{"id":30766,"date":"2026-04-06T12:00:02","date_gmt":"2026-04-06T09:00:02","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30766"},"modified":"2026-04-06T13:15:32","modified_gmt":"2026-04-06T10:15:32","slug":"posthuset-pa-vastra-langgatan-25","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30766","title":{"rendered":"Posthuset p\u00e5 V\u00e4stra l\u00e5nggatan 25"},"content":{"rendered":"
\"\"
Under \u00e5ren 1973\u20131975 byggde finska staten, f\u00f6retr\u00e4dd av Post- och telegrafstyrelsen denna del av \u00e4mbetshusen, som st\u00e5r p\u00e5 tomterna nr 115 och 114, i h\u00f6rnet av Parmansgatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan. I denna gula byggnad fanns postkontoret i nedre v\u00e5ningen och skattebyr\u00e5n i den \u00f6vre. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n sydost sommaren 2020 och i den h\u00f6gra kanten syns en del av Saalems b\u00f6nehus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden uppf\u00f6rde handlanden Lars Reinhold Hasselblatt \u00e5r 1860, allts\u00e5 \u00e5ret efter att de gamla byggnaderna hade f\u00f6rst\u00f6rts i den stora stadsbranden. Byggnaden fick det h\u00e4r utseendet \u00e5r 1910 d\u00e5 den d\u00e5varande \u00e4garen Gustaf Ekman genomf\u00f6rde en total renovering med ny stenfot, nytt pl\u00e5ttak och n\u00e4stan allting d\u00e4remellan renoverades. Fotot som \u00e4r utl\u00e5nat av Margaretha Reinlund \u00e4r fr\u00e5n 1932 och taget fr\u00e5n sydost. Notera den speciella ing\u00e5ngen till postkontoret.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.\u00a0<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdarnas och tomternas historia<\/strong><\/h2>\n

De h\u00e4r byggnaderna \u00e4r uppf\u00f6rda i h\u00f6rnet av Parmansgatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan p\u00e5 de sammanslagna tomterna 114 och 115, som f\u00f6re 1859 hade skilda \u00e4gare.<\/p>\n

Tomt nr 114<\/strong><\/h1>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 har den h\u00e4r tomten numret 18 i det andra kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av Johan Vikman, som bodde d\u00e4r med sin familj, bland annat dottern Margaretha.<\/figcaption><\/figure>\n

Anders Henrik Ekholm eller Ekblad <\/strong>\u00e4gde n\u00e4stan hela den h\u00e4r tomten i b\u00f6rjan av 1800-talet. Enligt stadsplanen fr\u00e5n 1751 hade den numret 18 i det andra kvarteret. Han hade efter sin moder Margaretha Ekblad, f\u00f6dd Vikman \u00e4rvt 1\/30 del av tomten och lika mycket av sin fader Jacob Ekblad. Av sin syster Anna Elisabeth hade han erh\u00e5llit \u201den ett hundrade tjugondedel\u201d och av sin moster Maria Vikman, gift \u00c5n\u00e4s f\u00e5tt en tredjedel som g\u00e5va. Av snickare Fredric Bostr\u00f6m och hans hustru Catharina, f\u00f6dd Kaasman hade han k\u00f6pt en tredjedel. Efter allt detta \u00e4gde Anders Henrik 89\/120 delar av tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1824, den 2 februari<\/strong> delade Anders Henrik Ekholm, ocks\u00e5 kallad Ekblad sin tomt, som d\u00e5 bestod av 89\/120 delar. Den ena delen beh\u00f6ll han och den andra s\u00e5lde han \u00e5t timmermannen Matts Bergholm, som d\u00e5 b\u00f6rjade \u00e4ga 89\/240 delar av den tomt som i den kommande stadsplanen skulle f\u00e5 numret 114.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1825 uppgjordes en ny stadsplan och den anv\u00e4nds fortfarande trots att flera planer har uppgjorts efter det. Tomterna 114 och 115 vid den bl\u00e5a pilen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes en del av tomten av timmermannen Matts Bergholm och hans hustru Lena.<\/p>\n

\u00c5r 1831, den 11 april<\/strong> k\u00f6pte sj\u00f6mannen Carl Fredric Palmbom (1805\u20131836) och hans hustru Elisabeth Magdalena (f. Bj\u00f6rkman1808-1864) den del av tomten som Bergholm \u00e4gde. Makarna Palmbom fick endast en dotter, som dog ung.<\/p>\n

\u00c5r 1832 den 17 februari<\/strong> och den 24 oktober k\u00f6pte Palmbom tv\u00e5 mindre delar av tomten, s\u00e5 att han nu \u00e4gde n\u00e4stan hela tomten nr 114, n\u00e4rmare best\u00e4mt 7\/8 delar. S\u00e4ljare 1832 var \u00e4nkan Eleonora Ekholm och \u00e4nkan Gustafva Carolina Westerholm<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes st\u00f6rsta delen av tomt 114 av sj\u00f6mannen Palmbom. P\u00e5 hyra i hans g\u00e5rd bodde handelsmannen Lars Johan Moliis (1803\u20131835 i mars). Han var f\u00f6dd i Bj\u00f6rneborg och gifte sig i Kristinestad \u00e5r 1827 med Margaretha Nyberg fr\u00e5n Munsala.<\/p>\n

