{"id":30684,"date":"2026-03-08T14:54:47","date_gmt":"2026-03-08T12:54:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30684"},"modified":"2026-03-31T17:48:01","modified_gmt":"2026-03-31T14:48:01","slug":"__trashed","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30684","title":{"rendered":"Resehuset p\u00e5 Strandgatan 34"},"content":{"rendered":"
\"\"
Det h\u00e4r aff\u00e4rshuset i h\u00f6rnet av Strandgatan och Skolgatan byggdes \u00e5r 1984 av Henry och Kaj Lindstr\u00f6m. Den d\u00e5 obebyggda tomten k\u00f6pte de i mars av br\u00f6derna Pihlaja, som p\u00e5 samma tomt nere vid Sj\u00f6gatan hade sin skobutik. Byggtj\u00e4nst Kurt Westerlund, som ocks\u00e5 hade uppf\u00f6rt byggnaden vid Sj\u00f6gatan b\u00e5de planerade och stod f\u00f6r uppf\u00f6randet av denna byggnad som fick namnet ”Resehuset”. Fotot fr\u00e5n \u00e5r 2025 \u00e4r taget fr\u00e5n nordv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1800 <\/strong>\u00e4gdes den gamla g\u00e5rden och tomten nummer 4 av stadsf\u00e4ltsk\u00e4ren Johan Fredrik Cederstedt (1728\u20131805), som hade varit kompanikirurg vid \u00d6sterbottens regemente under Pommerska kriget (1757\u20131761) och sedan blev han f\u00e4ltsk\u00e4r i Kristinestad fram till sin d\u00f6d \u00e5r 1805. Det var ju den h\u00e4r Cederstedt som uppt\u00e4ckte det h\u00e4lsosamma vattnet i brunnen p\u00e5 Stor\u00e4ngen nedanf\u00f6r Norra Kvarnberget och b\u00f6rjade saluf\u00f6ra h\u00e4lsovatten. Johan Fredrik var gift med Ulrika Rahse (1740\u20131811) och de fick sex barn men tre avled i unga \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och den h\u00e4r tomten av stadsf\u00e4ltsk\u00e4ren Cederstedt, som bodde med dottern Gustava. Borgm\u00e4stare Erik Berndtsons \u00e4nka bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden. Hon hade tidigare bott vid Salutorget men d\u00e5 hon blev \u00e4nka 1794, s\u00e5lde hon den g\u00e5rden \u00e5t Josef Holmstr\u00f6m. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 handelsmannen Johan Berndtson.<\/p>\n

\u00c5r 1810<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten som nu hade numret 3 i det tredje kvarteret av f\u00e4ltsk\u00e4rens dotter Gustafva Cederstedt (1782\u20131821). Hennes mor Ulrika (1740\u20131811) som d\u00e5 var 70 \u00e5r gammal bodde ocks\u00e5 h\u00e4r. Det h\u00e4r \u00e5ret gifte sig Gustafva med handelsbetj\u00e4nten Adolf Hallman (1786\u20131859) och \u00e5r 1817 fick de dottern Sofia Fredrika. Den h\u00e4r dottern gifte sig \u00e5r 1834 med skepparen Benjamin Sal\u00e9n (1802\u20131840) som var f\u00f6dd i Tavastehus. Han var bef\u00e4lhavare p\u00e5 flera fartyg och han dog i lungsot i England \u00e5r 1840.<\/p>\n

