{"id":30880,"date":"2026-05-11T18:20:24","date_gmt":"2026-05-11T15:20:24","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30880"},"modified":"2026-05-11T18:33:41","modified_gmt":"2026-05-11T15:33:41","slug":"postiljon-roos-gard-pa-vastra-langgatan-35","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30880","title":{"rendered":"Postiljon Roos g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 35"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den norra delen av den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1805 och \u00e5r 1865 byggdes g\u00e5rden till i den s\u00f6dra \u00e4ndan. G\u00e5rden st\u00e5r p\u00e5 tomt 57 och har i l\u00e5nga tider anv\u00e4nt adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 33 men numera anv\u00e4nds nr 35. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n nordost sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2026. Uppgifter \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngder, lagfarter, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Eva Gr\u00f6nlund, bosatt i Vasa men med r\u00f6tterna i Dagsmark har bidragit med viktig information.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens och tomtens historia<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Tomten 37 p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1751 <\/strong>\u00e4gdes den h\u00e4r tomten av handelsmannen Jacob Benediktus och den hade d\u00e5 numret 37 i det f\u00f6rsta kvarteret.<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> uppf\u00f6rdes den f\u00f6rsta delen av den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 tomt 57. Det \u00e4r troligt att den gamla byggnaden som syns p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 fick st\u00e5 kvar en tid efter att den nya byggnaden uppf\u00f6rdes. Men det \u00e4r oklart vart den sedan flyttades d\u00e5 huvudbyggnaden fr\u00e5n 1805 byggdes till i den s\u00f6dra \u00e4ndan.<\/p>\n

\u00c5r 1823 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden som d\u00e5 fanns p\u00e5 tomt 59 av borgaredottern Clara Melin, som hade f\u00e5tt g\u00e5rden i g\u00e5va av mamsell Eva Maria Berndtson och p\u00e5 hyra bodde skomakaren Gustaf \u00d6sterholm med hustrun Eva,<\/p>\n

\u00c5r 1827 <\/strong>hade tomten numret 59 i det f\u00f6rsta kvarteret och den f\u00f6rvaltades av f\u00f6rmyndaren Anders Nagel och p\u00e5 hyra bodde skomakaren Anders Ahlberg med hustrun Anna och l\u00e4rlingen Johan.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1825 gjordes en ny stadsplanen och tomten fick d\u00e5 numret 57 och den l\u00e5g i det f\u00f6rsta kvarteret. Tomten \u00e4gdes d\u00e5 av borgaredottern Clara Christina Melin, och f\u00f6rvaltades av f\u00f6rmyndaren Anders Nagel. G\u00e5rden kallades d\u00e5 \u201dMelinska g\u00e5rden\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830 <\/strong>bodde skomakaren Johan Sundqvist p\u00e5 hyra i den Melinska g\u00e5rden, tillsammans med hustrun Fredrika.<\/p>\n

\u00c5r 1831 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden och tomten med underlydande donationsjord av sjukliga Clara Christina Melin. G\u00e5rden f\u00f6rvaltades av f\u00f6rmyndaren Anders Nagel och p\u00e5 hyra bodde skr\u00e4ddaren Johan Nystr\u00f6m med hustrun Sofia.<\/p>\n

\u00c5r 1833, den 10 september<\/strong> s\u00e5lde Clara Christina Melin g\u00e5rden p\u00e5 tomt 57 \u00e5t skr\u00e4ddaren Johan Nystr\u00f6m f\u00f6r 400 svenska riksdaler eller 636 rubel silver. Hon meddelade att hon var s\u00e5 sjuklig att hon inte klarade av g\u00e5rdens sk\u00f6tsel och var tvungen att avyttra den. Johan var f\u00f6dd \u00e5r 1794 i Hvittis, allts\u00e5 i Huittinen i Satakunda och flyttade till Kristinestad \u00e5r 1821. Han hade tidigare bott i Engstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 71 och han bodde d\u00e5 hos sin l\u00e4rom\u00e4stare, skr\u00e4ddaren Carl Gustaf Lundberg.<\/p>\n

Johan Nystr\u00f6m var gift med Anna Sofia<\/u> Gullberg (1805\u20131879) och \u00e5r 1828 f\u00f6ddes dottern Johanna Sofia, som avled 1850. \u00c5r 1834 f\u00f6ddes sonen Carl Johan, som var blind och han avled \u00e5r 1860. \u00c5r 1839 f\u00f6ddes Vilhelmina och 1843 f\u00f6ddes Emilia, som b\u00e5da levde till vuxen \u00e5lder och blev gifta. \u00c5r 1842 f\u00f6ddes sonen Ludvig Vilhelm, som levde i endast tv\u00e5 veckor.<\/p>\n