\u00c5r 1836<\/strong> avled sj\u00f6mannen Palmbom, och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Magdalena, som kallades Lena. P\u00e5 hyra i hennes g\u00e5rd bodde kopparslagare \u00e4nkan Maria Sundell.<\/p>\n

\u00c5r 1837<\/strong> gifte \u00e4nkan Lena Palmbom om sig med klensmeden Rudolf Sundqvist (1811\u20131860), som var f\u00f6dd i Sastmola. Ett par \u00e5r senare fick Rudolf Sundqvist lagfart p\u00e5 7\/8 av tomten 114. \u00c4gof\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 den h\u00e4r tomten var minsta sagt oklara och det tog s\u00e4kert flera timmar f\u00f6r r\u00e5dhusr\u00e4tten att reda ut dem. Flera vittnen m\u00e5ste inkallas och protokollet och utredningarna var flera sidor l\u00e5nga.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> hade ju g\u00e5rden \u00f6vertagits av klensmeden Rudolf Sundqvist och han bodde med hustrun Lena och barnen Alexander (f.1840), Ernst Wilhelm (f.1844) och Carl Emil (f.1846) Totalt fick de fyra barn men det ser ut som att endast sonen Alexander levde till vuxen \u00e5lder. I b\u00f6rjan av 1840-talet bodde flera smedl\u00e4rlingar i g\u00e5rden och de kom fr\u00e5n stora delar av landet, Carl Gustaf Carlsson Mangs kom dock fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Erik Henriksson Lillnix fr\u00e5n N\u00e4rpes.<\/p>\n

\u00c5r 1844<\/strong> k\u00f6pte Rudolf Sundqvist en tomt till, d\u00e5 han f\u00f6rv\u00e4rvade halva tomten nr 4, allts\u00e5 Strandgatan 79. P\u00e5 den tomten fanns det antagligen en smedja, som Rudolf kunde anv\u00e4nda.<\/p>\n

\u00c5r 1851, den 6 september<\/strong> s\u00e5lde smeden Rudolf Sundqvist tomten nr 114 med alla byggnader och underlydande donationsjord \u00e5t \u201dEnkefru Prostinnan Maria Lovisa Alcenius, f\u00f6dd Hollst\u00e9n\u201d (1791\u20131875) f\u00f6r 650 rubel silver. Hon var f\u00f6dd i Gamlakarleby men flyttade till Kristinestad fr\u00e5n Lappo, d\u00e4r hennes man Johan Daniel Alcenius (1784\u20131849) hade varit kyrkoherde. G\u00e5rden skulle Maria Lovisa f\u00e5 \u00f6verta p\u00e5 fardagen, allts\u00e5 den 1 oktober samma \u00e5r. Maria Lovisa flyttade 1852 till Kristinestad med barnen Albertina Sofia (1816\u20131897), Jakob Edvard (1823\u20131892) och Olivia Augusta (1832\u20131908). Fosterdottern Gustava Olivia (f.1841) flyttade ocks\u00e5 med. Flera andra barn var bortgifta redan d\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1853<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 114 av \u00e4nkan Maria Lovisa Alcenius och hos hennes bodde d\u00f6ttrarna Albertina och Olivia. Skepparen Aron Bergstr\u00f6m (1827\u20131880) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Antoinette (1829\u20131913).<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 114 av \u00e4nkan Maria Alcenius, som bodde med sin dotter Olivia. P\u00e5 hyra bodde skepparen Aron L. Bergstr\u00f6m med sin hustru Antonette och pigan Beata. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 viktualie handlande Johan Reinhold Fontell med hustrun Albertina och lilla dottern Maria Sofia (f. 1852). Albertina var ju dotter till g\u00e5rds\u00e4garen Alcenius och paret hade tidigare bott p\u00e5 Strandgatan 43<\/a>. \u00c4nkan Alcenius f\u00f6rv\u00e4rvade sedan g\u00e5rden V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11<\/a> och dit flyttade hennes dotter Albertina med sin man Johan Reinhold Fontell.<\/p>\n

\u00c5r 1857<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Alcenius och hos henne bodde dottern Olivia och fosterdottern, som ocks\u00e5 hette Olivia. Alcenius dotter Mathilda Fontell bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med sin man.<\/p>\n

\u00c5r 1859, den 14 januari<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes byggnaderna p\u00e5 \u00e4nkan Alcenius tomt i den stora stadsbranden och de var alla of\u00f6rs\u00e4krade.<\/p>\n

\u00c5r 1859, den 15 april<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkeprostinnan Maria Alcenius den br\u00e4nda tomten nr 114 \u00e5t handlanden Lars Reinhold Hasselblatt f\u00f6r 162 rubel. Samma Hasselblatt \u00e4gde fr\u00e5n tidigare hela granntomten nr 115 och kunde d\u00e5 sl\u00e5 ihop b\u00e5da tomterna.<\/p>\n

Lars Reinhold (1800\u20131880) var son till r\u00e5dman Isak Reinhold Hasselblatt och dennes andra hustru Maria Christina (f. \u00c5berg i Kristinestad 1764\u20131824). Lars Reinhold gifte sig \u00e5r 1827 med Johanna Albertina (f. Tallgren i Kask\u00f6 1804\u20131888). De fick tv\u00e5 s\u00f6ner, som b\u00e5da levde till vuxen \u00e5lder. Den \u00e4ldre sonen Albert k\u00f6pte \u00e5r 1857 g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15<\/a> och d\u00e5 han 1860 gjorde konkurs kom pappa Lars Reinhold till hj\u00e4lp och k\u00f6pte g\u00e5rden.<\/p>\n