\u00c5r 1814<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 3 av f\u00e4ltsk\u00e4rsdottern Gustafva Cederstedt och hos henne bodde maken Adolf och ocks\u00e5 f\u00f6rra underl\u00e4karen Michel Bergbom och hans hustru.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 3 av f\u00e4ltsk\u00e4rsdottern Gustafva Cederstedt. P\u00e5 hyra bodde l\u00e4nsmanshustrun \u00c5berg med dottern Maria och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 sadelmakaren Anders Wesander.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten av handelsbetj\u00e4nten Adolf Hallman, som bodde med hustrun Gustafva. P\u00e5 hyra bodde f\u00f6rra l\u00e4nsmannen \u00c5berg med dottern Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1821<\/strong> avled Gustafva i lungsot och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nklingen, handelsbetj\u00e4nten Adolf Hallman.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade numret 3 i det tredje kvarteret av f\u00f6re detta handelsbetj\u00e4nten Adolf Hallman, hans sv\u00e4gerska Maria bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden och hon ben\u00e4mns ibland som piga.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> hade den nya stadsplanen tagits i bruk och tomten hade nu f\u00e5tt numret 130. Den obebodda tomten nr 130 innehades av grannen Gottfrid Starcke som var f\u00f6rmyndare f\u00f6r Adolf Hallman.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagit av Adolf Hallmans m\u00e5g, skepparen Benjamin Sal\u00e9n (f.1803 i Tavastehus -1840 i England) som f\u00f6r det mesta vistades ute p\u00e5 haven. Benjamin hade flyttat till Kristinestad \u00e5r 1831. I g\u00e5rden bodde hans hustru Sofia och hennes far, f\u00f6re detta handelsbetj\u00e4nten Adolf Hallman. \u00c5r 1835 bodde ocks\u00e5 f\u00e4rgaren Carl Palm\u00e9n i g\u00e5rden p\u00e5 hyra, tillsammans med hustrun Wendla.<\/p>\n

\u00c5r 1838, den 19 november<\/strong> s\u00e5lde skepparen Benjamin och Sofia Sal\u00e9n g\u00e5rden \u00e5t handlanden Erik Wahlforss och det \u00e4r oklart vart Adolf Hallman tog v\u00e4gen men han dog f\u00f6rst 1859. Benjamin dog i lungsot i England ny\u00e5ret 1840 och \u00e4nkan Sofia flyttade till Sverige 1841.<\/p>\n

Erik Wahlforss (1804\u20131877) var f\u00f6dd Svartti i Stor\u00e5 och han var son till Mathias Michelsson Svartti (1753\u20131809) och Anna Margareta Wahlfors (1767\u20131810). Hennes sl\u00e4kt Wahlfors hade kommit som skr\u00e4ddare till Stor\u00e5 fr\u00e5n Sundsvall. Erik var gift med Susanna Maria<\/span> Holmudd (1808\u20131867) fr\u00e5n Kristinestad. Maria var dotter till handlanden Jonas Gabrielsson Holmudd (f.1772 i Peders\u00f6re- d. i Kristinestad 1824) och Brita Helena Hallman (1767\u20131833) som var f\u00f6dd i Kristinestad.<\/p>\n

Erik och Maria fick flera barn, bland annat Amanda Wahlforss (1840\u20131918) som \u00e5r 1875 k\u00f6pte den s\u00e5 kallade Fel\u00e9nska g\u00e5rden och startade en bokhandel d\u00e4r. Amandas systrar Hilda (1844\u20131920), farmaceuten Thekla (1846\u20131905) och \u00e4nkan Kristina Elisabeth (1848\u20131905) bodde ocks\u00e5 i Fel\u00e9nska g\u00e5rden.<\/p>\n

Eriks och Marias yngsta son Rudolf Wahlforss (1853\u20131910 i Borg\u00e5) var ocks\u00e5 skriven i g\u00e5rden. Rudolf h\u00f6rde till den f\u00f6rsta \u00e5rskullen studenter fr\u00e5n Wasa svenska lyceum \u00e5r 1870 och n\u00e5gra \u00e5r senare blev han maskiningenj\u00f6r. Han arbetade sedan som l\u00e4rare i Helsingfors och i Borg\u00e5, under ett par \u00e5r arbetade han i St. Petersburg.<\/p>\n