I Nystr\u00f6ms g\u00e5rd bodde hela tiden flera l\u00e4rlingar och ges\u00e4ller.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 57 av skr\u00e4ddar\u00e5lderman Johan Nystr\u00f6m, som bodde d\u00e4r med hustrun Sofia och tv\u00e5 d\u00f6ttrar.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> byggde skr\u00e4ddaren Johan Nystr\u00f6m till g\u00e5rden i den s\u00f6dra \u00e4ndan, s\u00e5 att den fick den l\u00e4ngd som den fortfarande har. Efter tillbyggnaden fick g\u00e5rden fyra boningsrum och en f\u00f6rstuga. Taket var lagt med p\u00e4rtor och det var s\u00e4kert d\u00e5 som g\u00e5rden fick en ny stenfot.<\/p>\n

\u00c5r 1866, den 30 april<\/strong> tecknade skr\u00e4ddaren Nystr\u00f6m en brandf\u00f6rs\u00e4kring men endast p\u00e5 boningsbyggnaden, som hade blivit tillbyggd \u00e5ret innan.<\/p>\n

\"\"
Huvudbyggnaden f\u00f6rs\u00e4krades \u00e5r 1866 f\u00f6r 2 900 mark medan en bod och ett lider inne p\u00e5 g\u00e5rden l\u00e4mnades of\u00f6rs\u00e4krade. En ink\u00f6rsport och ett 3 alnar h\u00f6gt plank runt tomten f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 100 mark Johan Nystr\u00f6m egenh\u00e4ndiga underskrift \u00e4r inf\u00e4llt i nedre kanten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1870, den 2 maj<\/strong> avled skr\u00e4ddar\u00e5ldermannen Johan Nystr\u00f6m och han l\u00e4mnade efter sig \u00e4nkan Anna Sofia Nystr\u00f6m och d\u00f6ttrarna Kristina Wilhelmina<\/u> (f.1839), som \u00e5r 1863 gifte sig med snickaren Johan Wallin och Emilia, som kallades Emma (f.1843) som \u00e5r 1867 gifte sig med bagarm\u00e4staren Anton Ekholm.<\/p>\n

\u00c5r 1879, den 19 juli<\/strong> avled skr\u00e4ddare\u00e4nkan Anna Sofia Nystr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av barnen Emma Ekholm, som nu var \u00e4nka och Wilhelmina vars man Johan Wallin befann sig i Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1879, den 24 september<\/strong> s\u00e5lde Nystr\u00f6ms arvingar g\u00e5rden, tomt nr 57 och underlydande donationsjord \u00e5t stadstj\u00e4naren Matts Lindberg f\u00f6r 1\u00a0400 finska mark.<\/p>\n

\u00c5r 1883, den 29 mars<\/strong> s\u00e5lde stadstj\u00e4nare Matts Lindberg, g\u00e5rden, tomten och donationsjorden f\u00f6r 3\u00a0159 finska mark \u00e5t sj\u00f6mannen Johan Eriksson (1836\u20131893). Han var f\u00f6dd p\u00e5 Bj\u00f6rses i Lappfj\u00e4rd men flyttade \u00e5r 1846 till Dagsmark d\u00e5 hans far k\u00f6pte ett Klemets hemman i Dagsmark. \u00c5r 1862 hade Johan flyttat till Kristinestad och gick till sj\u00f6ss f\u00f6ljande \u00e5r. Han var borta i 19 \u00e5r och enligt uppgift i tidningen Folkw\u00e4nnen skulle han ha varit f\u00e5raherde p\u00e5 Nya Zeeland.<\/p>\n

Johan var son till bonden Erik Eriksson Bj\u00f6rses (1801\u20131862) och Lena Henriksdotter Lillhannus (f.1797 i Lappfj\u00e4rd, d\u00f6d i Dagsmark 1861 och han hade fyra syskon.<\/p>\n

\u00c5r 1884<\/strong> gifte sig Johan Eriksson med Helena Mattsdotter Hammarberg (1861\u20131925) fr\u00e5n Lillvik hemman i Lappfj\u00e4rd och de fick tre barn:<\/p>\n

-Nelly Eriksson (1884\u20131904)<\/p>\n

-Alfred Eriksson (1887\u20131911) som for till sj\u00f6ss och avled i England<\/p>\n