Tomt nr 115, tidigare 17,20 och 23<\/strong><\/h1>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 hade h\u00f6rntomten numret 17 i det andra kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av Elias \u00c5kerbergs \u00e4nka Catharina (f. Walberg 1706-1776). Den v\u00e4stra delen av tomten var sumpmark och var d\u00e4rf\u00f6r obebyggd. Tomten har i l\u00e5nga tider kallats \u201d\u00c5kerbergska tomten\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1745 till 1770 <\/strong>\u00e4gdes h\u00f6rntomten med numret 17 i det andra kvarteret av Elias \u00c5kermans \u00e4nka Catharina och hos henne bodde ocks\u00e5 sonen Johan.<\/p>\n

\u00c5ren 1770<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som nu hade nr 20 i det andra kvarteret av timmermann Johan \u00c5kerberg och hustrun Anna. Hos dem bodde ocks\u00e5 barnen Catharina Margaretha (f. 1767) och Johan Henrik (1769-1832).<\/p>\n

\u00c5ren 1780 – 1818 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 23 av fiskaren och timmermannen Johan \u00c5kerberg (1739-1818) och hans hustru Anna, f\u00f6dd Strandman (1743-1822).<\/p>\n

\u00c5r 1818<\/strong> avled Johan \u00c5kerberg och han var \u00e4gare till tomten nr 23 i det andra kvarteret. G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna som erh\u00f6ll h\u00e4lften i giftor\u00e4tt och barnen erh\u00f6ll den andra halvan i arv. S\u00f6nerna Johan Henrik och Elias erh\u00f6ll varsin fj\u00e4rdedel och dottern Maria Elisabeth, som var gift med kopparslagaren Anders Stenberg fick ocks\u00e5 en fj\u00e4rdedel. Den andra dottern Anna Catharina, som var gift med sj\u00f6mannen Gabriel \u00d6str\u00f6m fick den sista fj\u00e4rdedelen, allts\u00e5 av halva tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1822<\/strong> avled Anna \u00c5kerberg och hennes halva tomt \u00f6vertogs d\u00e5 av de fyra barnen som efter skiftet \u00e4gde en fj\u00e4rdedel var av hela tomten nr 23.<\/p>\n

\u00c5r 1823, den 7 februari<\/strong> s\u00e5lde Johan Henrik \u00c5kerberg sin fj\u00e4rdedel av g\u00e5rden \u00e5t sin sv\u00e5ger Gabriel \u00d6str\u00f6m f\u00f6r 120 riksdaler. Denne \u00e4gde efter det halva tomten nr 23, den s\u00f6dra<\/strong> delen. Den norra<\/strong> delen \u00f6vertogs av fiskaren Elias \u00c5kerberg (1782\u20131847) som var son till Johan \u00c5kerberg (f.1739) och Anna Strandman (f.1743) och \u00e5r 1808 gifte han sig med Maria Margareta Bj\u00f6rkqvist (1782\u20131847). Mellan \u00e5ren 1808 och 1823 fick de sju barn, varav flera dog relativt unga.<\/p>\n

\u00c5r 1829, den 7 juli<\/strong> s\u00e5lde Gabriel \u00d6str\u00f6m med hustrun Anna Catharinas godk\u00e4nnande den s\u00f6dra h\u00e4lften av den s\u00e5 kallade \u00c5kerbergska g\u00e5rden \u00e5t handlanden Lars Reinhold Hasselblatt. K\u00f6peskillingen utgjorde 400 kejserliga rubel.Tomten hade tidigare numret 23 i det andra kvarteret men enligt stadsplanen 1825 fick den numret 115.<\/p>\n

\u00c5r 1847, den 20 januari<\/strong> avled Maria Margareta \u00c5kerberg och den 31 i samma m\u00e5nad avled den \u00e4ldsta dottern Johanna Margaretha, som var f\u00f6dd 1808. Den 18 juli samma \u00e5r avled maken Elias och g\u00e5rden p\u00e5 halva tomten 115 \u00f6vertogs av sex barn, allts\u00e5 1\/6 del var.<\/p>\n

\u00c5r 1849, den 19 april <\/strong>s\u00e5lde avlidne fiskaren Elias \u00c5kerbergs arvingar halva tomten nr 115, den norra delen p\u00e5 auktion och h\u00f6gsta budet p\u00e5 155 rubel gav handlanden Lars Reinhold Hasselblatt (1800\u20131880). I k\u00f6pet ingick f\u00f6rutom den halva tomten alla \u00e5byggnader och till tomten h\u00f6rande donationsjord. Efter denna aff\u00e4r \u00e4gde Hasselblatt hela h\u00f6rntomten nr 115.<\/p>\n

Lars Reinhold Hasselblatt (1800\u20131880) var son till r\u00e5dman Isak Reinhold Hasselblatt och dennes andra hustru Maria Christina (f. \u00c5berg i Kristinestad 1764\u20131824). Lars Reinhold gifte sig \u00e5r 1827 med Johanna Albertina (f. Tallgren i Kask\u00f6 1804\u20131888). De fick tv\u00e5 s\u00f6ner, som b\u00e5da levde till vuxen \u00e5lder. Den \u00e4ldre sonen Albert k\u00f6pte \u00e5r 1857 g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15 och d\u00e5 han 1860 gjorde konkurs kom pappa Lars Reinhold till hj\u00e4lp och k\u00f6pte g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1859, den 14 januari<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes alla byggnader p\u00e5 tomt 115 i den stora stadsbranden. Byggnaderna var inte f\u00f6rs\u00e4krade, s\u00e5 \u00e4garen Hasselblatt gjorde en stor f\u00f6rlust.<\/p>\n