De fick ocks\u00e5 sonen Henrik Alfred Wahlforss (1839\u20131899) som flyttade till Helsingfors, d\u00e4r han gifte sig med Emilia Elisabet L\u00e5nghjelm (f. i \u00c5bo 1863\u20131937 i Helsingfors). Det var de som sedan fick sonen Emil Wilhelm (1891\u20131969) som under \u00e5ren 1926 till 1961 satt som VD och generaldirekt\u00f6r f\u00f6r Ab W\u00e4rtsil\u00e4 Oy och som \u00e5r 1941 fick titeln bergsr\u00e5d.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> uppf\u00f6rde handlande Wahlforss en ny byggnad av tr\u00e4 l\u00e4ngs med Skolgatan, inneh\u00e5llande en f\u00f6rstuga, en bagarstuga och tv\u00e5 kamrar. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 en vindskammare utan uppv\u00e4rmningsm\u00f6jligheter. Den var 20 alnar (12 m) l\u00e5ng och hade ett tak av br\u00e4der och hade en stenfot av kilade stenar.<\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> uppf\u00f6rde Wahlforss en sj\u00f6magasinbyggnad nere vid stranden och i den fanns det tv\u00e5 rum och en vindsv\u00e5ning. Den var n\u00e4stan 11 meter l\u00e5ng och grunden var gjord av ett bjelkunderlag med kilade stenar. Mot stranden fanns det en verandalik brygga.<\/p>\n

\u00c5r 1844<\/strong> uppf\u00f6rde Erik Wahlforss en ny g\u00e5rd p\u00e5 tomten nr 130. Den byggdes av nytt timmer i en v\u00e5ning och hade 13 rum, bland annat en salubod, en f\u00f6rlagsbod, ett handelskontor, tv\u00e5 f\u00f6rstugor, en tambur och 5 kamrar.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 34 uppf\u00f6rdes av handlanden Eric Wahlforss \u00e5r 1844 och den revs som obeh\u00f6vlig \u00e5r 1969. D\u00e4remellan har g\u00e5rden haft m\u00e5nga \u00e4gare och d\u00e4r har funnits flera aff\u00e4rer.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1846 tecknade g\u00e5rds\u00e4garen Eric Wahlforss en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 h\u00e4lften av byggnaderna p\u00e5 sin tomt. Han uppgav d\u00e5 att huvudbyggnaden nr 1 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1844, bagarstugan nr 2 med tv\u00e5 kamrar var byggd \u00e5r 1840 och sj\u00f6magasinet nr 3 var uppf\u00f6rt \u00e5r 1843. Uthusbyggnaderna nr 4, 5 och 6 var \u00e4ldre byggnader som inte var v\u00e4rda att f\u00f6rs\u00e4kra.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av handelsmannen Erik Wahlforss, som bodde med hustrun Maria, flera barn, handelsbitr\u00e4den, dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> gjorde Erik Wahlforss konkurs och hans g\u00e5rd och all donationsjord s\u00e5ldes p\u00e5 konkursauktion den 5 december. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av handlanden Johan Reinhold Fontell, som bj\u00f6d 2 420 rubel silver. G\u00e5rden skulle han f\u00e5 \u00f6verta p\u00e5 fardagen, allts\u00e5 den 1 oktober 1851 medan donationsjorden kunde \u00f6vertas direkt. Den 16 december transporterade Fontell auktionsinropet p\u00e5 vicekonsuln och handlanden Otto Wendelin och denne fick lagfart p\u00e5 tomten \u00e5r 1852. Erik och hans familj flyttade d\u00e5 till sl\u00e4ktg\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 29. Otto Wendelin var son till kommerser\u00e5det Simon Anders Wendelin och Catharina och han var gift med Ulrika Rosenlew fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg.<\/p>\n

\u00c5r 1853<\/strong> byggde Otto Wendelin ihop huvudbyggnaden med bagarstugan, s\u00e5 att den nu fick 3 farstukvistar, tv\u00e5 vindsrum, en dr\u00e4ngstuga, en bagarstuga, en sal, ett k\u00f6k och 12 kamrar. V\u00e4ggarna p\u00e5 huvudbyggnaden och det l\u00e5nga uthuset rappades med vitt murbruk och taken lades med tegel. Kryddg\u00e5rden flyttades ut i havet och sj\u00f6magasinet kunde f\u00f6rl\u00e4ngas d\u00e5 tre gamla byggnader revs.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1853 gjorde handlande Otto Wendelin en st\u00f6rre renovering d\u00e5 han byggde ihop huvudbyggnaden vid Strandgatan med bagarstugan vid Skolgatan. Huvudbyggnaden fick nu totalt 20 rum. P\u00e5 samma g\u00e5ng rev han bort alla gamla uthus och f\u00f6rl\u00e4ngde strandmagasinet v\u00e4sterut. Kryddg\u00e5rden flyttade han ut i Norrfj\u00e4rden och den kringg\u00e4rdades med kilade stenar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av handlanden Otto Wendelin, som bodde d\u00e4r med hustrun Ulrika och en bokh\u00e5llare, en handelsbetj\u00e4nt, tv\u00e5 dr\u00e4ngar och tre pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1862, den 20 mars<\/strong> s\u00e5lde Otto Wendelin g\u00e5rden, tomten och d\u00e4runder h\u00f6rande donationsjord \u00e5t handlanden August Roos. K\u00f6peskillingen utgjorde 4 000 rubel silver. N\u00e5gra dagar efter k\u00f6pet meddelade grannen C. E. Carlstr\u00f6m att han inte t\u00e4nker inl\u00f6sa den h\u00e4r tomten, som han enligt nabor\u00e4tten skulle ha haft r\u00e4tt att g\u00f6ra.<\/p>\n

