{"id":30494,"date":"2025-11-10T18:25:50","date_gmt":"2025-11-10T16:25:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30494"},"modified":"2025-11-11T08:12:58","modified_gmt":"2025-11-11T06:12:58","slug":"svanstroms-barnhem","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30494","title":{"rendered":"Svanstr\u00f6ms barnhem"},"content":{"rendered":"
\"\"
Kristina Svanstr\u00f6m t.v. drev ett barnhem i hela 31 \u00e5r tillsammans med dottern Ida som st\u00e5r till h\u00f6ger. Deras medhj\u00e4lpare i alla \u00e5r Amanda Henriksdahl, st\u00e5r i mitten uppe p\u00e5 trappan. Verksamheten flyttade \u00e5r 1891 till Staketgatan 42, d\u00e4r fotot \u00e4r taget. Barnen ser friska och v\u00e4lm\u00e5ende ut tack vare kvinnornas omv\u00e5rdnad.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder och tidningar. Rafael Olins och Leif Sj\u00f6qvists sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp, liksom Pirjo Rintalas information. Kristina Svanstr\u00f6ms memoarer fr\u00e5n barnhemmets tio f\u00f6rsta \u00e5r har anv\u00e4nts och om du vill l\u00e4sa ett sammandrag av dessa, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/a><\/strong><\/span><\/p>\n

Barnhemmets historia<\/strong><\/h2>\n

Det privata barnhemmets grundare Kristina<\/u> Wilhelmina Svanstr\u00f6m f\u00f6ddes den 28 augusti \u00e5r 1832, och hon var dotter till stadsm\u00e4taren Johan Nordstr\u00f6m (1792\u20131863) och Maria Margareta (f. Blomberg \u00e5r 1792). Hon f\u00f6ddes i g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 18, som ligger p\u00e5 nuvarande Strandgatan 48 och hon hade sju syskon men bara 2 systrar levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\"\"
Det var i den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 48 som Kristina Nordstr\u00f6m f\u00f6ddes \u00e5r 1832 och som sedan tog sl\u00e4ktnamnet Svanstr\u00f6m d\u00e5 hon gifte sig med skepparen Herman Svanstr\u00f6m fr\u00e5n N\u00e4rpes.<\/figcaption><\/figure>\n

Kristina, som kallades Kristin gifte sig med styrmannen, senare skepparen Herman Svanstr\u00f6m (f\u00f6dd i N\u00e4rpes 1833\u20131880) och de fick tv\u00e5 barn, bland annat dottern Ida (1857\u20131940). Sonen Alfons (f.1862) blev sj\u00f6man och hans vidare \u00f6den \u00e4r ok\u00e4nda. Herman vistades f\u00f6r det mesta p\u00e5 sj\u00f6n och resten av familjen bodde kvar i Nordstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Kristinas syster Katarina (1829\u20131887) som var gift med skepparen Josef Vilhelm Ramstr\u00f6m. Dessa tog sedan \u00f6ver g\u00e5rden och efter det kallas g\u00e5rden \u201dRamstr\u00f6ms g\u00e5rd”. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 systern Lisa (1835\u20131879) som var gift med styrmannen Johan H\u00f6gman, som var f\u00f6dd i N\u00e4rpes.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> avled skepparen Herman Svanstr\u00f6m och han var d\u00e5 skriven i g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 48 och bodde med hustrun Kristin och dottern Ida.<\/p>\n

\u00c5r 1886<\/strong> grundades en egen metodistf\u00f6rsamling<\/a> i Kristinestad, efter att metodisterna under en l\u00e5ng tid ha fungerat i en kapellf\u00f6rsamling under metodistf\u00f6rsamlingen i Vasa. Initiativtagare till denna f\u00f6rsamling var Kristina Svanstr\u00f6m och hennes dotter Ida, Amanda Henriksdahl och Maria G\u00e4dda.<\/p>\n