Nya byggnader uppf\u00f6rs p\u00e5 de sammanslagna tomterna 114 och 115<\/strong><\/h3>\n

I slutet av \u00e5r 1859<\/strong> uppf\u00f6rde handlande Hasselblatt en uthusbyggnad p\u00e5 de sammanslagna tomterna 114 och 115, och f\u00f6ljande \u00e5r uppf\u00f6rde han ett nytt bostadshus l\u00e4ngs med V\u00e4stra L\u00e5nggatan. F\u00f6r att finansiera byggnaderna l\u00e5nade han 1\u00a0350 rubel av \u00e4nkan Anna Maria Sj\u00f6berg.<\/p>\n

\u00c5r 1863 <\/strong>gjorde Lars Reinhold konkurs och den 15 januari<\/strong> s\u00e5ldes Lars Reinhold Hasselblatts konkursmassas g\u00e5rd p\u00e5 auktion \u00e5t Johan Gustaf Parman f\u00f6r 1\u00a0900 rubel. Parman var troligen f\u00f6dd i Ikalis \u00e5r 1828 och flyttade via B\u00f6tom till Kristinestad \u00e5r 1848. \u00c5r 1850 gifte han sig med Agatha Elisabeth Ekstr\u00f6m (1828\u20131897). Parman var skeppare p\u00e5 flera fartyg men omkom d\u00e5 hans fartyg f\u00f6rliste p\u00e5 Atlanten under en f\u00e4rd fr\u00e5n Livorno till Amerika 1871 eller 1872.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1860-taket bodde Lars Reinholds son, handlanden Johan Herman Hasselblatt (1831\u20131863) ocks\u00e5 i pappas nya g\u00e5rd. Han gifte sig 1856 med sin kusin Adelina Hasselblatt (1832 i Kristinestad \u20131864 i Vasa) och de fick tre barn. Sonen Johan Ivar blev handlande i Vasa medan Lars Lennart blev handlande i Helsingfors.<\/p>\n

\u00c5r 1863, den 22 januari<\/strong> tecknade g\u00e5rds\u00e4garen, skepparen Johan Gustaf Parman en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tv\u00e5 byggnaderna, som Hasselblatt hade uppf\u00f6rt efter branden.<\/p>\n

\"\"
Parman uppgav d\u00e5 att huvudbyggnaden var uppf\u00f6rd \u00e5r 1860 av timmer, hade tegeltak och var byggt i en v\u00e5ning och d\u00e4r fanns \u00e5tta boningsrum. Uthuset var uppf\u00f6rt 1859, direkt efter branden och d\u00e4r fanns tv\u00e5 magasin, f\u00e4hus och n\u00f6diga f\u00f6rr\u00e5d. I nedre kanten p\u00e5 ritningen finns inf\u00e4llt Parmans vackra underskrift.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1863, den 28 februari<\/strong> s\u00e5lde skepparen Johan Gustaf Parman sin nyligen ink\u00f6pta g\u00e5rd p\u00e5 tomterna \u00bd114 och hela 115 med d\u00e4runder h\u00f6rande donationsjord \u00e5t l\u00e4raren vid Vasa navigationsskola Erik Mattss\u00e9n f\u00f6r 1825 rubel. Mattss\u00e9n finansierade en del av k\u00f6pet genom att ta \u00f6ver det l\u00e5n p\u00e5 1350 som Hasselblatt p\u00e5 sin tid hade l\u00e5nat av \u00e4nkan Sj\u00f6berg.<\/p>\n

\u00c5r 1852, den 3 augusti<\/strong> hade ju Vasa stad nedbrunnit helt och en del folk flyttade d\u00e5 tillf\u00e4lligt till Kristinestad. Navigationsskolan som i l\u00e5nga tider funnits i Vasa flyttade ocks\u00e5 tillf\u00e4lligt till Kristinestad. Under en tid var den h\u00e4r skolan inrymd i g\u00e5rden p\u00e5 tomterna 114 och 115, som d\u00e5 \u00e4gdes av skolans l\u00e4rare Mattss\u00e9n.<\/p>\n

\u00c5r 1870 <\/strong>bodde slaktaren och sj\u00f6mannen Carl Gustaf Jansson p\u00e5 hyra i g\u00e5rden. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1842 i \u00c5bo och hade flyttat fr\u00e5n Vasa till Kristinestad \u00e5r 1868. Han var gift med Anna Henrika (f.1837 i Rimito). De hade tv\u00e5 barn, som var f\u00f6dda i Vasa och under tiden i Kristinestad fick de tre barn till.<\/p>\n

