och 35 meter mot Strandgatan. F\u00f6re f\u00f6rs\u00e4kringen kunde godk\u00e4nnas skulle byggnaderna granskas och i detta fall gjordes den granskningen av stadens stora aff\u00e4rsm\u00e4n Henrik Oskar Fontell och Otto Wendelin.<\/p>\n

Widstr\u00f6m uppgav att f\u00f6rsta delen av huvudbyggnaden var uppf\u00f6rd av nytt timmer \u00e5r 1829 och att den blev tillbyggd i norra \u00e4ndan \u00e5r 1849. G\u00e5rden var nu 22 meter l\u00e5ng, rappad \u00e5r 1853 med lerbruk och hade ett tak av br\u00e4der.<\/p>\n

Byggnaden nr 2 var ett uthus uppf\u00f6rt \u00e5r 1848. D\u00e4r fanns en bagarstuga, en kammare, tv\u00e5 magasin och ett vedlider. Uthuset var 29, 1 meter l\u00e5ngt, hade ett tak av br\u00e4der, var br\u00e4dfodrat till en del och hade en riktig stenfot. I uthusets \u00f6stra \u00e4nda fanns ett gammalt saltmagasin, m\u00f6jligtvis fr\u00e5n 1700-talet och det byggdes sedan i i uthuset.<\/p>\n

Byggnaden nr 3 var ett strandmagasin av timmer uppf\u00f6rt \u00e5r 1835 och d\u00e4r fanns endast ett rum. Taket var lagt med br\u00e4der och p\u00e5 strandsidan stod det p\u00e5 stockar i vattnet och p\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det stenar under knutarna. Magasinet var 9,3 meter l\u00e5ngt och 7 meter brett.<\/p>\n

Byggnad nr 4 var ett uthus inneh\u00e5llande stall, spillningshus, f\u00e4hus och foderlada uppf\u00f6rt av timmer \u00e5r 1853. Uthuset l\u00e4ngd var 27,3 meter, inte br\u00e4dfodrat och hade dubbla br\u00e4der p\u00e5 taket. Under knutarna fanns det kilade stenar och under v\u00e4ggarna fanns det uppradade stenpelare.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g tomtkartan ut som skepparen Anders Vidstr\u00f6m fogade till brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1853. Widstr\u00f6ms namnteckning \u00e4r inf\u00e4lld i nedre h\u00f6rnet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1860, den 7 juli<\/strong> s\u00e5lde skepparen Anders Vidstr\u00f6m tomterna 19 och 20\u00bd med underlydande donationsjord \u00e5t handlanden Petter Johannes \u201dJohan\u201d Lind f\u00f6r 2\u00a0400 rubel silver.<\/p>\n

Handlanden Petter Johan Lind (1832\u20131868) var son till skepparen Reinhold Lind (1804\u20131836) och Maria Christina \u201dMaja Stina\u201d Ekstr\u00f6m (1805\u20131837). Petter Johan gifte sig \u00e5r 1860 med Fremdelings fosterdotter Anna Stina \u201dKristine\u201d Nordman (1833\u20131916) och de fick 4 barn, men endast dottern Irene och sonen Josef Emil levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> tecknade P. J. Lind en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna och han uppgav d\u00e5 att huvudbyggnaden hade blivit tillbyggd ocks\u00e5 \u00e5r 1852 och att den var rappad med kalkbruk och att taket nu var lagt med tegel. P\u00e5 g\u00e5rdssidan hade det byggts till en t\u00e4ckt veranda med tv\u00e5 trappuppg\u00e5ngar.<\/p>\n

Uthuset nr 2 med bagarstuga var gr\u00f6nf\u00e4rgad och hade f\u00e5tt ett tak av p\u00e4rtor men var i \u00f6vrigt i f\u00f6rsvarligt skick. Magasinet nr 3 var ocks\u00e5 gr\u00f6nm\u00e5lat, hade ett tak av tegel och golvet hade dubbla bottnar. Uthuset nr 4 var i ursprungligt skick men d\u00e4remot hade ett nytt lider uppf\u00f6rts \u00e5r 1862 n\u00e4ra gatan. Det var byggt av br\u00e4der, hade ett tak av p\u00e4rtor och har nr 5 p\u00e5 ritningen.<\/p>\n

