{"id":31177,"date":"2026-07-27T12:39:55","date_gmt":"2026-07-27T09:39:55","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31177"},"modified":"2026-07-27T13:17:02","modified_gmt":"2026-07-27T10:17:02","slug":"apoteksgarden-pa-strandgatan-30","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31177","title":{"rendered":"Apoteksg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 30"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_31171\" aria-describedby=\"caption-attachment-31171\" style=\"width: 1612px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-31171\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/30-ar-2026-4.jpg\" alt=\"\" width=\"1612\" height=\"1209\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/30-ar-2026-4.jpg 1612w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/30-ar-2026-4-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/30-ar-2026-4-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/30-ar-2026-4-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/30-ar-2026-4-1536x1152.jpg 1536w\" sizes=\"auto, (max-width: 1612px) 100vw, 1612px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-31171\" class=\"wp-caption-text\">Den h\u00e4r g\u00e5rden uppf\u00f6rdes som bostadshus \u00e5r 1819 av h\u00e4radsh\u00f6vding Henrik Sundell. Byggnaden fick genast den l\u00e4ngd som den fortfarande har, men p\u00e5 g\u00e5rdssidan har f\u00f6rstugor och verandor senare byggts till. \u00c5r 1836 flyttade stadens apotek till den h\u00e4r g\u00e5rden och efter det kallas den ofta &#8221;apoteksg\u00e5rden&#8221;. Fotot av apoteksg\u00e5rden \u00e4r taget sommaren 2026.<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, polisrapporter, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar<\/strong><strong>.<\/strong><\/span><\/p>\n<h3><strong>G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h3>\n<p>Den f\u00f6rsta k\u00e4nda \u00e4garen till den h\u00e4r tomten p\u00e5 nuvarande Strandgatan 30 var borgaresonen, handelsmannen Hindrich Flodman som f\u00f6ddes omkring 1713. \u00c5r 1741, i maj m\u00e5nad blev han borgare i Kristinestad och \u00e5r 1745 gifte han sig med Anna Malmenius (ca 1722\u20131803) och de fick tv\u00e5 d\u00f6ttrar, Ulrika \u00e5r 1751 och Anna Christina \u00e5r 1754.<\/p>\n<figure id=\"attachment_31172\" aria-describedby=\"caption-attachment-31172\" style=\"width: 1387px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-31172\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1751-stadsplan-tomt-nr-2-kvarter-3.jpg\" alt=\"\" width=\"1387\" height=\"1647\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1751-stadsplan-tomt-nr-2-kvarter-3.jpg 1387w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1751-stadsplan-tomt-nr-2-kvarter-3-253x300.jpg 253w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1751-stadsplan-tomt-nr-2-kvarter-3-862x1024.jpg 862w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1751-stadsplan-tomt-nr-2-kvarter-3-768x912.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1751-stadsplan-tomt-nr-2-kvarter-3-1294x1536.jpg 1294w\" sizes=\"auto, (max-width: 1387px) 100vw, 1387px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-31172\" class=\"wp-caption-text\">P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 hade den h\u00e4r tomten numret 2 i det fj\u00e4rde kvarteret. Tomten och byggnaderna \u00e4gdes d\u00e5 av handelsman Hindrich Flodman.<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>\u00c5r 1770<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomten nr 2 av handlande Flodman, som bodde d\u00e4r hustru och dotter.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1782, i januari<\/strong> gifte sig dottern Ulrika Flodman med kopparslagaren Nils Sundell (f.1736 i Sverige-1810 i Kristinestad). Nils var son till l\u00e4nsmannen Nicolaus Sondell (1709\u20131765) i Sk\u00e4rs\u00e4tter i Nora och Anna Maria Ekenberg (1708\u20131790) i Sverige.