\u00c5r 1874, den 17 november<\/strong> s\u00e5lde navigationsl\u00e4raren Erik Matts\u00e9n g\u00e5rden, de tv\u00e5 tomtern och till tomterna h\u00f6rande donationsjord \u00e5t bryggm\u00e4staren Petter Henrik B\u00e5ge f\u00f6r 3\u00a0000 finska mark. Petter Henrik (1836-1880) var f\u00f6dd i Kristinestad och \u00e5r 1864 gifte han sig med Aurora (f.Olin 1837-1897) och de fick tv\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1869<\/strong> hade Petter Henrik B\u00e5ge tillsammans med bryggm\u00e4staren Gr\u0171tsmacher fr\u00e5n Tyskland f\u00f6rv\u00e4rvat ett \u00f6lbryggeri p\u00e5 \u00d6stra sidan<\/a> och \u00e5r 1871 \u00f6vertog B\u00e5ge det ensam och han kallade det \u201dB\u00e5ges bryggeri\u201d men vanligt folk kallade det \u201dTurha bryggeriet\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> blev bryggm\u00e4staren Petter Henrik B\u00e5ge sjuk och han skulle s\u00f6ka hj\u00e4lp i Tyskland men han dog under den resan. Vid arvsskiftet erh\u00f6ll \u00e4nkan Aurora h\u00e4lften i giftor\u00e4tt medan de tv\u00e5 barnen \u00e4rvde en fj\u00e4rdedel var. Petter Henrik hade redan \u00e5r 1878 k\u00f6pt g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 59<\/a> och bodde d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1881<\/strong> uppf\u00f6rde \u00e4nkan Aurora B\u00e5ge ett bostadshus till p\u00e5 tomten, nu l\u00e4ngs med Parmanskagatan. Det hade en tre rum i en v\u00e5ning och det ena rummet fanns en spis med bakugn. Runt hela tomten gick ett plank av br\u00e4der som var 240 cm h\u00f6gt.<\/p>\n

\"\"
Aurora B\u00e5ge l\u00e4t ocks\u00e5 av korsvirke och br\u00e4der bygga en st\u00f6rre veranda med tv\u00e5 trappuppg\u00e5ngar p\u00e5 g\u00e5rdssidan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av bryggeri\u00e4nkan Aurora B\u00e5ge, men hon bodde inte h\u00e4r utan p\u00e5 Strandgatan 59. Efter makens d\u00f6d hade Aurora \u00f6vertagit verksamheten p\u00e5 \u00f6lbryggeriet Turha<\/a>. P\u00e5 hyra bodde bland annat proviniciall\u00e4karen August Eberhard<\/u> Hirn (1834-1890), som kallades \u201dEbbe\u201d. Han var f\u00f6dd i Borg\u00e5, gick i skola i Kuopio d\u00e4r han blev student 1854. Han fortsatte studierna med att studera medicin, bland annat p\u00e5 Karolinska i Stockholm och \u00e5r 1860 blev han kirurgiekandidat. \u00c5r 1864 gifte han sig med Julie Sundman (1834-1887), som var dotter till sj\u00f6kapten Karl Jakob Sundman fr\u00e5n Kristinestad. Eberhard fick arbete p\u00e5 medicinalstyrelsen till 1871, d\u00e5 han utn\u00e4mndes till provinciall\u00e4kare i Ruovesi och 10 \u00e5r senare fick han samma tj\u00e4nst i Kristinestad. I staden var han kommunalt aktiv och satt bland annat i stadens fullm\u00e4ktige. August Eberhard avled i staden i april 1890 och efterl\u00e4mnade 5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> k\u00f6pte \u00e4nkan Aurora B\u00e5ge g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 27<\/a>, men hon bodde aldrig d\u00e4r utan p\u00e5 Strandgatan 59<\/a>. Efter Auroras d\u00f6d 1897 s\u00e5lde arvingarna den g\u00e5rden \u00e5t guldsmeden Sandelin.<\/p>\n

\u00c5r 1897 <\/strong>avled Aurora B\u00e5ge och barnen Johan Henrik August (1864-1944) Hulda Elisabeth erh\u00f6ll g\u00e5rden och de sammanslagna tomterna i arv.<\/p>\n