-Erik Edvard Eriksson (1892\u20131918) som ocks\u00e5 for till sj\u00f6ss och hamnade liksom fadern i Nya Zeeland, d\u00e4r han i Auckland arbetade som slaktare. D\u00e4r gifte han sig med Mary Burton men de fick inga barn. Han deltog i v\u00e4rldskriget i Europa och blev d\u00e4r s\u00e5 sjuk att han skickades hem till Nya Zeeland d\u00e4r han dog av lunginflammation p\u00e5 ett milit\u00e4rsjukhus i Featherston den 14 november 1918.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 denna renritade karta fr\u00e5n 1890-talet s\u00e5 ser vi hur byggnaderna var placerade i kvarteret. Johan Erikssons g\u00e5rd fanns p\u00e5 tomt nr 57.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1893<\/strong> avled Johan Eriksson och halva g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Helena i giftor\u00e4tt och de tre barnen fick den andra halvan i arv.<\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> fick Helena dottern Vivi Helena, som inte hade n\u00e5gon k\u00e4nd far.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 57 av sj\u00f6mans\u00e4nkan Helena Eriksson, som bodde d\u00e4r med fyra barn. Ocks\u00e5 fattighjonet Vilhelmina Lolax (f.1844) bodde d\u00e4r. \u00c5r 1902 hade de Josef Printz (f.1876) som dr\u00e4ng och p\u00e5 hyra bodde typografen Karl Emil Vesterlund (f.1872) och hustrun Berth (f.1881) med tv\u00e5 mindre d\u00f6ttrar.<\/p>\n

\u00c5r 1904, den 22 november<\/strong> avled dottern Nelly och hennes 1\/6 av g\u00e5rden \u00f6vertogs av modern som fick h\u00e4lften och br\u00f6derna Erik och Alfred, som fick andra halvan.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Helena Eriksson och hos henne bodde de fyra barnen. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Josef Nybacka (f.1876). P\u00e5 hyra bodde arbetaren Henrik Nordberg (f.1844) med hustrun Sofia (f.1844) och deras fosterdotter Hilda (f.1874).<\/p>\n

\u00c5r 1905, den 14 september <\/strong>gifte \u00e4nkan Helena om sig med dr\u00e4ngen Josef Nybacka, som nu tituleras arbetare. Tv\u00e5 veckor efter br\u00f6llopet f\u00f6dde Helena sonen Johan August, som avled i februari 1906, fyra m\u00e5nader gammal. Hos dem bodde Helenas tv\u00e5 barn och i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Karl Henrik H\u00e4gg (f.1876) med hustrun Ida (f.1880) och deras tv\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 57 av arbetaren Josef Nybacka, som bodde med hustrun Helena och hennes barn. Hennes son Alfred (f.1887) har farit till sj\u00f6ss.<\/p>\n

\u00c5ren 1910 och 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av arbetaren Josef Nybacka, som bodde med Helena. Hennes barn Erik Eriksson som utvandrat till Nya Zeeland och Vivi Helena Eriksson var ocks\u00e5 skrivna i g\u00e5rden. \u00c5r 1912 bodde arbetaren Henrik Nordberg (f.1844) p\u00e5 hyra tillsammans med hustrun Anna Maria (f.1844) och deras dotter Hilda (f.1874). \u00c5r 1916 bodde postiljonen Levi R\u00f6nnberg p\u00e5 hyra med sin son Stig och han bodde kvar \u00e4nnu 1920.<\/p>\n

\u00c5r 1911, den 14 december<\/strong> avled Alfred Eriksson i Konungariket England och hans andel av g\u00e5rden \u00f6vertogs av modern Helena och omyndiga brodern Erik Eriksson, som vistades utomlands. \u00c5r 1917 bodde postiljonen Levi R\u00f6nnberg (f.1890) p\u00e5 hyra i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1918, den 14 november<\/strong> avled Erik Edvard Eriksson p\u00e5 ett milit\u00e4rsjukhus p\u00e5 Nya Zeeland. Han var d\u00e5 gift med Mary Burton och Erik anv\u00e4nde ocks\u00e5 det sl\u00e4ktnamnet. Den 1 november 1922 uppr\u00e4ttades bouppteckning och d\u00e4r framkom att Erik \u00e4gde en stor del av g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 57. De som gjorde bouppteckningen k\u00e4nde tydligen inte till att Erik Edvard var gift, utan de ans\u00e5g att Eriks mamma Helena Nybacka var enda arvingen. Helena \u00e4rvde allts\u00e5 hela Eriks andel, s\u00e5 att efter arvsskiftet s\u00e5 \u00e4gde hon hela g\u00e5rden ensam.<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 11 juni<\/strong> avled Helena Nybacka och halva g\u00e5rden \u00f6vertogs av maken Josef August medan dottern fick den andra halvan i arv,<\/p>\n

\u00c5r 1926, den 12 december<\/strong> best\u00e4mde arvingarna efter avlidna Helena Nybacka, allts\u00e5 Josef August och Vivi Helena att g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 57 skall \u00f6vertas av dottern Vivi Nybacka. Josef August fick \u00f6verta all l\u00f6segendom, kreatur, \u00e4ngar och k\u00f6rredskap mot att han ocks\u00e5 \u00f6vertog g\u00e5rdens skulder.<\/p>\n