Samma \u00e5r p\u00e5 h\u00f6sten grundade Kristina ett privat barnhem f\u00f6r fattiga och kanske f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa barn. I en del skrifter st\u00e5r det att det var den nya metodistf\u00f6rsamlingen som grundade barnhemmet. Fattiga och utsatta barn fanns det m\u00e5nga av, d\u00e5 m\u00e5nga sj\u00f6m\u00e4n f\u00f6rsvann i ok\u00e4nda \u00f6den och m\u00f6drarna inte kunde ta hand om barnen. Alkoholmissbruk ledde ocks\u00e5 till att barn for illa och levde i st\u00f6rsta mis\u00e4r. Ensamst\u00e5ende m\u00f6drar m\u00e5ste ofta klara sig p\u00e5 egen hand och barnen kunde l\u00e4mnas vind f\u00f6r v\u00e5g p\u00e5 grund av sjukdom, missbruk eller f\u00f6r att modern m\u00e5ste arbeta f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja sig.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1886 inr\u00e4ttade Kristina Svanstr\u00f6m och hennes dotter Ida ett barnhem i den h\u00e4r g\u00e5rden, som kallades bagare Rosengrens g\u00e5rd<\/a> och den finns p\u00e5 Strandgatan 58. Barnhemmet fanns h\u00e4r i endast tre \u00e5r f\u00f6re det flyttades till Varvsgatan 5.<\/figcaption><\/figure>\n

Stadens fattigkassa kunde ibland ge lite lindring i n\u00f6den men ofta livn\u00e4rde sig barnen p\u00e5 tiggeri. Vanv\u00e5rden ledde ofta till sjukdomar och flera barn dog av undern\u00e4ring. En stor del av de h\u00e4r barnen kom fr\u00e5n den omkringliggande landsbygden.<\/p>\n

Allt detta hade Kristina och hennes dotter Ida noterat. Med metodistf\u00f6rsamlingens hj\u00e4lp fick hon \u00e5r 1886 m\u00f6jlighet att hyra bagare Rosengrens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 58. Till sin hj\u00e4lp fick de Amanda Henriksdahl, som stod vid deras sida under alla \u00e5r som barnhemmet var verksamt.<\/p>\n

Handlanden Oskar Fontell, som var ordf\u00f6rande i fattigv\u00e5rdsstyrelsen fr\u00e5gade av kvinnorna om de kunde ta emot barn f\u00f6r samma summa som staden betalade f\u00f6r barn som placerades p\u00e5 landsbygden, allts\u00e5 6 mark i m\u00e5naden. Det trodde de och det f\u00f6rsta barnet togs emot i september 1886.<\/p>\n

Det h\u00e4r barnhemmet togs inte emot v\u00e4l i alla kretsar, n\u00e5got som ocks\u00e5 g\u00e4llde sj\u00e4lva metodistf\u00f6rsamlingen. Men det fanns \u00e4nd\u00e5 gott om stadsbor som gav g\u00e5vor och lite pengar f\u00f6r barnhemsverksamheten.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta g\u00e5van som barnhemmet fick var en gryta som fru Rosa Parmanen gav och den hade de kvar \u00e4nnu efter 30 \u00e5r. En kv\u00e4ll fick de ov\u00e4ntat bes\u00f6k av tullf\u00f6rvaltaren Maconi<\/a> fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg. Han hade bott i staden en tid i en g\u00e5rd p\u00e5 den nuvarande kyrktomten och ville \u00f6verl\u00e4mna 50 mark som g\u00e5va.<\/p>\n

\u00c5r 1887<\/strong> blev konsul Gustaf Hyd\u00e9n ny ordf\u00f6rande i fattigv\u00e5rdsstyrelsen och han var genast tillm\u00f6tesg\u00e5ende och hj\u00e4lpsam. Han tog ibland barnen med sig p\u00e5 sl\u00e4dutf\u00e4rd och han kunde ocks\u00e5 bjuda dem till sitt hem p\u00e5 Strandgatan eller till sin villa p\u00e5 Hemgrund, d\u00e4r han bj\u00f6d p\u00e5 godsaker och delikatesser. Sommartid kunde han ta barnen med p\u00e5 b\u00e5tutf\u00e4rder i sk\u00e4rg\u00e5rden och det var n\u00e5got som barnen gillade. En g\u00e5ng s\u00e5g de en stor engelsk \u00e5ngare ute p\u00e5 havet och den pratades det l\u00e4nge om efter\u00e5t.<\/p>\n