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1789<\/strong> avled handlande Hindrich Flodman och g\u00e5rden \u00f6vertogs sedan av dottern Ulrika och hennes man Nils Sundell. Ulrika och Nils fick fyra barn, bland annat Henrik (1782\u20131822), Anders Petter (1786\u20131824) och Ulrika Charlotta (1788-1852).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1810<\/strong> avled Nils Sundell, som d\u00e5 var kopparslagarm\u00e4stare och n\u00e4stan samtidigt avled hustrun Ulrika. G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4ldsta sonen Henrik Sundell (1782\u20131822), som sedan blev h\u00e4radsh\u00f6vding. \u00c5r 1813 gifte sig Henrik med skeppare Aron Bergstr\u00f6ms dotter Agatha (1789\u20131832).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1819<\/strong> uppf\u00f6rde h\u00e4radsh\u00f6vding Henrik Sundell den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar. G\u00e5rdens l\u00e4ngd var 48 alnar, allts\u00e5 n\u00e4rmare 29 meter och den var 10 meter bred. I g\u00e5rden fanns det en f\u00f6rstuga, en sal, \u00e5tta kammare och ett k\u00f6k, tillsammans 11 rum. I g\u00e5rden fanns ocks\u00e5 ett vindsrum d\u00e4r det fanns en kakelugn. G\u00e5rden f\u00f6rs\u00e5gs med ett n\u00e4vertak och till en b\u00f6rjan saknade den br\u00e4dfodring.<\/p>\n<figure id=\"attachment_31173\" aria-describedby=\"caption-attachment-31173\" style=\"width: 1849px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-31173\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1825-stadsplanen-tomt-170.jpg\" alt=\"\" width=\"1849\" height=\"2000\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1825-stadsplanen-tomt-170.jpg 1849w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1825-stadsplanen-tomt-170-277x300.jpg 277w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1825-stadsplanen-tomt-170-947x1024.jpg 947w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1825-stadsplanen-tomt-170-768x831.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/1825-stadsplanen-tomt-170-1420x1536.jpg 1420w\" sizes=\"auto, (max-width: 1849px) 100vw, 1849px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-31173\" class=\"wp-caption-text\"><strong>\u00c5r 1825,<\/strong> d\u00e5 den nya stadsplanen togs i bruk fick tomten numret 170 i det fj\u00e4rde kvarteret. Mellan tomten och granntomten nr 171 l\u00e5g den Sundellska gr\u00e4nden, som sedan inf\u00f6rlivades med tomt nr 170. G\u00e5rden \u00e4gdes \u00e5r 1825 av h\u00e4radsh\u00f6vdings\u00e4nkan Agatha Sundell.<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>\u00c5r 1827<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 2 i det fj\u00e4rde kvarteret av h\u00e4radsh\u00f6vdinskan Agatha Sundell och hos henne bodde pigorna Maria och Greta. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde handelsman Anton Hasselblatt (1803\u20131857) och hans handelsbetj\u00e4nt Erik Anders Holmstr\u00f6m. Medicine licentiaten Carl Wilhelm Fontell bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1830<\/strong> bodde handelsman Anton Hasselblatt fortfarande p\u00e5 hyra i Agatha Sundells g\u00e5rd och han hade ocks\u00e5 sin aff\u00e4r i g\u00e5rden. Han hade nu gift sig med Maria Berggren (f.1810 i Kask\u00f6-1883 i Kristinestad). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Antons bror Hans Henrik Hasselblatt (1790\u20131831), bokh\u00e5llaren Gustaf Rosendahl, betj\u00e4nten Johan Stenholm, dr\u00e4ngen Gabriel och pigorna Sophia och Brita.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1832, den 14 januari<\/strong> s\u00e5lde h\u00e4radsh\u00f6vdings\u00e4nkan Agatha Sundell den bebyggda tomten nr 170 f\u00f6r 4\u00a0666 rubel silver \u00e5t tidigare hyresg\u00e4sten, handlanden <u>Anton<\/u> Herman Hasselblatt och hans hustru Maria. Anton var son till Isak Reinhold Hasselblatt, allts\u00e5 den Hasselblatt som f\u00f6rde sl\u00e4kten till Kristinestad. Anton och Maria fick fem barn, varav ett dog i sp\u00e4d \u00e5lder.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1832 i februari<\/strong> k\u00f6pte handlande Hasselblatt den smala Sundellska gr\u00e4nden som fanns mellan tomterna 170 och 171 f\u00f6r 20 riksdaler av magistraten i staden. Gr\u00e4nden var i tiderna t\u00e4nkt som brandgata.