August Roos (1838-1893) var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd och han var son till kaplanen i Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling Johan Henrik Roos (1788-1859) och Agatha Christina.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> bodde handlanden August Roos i g\u00e5rden med hustrun Olga, som hade flyttat fr\u00e5n Helsingfors \u00e5r 1860 och med dem bodde hela tre bokh\u00e5llare, dr\u00e4ngen Enock och pigorna Greta och Sofia.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1863 tecknade handlanden August Roos en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sina tv\u00e5 byggnader och till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet fogade han den h\u00e4r tomtkartan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av handlanden Roos. Hos dem bodde bokh\u00e5llarna Soltin, som var f\u00f6dd 1845 i Hvittisbofj\u00e4rd och Frans Gustafsson, handelsbetj\u00e4nten Charles Nordlund, hush\u00e5llerskan Witting och pigorna Rosalina Lundberg och Johanna \u00d6hman.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande Roos, som bodde med hustrun Olga och tv\u00e5 fosterd\u00f6ttrar. Hos dem bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llaren Frans Gustafsson och Anders Rosenlund, och pigorna Karolina Smedman och Thilda Br\u00e4nnholm. Den ena fosterdottern var Claudine (1866-1931), som var dotter till August Roos halvbror, l\u00e4nsmannen och lantm\u00e4taren Constantin Roos (1828-1875). Den h\u00e4r Constantin var gift med Anna (1841-1869) fr\u00e5n St. Petersburg och det var i Olonets, som Claudine f\u00f6ddes. \u00c5r 1868 flyttade Constantin, Anna och dottern Claudine till Replot utanf\u00f6r Vasa, d\u00e4r fadern fick arbete som kronofogde. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5, allts\u00e5 1869 avled Anna Roos i Replot och dottern Claudine b\u00f6rjade d\u00e5 bo hos sl\u00e4kten p\u00e5 kaplansg\u00e5rden Juth i Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1875 avled Claudines far Constantin, d\u00e5 bosatt i Teuva i Per\u00e4l\u00e4 by. Claudine b\u00f6rjade d\u00e5 bo hos sin ”halvfarbror” August Roos i Kristinestad.<\/p>\n

Claudine, som kallades Ina utbildade sig till l\u00e4rarinna i Stockholm men det var som fotograf hon \u00e4r mest k\u00e4nd. Hon praktiserade p\u00e5 Nyblins atelj\u00e9 i Helsingfors och \u00e5r 1893 \u00e5terv\u00e4nde hos till Kristinestad och \u00f6ppnade en egen atelj\u00e9 i August och Olgas hem i Kristinestad. Ina \u00e4r den mest k\u00e4nda fotografen i Kristinestad och \u00e5r 1907 flyttade hon till Helsingfors och \u00f6ppnade atelj\u00e9 d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> bodde de tv\u00e5 fosterd\u00f6ttrarna fortfarande hos handlanden August och Olga Roos. Hos dem bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Alexander Sillanp\u00e4\u00e4 (f.1849) och pigorna Sofia Sarin (f.1858) och Maja Eriks (f.1862).<\/p>\n

