{"id":31110,"date":"2026-07-02T23:07:15","date_gmt":"2026-07-02T20:07:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31110"},"modified":"2026-07-02T23:07:15","modified_gmt":"2026-07-02T20:07:15","slug":"da-kristinestad-agde-landets-storsta-handelsfartyg","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=31110","title":{"rendered":"D\u00e5 Kristinestad \u00e4gde landets st\u00f6rsta handelsfartyg"},"content":{"rendered":"

H\u00e5gkomster fr\u00e5n tiden f\u00f6r 60 \u00e5r sedan publicerades i tidningen Syd-\u00d6sterbotten den 28.9.1935. Artikeln \u00e4r skriven av signaturen \u201d-\u00e5\u201d och renskrevs av Lasse Backlund i juli 2026:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c5ret 1875 var ett enast\u00e5ende skeppsbyggnads\u00e5r i Kristinestad, d\u00e5 tre segelfartyg sj\u00f6sattes p\u00e5 varvet. De var:<\/p>\n

-barkskeppet \u201eAlma\u201d, tillh\u00f6rigt handlande E. Alfr. T\u00f6tterman,<\/p>\n

-briggen \u201eCarl Gustaf”, tillh\u00f6rig handlande Gustaf Hyd\u00e9n,<\/p>\n

-barkskeppet \u201dSj\u00f6fr\u00f6ken\u201d, tillh\u00f6rigt kommerser\u00e5det Otto Wendelin.<\/p>\n

Barkskeppen var \u00f6ver 700 registerton och briggen, en st\u00f6rre s\u00e5dan, m\u00e4tte 388. Namnet \u201dAlma” var en hyllning av skeppsredarens fru, f\u00f6dd Sundman, och \u201eCarl Gustaf” till minnet av redarens far, kommerser\u00e5det C. G. Hyd\u00e9n, d\u00f6d 1870.\u00a0 Kommerser\u00e5det C. E. Carlstr\u00f6m hade \u00e5r 1866 vid stapell\u00f6pningen gett sitt nybyggda barkskepp namnet \u201eCarolina”, vilket l\u00e4r ha varit en stor \u00f6verraskning f\u00f6r hans fru, sades det.<\/p>\n

\u201dSj\u00f6fr\u00f6ken” \u00e5ter var ett l\u00e4mpligt namn p\u00e5 grund av hennes ljuvliga former. Halvmodellen finns kanske uppbevarad?<\/p>\n

En fartygsutskjutning var den tiden en stor tilldragelse som \u201ehalva stan” tog del i, inte enbart som \u00e5sk\u00e5dare. \u201dSj\u00f6fr\u00f6ken\u201d blev det tredje i ordningen av de sj\u00f6satta fartygen, och n\u00e4r dagen blev bekantgjord hade unga piltar med sj\u00f6intresse ingen ro innan de f\u00e5tt l\u00f6fte hemifr\u00e5n att f\u00e5 g\u00e5 och se p\u00e5. Den tiden skulle en och var h\u00e5lla till p\u00e5 egen g\u00e5rd och inte springa p\u00e5 gatan. Det var f\u00f6r resten en l\u00e5ng v\u00e4g fr\u00e5n Norrstan till varvet, men d\u00e5 gossarna Hartman skulle f\u00f6lja med gick det f\u00f6r sig. Mormor skulle f\u00f6rst se efter huruvida man var \u201ehel och ren\u201d.<\/p>\n

Det var nog n\u00e5got storartat, of\u00f6rg\u00e4tligt f\u00f6r barna\u00f6gon att betrakta ett verkligt \u201eskepp”, om ock p\u00e5 tillr\u00e4ckligt avst\u00e5nd p\u00e5 land, det var nog n\u00e5got annat \u00e4n det man hade p\u00e5 hemg\u00e5rden i en sk\u00f6tb\u00e5t med packl\u00e5da till kajuta. H\u00e4r p\u00e5 varvet f\u00e4stes blicken bland annat p\u00e5 skans och kajuta med r\u00f6da gardiner (!)<\/p>\n