Runt tomten fanns ett plank som var 3 alnar h\u00f6gt, ca 1,80 m och runt tr\u00e4dg\u00e5rden fanns ett staket av spj\u00e4lor och det var 1,20 m h\u00f6gt.<\/p>\n

\"\"
De n\u00e4rmaste byggnaderna p\u00e5 granntomten s\u00f6derut var en mangelstuga med bokstaven G och ett uthus med bokstaven F.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes tomten 19 och halva tomten nr 20 av handlanden P. J. Lind, som bodde med hustrun Kristine, bokh\u00e5llaren Viktor, dr\u00e4ngen Johan och pigorna Katharina och Maja.<\/p>\n

\u00c5r 1868<\/strong> avled handlanden Petter Johan Lind och byggnaderna p\u00e5 tomterna 19 och 20 \u00bd \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Kristine Lind. \u00c5r 1873, den 3 maj avled sonen Johan Evert, som var f\u00f6dd 1864. Ett par dagar senare avled den yngre sonen Petter Wilhelm, som var f\u00f6dd 1868.<\/p>\n

\u00c5r 1874<\/strong> inr\u00e4ttade handlande Karl \u00c5kerberg ett destilleringsverk i uthuset nr 2 och eftersom det var extra brandfarligt s\u00e5 h\u00f6jdes premien f\u00f6r brandf\u00f6rs\u00e4kringen med 7 mark och 80 penni. En br\u00e4nnvinspanna inneh\u00e5llande 25 kannor (ca 50 liter) f\u00f6r destillering av br\u00e4nnvin med tillsats av socker hade \u00c5kerberg skaffat.<\/p>\n

Redan den 14 augusti 1874 utbr\u00f6t en brand i uthuset nr 2 men kunde snabbt begr\u00e4nsas. Uthuset var f\u00f6rs\u00e4krat f\u00f6r 2\u00a0600 mark och skadan kunde repareras f\u00f6r 300 mark. Gnistor fr\u00e5n destilleringsapparaten hade ant\u00e4nt golvet som f\u00f6rst\u00f6rdes. Redan i oktober hade skadan reparerats och golvet blev nu lagt med tegel och b\u00e5da v\u00e4ggar och innertaktak blev rappade.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes tomterna av handlande\u00e4nkan Kristine Lind. P\u00e5 hyra bodde handlande\u00e4nkan Wilhelmina Lundstr\u00f6m, kontorsskrivaren E. H. Sundholm, fabriksidkaren H. W. \u00c5berg och handlanden Johan Fel\u00e9n. Mot slutet av 1880-talet bodde ocks\u00e5 handlande Charles Nordlund (1851 i Kask\u00f6-1896) i g\u00e5rden med hustrun Augusta (1850\u20131919) och han bedrev handel d\u00e4r med varor allt fr\u00e5n torrfisk och petroleum till salt, viner och oljelampor. Han fortsatte ocks\u00e5 med det br\u00e4nnvinsdestilleri som fanns i uthuset fr\u00e5n f\u00f6rr.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes tomten 19 och halva 20 av handlande\u00e4nkan Kristine Lind, som hade en dotter Irene (1861\u20131938) och med dem bodde ocks\u00e5 pigan Wendla Juth (f.1862). Handlanden Charles Uno Nordlund (f.1850) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Augusta (f.1850). \u00c5r 1882 fick handlande Nordlund en stor utm\u00e4rkelse, d\u00e5 han st\u00e4llde ut sitt br\u00e4nnvin, rom och cognac och sina lik\u00f6rer vid en utst\u00e4llning i Moskva. Biprodukterna Eau de Cologne och luktvattnet v\u00e4ckte ocks\u00e5 uppm\u00e4rksamhet d\u00e4r. \u00c5r 1882 flyttade Nordlund till g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 32, d\u00e4r han sedan uppf\u00f6rde en ny destilleringsbyggnad nere vid stranden.<\/p>\n