\u00c5r 1882<\/strong> gjorde August Roos konkurs och den 22 juli<\/strong> s\u00e5ldes hans g\u00e5rd, handelsr\u00f6relse, tomt och d\u00e4runder h\u00f6rande donationsjord \u00e5t handlanden Erik Alfred B\u00e4ckman (1848-1892). K\u00f6peskillingen utgjorde 18 000 mark och B\u00e4ckman fick ta \u00f6ver handelsboden och alla uthusen fr\u00e5n den 1 september. I slutet av september kunde han ocks\u00e5 \u00f6verta huvudbyggnaden. Erik Alfred hade f\u00f6rsta g\u00e5ngen varit gift med Emma Olivia (1849-1881) och de hade flera d\u00f6ttrar. Andra g\u00e5ngen var han gift med Hilda Damst\u00e9n (1857-1911) och fick d\u00e5 sonen Ernst B\u00e4ckman (f.1884).<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 130 av handlanden E. A. B\u00e4ckman, som bodde d\u00e4r med hustrun Hilda och de fyra barnen.<\/p>\n

\u00c5r 1891<\/strong> gjorde handlande E. A. B\u00e4ckman konkurs och g\u00e5rden och tomten s\u00e5ldes p\u00e5 konkursauktion den 19 mars<\/strong>. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av handlande B\u00e4ckmans d\u00f6ttrar fr\u00e5n det f\u00f6rsta giftet. Jenny Olivia, Emmy Katarina och Alina Adele bj\u00f6d genom sin f\u00f6rmyndare Charles Uno Nordlund 17 000 mark f\u00f6r g\u00e5rden, tomten och donationsjorden.<\/p>\n

\u00c5r 1891, den 31 maj<\/strong> avled Alina Adele B\u00e4ckman och hon \u00e4gde d\u00e5 en tredjedel av g\u00e5rden. Vid arvsskiftet 1892 erh\u00f6ll fadern Erik Alfred h\u00e4lften av hennes del och de tv\u00e5 systrarna delade p\u00e5 den andra halvan. \u00c5r 1892, den 27 oktober s\u00e5ldes fadern Erik Alfreds andel av g\u00e5rden p\u00e5 auktion och h\u00f6gsta budet gavs av handlanden Wilhelm Parmanen, som genast avstod inropet \u00e5t systrarna Jenny Olivia och Emmy Kristina B\u00e4ckman.<\/p>\n

\u00c5r 1897, den 26 mars<\/strong> s\u00e5lde systrarna Jenny Olivia och Emmy Kristina B\u00e4ckman genom ombudet sj\u00f6kapten Wilhelm Hagen g\u00e5rden, tomten och d\u00e4rtill h\u00f6rande donationsjord \u00e5t handlanden Oskar Edvard Uusitalo. K\u00f6peskillingen utgjorde 16 500 mark finskt mynt och denne fick \u00f6verta g\u00e5rden genast, f\u00f6rutom ett par rum i g\u00e5rdens norra \u00e4nda d\u00e4r Hilda B\u00e4ckman fick bo till sommaren. I september 1897<\/strong> \u00f6ppnade J. Selim Stenfors en Sporthandel i Uusitalos g\u00e5rd, d\u00e4r han s\u00e5lde och reparerade velocipeder.<\/p>\n

Oskar Edvard (1864-1898) var f\u00f6dd Johansson i byn Risby i Sastmola och han var gift med Mathilda Lillteir, som var f\u00f6dd i Sideby \u00e5r 1868. De fick s\u00f6nerna Eero Kettil (f.1893), Oskar Birger (f.1895) och Levi Etter (f.1898).<\/p>\n

\u00c5r 1898, den 18 juli<\/strong> avled handlande Uusitalo och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Mathilda Uusitalo och de tv\u00e5 \u00e4ldre barnen, eftersom Levi Etter hade avlidit i november 1898. \u00c4nkan Mathilda Uusitalo gifte om sig \u00e5r 1899 med Karl Leonard Saari (1873-1944). Denne var f\u00f6dd Skarp i byn Orij\u00e4rvi i Kisko men bytte sedan sl\u00e4ktnamn till Saari. \u00c5r 1899 avled ocks\u00e5 sonen Oskar Birger och f\u00f6ljande \u00e5r \u00f6vertog Karl Leonard och Mathilda hela g\u00e5rden av sin son Eero Kettil Uusitalo, som \u00e5r 1923 flyttade till Vasa.<\/p>\n