\u00c5r 1889 i april<\/strong> s\u00e5ldes bagare Rosengrens g\u00e5rd p\u00e5 exekutiv auktion och Kristina m\u00e5ste flytta d\u00e4rifr\u00e5n. Det fanns tv\u00e5 g\u00e5rdar att v\u00e4lja mellan och hon flyttade d\u00e5 barnhemmet till kapten Hagens g\u00e5rd p\u00e5 Varvsgatan 5, som de skulle f\u00e5 hyra medan kapten sj\u00e4lv med sin familj skulle g\u00f6ra en l\u00e4ngre sj\u00f6resa. Den h\u00e4r resan blev dock inte av och det ledde till att barnhemmet var inrymt d\u00e4r samtidigt som Hagen bodde i g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1889 flyttade Kristina Svanstr\u00f6m sitt barnhem till den h\u00e4r g\u00e5rden, som tillh\u00f6rde kapten Hagen och det var verksamt h\u00e4r ett par \u00e5r f\u00f6re det flyttade till Sj\u00f6bloms g\u00e5rd vid Staketgatan.<\/figcaption><\/figure>\n

Det h\u00e4r \u00e5ret grundades ett annat barnhem p\u00e5 Strandgatan i norrstan och det barnhemmet hade b\u00e4ttre ekonomi eftersom de regelbundet fick bidrag fr\u00e5n staden f\u00f6r sin verksamhet. Det andra barnhemmet b\u00f6rjade kallas \u201dNorra barnhemmet\u201d<\/a> och Svanstr\u00f6ms barnhem kallades d\u00e4rf\u00f6r ofta \u201dS\u00f6dra barnhemmet\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> d\u00e5 \u00e5rshyran p\u00e5 300 mark skulle betalas saknades det helt pengar och kvinnorna var helt f\u00f6rtvivlade. I den sv\u00e5ra stunden kom kommerser\u00e5det T\u00f6tterman<\/a> p\u00e5 bes\u00f6k och han kunde gl\u00e4djande meddela att Kristinestads sparbank har beslutat att av sina vinstmedel donera 300 mark till barnhemmet. Det var ju precis den summan som beh\u00f6vdes! Fru T\u00f6tterman hade med sig godsaker som sviskon, fikon, lakrits och annat gott \u00e5t barnen. Sparbanken gav ocks\u00e5 bidrag i forts\u00e4ttningen och till exempel \u00e5r 1903 fick barnhemmet 600 mark, lika mycket f\u00f6ljande \u00e5r och det \u00e5rliga bidraget steg sedan till 1\u00a0000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1891<\/strong> flyttade barnhemmet fr\u00e5n kapten Hagens g\u00e5rd och denna g\u00e5ng till agent Hugo Sj\u00f6bloms g\u00e5rd i korsningen Skatav\u00e4gen och Staketgatan, strax s\u00f6der om Nytorget. Sj\u00f6blom bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden eftersom han \u00e5r 1888 hade flyttat till P\u00e4nt\u00e4ne by i Kauhajoki, d\u00e4r han hade k\u00f6pt ett st\u00f6rre hemman. Redan \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 flyttade Sj\u00f6blom till Vasa, d\u00e4r han sysslade med aff\u00e4rer, bland annat s\u00e5lde han biljetter till Amerika. En s\u00e5dan aff\u00e4r \u00f6ppnade han ocks\u00e5 i Kristinestad i Kuusinens g\u00e5rd vid torget<\/a>, en fastighet som han sedan k\u00f6pte.<\/p>\n

Hugo Sj\u00f6bloms g\u00e5rd var uppf\u00f6rd \u00e5r 1851 och den var placerad i tomtens nord\u00f6stra h\u00f6rn mot Nytorget medan uthuset fanns i det sydv\u00e4stra h\u00f6rnet mot Staketgatan.<\/p>\n