\u00c5ren 1885 \u2013 1895<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Kristine Lind, som bodde med dottern Irene (f.1861) och pigan Maria Angelin (f.1864). Kristines son Josef Emil hade \u00e5r 1888 ogift flyttat till Nurmes.<\/p>\n

\"\"
Interi\u00f6r fr\u00e5n den Lindska boden med d\u00f6rren som g\u00e5r till Strandgatan. Verksamheten skulle ha upph\u00f6rt i boden p\u00e5 1890-talet. Fotot fr\u00e5n Museiverket finns i Lokalhistoriska arkivet, Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster Lindska g\u00e5rden med brutet tak och med rappade v\u00e4ggar. Trappan ut p\u00e5 Strandgatan ledde in till aff\u00e4ren. G\u00e5rdarna p\u00e5 andra sidan Strandgatan tillh\u00f6rde handlanden Gustaf Hyd\u00e9n. Fotot fr\u00e5n Lokalhistoriska arkivet, Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lindska g\u00e5rden, m\u00f6jligtvis ca 1900. Fotot fr\u00e5n Lokalhistoriska arkivet, Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av handlande\u00e4nkan Anna Kristine <\/u>Lind, som bodde med dottern Irene och pigan Edla (f.1882).<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes tomterna av \u00e4nkan Anna Kristine<\/u> Lind och hos henne bodde pigan Ida Rofh\u00f6k (f.1887). Dottern Irene bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden och hon hade nu blivit postkontorsskrivare. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 eldaren John Sj\u00f6blom (f.1885), sj\u00f6mannen Bernt Josef Leopold Sj\u00f6blom (f.1879) och jungfrun Anna Snellman (f.1834).<\/p>\n

\"\"
Kaffet \u00e4r dukat p\u00e5 den Lindska verandan. Fotot finns i Alvar Utters samlingar och enligt Utter sj\u00e4lv \u00e4r det Irene Lind som sitter p\u00e5 trappan till v\u00e4nster. Till h\u00f6ger sitter Betty Holmberg (1862\u20131946). Vid kaffebordet till h\u00f6ger sitter jungfrun Johanna Siljander (1835\u20131908).<\/figcaption><\/figure>\n

\u00a0<\/strong>\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes tomterna av \u00e4nkan Kristine Lind och hos henne bodde pigan Emilia Lipponen (f.1888). Dottern Irene bodde i g\u00e5rden och det gjorde ocks\u00e5 arbetare\u00e4nkan Wilhelmina Paasto (f.1849) med barnen Frans (f.1881) och Lydia (f.1886).<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes tomterna av \u00e4nkan Anna Kristine Lind och hos henne bodde pigan Alina Hirsim\u00e4ki (f.1889). Dottern Irene bodde d\u00e4r, liksom tj\u00e4narinnan Elmina Lipponen (f.1888). Arbetare\u00e4nken Wilhelmina Paasto bodde d\u00e4r med dottern Lydia, medan hennes son var till sj\u00f6ss. Hush\u00e5llerskan Ida Nyg\u00e5rd (f.1854) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> i april avled handlande\u00e4nkan Anna Kristine<\/u> Lind efter att ha varit \u00e4nka i 46 \u00e5r. G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna dottern fr\u00f6ken Irene Lind och sonen, lantbrukaren Josef Emil Lind. I g\u00e5rden bodde dottern Irene Lind med pigan Alina Hirsim\u00e4ki. I g\u00e5rden bodde p\u00e5 hyra arbetare\u00e4nkan Wilhelmina Paasto (f.1849) och hennes son Frans, som f\u00f6r det mesta var p\u00e5 sj\u00f6n. Arbetaren Greta Ojala (f.1847) bodde i g\u00e5rden p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Kristine Linds arvingar. D\u00e4r bodde dottern Irene Lind, arbetare\u00e4nkan Wilhelmina Paasto med sonen Frans. Den andra sonen Evert hade rest till Amerika men i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 arbeterskan Greta Ojala (f.1847).<\/p>\n