Mathilda och Karl Leonard fick fem barn men av dem dog fyra i \u00e5ldern 15 – 20 \u00e5r. Dottern Helny (f.1911) levde ogift i staden. \u00c5r 1925 skilde sig Mathilda och Karl Leonard och i den vevan \u00e5tertog Matilda sitt flicknamn Lillteir. Hon dog i staden i december 1960.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Karl Leonard Saari och hans hustru Mathilda. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Karl Leonards f\u00f6r\u00e4ldrar, handlanden J. E. Skarp (f.1857) och Serafia (f.1847). Arbetaren Jakob Hemming bodde p\u00e5 hyra med hustrun Maria och det gjorde urmakaren Isak Peltonen ocks\u00e5 med hustrun Maria. Peltonen hade en uraff\u00e4r i en lokal mot Strandgatan men den flyttade han bort omkring 1911.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 34 av handlanden Karl Leonard Saari och hans hustru Mathilda. Hos dem bodde tre s\u00f6ner och pigan Anna Karjanmaa. P\u00e5 hyra bodde urmakaren Isak Peltonen (f.1871) med hustrun Maria (f.1868) och fyra barn och hos dem bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingen Herman Nestor Rask (f.1882). Arbetaren Josef Koskinen (f.1880) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Ida (f.1874).<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e5ret avslutade Karl Leonard sin handelsverksamhet och varulagret s\u00e5ldes till rabatterade priser. Utrymmet hyrdes d\u00e5 ut \u00e5t l\u00e4derhandlaren A. Lepist\u00f6,<\/p>\n

\u00c5r 1907, den 1 juni<\/strong> \u00f6ppnade H. Koskinen en ”J\u00e4rn, F\u00e4rg, Byggnadsmaterialie, & Redskapshandel” i Saaris g\u00e5rd. Varusortimentet var omfattande och allt s\u00e5ldes b\u00e5de i parti och minut.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 34 av handlanden Karl Leonard Saari och hans hustru Mathilda. Hos dem bodde Mathildas son Eero Uusitalo och de gemensamma barnen Karl Linus<\/span> (f.1873 – till Vasa 1923 – d. i Kristinestad 1928), Lars Levi (1903-1922), Arla (1905-1920) och Astrid (1908-1929). P\u00e5 hyra bodde urmakaren Isak Peltonen med fyra barn och l\u00e4rlingen Jakob Niemist\u00f6 (f. 1889) och pigan Maria Hautaniemi (f.1889).<\/p>\n

\u00c5r 1911, i september<\/strong> \u00f6ppnade K. J. Laakso en skr\u00e4dderiaff\u00e4r i urmakare Peltonens tidigare utrymme vid Strandgatan.<\/p>\n

Under \u00e5ren 1912 till 1919<\/strong> bodde inga hyresg\u00e4ster i Karl Leonard och Mathildas g\u00e5rd f\u00f6rutom familjemedlemmarna.<\/p>\n

\u00c5r 1919, i maj<\/strong> ryktades det att\u00a0 H. Koskinen hade s\u00e5lt varulagret och aff\u00e4rsr\u00f6relsen \u00e5t ett nytt aktiebolag, best\u00e5ende av U. U. Sepp\u00e4, K. Fallanius och Paasonen. Det h\u00e4r aktiebolaget k\u00f6pte \u00e5r 1919, den 21 august<\/strong>i granng\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 av Walentin Lehtinen och k\u00f6pebrevet skrevs under av bonden Akseli Ojanen fr\u00e5n Stor\u00e5. Aff\u00e4ren med Koskinen genomf\u00f6rdes i februari 1920 d\u00e5 ”Kristiinan Rauta- ja Talouskauppa Osakeyhti\u00f6” \u00f6vertog hans r\u00f6relse. \u00c5r 1925<\/strong> \u00f6vertog Akseli Ojanen den h\u00e4r aff\u00e4ren, som han b\u00f6rjade kallas ”Kristiinan Rauta”.<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 13 oktober<\/strong> s\u00e5lde Karl Leonard och Mathilda Saari g\u00e5rden och tomten p\u00e5 Strandgatan 34 \u00e5t det nybildade andelslaget Kristiinan Kuluttajain Osuusliike. Andelslagets \u00e4gare var andelslaget Etel\u00e4-Pohjanmaa, som grundade filialen i Kristinestad den 14 september 1919. Redan den 25 november \u00f6ppnade andelslaget aff\u00e4ren i Saaris tidigare aff\u00e4rsutrymme.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes h\u00f6rng\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 34 av andelslaget ”Kristiian Kuluttajain Osuusliike r.l. och det ser ut som att ingen bodde i g\u00e5rden f\u00f6rutom f\u00f6rest\u00e5ndaren Armas Railo (f.1895) och hans hustru Hilja (f.1898). En bokbindare Saul Soininen och hans hustru Ada bodde en tid i g\u00e5rden och band b\u00f6cker d\u00e4r.<\/p>\n