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1833, i december<\/strong> tecknade g\u00e5rds\u00e4garen Anton Hasselblatt en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 g\u00e5rden och de andra byggnaderna. Han l\u00e4t d\u00e5 g\u00f6ra en planteckning p\u00e5 byggnaderna, som s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r i renritad form:<\/p>\n<figure id=\"attachment_31174\" aria-describedby=\"caption-attachment-31174\" style=\"width: 1189px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-31174\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1834.jpg\" alt=\"\" width=\"1189\" height=\"651\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1834.jpg 1189w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1834-300x164.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1834-1024x561.jpg 1024w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1834-768x420.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1189px) 100vw, 1189px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-31174\" class=\"wp-caption-text\">Hasselblatt uppgav d\u00e5 att huvudbyggnaden vid gatan var uppf\u00f6rd av timmer \u00e5r 1819. Byggnad nr 2 var en tr\u00e4byggnad med bostadsrum och den var uppf\u00f6rd samma \u00e5r, allts\u00e5 1819. Byggnad nr 3 var ett magasin uppf\u00f6rt av timmer \u00e5r 1822 och blev br\u00e4dfodrat tio \u00e5r senare. Byggnad nr 4 var en dr\u00e4ng- och bagarstuga uppf\u00f6rd \u00e5r 1828. Byggnad nr 5 var ett uthus av timmer uppf\u00f6rt \u00e5r 1819, d\u00e4r det fanns b\u00e5de f\u00e4hus och foderlada. Byggnad nr 6 var ett spillningshus utan stenfot uppf\u00f6rt \u00e5r 1819. Byggnad nr 7 var ett stall och ett lider uppf\u00f6rt \u00e5r 1819. Byggnad nr 8 var ett enkelt vagnslider, uppf\u00f6rt av br\u00e4der. Hasselblatt uppgav att alla byggnader var f\u00f6rsedda med tak av n\u00e4ver.<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>\u00c5r 1836, den 25 augusti <\/strong>s\u00e5ldes Hasselblatts g\u00e5rd p\u00e5 tomt 170 p\u00e5 konkursauktion. Auktionen utannonserades i \u201dFinland Allm\u00e4nna Tidning\u201d och genom kung\u00f6relse i staden kyrka. Det h\u00f6gsta budet p\u00e5 6\u00a0500 rubel silver p\u00e5 tomten, byggnaderna och den underlydande donationsjorden gavs av apotekare Carl Gustaf Thod\u00e9n (1809-1937). Nya \u00e4garen fick tilltr\u00e4da fastigheten inkommande fardag, allts\u00e5 den 1 oktober. Sundells arvingar bodde d\u00e5 \u00e4nnu i den mindre g\u00e5rdsbyggnaden och det fick de forts\u00e4tta med enligt ett gammalt kontrakt.<\/p>\n<p>Apotekare Thod\u00e9n flyttade d\u00e5 apoteket dit fr\u00e5n tomt 91, allts\u00e5 nuvarande Talas d\u00e4r det hade funnits sedan 1806, d\u00e5 hans far Lars Thod\u00e9n (1779-1832) \u00f6ppnade apoteket d\u00e4r. D\u00e5 Lars Thod\u00e9n avled 1832 kunde sonen s\u00e5 gott som genast \u00f6verta hans apotek, trots att han inte var beh\u00f6rig. Apoteksutrymmena vid torget var s\u00e5 pass bristf\u00e4lliga att de hade blivit utd\u00f6mda av provinciall\u00e4karen Sabelli. F\u00f6r att finansiera aff\u00e4ren l\u00e5nade apotekare Carl Gustaf Thod\u00e9n 4\u00a0000 rubel av handlande Johan Bernhard Sj\u00f6berg mot 6 % \u00e5rlig r\u00e4nta.<\/p>\n<p>Senare tiders historiker har trott att Strandgatan den tiden var huvudinfart till Kristinestad, eftersom det st\u00e5r en tullstuga d\u00e4r i norra \u00e4ndan. Dessv\u00e4rre \u00e4r det ju s\u00e5 att den tullstugan har blivit flyttad dit fr\u00e5n torget och borde heta \u00d6stra tullstugan.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1837, den 1 december<\/strong> avled apotekaren Thod\u00e9n pl\u00f6tsligt, endast 28 \u00e5r gammal. Han hade varit gift med Elisabeth Sandberg (1816\u20131903), som var f\u00f6dd i Kristinestad men de hade inga barn. Apoteket \u00f6vertogs d\u00e5 av Fredrik Wilhelm Jurvelius (1811\u20131888), som var n\u00e4ra sl\u00e4kt med familjen Thod\u00e9n. F\u00f6ljande \u00e5r, allts\u00e5 1838, den 19 april \u00f6vertog Jurvelius ocks\u00e5 sj\u00e4lva byggnaden. K\u00f6peskillingen utgjorde 26\u00a0400 rubel silver, d\u00e4r sj\u00e4lva apoteksprivilegiet v\u00e4rderades till 15\u00a0600 rubel och g\u00e5rden till 8\u00a0400.