\"\"
Skiss av den \u201dGamla Lindska g\u00e5rden 1924\u201d. Skissen ritad av Enni Runeberg finns i Lokalhistoriska arkivet, Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1931<\/strong> avsade sig lantbrukaren Emil Lind i Nurmes alla arvsr\u00e4ttigheter till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r sin syster Irene, som efter det var ensam \u00e4gare till g\u00e5rden och tomten. Emil dog ogift och barnl\u00f6s i Valtimo i juli 1933.<\/p>\n

\u00c5r 1938, den 3 december<\/strong> avled Irene Lind, som i 40 \u00e5rs tid hade arbetat som postbokh\u00e5llare, en tj\u00e4nst som hon innehade till 1926 d\u00e5 hon gick i pension. Hon var ogift och barnl\u00f6s och hade inga andra arvingar \u00e4n kusinbarnen Lyyli Hirvel\u00e4 i Kurikka och Eino Anselm Sevon, bosatt i Helsingfors.<\/p>\n

Vid d\u00f6dsfallet bestod boet av g\u00e5rden och tomten, plus egoskiftet \u201d\u00c4ngsskiftet nr 19\u201d och andel i skiftet \u201dGrynnan nr 20\u201d. Till boet h\u00f6rde ocks\u00e5 \u00bc i skiftet \u201dNordstr\u00f6mska mossen\u201d nr 5 och h\u00e4lften av \u201d\u00d6stra utmarken nr 20\u201d. G\u00e5rden och tomten v\u00e4rderade till 80\u00a0000 mark och i kontanta medel hade hon haft \u00f6ver 120\u00a0000 mark och de b\u00e5da kusinbarnen \u00e4rvde h\u00e4lften var.<\/p>\n

\"\"
Till v\u00e4nster en del av vitrappade Lindska g\u00e5rden och till h\u00f6ger bagarstugan med gardiner i f\u00f6nstren och bodarna. Fotot finns i Lokalhistoriska arkivet, Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1939, den 20 maj<\/strong> s\u00e5lde arvingarna, bonden Antti Hirvel\u00e4 och hans hustru Lyyli, aff\u00e4rsmannen Eino och Jenny Maria Sevon g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 46 \u00e5t fr\u00f6ken Matilda Berg (1872\u20131949) f\u00f6r 140\u00a0000 mark. Del\u00e4garna Kristina Rosalie Lind och Maria Charlotta Forsberg, f\u00f6dd Nordman, som b\u00e5da vistades p\u00e5 ok\u00e4nd ort godk\u00e4nde aff\u00e4ren genom ombudet Josef L\u00e5ngvik. D\u00e5 k\u00f6pet gjordes bodde Irenes hembitr\u00e4de Alina Josefina Hirsim\u00e4ki kvar och hon var f\u00f6dd 1889 i Sastmola. P\u00e5 hyra bodde Maria Adelina Ivars, och hon var f\u00f6dd Klockars i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1871.<\/p>\n

Matilda, som innehade Stadshotellet<\/a> och ocks\u00e5 bodde d\u00e4r, l\u00e4t byggm\u00e4stare Wilhelm Forss\u00e9n fr\u00e5n N\u00e4rpes g\u00f6ra upp ritningar p\u00e5 en tillbyggnad p\u00e5 g\u00e5rdssidan och redan i juni var ritningarna klara och magistraten kunde godk\u00e4nna dem den 24 juli 1939.<\/p>\n