\u00c5r 1900 den 9 april<\/strong> hade Johan Henrik August B\u00e5ge erh\u00e5llit fastebrev p\u00e5 de tv\u00e5 tomterna 114 och 115. H\u00e4lften av tomterna hade han \u00e4rvt av sin mor Aurora B\u00e5ge och den andra h\u00e4lften hade han den 17 januari 1899 k\u00f6pt av sin syster Hulda, som var gift med apotekaren Karl Arrhenius. Samtidigt k\u00f6pe B\u00e5ge ocks\u00e5 systern Huldas andel i g\u00e5rdarna V\u00e4stra L\u00e5nggatan 27<\/a> och Strandgatan 59<\/a> och hennes andel av \u00f6lbryggeriet Turha. F\u00f6r dessa delar hade Henrik B\u00e5ge betalat 11 500 finska mark \u00e5t sin syster. Aff\u00e4ren finansierades genom att B\u00e5ge l\u00e5nade pengarna ur Sj\u00f6bergska fattigfonden. G\u00e5rden P\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 25 hyrdes ut \u00e5t olika familjer, bland annat bodde provinciall\u00e4karen Munsterhjelm h\u00e4r med sin familj.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> hyrde Betty Bj\u00f6rkroth (1849-1933) en stor del av B\u00e5ges g\u00e5rd och hon inr\u00e4ttade ett g\u00e4stgiveri h\u00e4r, som hon \u00f6ppnade i maj 1903. Betty var f\u00f6dd i Bj\u00f6rneborg och hon hade i slutet av 1800-talet innehaft ett g\u00e4stgiveri och en lanthandel i M\u00f6rtmark by i Lappfj\u00e4rd. Betty var ogift och barnl\u00f6s men hon tog systerns unga dotter Hanna som fosterdotter. Betty och Hanna drev ju l\u00e5ngt senare ett g\u00e4stgiveri och resandehem p\u00e5 Strandgatan 54<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1903<\/strong> drev Betty tillsammans med systerdottern Hanna \u201dG\u00e4sthemmet Fr\u00f6ken Betty Bj\u00f6rkroth\u201d i Henrik B\u00e5ges g\u00e5rd. Till sin hj\u00e4lp hade de Adelina Hernesharju (f.1882) och Ida Holmgren (f.1886). Ett par \u00e5r senare arbetade Alma Vesterback (f.1878) och Hulda Bergstr\u00f6m (f.1888) hos Betty tillsammans med tj\u00e4narinnan Ida Holmgren.<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> var g\u00e4sthemmet fortfarande inrymt i B\u00e5ges g\u00e5rd. Nu bodde ocks\u00e5 byggm\u00e4staren Emil Holmstr\u00f6m (1878-1911) i g\u00e5rden och han skulle ju sedan gifta sig med Bettys systerdotter Hanna. \u00c5r 1908 bodde F\u00f6reningsbankens direkt\u00f6r Emil Kronman (f.1862) p\u00e5 hyra i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1909, den 3 mars<\/strong> s\u00e5lde Henrik B\u00e5ge g\u00e5rden p\u00e5 hela tomt 115 och halva 114 \u00e5t kontoristen Gustaf \u201dG\u00f6sta\u201d Ekman (1870-1933) \u00a0f\u00f6r 18\u00a0500 mark. Han var gift med Anna (f. Rosenberg 1872) och bodde d\u00e5 p\u00e5 hyra i Hjulmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 63<\/a>. G\u00f6sta var en aktiv fotograf och en del av hans fotografier finns bevarade.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1909 tecknade nya \u00e4garen en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnadena och han bifogade d\u00e5 denna karta till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. Han beskrev d\u00e5 att huvudbyggnaden \u00e4r 22,27 meter l\u00e5ng och har tak av asfaltfilt. Uthuset nr 2 var ju byggt \u00e5r 1859 och hade blivit tillbyggt 1882, det var 28 meter l\u00e5ngt och hade asfaltfilt p\u00e5 taket. Byggnad nr 3 var 10 meter l\u00e5ngt och hade ocks\u00e5 asfaltfilt p\u00e5 taket. Runt tomten fanns ett 2,35 m h\u00f6gt plank och runt tr\u00e4dg\u00e5rden fanns ett staket, som var 1,35 m h\u00f6gt.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av kontoristen Gustaf Ekman och Bettys g\u00e4sthem fanns fortfarande inrymt i g\u00e5rden och hos henne arbetade pigan Maria Niemi (f.1859) men de flyttade under \u00e5ret till Strandgatan<\/a>, d\u00e4r resandehemmet kunde \u00f6ppnas i juni 1911. Systerdottern Hanna bodde i g\u00e5rden med sin man, byggm\u00e4staren Emil Holmstr\u00f6m. Bankdirekt\u00f6r Kronman bodde \u00e4nnu kvar och en handlande Torsten T\u00f6tterman bodde ocks\u00e5 h\u00e4r. Torsten var son till Erik Alfred T\u00f6tterman och G\u00f6sta arbetade som kontorist i Torstens handelsr\u00f6relse.<\/p>\n

Bettys g\u00e4stgiveri flyttade nu till g\u00e5rden Strandgatan 54 och efter det bodde kontoristen Ekman ensam h\u00e4r med sin familj.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> hade Gustaf Ekman \u00f6vertagit hela tomten nr 114 och slagit ihop den med nr 115. Tomtens bredd l\u00e4ngs V\u00e4stra L\u00e5nggatan blev d\u00e5 40 meter och l\u00e4ngden l\u00e4ngs Parmansgatan 57 meter. En st\u00f6rre renovering hade gjorts p\u00e5 huvudbyggnaden och s\u00e5 h\u00e4r skrev granskaren Wilhelm Hagen i en rapport:<\/p>\n