<\/p>\n<p>Jurvelius var f\u00f6dd i Gamlakarleby som son till kapellanen Fredrik Jurvelius och Susanna Thod\u00e9n. \u00c5r 1840 gifte han sig med Thekla Djupstr\u00f6m (1823\u20131881), som var dotter till skepparen Erik Henrik Djupstr\u00f6m och de bodde p\u00e5 Strandgatan 13.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1839<\/strong> utf\u00f6rde brandstodsbolaget en kontroll av byggnaderna och de kunde konstatera att de fortfarande var i gott skick. Apotekare Jurvelius hade flyttat en laboratoriebyggnad fr\u00e5n den tidigare apotekstomten, som l\u00e5g p\u00e5 tomt 91, nuvarande Talas. Laboratoriebyggnaden placerades i \u00e4ndan av uthusraden, med nr 9 p\u00e5 kartan.<\/p>\n<figure id=\"attachment_31175\" aria-describedby=\"caption-attachment-31175\" style=\"width: 922px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-31175\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1850.jpg\" alt=\"\" width=\"922\" height=\"766\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1850.jpg 922w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1850-300x249.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1850-768x638.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 922px) 100vw, 922px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-31175\" class=\"wp-caption-text\">Laboratoriebyggnaden placerades i \u00e4ndan av uthusraden, med nr 9 p\u00e5 kartan och framf\u00f6r den fanns en st\u00f6rre tr\u00e4dg\u00e5rd. En f\u00f6rstuga hade ocks\u00e5 uppf\u00f6rts av br\u00e4der och korsvirke mellan huvudbyggnaden och den mindre g\u00e5rdsbyggnaden nr 2. Huvudbyggnaden hade nu f\u00e5tt ett tak av br\u00e4der. Uthusbyggnaden nr 7 har rivits och en ny byggnad uppf\u00f6rdes p\u00e5 samma plats \u00e5r 1844. I det nya uthuset fanns ett stall och lider och under golvet fanns en v\u00e4lvd k\u00e4llare av sten. En ny ink\u00f6rsport hade ocks\u00e5 uppf\u00f6rts vid Strandgatan.<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>\u00c5r 1846, den 10 november<\/strong> utbr\u00f6t en brand i apotekare Jurvelius laboratorium och destilleringsfabrik.\u00a0 Byggnaden d\u00e4r laboratoriet fanns och bagarstugan som l\u00e5g v\u00e4gg i v\u00e4gg, f\u00f6rst\u00f6rdes till stor del. Byggnaderna var tillsammans f\u00f6rs\u00e4krade f\u00f6r 635 rubel. Alla byggnader p\u00e5 tomten var intecknade f\u00f6r ett l\u00e5n p\u00e5 1\u00a0800 rubel, som r\u00e5dmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg hade gett \u00e5t apotekare Jurvelius. Skadan var inte total utan den v\u00e4rderades till 323 rubel och den summan betalade brandstodsbolaget \u00e5t Jurvelius. En del av de brandskadade byggnaderna kunde anv\u00e4ndas och de byggdes upp igen. Om du vill l\u00e4sa mera om den branden, s\u00e5 skall du klicka <a href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31182\"><span style=\"color: #000080;\"><strong>H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 170 av apotekare Jurvelius, som bodde med hustrun Thekla och fem barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 provisorn Edvard Granberg, eleverna Carl Wahlstedt och Adolf Rosvall, dr\u00e4ngen Jonas och hela fyra pigor.<\/p>\n<p>Under Krimkriget i b\u00f6rjan av 1850-talet f\u00f6rlades en st\u00f6rre m\u00e4ngd ryska soldater i Kristinestad, med uppgift att f\u00f6rsvara staden vid engelsm\u00e4nnens eventuella invasion. Jurvelius som tillsammans med skeppare Djupstr\u00f6ms andra dotter f\u00f6rvaltade det nedlagda tegelbruket p\u00e5 \u00d6stra sidan uppl\u00e4t d\u00e5 en tv\u00e5v\u00e5ningsbyggnad som sjukhus \u00e5t de ryska soldaterna. Jurvelius skaffade ocks\u00e5 ett tiotal s\u00e4ngar och han gav mediciner fr\u00e5n sitt eget apotek. F\u00f6r denna goda g\u00e4rning fick Jurvelius en kejserlig medalj av generalguvern\u00f6ren Berg.