\"\"
Hugo Sj\u00f6bloms g\u00e5rd stod med l\u00e5ngsidan mot Nytorget och hade en kort vinkel i den \u00f6stra \u00e4ndan och hit flyttade Svanstr\u00f6m sitt barnhem \u00e5r 1891. L\u00e4ngst till h\u00f6ger syns fasaden p\u00e5 metodisterna Betlehemskyrka<\/a> och Kristinas barnhem fanns i g\u00e5rden vid den bl\u00e5a pilen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1893<\/strong> fick de h\u00f6ra att Hugo Sj\u00f6blom skulle s\u00e4lja g\u00e5rden d\u00e4r barnhemmet fanns. N\u00e5gra passliga lediga lokaler fanns inte just d\u00e5, och Sj\u00f6blom f\u00f6reslog d\u00e5 att Svanstr\u00f6m skulle k\u00f6pa hans g\u00e5rd. N\u00e5gra pengar fanns inte men d\u00e5 erbj\u00f6d sig handlande Alfred Carlstr\u00f6m<\/a> och doktor Wendelin<\/a> att g\u00e5 i borgen f\u00f6r det l\u00e5n som beh\u00f6vdes f\u00f6r k\u00f6pet. Kristina kunde d\u00e5 k\u00f6pa g\u00e5rden i eget namn.<\/p>\n

Aldrig kunde kvinnorna ana att barnhemmet sju \u00e5r efter att de hade tagit emot det f\u00f6rsta barnet, nu skulle finnas i en egen g\u00e5rd!<\/p>\n

\"\"
Hugo Sj\u00f6bloms g\u00e5rd var uppf\u00f6rd \u00e5r 1851 och den var placerad i tomtens nord\u00f6stra h\u00f6rn mot Nytorget medan uthuset fanns i det sydv\u00e4stra h\u00f6rnet mot Staketgatan. Tomten hade numret 207 och l\u00e5g i det f\u00f6rsta kvarteret och skall inte f\u00f6rv\u00e4xlas med tomt nr 207 d\u00e4r Ungdomsg\u00e5rden<\/a> finns i dag.<\/figcaption><\/figure>\n

Den h\u00e4r Sj\u00f6blomska g\u00e5rden var uppf\u00f6rd \u00e5r 1851, i en v\u00e5ning och den s\u00f6dra flygeln tillbyggdes \u00e5r 1896. Husets norra sida var 17,81 m l\u00e5ng medan den \u00f6stra sidan blev lite \u00f6ver 20 meter efter tillbyggnaden. I g\u00e5rden fanns det nu 9 rum, varav ett var f\u00f6rsett med bakugn och en inmurad gryta.<\/p>\n

P\u00e5 g\u00e5rden fanns ett uthus som var uppf\u00f6rt \u00e5r 1852 och det var n\u00e4stan 18 meter l\u00e5ngt och inrymde ett vedlider, lada, f\u00e4hus och latrin med spillningskast. Runt tomten fanns ett m\u00e5lat plank som var 1,80 meter h\u00f6gt och i planket fanns en ink\u00f6rsport mot Nytorget, byggd av stockar och plankor. I uthusets \u00e4nda mot Staketgatan fanns en brunn och en annan brunn fanns p\u00e5 Nytorget i n\u00e4rheten.<\/p>\n

G\u00e5rden var inte stor och n\u00e5gra pengar till att bygga ut den fanns inte. Saken diskuterades med Gustaf Hyd\u00e9n, som f\u00f6reslog att de skulle anh\u00e5lla om bidrag av staden. Fullm\u00e4ktige besl\u00f6t d\u00e5 att ge 1\u00a0000 mark f\u00f6r en tillbyggnad. F\u00f6rsta tanken var att endast bygga en bagarstuga men nu byggdes ett nytt k\u00f6k, ett f\u00f6rr\u00e5dsrum och en k\u00e4llare. G\u00e5rden fick ocks\u00e5 en stor veranda.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> p\u00e5 h\u00f6sten lades grunden och byggnadsarbetet leddes av handlande Otto Holm och han l\u00e4t sin dr\u00e4ng och h\u00e4st dagligen arbeta p\u00e5 bygget. Till sin hj\u00e4lp hade Otto Holm ocks\u00e5 Kristinas sv\u00e5ger, sj\u00f6kapten Ramstr\u00f6m och b\u00e5da hj\u00e4lpte till helt gratis.<\/p>\n