\u201dAtt byggnaderna, som underg\u00e5tt omfattande renoveringar, i synnerhet Nr 1, s\u00e5v\u00e4l till inre tak, v\u00e4ggar, golv och eldst\u00e4der samt \u00f6vrig inredning, s\u00e5som closetter, garderober och stenfot, br\u00e4dfodring och vattentak samt har en v\u00e4lvd och cementerad stenk\u00e4llare inretts under byggnaden. Alla materialer av prima slag och arbetet med synnerlig omsorg utf\u00f6rt, inre taken och v\u00e4ggarna sp\u00e4nda med tyg under papper, papp och tapeter, golven lagda med tjocka linoleummattor i genomg\u00e5ende f\u00e4rger, eldst\u00e4derna av majolika, vattentaket av galvaniserad j\u00e4rnpl\u00e5t med mera. G\u00e5rden \u00e4ger det av v\u00e4rderingsm\u00e4nnen godk\u00e4nda v\u00e4rde bekr\u00e4ftar Wilhelm Hagen\u201d.<\/strong><\/em><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1910 tecknade Gustaf Ekman en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring eftersom flera f\u00f6rb\u00e4ttringar hade gjorts och d\u00e5 ritade han upp en ny tomtkarta. Huvudbyggnaden nr 1 hade f\u00e5tt ett nytt tak av pl\u00e5t och g\u00e5rdens h\u00f6rn mot korsningen hade rundats av. Uthuset nr 2 hade kortats av d\u00e5 f\u00e4huset och stallet revs men ocks\u00e5 tillbyggts med en vinkel norrut. I uthuset fanns det tv\u00e5 magasin, ett vedlider, ett vagnlider och ett utedass. Byggnaderna J, K och L i v\u00e4nstra kanten \u00e4r uthus p\u00e5 granntomterna.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden V\u00e4stra L\u00e5nggatan 25 p\u00e5 de tv\u00e5 tomterna 114 och 115 av Gustaf Ekman som nu \u00e4r handlande och hans hustru Anna och hos dem bodde ocks\u00e5 de tv\u00e5 barnen Rafael (f.1899) och Astrid (f.1902). P\u00e5 hyra bodde poliskommissarie Arvo Lindh (f.1899) och hans hustru Ellen (f.1897) och en yngre son.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 23 oktober<\/strong> s\u00e5lde Gustaf och Anna Ekman tomterna 114 och 115 \u00e5t Post- och telegrafstyrelsen. K\u00f6peskillingen utgjorde 200\u00a0000 mark och i k\u00f6pet ingick alla hus och byggnader. Gustaf och Anna skulle se till att alla hyresg\u00e4ster var bortflyttade f\u00f6re 1 mars 1930. Under hela 30-talet bodde dock \u00e4nkan Maja Greta Ingves (f.1863 i Lappfj\u00e4rd) p\u00e5 hyra i g\u00e5rden. \u00c5r 1930 flyttade posten sitt kontor fr\u00e5n Strandgatan 44<\/a> d\u00e4r de hade verkat sedan 1910.<\/p>\n

\u00c5r 1933<\/strong> godk\u00e4nde magistraten postens ritningar p\u00e5 ett postgarage, som skulle byggas vid Parmansgatan. Garaget f\u00f6r tv\u00e5 bilar uppf\u00f6rdes av sten och betong och d\u00e4r inrymdes ocks\u00e5 vaktm\u00e4starens bostad.<\/p>\n

Under 1940-talet fram till 60-talet<\/strong> bodde g\u00e5rdskarlen Taavetti Launonen fr\u00e5n Kajana i posthusets vaktm\u00e4starbostad vid Parmansgatan med hustrun Elly (f.Roos 1904) och dottern Berit Hillevi (f.1932).<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> b\u00f6rjade staten planera ett nytt posthus i Kristinestad och staden lovade att donera tv\u00e5 tomter invid Staketgatan<\/a> om staten b\u00f6rjade bygga inom tre \u00e5r. Eftersom det var oklart vilka instanser som skulle inrymmas i posthuset drog planeringen ut p\u00e5 tiden. I augusti 1970 best\u00e4mdes det att staden skulle sk\u00e4nka ett omr\u00e5de vid N\u00e4rpesv\u00e4gen f\u00f6r ett st\u00f6rre lager och garage f\u00f6r postens bussar. D\u00e5 blev det genast l\u00e4ttare att slutf\u00f6ra planeringen och ritningarna kunde godk\u00e4nnas \u00e5r 1972 och bygget p\u00e5b\u00f6rjades f\u00f6ljande \u00e5r. \u00c5r 1970 i oktober avgick Taavi och Elly Launonen med pension efter 30 \u00e5r som vaktm\u00e4stare p\u00e5 posten och sysslan \u00f6vertogs d\u00e5 av Olavi Kuusikorpi.<\/p>\n

\u00c5r 1971, den 26 juli<\/strong> flyttade posten och postbanken sina kontor tillbaka till det forna postkontoret p\u00e5 Strandgatan 44<\/a>, som d\u00e5 \u00e4gdes av Disa Hinds.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av \u00e5r 1974<\/strong> p\u00e5gick arbetet f\u00f6r fullt med b\u00f6rjan vid Staketgatan. Huvudentrepren\u00f6r f\u00f6r bygget var Kalevi Ketola fr\u00e5n Teuva, Lakeuden Vesi ja l\u00e4mp\u00f6johtoliike fr\u00e5n Sein\u00e4joki sk\u00f6tte VVS-installationerna och Koja Oy stod f\u00f6r elarbetena. Byggnaderna totalvolym var 20 950 kubik och golvytan 3 678 kvm. Tomten var problematisk med den djupa d\u00e4lden vid Svin\u00e5kersdiket. Staden \u00e5tog sig att h\u00f6ja Parmansgatan p\u00e5 mitten med hela1,8 meter.<\/p>\n

\u00c5r 1974 i maj<\/strong> revs det gamla posthuset, som Lars Reinhold Hasselblatt hade uppf\u00f6rt \u00e5r 1860. Arbetet utf\u00f6rdes av Lassas fr\u00e5n N\u00e4rpes, n\u00e5gra stockar togs tillvara men det mesta virket tog Alpo J\u00e4rvenp\u00e4\u00e4 hand om och skulle anv\u00e4ndas som br\u00e4nnved i hans f\u00e4husk\u00f6k i B\u00f6tom.<\/p>\n