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1855<\/strong> bodde provisorerna Herman Wallgrund och Edvard Wahlstedt hos familjen Jurvelius. Ocks\u00e5 bodde det en dr\u00e4ng och fyra pigor i apotekarens g\u00e5rd.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av apotekaren Jurvelius, som bodde med hustrun Thekla och nu hade de hela nio barn, som alla levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1865<\/strong> bodde provisor Bergroth hos apotekarfamiljen Jurvelius, d\u00e4r det nu fanns 10 barn. Sundgr\u00e9n och G. Spolander bodde och arbetade d\u00e4r som farm. studerande. I g\u00e5rden fanns det tv\u00e5 dr\u00e4ngar och fyra pigor.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av apotekare Jurvelius, som bodde d\u00e4r med hustru och en stor barnaskara. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 en provisor och eleverna Johannes Korhonen och Johannes Dahlin. Mickel, Jakob och Viktor var dr\u00e4ngar och Henrika, Vilhelmina, Emma och Ida var d\u00e4r som pigor.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av apotekare Jurvelius. F\u00f6rutom familjen bodde ocks\u00e5 provisor Karl Heinonen (f.1852) d\u00e4r, liksom farm. stud. Gustaf R\u00f6nnholm (f.1858) och eleverna Johan Nyman (f.1860) och Josef Lingonblad (f.1864). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngarna Johannes Hellberi, Malakias Sepp\u00e4 och pigorna Anna Broo, Klara Engelholm, Emma Cederstr\u00f6m och Emma Pantolin.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1882<\/strong> s\u00e5lde apotekaren Jurvelius sitt apotek och g\u00e5rden \u00e5t apotekaren Karl Albert Dahlin. K\u00f6peskillingen f\u00f6r b\u00e5de apoteket och g\u00e5rden utgjorde 50\u00a0000 finska mark. Dahlin var f\u00f6dd \u00e5r 1850 i Vasa och hade praktiserat som elev hos Jurvelius \u00e5r 1866. Dahlin arbetade som provisor p\u00e5 flera apotek, tills han \u00e5r 1873 blev apotekare i Sastmola. Detta apotek s\u00e5lde han \u00e5r 1882, d\u00e5 han tog \u00f6ver apoteket i Kristinestad samma \u00e5r.<\/p>\n<p>Dahlin hade \u00e5r 1873 gift sig med Hilma Emilia Vennerstrand, som var dotter till skepparen Fredrik Vennerstrand i Kristinestad.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1890<\/strong> s\u00e5lde apotekare Dahlin g\u00e5rden och apoteksr\u00f6relsen \u00e5t Emil Reims f\u00f6r 115\u00a0000 finska mark. Reims var f\u00f6dd 1861 i \u00c5bo, blev student d\u00e4r och var elev bland annat hos Dahlin i Kristinestad. Reims var gift tv\u00e5 g\u00e5nger och fick fyra barn.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1895<\/strong> s\u00e5lde Emil Reims tomt nr 170, alla byggnader och apoteksr\u00f6relsen \u00e5t Henrik Sandlund f\u00f6r 142\u00a0000 mark. R\u00f6relsen v\u00e4rderades till 125\u00a0000 mark, g\u00e5rden till 15\u00a0000 och villan p\u00e5 H\u00f6gholmen f\u00f6r 2\u00a0000 mark.<\/p>\n<p>Sandlund var f\u00f6dd \u00e5r 1865 i Bj\u00f6rneborg, d\u00e4r ocks\u00e5 hans far var apotekare. Han gifte sig \u00e5r 1892 med hovr\u00e5dsdottern Vivi Augusta Stenroth (1866\u20131925). F\u00f6re han kom till Kristinestad hade han under \u00e5r varit apotekare i Kask\u00f6, d\u00e4rifr\u00e5n han flyttade i december 1895. De hade d\u00e5 med sig \u00e4ldsta sonen Ernst, som var f\u00f6dd 1893 i Bj\u00f6rneborg.<\/p>\n<p>Sandlund f\u00f6rnyade genast inredningen och f\u00f6rstorade apotekets utrymmen och han fick vid granskningarna h\u00f6gt betyg f\u00f6r sitt apotek.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 170, alla byggnader och apoteksr\u00f6relsen av apotekaren Henrik Sandlund. Han bodde med hustrun Vivi och barnen Ernst (1893\u20131973), Frans Reinhold (1896\u20131913) och Karin (1898\u20131988). Hos dem bodde pigorna Maria Lindman (f.1867) och Aurora Kuusela (f.1875). P\u00e5 hyra bodde fr\u00f6ken Maria Fahler (f.1843).