\"\"
Tillbyggnaden p\u00e5 g\u00e5rdssidan skulle i k\u00e4llarplanen inneh\u00e5lla ett pannrum med br\u00e4nslef\u00f6rr\u00e5d, en tv\u00e4ttstuga och en k\u00e4llare. Hela g\u00e5rden f\u00f6rs\u00e5gs med centralv\u00e4rme och den renoverades p\u00e5 samma g\u00e5ng. Ovanp\u00e5 k\u00e4llarv\u00e5ningen byggdes bostadsrum i tv\u00e5 v\u00e5ningar. Ritningen fr\u00e5n KrsDigiarc.fi.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fasaden mot stranden fick ett helt annat utseende p\u00e5 grund av den h\u00e4r tillbyggnaden p\u00e5 g\u00e5rdssidan. Ritningen fr\u00e5n KrsDigiarc.fi.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter renoveringen flyttade hotell\u00e4garen Matilda Bergs syster, banktj\u00e4nstemannen Elsa Berg och systerdottern Ellen Sj\u00f6str\u00f6m till Strandgatan 46. Ellen var dotter till Ellen Sofia Berg, som var f\u00f6dd \u00e5r 1878 och hade gift sig med Fritz Georg Sj\u00f6str\u00f6m (1867\u20131936) fr\u00e5n Blekinge. \u201dKauhajoen tuomiokunnan arkisto\u201d verkade p\u00e5 hyra i g\u00e5rden och de var kvar \u00e4nnu p\u00e5 1950-talet. G\u00e5rds\u00e4garen Matilda Berg d\u00e4remot flyttade inte till sin g\u00e5rd utan hon fortsatte att bo kvar i l\u00e4genheten i Stadshotellet.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1939, i oktober<\/strong> utbr\u00f6t en liten brand i magasinet i Matilda Bergs \u00e4gande g\u00e5rd. Skadorna blev sm\u00e5, men en del av filttaket m\u00e5ste rivas. Skadan var desto mindre eftersom Matilda hade planer p\u00e5 att riva byggnaden men brandorsaken f\u00f6rblev oklar.<\/p>\n

\u00c5r 1940<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten p\u00e5 Strandgatan 46 av fr\u00f6ken Matilda Berg. Hon var dotter till fiskaren Karl<\/u> Johan Berg<\/a> (1844\u20131889) och Maria<\/u> Wilhelmina (f. Carlberg i Sverige 1852\u20131929). Matilda v\u00e4xte upp p\u00e5 Staketgatan 20<\/a>, som hennes far hade f\u00f6rv\u00e4rvat \u00e5r 1871. Matilda \u00f6vertog ju senare Stadshotellet som hon med framg\u00e5ng drev under flera \u00e5r.<\/p>\n

Nya hyresg\u00e4ster var assessor Erik Gustav Ehrstr\u00f6m, som var f\u00f6dd 1887 i \u00c5bo och han var gift med Edit Maria (f. Dahl \u00e5r 1890 i Humppila) och de hade med sig tv\u00e5 barn. Systern Elsa Berg bodde ju i g\u00e5rden, liksom systerdottern, l\u00e4rarinnan Ellen Sj\u00f6str\u00f6m.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 fotot sitter en tills vidare ok\u00e4nd kvinna utanf\u00f6r \u201dbagarstugan\u201d och i bakgrunden syns huvudbyggnaden efter den stora renoveringen i b\u00f6rjan av 1940-talet. Rappningen avl\u00e4gsnades d\u00e5 och byggnaden fick st\u00e5ende br\u00e4dfodring. Tillbyggnaden p\u00e5 g\u00e5rdssidan hade tv\u00e4ttstuga och pannrum i k\u00e4llarv\u00e5ningen och boningsrum i de tv\u00e5 \u00f6vre v\u00e5ningarna. Renoveringen utf\u00f6rdes av Ingmar Sigg fr\u00e5n Pjelax och centralv\u00e4rme, vatten och avlopp installerades av Lennart Nordin fr\u00e5n Gottb\u00f6le, samma man som sedan bildade N\u00e4rpes Tr\u00e4 och Metall. Centralv\u00e4rme installerade p\u00e5 samma g\u00e5ng i bagarstugan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u201dTr\u00e4dg\u00e5rden\u201d nere vid stranden var omg\u00e4rdad av ett staket, som var 1,2 meter h\u00f6gt. I tr\u00e4dg\u00e5rden skulle det ha funnits 15 l\u00f6vtr\u00e4d, som syns p\u00e5 Arne Appelgrens foto fr\u00e5n 1940-talet. Fotot finns i Lokalhistoriska arkivet, Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt fotografen Arne Appelgren \u00e4r det h\u00e4r \u201dDen b\u00e4sta sj\u00f6bodsbilden i Kristinestad\u201d. Fotot fr\u00e5n 1942 finns i Lokalhistoriska arkivet, Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1941 p\u00e5 sommaren<\/strong> inr\u00e4ttade den finska milit\u00e4ren en lokal luftbevakningscentral i Kristinestad. Den fanns under f\u00f6rsommaren p\u00e5 Kvarnen och p\u00e5 \u00d6sterbottens K\u00f6tt p\u00e5 \u00f6stra sidan men fr\u00e5n och med midsommaren i Matilda Bergs g\u00e5rd. Centralen med numret 145 hade en bemanning p\u00e5 1 + 8 och bestod f\u00f6r det mesta av lokala skyddsk\u00e5rister. Lottorna i Kristinestad deltog ocks\u00e5 i denna bevakningsuppgift. Det fanns omkring 35 dylika centraler i landet och dess uppgift var att bevaka luftrummet.<\/p>\n