Inom kort \u00f6ppnade andelslaget filialer i Per\u00e4l\u00e4, Teuva och i Kask\u00f6 och d\u00e5 bytte andelslaget namn till Suupohjan Kuluttajain Osuusliike r.l. \u00c5r 1922 \u00f6ppnade andelslaget ett bageri i byggnaden vid Skolgatan och ett kaf\u00e9 \u00f6ppnades och de tillverkade till och med lemonad i bageribyggnaden. Andelslaget hade ocks\u00e5 en kiosk i hamnen p\u00e5 \u00f6stra sidan.<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> bodde f\u00f6rest\u00e5ndaren Pohjonen i h\u00f6rng\u00e5rden, som \u00e4gdes av Suupohjan Kuluttajain Osuusliike, som sedan bytte namn till Osuusliike Suupohja.<\/p>\n

\u00c5r 1937<\/strong> k\u00f6pte en bulvan Ensio Salmi Helsingfors Aktiebanks aff\u00e4rshus p\u00e5 \u00d6vre salutorget och efter en tid bildades fastighetsbolaget ”Kristiinan Kiinteist\u00f6 Oy”. Kort d\u00e4refter visade det sig att det var andelslaget OTK som l\u00e5g bakom k\u00f6pet. I december 1938 flyttade Osuusliike Suupohja sin aff\u00e4r fr\u00e5n Strandgatan 34 till det renoverade aff\u00e4rshuset p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 51. Efter den h\u00e4r flytten bodde det m\u00e5nga hyresg\u00e4ster p\u00e5 Strandgatan 34. Direkt efter flytten till torget f\u00f6rs\u00f6kte Andelsaff\u00e4ren Suupohja s\u00e4lja g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 34 men n\u00e5gon aff\u00e4r blev det inte d\u00e5.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet bodde det ett stort antal hyresg\u00e4ster i g\u00e5rden och m\u00e5nga hade blivit evakuerade fr\u00e5n Karelen. De flesta familjer eller enskilda personer som hyrde bostad h\u00e4r bodde endast en kortare tid. Andelslaget Suupohjas tidigare aff\u00e4rsutrymme hyrdes ut f\u00f6r l\u00e4ngre eller kortare tid, till och med f\u00f6r bara ett par dagar. \u00c5r 1950 \u00f6ppnade Lakeuden Radio-Auto en aff\u00e4r d\u00e4r de s\u00e5lde radioanl\u00e4ggningar och ocks\u00e5 reparerade s\u00e5dana. De reparerade ocks\u00e5 ”reservoarpennor och dynamolampor” och s\u00e5 kunde man ladda ackumulatorer d\u00e4r.<\/p>\n

Bageriet som var inrymt i byggnaden l\u00e4ngs med Skolgatan upph\u00f6rde med sin verksamhet i mitten av 1960-talet. \u00c5r 1968 gjorde d\u00e5varande \u00e4garen Osuusliike Vasanejden ett nytt f\u00f6rs\u00f6k att s\u00e4lja tomten med alla byggnader. P\u00e5 tomten fanns d\u00e5 bostadshuset med 16 rum och p\u00e5 g\u00e5rden en lager. och bageribyggnad, alla byggda av stock. Inte heller nu uppenbarade sig n\u00e5gon seri\u00f6s k\u00f6pare.<\/p>\n