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1902<\/strong> tecknade apotekare Henrik Sandlund en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring eftersom han hade gjort flera f\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 byggnaderna. Till ans\u00f6kningen bifogade han denna tomtkarta:<\/p>\n<figure id=\"attachment_31176\" aria-describedby=\"caption-attachment-31176\" style=\"width: 1099px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-31176\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1902-forbattrad.jpg\" alt=\"\" width=\"1099\" height=\"620\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1902-forbattrad.jpg 1099w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1902-forbattrad-300x169.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1902-forbattrad-1024x578.jpg 1024w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Tomtkarta-1902-forbattrad-768x433.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1099px) 100vw, 1099px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-31176\" class=\"wp-caption-text\">Huvudbyggnaden nr 1, uppf\u00f6rd \u00e5r 1819 har 14 rum varav ett anv\u00e4nds som apotek. Ett av rummen fanns p\u00e5 vinden. Byggnaderna 2,3 och 4 som \u00e4r uppf\u00f6rda under \u00e5ren 1819 till 1864 har en totall\u00e4ngd p\u00e5 53 meter och d\u00e4r fanns \u00e5tta boningsrum, tre magasin och en isk\u00e4llare. I byggnaden nr 2 fanns ett apotekslaboratorium. Byggnad nr 5 var ett uthus fr\u00e5n 1819, 54 meter l\u00e5ngt och d\u00e4r fanns ett vedlider, stall, latrin med spillningskast, f\u00e4hus med foderlada, tre magasin, vagnslider och ett b\u00e5thus. N\u00e4rmast bostadshuset fanns en v\u00e4lvd stenk\u00e4llare. Samtliga byggnader hade nyligen f\u00e5tt asfaltfilt p\u00e5 taken. Alla byggnader f\u00f6rs\u00e4krades, liksom ink\u00f6rsporten, det 94 meter l\u00e5ngs staketet och en landningsbrygga vid Norrfj\u00e4rden.<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>\u00c5r 1905<\/strong> bodde eleven Bertha Granlund (f.1895) i apotekare Sandlunds g\u00e5rd. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 pigorna Irene Brusi (f.1887), Sofia Sillanp\u00e4\u00e4 (f.1882), Johanna Vesterberg (f.1881) och l\u00e5ngvariga pigan Aurora Kuusela.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten p\u00e5 Strandgatan 30 av apotekare Henrik Sandlund, som bodde med sin hustru och fem barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 fyra pigor, apotekseleverna Karl Ivar Ellfolk (f.1889) och Karl Sundstr\u00f6m (f.1882). Ocks\u00e5 farmaceuten Rafael Olin (1882\u20131917) bodde d\u00e4r och han blev ju sedan apotekare i Bj\u00f6rneborg.<\/p>\n<p><strong>I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 30 av apotekaren Henrik Sandlund, som bodde med hustru och fyra barn. Hos dem bodde pigorna Lydia Salmi (f.1896), Julia Granberg (f.1901) och m\u00e5ng\u00e5riga pigan Aurora Kuusela.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1926<\/strong> s\u00e5lde apotekare Henrik Sandlund apoteket och hela r\u00f6relsen \u00e5t sin \u00e4ldsta son Ernst Sandlund. K\u00f6peskillingen utgjorde 700\u00a0000 mark. Sj\u00e4lva g\u00e5rden beh\u00f6ll han \u00e4nda till sin d\u00f6d 1942.<\/p>\n<p>Ernst Sandlund var f\u00f6dd i Bj\u00f6rneborg \u00e5r 1893 men blev student vid gymnasiet i Kristinestad. Han blev elev i pappa Henriks apotek \u00e5r 1914 och blev farmaceut 1916. Ernst gifte sig \u00e5r 1923 med Anita (1899\u20131986), som var dotter till kommerser\u00e5det Gustaf Hyd\u00e9n och de fick tre barn:<\/p>\n<p>-dottern\u00a0<u>Gunnel<\/u>\u00a0Matilda (f.1924) som \u00e5r 1958 gifte sig med Eino Armas Savonen, f\u00f6dd 1916 i Saarij\u00e4rvi.<\/p>\n<p>-sonen John\u00a0<u>Erik<\/u>\u00a0(f.1930) gift och bosatt i Sverige.<\/p>\n<p>-sonen\u00a0<u>Gustav<\/u>\u00a0Henrik (f.1937) flyttade till Helsingfors 1964.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1929, den 29 juni<\/strong> k\u00f6pte apotekare Ernst Sandlund aff\u00e4rshuset p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 49 av Augusta Brandt f\u00f6r 350\u00a0000 mark. Han flyttade apoteket till den byggnaden i januari 1930, och den g\u00e5rden hade ett bra l\u00e4ge uppe i torgh\u00f6rnet.