N\u00e4r allt var klart f\u00f6r utskjutning h\u00f6rdes kommandoord, \u201dl\u00e5set” slogs undan och den stolta skutan b\u00f6rjade med god fart glida utf\u00f6r under rungande hurrarop och viftning med m\u00f6ssan. \u201dSj\u00f6fr\u00f6ken\u201d hade ej \u00e4nnu hunnit med aktern i sitt \u201er\u00e4tta element”, d\u00e5 k\u00e4ttingsrassel h\u00f6rdes, styrbordsankaret f\u00f6ll, fartyget tog en \u00f6verhalning, men efter en ljudlig skr\u00e4ll reste hon sig p\u00e5 nytt och fortsatte ut p\u00e5 fj\u00e4rden, d\u00e4r hon f\u00f6rankrades.<\/p>\n

Ombordvarande fick nu pr\u00f6va huruvida hon var \u201drank” med att l\u00f6pa fr\u00e5n ena sidan till den andra, och det lyckades dem att f\u00e5 henne att \u201evackla”, dock ej farligt. Det ber\u00e4ttades efter\u00e5t, att bef\u00e4lhavaren vid stapell\u00f6pningen befarade i anseende till farten att fartyget skulle fara \u00f6ver mot tj\u00e4rhovsbryggan, och d\u00e4rf\u00f6r i tid ville f\u00e4lla ankaret, men det f\u00f6ll nu f\u00f6r tidigt. Om inte den sv\u00e5ra, stolpade ankark\u00e4ttingen hade sprungit av, skulle skrovet m\u00f6jligen kunnat kantra och f\u00e5tt skada. Allm\u00e4nna meningen bland \u00e5sk\u00e5darna blev den, att \u201dSj\u00f6fr\u00f6ken” inte skulle bli n\u00e5got fartyg som hade \u201dlyckan ombord”.<\/p>\n

Mera \u00e4n tio \u00e5r var det dock flytande och ofta synligt i hemorten. I en sv\u00e5r storm i norra Atlanten utanf\u00f6r Irland gick riggen \u00f6ver bord, fartyget blev inte l\u00e4ck, men \u00f6vergavs dock sedermera. Skrovet b\u00e4rgades och torde ha inf\u00f6rts till Norge.<\/p>\n

L\u00e5ngt efter\u00e5t vid ett annat timat haveri blev det vackra skeppet \u201dSj\u00f6fr\u00f6ken” n\u00e4mnt. Bef\u00e4lhavaren p\u00e5 \u00e5ngaren \u201dNorden”, A. F Bj\u00f6rkqvist, en av dessa fryntliga passagerar\u00e5ngb\u00e5tskaptener man inte gl\u00f6mmer, ber\u00e4ttade d\u00e5 bland annat: \u201dJag var samtidigt med barken \u201dKarl\u201d ute i Atlanten kanske tio sj\u00f6mil s\u00f6derom \u201dSj\u00f6fr\u00f6ken” och hade nog k\u00e4nning av den orkanartade stormen, men vi redde oss\u201d. Kaptenen p\u00e5 \u201dSj\u00f6fr\u00f6ken” hade det v\u00e4rre.<\/p>\n

Det vackra \u201dAlma” med st\u00e5tlig resning l\u00e4mnade vid detta sekels ing\u00e5ng till Mariehamn, och skall ett tiotal \u00e5r d\u00e4rp\u00e5 ha observerats av en kristinestadsinf\u00f6ding i s\u00f6dra Nordsj\u00f6n. Fartyget var starkt byggt och bordl\u00e4ggningen \u00e4ven i rummet bestruken ugnsterpentin, som hindrade r\u00f6ta i skrovet.<\/p>\n

Briggen \u201dCarl Gustaf\u201d var ocks\u00e5 en \u00f6gonf\u00e4gnad med sin ovanligt h\u00f6ga rigg, som l\u00e4r ha f\u00e4gnat skeppsredaren.<\/p>\n

P\u00e5 tal om fartygsutskjutningar kan en annan s\u00e5dan ca tjugo \u00e5r tidigare omn\u00e4mnas, d\u00e4r en d\u00e4ckspassagerare miste livet och fartyget blev br\u00e4ckt midskepps.<\/p>\n

Den sista av den skeppsredarfamiljen slocknade den 15 januari detta \u00e5r vadan ett omn\u00e4mnande av denna h\u00e4ndelse \u2013 l\u00e5ngt f\u00f6re hennes tillkomst \u2013 inte kan hos n\u00e5gon v\u00e4cka sorgliga minnen.<\/p>\n