Under \u00e5ren 1941 till 1942<\/strong> gjordes en grundlig renovering av den gamla bagarstugan med alla magasin. Calle Sj\u00f6blom som var involverad i renoveringen b\u00f6rjade efter\u00e5t kalla den gamla bagarstugan f\u00f6r \u201dStrandg\u00e5rden\u201d och i hela byggnaden fanns det boningsrum.<\/p>\n

Under 1940-talet<\/strong> d\u00e5 de flesta varor var ransonerade och s\u00e5ldes endast p\u00e5 kort, hade folkf\u00f6rs\u00f6rjningen ett kontor i Lindska g\u00e5rden, d\u00e4rifr\u00e5n stadsborna kunde kvittera ut sina kuponger.<\/p>\n

\u00c5r 1949, den 6 mars<\/strong> avled g\u00e5rds\u00e4garen Mathilda Berg, ogift och barnl\u00f6s i en \u00e5lder av 76 \u00e5r och hon hade en kort tid bott i sin \u00e4gande g\u00e5rd tillsammans med sin syster Elsa Berg. Assessor Ehrstr\u00f6m bodde kvar \u00e4nnu med hustru och hush\u00e5llerskan Elna Alvina Norrg\u00e5rd som var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1906. Systern Elsa Berg hade g\u00e5tt i pension men bodde kvar och det gjorde l\u00e4rarinnan Ellen Sj\u00f6str\u00f6m ocks\u00e5.<\/p>\n

G\u00e5rden och tomten \u00f6vertogs av Matilda Bergs d\u00f6dsbo och i slutet av 1950 bodde tandl\u00e4karen Toppelius p\u00e5 hyra och hon var f\u00f6dd \u00e5r 1900 i Helsingfors men hon flyttade p\u00e5 1960-talet till Nedervetil. Elsa Berg bodde kvar och det gjorde systerdotter Ellen Sj\u00f6str\u00f6m ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1964, den 6 november<\/strong> avled pensionerade banktj\u00e4nstemannen Elsa Berg, i en \u00e5lder av 76 \u00e5r. I samma veva flyttade Ellen Sj\u00f6str\u00f6m tillf\u00e4lligt till Staketgatan 20<\/a> och sedan till det nya h\u00f6ghuset p\u00e5 Alesundsgatan 2. Ellen gick i pension \u00e5r 1962.<\/p>\n

I mitten av 1960-talet<\/strong> bodde f\u00f6rfattaren Josef Stenlund p\u00e5 hyra i Matilda Bergs sterbhus\u00b4 g\u00e5rd. Han var svensk medborgare, f\u00f6dd i Sorsele \u00e5r 1915 och han var gift med Eva Gudrun Ingegerd Peterson, som var f\u00f6dd 1925 i Bor\u00e5s. Hos dem bodde barnen Karin Gunilla, Hinder, \u00c5sa och Jonas och de hade tidigare bott i \u00f6vre v\u00e5ningen p\u00e5 sparbankshuset i Dagsmark.<\/p>\n