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1930<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 30 av \u00e4nklingen Henrik Sandlund och hos honom bodde hans syster, fr\u00f6ken Fanny Maria (1872\u20131936), som hade flyttat fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg \u00e5r 1926. Hos honom bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnorna Aurora Kuusela, Anna Matilda Bostr\u00f6m (f.1888 i H\u00e4rkmeri) och Ragnhild Maria Kaas (f.1912).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1935<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av tidigare apotekaren Henrik Sandlund och hans syster Fanny bodde hos honom.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1937, den 2 mars<\/strong> utbr\u00f6t en brand i uthuset p\u00e5 granntomten Strandgatan 32, som d\u00e5 \u00e4gdes av Ebba Blomqvist. I hennes g\u00e5rd fanns stadens telefoncentral och i uthuset fanns material som h\u00f6rde till centralen. Uthuset d\u00e4r branden b\u00f6rjade l\u00e5g v\u00e4gg i v\u00e4gg med det l\u00e5nga uthuset p\u00e5 apoteksg\u00e5rden, vilket ledde till att b\u00e5da uthusen f\u00f6rst\u00f6rdes av elden.<\/p>\n<p>Branden b\u00f6rjade vid 5-tiden p\u00e5 tisdagsmorgonen den 2 mars och observerades f\u00f6rst av kaf\u00e9\u00e4garen, fru Hakala p\u00e5 \u00d6stra sidan. Hon v\u00e4ckte sin man Reino, som genast sprang \u00f6ver Stenbron men porten till g\u00e5rden Strandgatan 32 var st\u00e4ngd och han ringde d\u00e5 p\u00e5 apotekets nattklocka. Apotekare Henrik Sandlund larmade sedan brandk\u00e5ren men klockan var 5.40 d\u00e5 brandk\u00e5ren anl\u00e4nde och uthusbyggnaderna stod d\u00e5 i ljusan l\u00e5ga. Brandsegel sattes genast upp f\u00f6r att skydda huvudbyggnaden men hettan var s\u00e5 stark att ocks\u00e5 brandseglen ant\u00e4ndes. \u201dBrandk\u00e5rens arbete f\u00f6rsv\u00e5rades bland annat av den intensiva r\u00f6ken, och p\u00e5 l\u00e4sidan av brandplatsen var det flera som svimmade. N\u00e5got fall av verklig r\u00f6kf\u00f6rgiftning intr\u00e4ffade lyckligtvis inte\u201d skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten efter\u00e5t. L\u00e4s mera om branden <a href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31185\"><span style=\"color: #000080;\"><strong>H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1940<\/strong> bodde fil.mag. Paul Holmberg (f.1915) p\u00e5 hyra i Henrik Sandlunds g\u00e5rd. Han var f\u00f6dd i Helsingfors och var gift med Anne-Marie Ingelius (f.1914 i Helsingfors) och hos dem bodde deras dotter Kristina (f.1937).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1942<\/strong> avled tidigare apotekaren Henrik Sandlund och vid arvsskiftet \u00f6vertogs g\u00e5rden av de fyra barnen, de fick allts\u00e5 \u00bc del var. Ingen av dem bodde i g\u00e5rden men de hade ett stort antal hyresg\u00e4ster, bland annat f\u00f6rra l\u00e4raren Otto Yl\u00e4nk\u00f6 (f.1876) fr\u00e5n B\u00f6tom, som bodde med hustrun Anni Helena (f.Barck i Bj\u00f6rneborg \u00e5r 1873) och sonen Osmo Unto. Butiksf\u00f6rest\u00e5ndaren Karl Dahl fr\u00e5n Helsingfors bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustru och barn. J\u00e4rnv\u00e4gstj\u00e4nstemannen Birger Nyman, fr\u00e5n Sein\u00e4joki bodde d\u00e4r med hustrun Linnea, som var f\u00f6dd i Degerby. Snickaren Sigfrid Bergvik (f.1898) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd bodde i g\u00e5rden med hustrun Elsa Irene (f. Klockars 1895) och s\u00f6nerna Olof och Tor-Erik.<\/p>\n<p><strong>I mitten av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes apoteksg\u00e5rden fortfarande av de Henrik och Vivi Sandlunds fyra arvingar. Men ingen av dem bodde i g\u00e5rden.