\u00c5r 1927, den 3 april<\/strong> gifte sig Vivi<\/u> Helena med postiljonen, \u00e4nklingen Ernst Gideon <\/u>Roos som var f\u00f6dd 1879 i Kask\u00f6. Han hade gift sig f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 1903 med Berta Josefina Sundman (1878\u20131926) som \u00e5r 1899 hade f\u00e5tt sonen August Bjarne, som flyttade till Keuru d\u00e5 han var 10 \u00e5r gammal.<\/p>\n

I sitt f\u00f6rsta \u00e4ktenskap hade Ernst Roos barnen Elly (f.1904), Katy (f.1905), Bertel Filip (f. 1907), Hans (f.1909), Maj-Lis (f.1911), Klas (f.1914) och Ernst Gerald (f.1921).<\/p>\n

Vivi och Gideon Roos fick \u00e5tminstone barnen Anni-Maj \u00e5r 1927 och Sigvald \u00e5r 1929.<\/p>\n

P\u00e5 1930- och 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 57 av postiljonen Gideon Roos, som bodde med hustrun Vivi och barnen Maj-Lis, Klas, Anni-Maj, Sigvald, Gerald och Filip.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> bodde f\u00f6re detta postiljonen Gideon och hustrun ensamma i g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 35.<\/p>\n

\u00c5r 1956, den 9 mars<\/strong> avled Gideon Roos och enligt ett \u00e4ktenskapsf\u00f6rord fr\u00e5n 1927 \u00e4gde Vivi g\u00e5rden och tomten nr 57, d\u00e4r Gideon inte hade n\u00e5gon giftor\u00e4tt.<\/p>\n

\u00c5r 1959, den 10 maj<\/strong> avled Vivi Roos och g\u00e5rden och tomt nr 57 \u00f6vertogs av enda levande barnet, sonen Sigvald (f.1929). Sigvalds syster Anni-Maj hade avlidit i september 1958. Sigvald hade \u00e5r 1954 gift sig med Hilkka Saarinen (f.1931) och de fick tv\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1962<\/strong> uppl\u00f6stes \u00e4ktenskapet mellan Sigvald och Hilkka Roos men b\u00e5da \u00e4gde fortfarande g\u00e5rden och tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1966, den 8 januari<\/strong> s\u00e5lde Sigvald, som nu kallade sig Sigvard Roos och hans fr\u00e5nskilda hustru Hilkka Roos g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 35 \u00e5t Bertel Marjam\u00e4ki f\u00f6r 15\u00a0000 mark. Bertel \u00f6vertog ett l\u00e5n i Sparbanken p\u00e5 6\u00a0500 mark och resten betalades kontant. Bertel var f\u00f6dd \u00e5r 1920 och han hade \u00e5r 1946 gift sig med Kerttu Korkki (f.1922). Bertel, Kerttu och sonen Rauli hade tidigare \u00e4gt g\u00e5rden Strandgatan 31.<\/p>\n

\u00c5r 1976, den 2 september<\/strong> s\u00e5lde vaktm\u00e4staren Bertel och hustrun Kerttu Marjam\u00e4ki g\u00e5rden och tomten nr 57 f\u00f6r 105\u00a0000 mark \u00e5t tryckeriarbetaren Pentti Suominen (f.1947) och hans hustru, aff\u00e4rsinnehavaren Ulrika Suominen (f. Perjus 1947). N\u00e5gra veckor tidigare hade Bertel och Kerttu k\u00f6pt g\u00e5rden V\u00e4stra L\u00e5nggatan 65 d\u00e4r de sedan bodde s\u00e5 l\u00e4nge de levde.<\/p>\n

\u00c5r 1985, den 5 december<\/strong> s\u00e5lde Pentti och Ulrika Suominen g\u00e5rden och tomt nr 57 \u00e5t f\u00f6ljande \u00e4gare. G\u00e5rden ser v\u00e4lsk\u00f6tt ut och pryder sin plats i n\u00e4rheten av stadens nya kyrka.<\/p>\n

\"\"
”Melinska g\u00e5rden” som den kallades i tiderna fotograferad fr\u00e5n sydost i maj 2023.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2026. Uppgifter \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngder, lagfarter, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Eva Gr\u00f6nlund, bosatt i Vasa men med r\u00f6tterna i Dagsmark har bidragit med viktig information. G\u00e5rdens och tomtens historia \u00c5r 1751 \u00e4gdes den Forts\u00e4tt l\u00e4sa Postiljon Roos g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 35<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":35,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30880","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30880","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30880"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30880\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30885,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30880\/revisions\/30885"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30880"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}