\u00c5r 1969, p\u00e5 sommaren revs alla byggnader p\u00e5 tomten och Osuusliike Vasanejden hade inga planer p\u00e5 att bygga n\u00e5gonting p\u00e5 tomten. Sj\u00e4lva rivningen utf\u00f6rdes av entrepren\u00f6ren Tuomas Aalto fr\u00e5n Stor\u00e5. Redan i september 1969 var byggnaderna rivna och tidningen Syd-\u00d6sterbotten tyckte att det skulle passa bra med ett h\u00f6ghus p\u00e5 tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1974, den 30 oktober<\/strong> k\u00f6pte br\u00f6derna Pihlaja och Kaj och Henry Lindstr\u00f6m den obebyggda tomten p\u00e5 Strandgatan 34 av Andelslaget Vasanejden. F\u00f6ljande \u00e5r uppf\u00f6rde de i bolag med Byggtj\u00e4nst Kurt Westerlund ett aff\u00e4rshus invid Sj\u00f6gatan. Det byggdes i en v\u00e5ning och i den s\u00f6dra \u00e4ndan inrymdes Pihlajas skobutik och de flyttade bara \u00f6ver gatan fr\u00e5n busstationshuset. I den norra \u00e4ndan fanns Resebyr\u00e5 Kristina och Kristinestads bokf\u00f6ringsbyr\u00e5. I mitten fanns en mindre lokal som Byggtj\u00e4nst Kurt Westerlund anv\u00e4nde sj\u00e4lv och de \u00f6ppnade alla sina utrymmen m\u00e5ndagen den 28 juli 1975. I n\u00e5got skede delades tomten p\u00e5 tv\u00e4ren.<\/p>\n

\u00c5r 1984, den 13 mars<\/strong> s\u00e5lde br\u00f6derna Pihlaja den \u00f6vre obebyggda tomten vid Strandgatan \u00e5t Henry Lindstr\u00f6m, f\u00f6r ett under bildning varande bolag, kallat Fastighets Ab Resehuset. Redan i b\u00f6rjan av april 1984 presenterade del\u00e4garna Henry och Kaj Lindstr\u00f6m ritningarna f\u00f6r det nya aff\u00e4rshuset, som de skall bygga. Och snabbt skall det g\u00e5, f\u00f6r det skall byggas av element och byggtiden uppskattades till fyra m\u00e5nader.<\/p>\n

Byggnaden uppf\u00f6rdes i en v\u00e5ning men det fanns gott om kalla lagerutrymme uppe p\u00e5 vinden. I nedre v\u00e5ning inrymdes resebyr\u00e5 Kristina och Kristinestads bokf\u00f6ringsbyr\u00e5, som d\u00e5 \u00e4gdes av Henry och Kaj Lindstr\u00f6m. B\u00e5da byr\u00e5erna fanns fr\u00e5n tidigare p\u00e5 samma tomt men nere vid Sj\u00f6gatan. En aff\u00e4rs- och en kontorslokal f\u00f6r uthyrning inrymdes i samma byggnad. Totala byggytan blev 355 kvm ”och det byggs spartanskt och billigt” ber\u00e4ttade Henry Lindstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1984, den 8 december<\/strong> \u00f6ppnade Westerlunds musikhandel fr\u00e5n Vasa en filial i Resehuset, med ing\u00e5ng fr\u00e5n Strandgatan. Den andra aff\u00e4rslokalen p\u00e5 60 kvm s\u00e5lde Lindstr\u00f6m \u00e5t Bostads Invest Ab, som skulle hyra ut den \u00e5t ett lokalt f\u00f6retag.<\/p>\n

Flera aff\u00e4rer har hyrt utrymmen i Resehuset som idag \u00e4gs av en privatperson. Trots att det var ”billigt byggt” som \u00e4r aff\u00e4rshuset fortfarande i gott skick och passar bra in i den gamla stadsmilj\u00f6n.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia \u00c5r 1800 \u00e4gdes den gamla g\u00e5rden och tomten nummer 4 av stadsf\u00e4ltsk\u00e4ren Johan Forts\u00e4tt l\u00e4sa Resehuset p\u00e5 Strandgatan 34<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":34,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30684","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30684","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30684"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30684\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30764,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30684\/revisions\/30764"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30684"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}