<\/p>\n<p><strong>I slutet av 1940-talet<\/strong> bodde snickaren Bergvik fortfarande i g\u00e5rden tillsammans med sin familj. Sotaren Eero Olavi Immonen, som var f\u00f6dd i Viborg bodde p\u00e5 hyra med hustrun som var f\u00f6dd i Ullava. Familjen Dahl hade flyttat bort och i st\u00e4llet flyttade telegrafisten Karl Gustav Albrecht (f.1912 i N\u00e4rpes) dit med sin familj. Han var gift med Greta Hasselblatt och de flyttade fr\u00e5n Kajana, d\u00e4r deras tv\u00e5 barn var f\u00f6dda. Makarna Yl\u00e4nk\u00f6 hade b\u00e5da avlidit.<\/p>\n<p>Margit Wallin (1907\u20131964), som var den ena del\u00e4garen hade flyttat fr\u00e5n Helsingfors med sin man, direkt\u00f6r Holger Gustaf Wallin (1898\u20131957), som var f\u00f6dd i Helsingfors. Med sig hade de sonen Stig, som var f\u00f6dd 1934 i Helsingfors. \u00c5r 1958 gifte sig Stig med Mona Knus, som var f\u00f6dd \u00e5r 1936 i Lappfj\u00e4rd och paret flyttade till Helsingfors \u00e5r 1960.<\/p>\n<p><strong>I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes den tidigare apoteksg\u00e5rden av Henrik Sandlunds sterbhus, best\u00e5ende av Karin Bergg\u00e5rdh, Harald Sandlund och Margit Wallin. Margit och hennes man Holger Gustav Wallin och sonen Stig var de enda del\u00e4garna som bodde i g\u00e5rden. Telegrafisten Albrecht tog familjen med och flyttade till Bj\u00f6rneborg. Sotaren Immonen med hustru och sonen hade flyttat bort. Snickaren Sigfrid Bergvik och hans familj hade flyttat till \u00d6stra L\u00e5nggatan 23. Arbetaren Johan Harald S\u00f6derhagen (f.1922) hade flyttat fr\u00e5n Kask\u00f6 med sin hustru och de bodde p\u00e5 hyra, tills de flyttade till Sverige \u00e5r 1959.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1957, den 19 oktober<\/strong> avled direkt\u00f6r Holger Gustav Wallin och \u00e4nkan Margit \u00f6vertog d\u00e5 hans del av g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde en lokf\u00f6rare Ritola fr\u00e5n Kauhajoki med hustru och fyra barn men de flyttade snart till Sein\u00e4joki. Amanda Hannus, som var f\u00f6dd Nurmi i Hattula \u00e5r 1884 bodde h\u00e4r tills hon dog \u00e5t 1959, liksom Laina Sofia Geleit (f.1889 i Jyv\u00e4skyl\u00e4, som var engelsk medborgare. Hulda Maria Laksola (f.Sundstr\u00f6m 1895) fr\u00e5n Kauhajoki bodde p\u00e5 hyra med tre barn.<\/p>\n<p><strong>I mitten av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdens av Henrik Sandlunds sterbhus. P\u00e5 hyra bodde en tid sj\u00f6bevakaren Tapani Saarela, som var f\u00f6dd 1932 och han bodde med hustrun fr\u00e5n Kuhmo och tre barn. Pension\u00e4ren Laksola bodde kvar med sonen Tauno, som var f\u00f6dd \u00e5r 1923. Nu bodde ocks\u00e5 arbetaren Pentti Olavi Kari p\u00e5 hyra, han var f\u00f6dd \u00e5r 1923 i Tammerfors. Han var gift med Eeva Suominen och de hade med sig fem barn. Sj\u00f6bevakaren Vili Kuvaja som var f\u00f6dd \u00e5r 1927 i Kemij\u00e4rvi bodde p\u00e5 hyra med Laina Heikkinen (f. 1928 i \u00d6vertorne\u00e5) och de hade fyra barn.<\/p>\n<p>G\u00e5rden \u00f6vertogs sedan av Margits barn och den \u00e4r fortfarande i den sl\u00e4ktens \u00e4go. Trots sin h\u00f6ga \u00e5lder \u00e4r g\u00e5rden fortfarande i gott skick och pryder sin plats vid Strandgatan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, polisrapporter, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. G\u00e5rdens historia Den f\u00f6rsta k\u00e4nda \u00e4garen till den h\u00e4r tomten p\u00e5 nuvarande Strandgatan 30 var borgaresonen, handelsmannen Hindrich Flodman som f\u00f6ddes <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31177\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Apoteksg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 30<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":30,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-31177","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31177","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=31177"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31177\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31191,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31177\/revisions\/31191"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=31177"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}