\u00c5r 1975 i augusti<\/strong> kunde posten flytta fr\u00e5n sina tillf\u00e4lliga utrymmen vid Strandgatan till det nya \u00e4mbetshuset. P\u00e5 \u00f6ppningsdagen den 25 augusti bj\u00f6d posten p\u00e5 kaffe och l\u00e4skedrycker och de f\u00f6rsta kunderna Hilding och Helmi S\u00f6derlund fr\u00e5n Alesundet fick ett f\u00e5ng blommor. 800 personer d\u00f6k upp den f\u00f6rsta dagen och kontorsf\u00f6rest\u00e5ndaren Holger Perjus var n\u00f6jd med de nya utrymmena. Posten anv\u00e4nde hela nedre v\u00e5ningen i den gula byggnaden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan medan skattebyr\u00e5n tog \u00f6ver den \u00f6vre v\u00e5ningen.<\/p>\n

\"\"
\u00c4mbetshusen bestod av tre huskroppar som liknade varandra, det var fr\u00e4mst f\u00e4rgen som skilde dem \u00e5t. Polisen och arbetskraftsbyr\u00e5n kunde flytta in i den bl\u00e5a, mittersta byggnaden. Telefondistriktet och telegrafen flyttade in den r\u00f6da byggnaden vid Staketgatan och i en k\u00e4llarv\u00e5ning skall den automatiska telefoncentralen placeras i sinom tid. Den tredje gul byggnaden l\u00e4ngst bort byggdes \u00e5t posten och skattebyr\u00e5n.<\/figcaption><\/figure>\n

Omkring 100 personer b\u00f6rjade arbeta i de nya byggnaderna och arkitekt Marjatta Jaatinen var inte s\u00e4ker men hon trodde att byggnaderna skulle passa bra in i den gamla stadsmilj\u00f6n.<\/p>\n

Statens Senatfastigheter \u00f6vertog senare byggnaderna och efter en tid b\u00f6rjade inr\u00e4ttningarna l\u00e4ggas ned eller s\u00e5 flyttade de bort.<\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5ren 2006<\/strong> st\u00e4ngde posten sitt kontor i \u00e4mbetshuset och i st\u00e4llet inr\u00e4ttades en ombudspost i en livsmedelsaff\u00e4r. Skatteverket koncentrerade sin verksamhet i \u00d6sterbotten till Br\u00e4nd\u00f6 i Vasa. Senatsfastigheter hade under en l\u00e4ngre tid byggnaderna till salu och de s\u00e5ldes sedan till investeringsbolaget Nordic Tower East Holding.<\/p>\n

\u00c5r 2022 i februari<\/strong>\u00a0s\u00e5lde investeringsbolaget Nordic Tower East Holding \u00e4mbetshusbyggnaderna \u00e5t f\u00f6retaget Colive kodit med Kalle Kroon som VD. K\u00f6peskillingen utgjorde 1 000 euro. Hans tanke var att bjuda ut de olika aff\u00e4rsl\u00e4genheterna p\u00e5 hyra \u00e5t passliga hyresg\u00e4ster. Den enda hyresg\u00e4sten d\u00e5 var polisinr\u00e4ttningen, som ans\u00e5g att de hade allt f\u00f6r stora utrymmen f\u00f6r det lilla antal poliser som fanns i omr\u00e5det.<\/p>\n

\u00c5r 2023, i slutet av juni<\/strong> flyttade polisen ut ur den bl\u00e5a, mittersta byggnaden till en betydligt mindre lokal p\u00e5 \u00d6stra sidan, vid v\u00e4gen till Lappfj\u00e4rd. Efter den flytten finns det bara uts\u00f6kningsverket kvar i byggnaderna, f\u00f6rutom bokf\u00f6ringsbyr\u00e5n Habbens Ab Oy som finns i byggnaden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Uts\u00f6kningsverket p\u00e5 \u00f6vre v\u00e5ningen blev den sista statliga instansen som blev kvar och de flyttade ut i slutet av \u00e5r 2025.<\/p>\n

\u00c5r 2023 i november<\/strong> bj\u00f6d Kalle Kroon ut de tre byggnader till f\u00f6rs\u00e4ljning men n\u00e5gon ny \u00e4gare har inte \u00e4nnu h\u00f6rt av sig.<\/p>\n

\"\"
Posthuset fotograferat fr\u00e5n nordost sommaren 2020. Till h\u00f6ger syns en del av de tv\u00e5 andra huskropparna och till v\u00e4nster syns lite av Granlunds g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 27.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Arkitekt Jaatinen trodde att de tre byggnaderna skulle sm\u00e4lta bra in den gamla stadsk\u00e4rnan i Kristinestad. Till h\u00f6ger om posthuset syns Fr\u00e4lsningsarm\u00e9ns byggnad, som Saalem nu f\u00f6rfogar \u00f6ver och f\u00f6ljande g\u00e5rd \u00e4r Wijkbergs g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n sydost.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.\u00a0 G\u00e5rdarnas och tomternas historia De h\u00e4r byggnaderna \u00e4r uppf\u00f6rda i h\u00f6rnet av Parmansgatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan p\u00e5 de sammanslagna tomterna 114 och 115, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Posthuset p\u00e5 V\u00e4stra l\u00e5nggatan 25<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":25,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30766","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30766","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30766"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30766\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30784,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30766\/revisions\/30784"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30766"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}