I \u00f6vrigt hade den familjen f\u00e5tt k\u00e4nna l ivets bitterhet och k\u00e4mpa med stora motg\u00e5ngar i sina str\u00e4vanden i synnerhet inom rederir\u00f6relsen. Dess sista och b\u00e4sta fartyg, fregatten \u201eAallotar\u201d som seglade i \u00e5ratal \u201drunt Hornet\u201d och p\u00e5 Australien, f\u00f6rdes av kapten Aron Ludvig Bergstr\u00f6m med Enok Blomberg som f\u00f6rsta styrman i flera \u00e5r, b\u00e4gge kristinestadsbor, blev i Callo, Chile, 1864 kondemnerad och s\u00e5ld.<\/p>\n

Under p\u00e5g\u00e5ende lastning av guano till Antwerpen hade en mindre l\u00e4cka i f\u00f6rpiken iakttagits av bef\u00e4let, som med en liten handpump i nattens stillhet avh\u00f6ll de n\u00e5gra tum vatten l\u00e4ckan gav, d\u00e5 den ej nu kunde unders\u00f6kes eller t\u00e4tas, f\u00f6r att p\u00e5 morgonen vara \u201eall right” n\u00e4r de kontrollerande tj\u00e4nstem\u00e4nnen kom ombord.<\/p>\n

Det var en olycklig dag d\u00e5 pumpslangen p\u00e5tr\u00e4ffades. N\u00e5gon reparation godk\u00e4ndes inte. Intagen last upplossades och omh\u00e4ndertogs av ett tyskt fartyg, som fortsatte inlastningen. Fregatten \u201dAallotar hade f\u00e5tt sin d\u00f6dsdom. Kapten Petter Gustaf B\u00f6ckelman fr\u00e5n Jakobstad reste ned till Callao f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka ordna saken, men f\u00f6rg\u00e4ves, r\u00e4ddning var om\u00f6jlig.<\/p>\n

Detta anm\u00e4rkningsv\u00e4rda \u201dfall\u201d d\u00e5.<\/strong><\/h6>\n

Barkskeppet \u201dOskar\u201d m\u00e4tande 912 registerton, skulle sj\u00f6s\u00e4ttas den 5 september 1857, vilket var en stor tilldragelse inom sj\u00f6fartskretsar, inte minst i sj\u00e4lva staden. Skeppsredare H. O. Fontell ville med detta handelsfartyg, det st\u00f6rsta i Finland byggda, uppta sj\u00f6f\u00f6rbindelse med sydligare l\u00e4nder.<\/p>\n

Barkskeppet \u201eOskar” var klart att l\u00f6pa av stapeln. Uppkilningen var slutf\u00f6rd, k\u00e4lkr\u00e4nnorna v\u00e4l s\u00e5pade med hemma kokad s\u00e5pa, och skeppsbyggm\u00e4staren med bitr\u00e4de stod f\u00e4rdig med m\u00e5karen i v\u00e4ntan p\u00e5 befallning att sl\u00e5 undan \u201dl\u00e5set”. Uppe p\u00e5 d\u00e4ck stod sj\u00f6folk och inbjudna intresserade, pojkar naturligtvis och bland dem tv\u00e5 unga sj\u00f6kaptenss\u00f6ner, som var liksom sj\u00e4lvskrivna f\u00f6r en stapell\u00f6pning och h\u00f6ll d\u00e4rf\u00f6r ihop.<\/p>\n

Den yngre var endast 12 \u00e5r, men hade redan sj\u00f6mansgry i sig. Den n\u00e5gra \u00e5r \u00e4ldre kamraten hade g\u00e5tt i skriftskolan sedan han hunnit vara med p\u00e5 en l\u00e5ngtur och bland annat varit krigsf\u00e5nge under orientaliska kriget 1854\u201455.<\/p>\n

L\u00e5set slogs undan och \u201dOskar” b\u00f6rjade l\u00f6pa ner, men i ett nu stannar fartyget tv\u00e4rt och \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att kantra p\u00e5 b\u00e4dden, d\u00e4r en av babords k\u00e4lkarna fastnat i r\u00e4nnan. Allt l\u00f6st p\u00e5 d\u00e4ck slungades ned mot relingen, bland detta sj\u00f6folk och g\u00e4ster och flera andra. \u00a0V\u00e5ra ynglingar hade tagit plats p\u00e5 styrbordssidan p\u00e5 akterhalvd\u00e4ck f\u00f6r att ha god utsikt, kortvuxna som de var.<\/p>\n