P\u00e5 1970-talet<\/strong> hade tandl\u00e4kare Ritva Huhtam\u00e4ki sin mottagning i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1987, den 30 mars<\/strong> s\u00e5lde del\u00e4garna i Matilda Bergs sterbhus g\u00e5rden och tomten p\u00e5 Strandgatan 46 \u00e5t de nuvarande \u00e4garna, som d\u00e5 bodde i N\u00e4rpes. Ett stort antal del\u00e4gare gav fullmakt \u00e5t Calle Sj\u00f6blom att han skulle slutf\u00f6ra f\u00f6rs\u00e4ljningen. F\u00f6rs\u00e4ljningsprocessen gick snabbt men lagfartsbehandlingen desto l\u00e4ngre, eftersom det fanns ett stort antal del\u00e4gare i sterbhuset.<\/p>\n

Byggnaderna var d\u00e5 i f\u00f6rsvarligt skick och tomten osk\u00f6tt. Flera hyresg\u00e4ster bodde i byggnaderna, varav en del r\u00e4knades till de mindre bemedlade. En omfattande renovering av den nedre g\u00e5rden, som Calle Sj\u00f6blom kallade \u201dStrandg\u00e5rden\u201d inleddes genast och bland annat installerades golvv\u00e4rme med v\u00e4rmeledande pl\u00e5tar och s\u00e5dana hade inte tidigare anv\u00e4nts i landet. Nytt var ocks\u00e5 att energin kom fr\u00e5n tv\u00e5 borrh\u00e5l p\u00e5 ca 85 meters djup, som borrades p\u00e5 g\u00e5rdsplanen.<\/p>\n

Under \u00e5ren 1992 till 1993 renoverades den \u00f6vre g\u00e5rden vid Strandgatan och den fick d\u00e5 fem hyresl\u00e4genheter, tre p\u00e5 nedre v\u00e5ningen och tv\u00e5 p\u00e5 \u00f6vre v\u00e5ningen. I ett senare skede \u00e4ndrades rumsindelningen, s\u00e5 att det i dag finns bara en bostad i den \u00f6vre v\u00e5ningen.<\/p>\n

Tomten och byggnaderna \u00e4r i dag i gott skick och \u00e4r en prydnad invid Packhustorget och har en vacker utsikt mot Stadsfj\u00e4rden.<\/p>\n

Foton och annat<\/strong><\/p>\n

\"\"
Den \u00f6stligaste delen av den h\u00e4r \u201dStrandg\u00e5rden\u201d eller gamla bagarstugan hade i tiderna varit ett saltmagasin, som m\u00f6jligtvis var uppf\u00f6rt redan p\u00e5 1700-talet. Vid renoveringen p\u00e5 1940-talet \u00f6ppnades ett stort f\u00f6nster mot havet och g\u00e5rden b\u00f6rjade d\u00e5 anv\u00e4ndas som bostad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 2014 bildade de nuvarande \u00e4garna ett fastighetsbolag \u201dBostads AB Lindska g\u00e5rden\u201d f\u00f6r den h\u00e4r huvudbyggnaden vid Strandgatan. D\u00e4r finns i dag tre hyresl\u00e4genheter i nedre v\u00e5ningen och en fj\u00e4rde i \u00f6vre v\u00e5ningen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att den h\u00e4r arkitektoniskt vackra boningsbyggnaden i tiderna har varit en bagarstuga med f\u00f6rr\u00e5d och magasin och att det i den \u00f6stra \u00e4ndan hade funnits ett saltmagasin. P\u00e5 1940-talet gjorde \u00e4garen Matilda Berg en st\u00f6rre renovering och h\u00f6jde yttertaket f\u00f6r att f\u00e5 bostadsrum ocks\u00e5 p\u00e5 vinden. Den nuvarande \u00e4garen byggde till bagarstugan i den v\u00e4stra \u00e4ndan och f\u00f6rstorade samtidigt terrassen p\u00e5 g\u00e5rdssidan, s\u00e5 att den fick det utseende som den har i dag.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det h\u00e4r uthuset uppf\u00f6rdes \u00e5r 1853 av skeppare Anders Vidstr\u00f6m men det var betydligt l\u00e4ngre d\u00e5. Det inneh\u00e5ll fr\u00e5n b\u00f6rjan stall, f\u00e4hus, foderlada och magasin men i n\u00e5got skede har uthuset kortats av i den \u00f6stra \u00e4ndan. Fotot fr\u00e5n september 2026.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 skepparen Anders Vidstr\u00f6m uppf\u00f6rde det h\u00e4r strandmagasinet, s\u00e5 stod det vid stranden eller kanske ute i vattnet. Varor som skeppen f\u00f6rde till staden k\u00f6rdes med pr\u00e5mar till stranden och lastades in i magasinen, d\u00e4rifr\u00e5n de sedan h\u00e4mtades vid behov. Fotot fr\u00e5n september 2026.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Genom den h\u00e4r d\u00f6rren som vetter mot Stadsfj\u00e4rden togs varorna in fr\u00e5n pr\u00e5marna, som hade f\u00f6rt dem fr\u00e5n fartygen som stod ankrade ute i fj\u00e4rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den nuvarande \u00e4garen har l\u00e5tit tillverka denna vimpel av metall och det \u00e4r samma modell som finns p\u00e5 stadens r\u00e5dhus men i mindre skala och den \u00e4r placerad p\u00e5 nocken till strandmagasinet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mitt p\u00e5 g\u00e5rdsplanen planterade den nuvarande \u00e4garen denna holl\u00e4ndska alm \u00e5r 2001, som inte torde finnas n\u00e5gon annanstans i landet. Den beh\u00f6ver inte besk\u00e4ras alls eftersom den inte blir h\u00f6gre \u00e4n s\u00e5 h\u00e4r och den trivs p\u00e5 en solig plats. I bakgrunden syns det gamla r\u00f6da uthuset.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Strandmagasinen stod p\u00e5 rad vid Stadsfj\u00e4rden och mitt i bild syns badhuset. I h\u00f6gra kanten syns gaveln p\u00e5 strandmagasinet p\u00e5 Lindska g\u00e5rden, det som fortfarande st\u00e5r kvar. Fotot taget av Ina Roos i slutet av 1800-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt f\u00f6rteckningen p\u00e5 fotots baksida skulle f\u00f6ljande personer finnas med: Betty Holmberg, Irene Lind, Sofi Siljander, Kristine Lind, Ida Lindqvist, f. Hjulman, bryggm\u00e4stare Waldemar Lindqvist, Sofia \u00c5kerberg, Lydia Ramstr\u00f6m, gift Uggla, Dagmar Ramstr\u00f6m och Brita Granlund, gift Bergius.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I b\u00f6rjan av 1940-talet gjordes en ordentlig renovering av det gamla uthuset med bagarstuga och flera magasin. Arbetet utf\u00f6rds av byggaren Ingmar Sigg fr\u00e5n Pjelax, som h\u00e4r h\u00e5ller p\u00e5 med det nya taket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I b\u00f6rjan av 1940-talet mitt under brinnande krig gjorde g\u00e5rds\u00e4garen Matilda Berg en ordentlig renovering av den gamla bagarstugan, f\u00f6rr\u00e5dsmagasinen och saltf\u00f6rr\u00e5det, s\u00e5 att den fick detta utseende. Ritningarna skulle ha gjorts av Matildas systerson Carl Sj\u00f6blom och byggnadsarbetet utf\u00f6rdes av Ingmar Sigg och Lennart Nordin som installerade centralv\u00e4rmen. Tornet p\u00e5 brandstationen syns ovanf\u00f6r taket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vid renoveringen i b\u00f6rjan av 1940-talet fick \u201dbagarstugan\u201d ett tak av tegel. P\u00e5 g\u00e5rdssidan gjordes en tillbyggnad som f\u00f6rs\u00e5gs med stora f\u00f6nster och en mindre balkong i den \u00f6vre v\u00e5ningen. Efter renoveringen b\u00f6rjade bagarstugan kallas ”Strandg\u00e5rden”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Charles Nordlund bodde en tid i Lindska g\u00e5rden och han annonserade bland annat i Ahti som utkom i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

Nekrologer<\/strong><\/h2>\n

\"\" \"\" \"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder och tidningar. Yvonne och Lennart har bidragit med flera gamla fotografier. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sl\u00e4kten Lind, som har gett namn \u00e5t Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lindska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 46<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":46,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-31366","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31366","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=31366"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31366\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31373,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31366\/revisions\/31373"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=31366"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}