D\u00e5 skutan pl\u00f6tsligt stannade i sitt lopp slungades Janne Palin ned mot br\u00e4dg\u00e5ngen och dog p\u00e5 st\u00e4llet. Hans kamrat h\u00f6gg tag i en bardun och h\u00f6ll sig fast trots knycken. De \u00f6vriga p\u00e5 d\u00e4ck slapp undan mer eller mindre skamfilade, dock utan att n\u00e5gon l\u00e4kare beh\u00f6vdes.<\/p>\n

Fartyget blev illa br\u00e4ckt i rummet och f\u00f6r redaren blev det en stor motg\u00e5ng och ekonomisk f\u00f6rlust. Orsaken till denna olycka blev ej bekantgjord. Man skyllde p\u00e5 illd\u00e5d och avundsjuka och av det sistn\u00e4mnda skall det nog ha funnits, sades det. Varken spikar, sm\u00e5sten eller annat p\u00e5tr\u00e4ffades dock under k\u00e4lken.<\/p>\n

Det blev en tung b\u00f6rda f\u00f6r kamraten att b\u00e4ra Janne Palms livl\u00f6sa kropp till hans hem. F\u00f6r att undvika uppm\u00e4rksamhet togs den sorgliga hemv\u00e4gen l\u00e4ngs \u00d6stra l\u00e5nggatan till Kattpiskargr\u00e4nden och sedan tv\u00e4rs \u00f6ver V\u00e4stral\u00e5nggatan till h\u00f6rnet av H\u00e5llfastskagatan, sedermera kapten Herman Hjulmans g\u00e5rd. Johan Erik Palm var f\u00f6dd 1845. Och \u00e4nnu omn\u00e4mnda kamrat till honom fick en l\u00e5ng levnad, och efter 90 dygns s\u00e4ngliggande och god omv\u00e5rdnad slumrade den forna fregattkaptenen in i den eviga vilans frivakt.<\/p>\n

I en tidning ing\u00e5r en notis om sj\u00f6fartsflottan i Finland f\u00f6r \u00e5r 1860 och d\u00e4r omn\u00e4mns barkskeppet \u201dOskar\u201d av Kristinestad s\u00e5som Finlands st\u00f6rsta handelsfartyg, m\u00e4tande 912 registerton.<\/p>\n

Storredaren, kommersr\u00e5det C. G. Wolffs i Vasa st\u00f6rsta och sista av hans 45 till antalet var barkskeppet \u201dCarl Gustaf\u201d, som var byggt 1868 och det var 714 registerton. I den lilla staden Kristinestad gick samma \u00e5r av stapeln fregatten \u201dImatra\u201d, kopparfast p\u00e5 1\u00a0022 registerton. Den tillh\u00f6rde kommerser\u00e5det Otto Wendelin, \u00e4ven han en storredare, som ocks\u00e5 hade st\u00f6rre skutor, s\u00e5som fregatten \u201dSyskonen\u201d p\u00e5 1 044 registerton och byggd 1873.<\/p>\n

\u201dSyskonen\u201d var det st\u00f6rsta i Kristinestad byggda handelsfartyg. Ett of\u00f6rg\u00e4tligt ungdomsminne f\u00f6r dem, som varit lyckliga att se denna havens prydnad i Kristinestad. Femton \u00e5r gammal s\u00e5ldes hon f\u00f6r 40\u00a0000 finska mark till Barcelona.<\/p>\n

Fartygen fr\u00e5n Kristinestad var p\u00e5 sin tid k\u00e4nda f\u00f6r sitt prima skrov och f\u00f6r sin goda seglingsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e5gkomster fr\u00e5n tiden f\u00f6r 60 \u00e5r sedan publicerades i tidningen Syd-\u00d6sterbotten den 28.9.1935. Artikeln \u00e4r skriven av signaturen \u201d-\u00e5\u201d och renskrevs av Lasse Backlund i juli 2026: \u00c5ret 1875 var ett enast\u00e5ende skeppsbyggnads\u00e5r i Kristinestad, d\u00e5 tre segelfartyg sj\u00f6sattes p\u00e5 Forts\u00e4tt l\u00e4sa D\u00e5 Kristinestad \u00e4gde landets st\u00f6rsta handelsfartyg<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":16310,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-31110","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31110","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=31110"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31110\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31111,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/31110\/revisions\/31111"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16310"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=31110"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}