\u00c5r 1896, den 30 oktober<\/strong> firades barnhemmets 10-\u00e5rsjubileum och samtidigt invigdes tillbyggnaden. Festen i Betlehemskyrkan som ordnades p\u00e5 kv\u00e4llen var v\u00e4lbes\u00f6kt, ocks\u00e5 stadens mest f\u00f6rn\u00e4ma herrar och damer deltog och alla gav bidrag till verksamheten.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1896 byggdes g\u00e5rden i med flera meter i den s\u00f6dra \u00e4ndan, s\u00e5 att den \u00f6stra l\u00e5ngsidan blev \u00f6ver 20 meter l\u00e5ng. I tomtens syd\u00f6stra h\u00f6rn fanns en kryddg\u00e5rd, allts\u00e5 en tr\u00e4dg\u00e5rd. De andra tomterna i kvarteret var d\u00e5 fortfarande obebodda.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> uppf\u00f6rde metodistf\u00f6rsamlingen en ny kyrka i staden och den byggdes p\u00e5 barnhemmets granntomt, i v\u00e4stra \u00e4ndan av Nytorget. Barnhemmet fick regelbundet donationer av f\u00f6rsamlingen och kollekter uppbars i kyrkor runt om i landet och som sedan gavs \u00e5t barnhemmet.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> k\u00f6pte Kristina Svanstr\u00f6m den obebyggda granntomten s\u00f6derut, allts\u00e5 Staketgatan 44 av staden Kristinestad.<\/p>\n

Under flera \u00e5rs tid beviljade Fruntimmersf\u00f6reningen i Kristinestad bidrag till mathj\u00e4lp \u00e5t 10\u201312 barn i Svanstr\u00f6ms barnhem. Till exempel \u00e5r 1914 utdelade fruntimmersf\u00f6reningen 2 525 matportioner i Kristin Svanstr\u00f6ms barnhem. \u00c5r 1915 i december beviljade staden av spritdrycksbolagets vinstmedel 1 000 mark till barnhemmet.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> hade barnhemmet varit verksamt i 30 \u00e5r och hade d\u00e5 tagit hand om totalt 93 barn. N\u00e5gra barn hade avlidit men de flesta v\u00e4xte upp till goda medborgare. 30-\u00e5rs jubil\u00e9et firades i Betlehemskyrkan p\u00e5 granntomten den 20 oktober. Biljetter s\u00e5ldes f\u00f6r 60 penni och det bj\u00f6ds p\u00e5 s\u00e5ng, musik och f\u00f6redrag. Alla barn var med p\u00e5 festen och salen var full med folk.<\/p>\n

Sommaren 1917<\/strong> upph\u00f6rde Kristina Svanstr\u00f6m med sitt privata barnhem och de 12 barn som fattigv\u00e5rdsstyrelsen hade placerat i barnhemmet sades upp fr\u00e5n och med den 1 juli. Kristina var d\u00e5 till \u00e5ren kommen och avled den 22 december 1918, i en \u00e5lder av 86 \u00e5r. Flera barn kunde flytta till det Norra barnhemmet och andra kunde placeras hos familjer. Det st\u00f6rsta problemet var att placera de sm\u00e5 barnen som var under 5 \u00e5r gamla, eftersom s\u00e5dana inte togs emot p\u00e5 norra barnhemmet.<\/p>\n

G\u00e5rdens vidare \u00f6den<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1917 i juli<\/strong> s\u00e5lde Kristina Svanstr\u00f6m b\u00e5da tomterna 206 och 207 och b\u00e5da byggnaderna \u00e5t byggm\u00e4stare Vilho Oskar Reunanen (1864\u20131918) f\u00f6r 15\u00a0000 mark. Vilho Oskar var f\u00f6dd i Huittinen och han var gift med Maria Pauliina Niemi (f. 1865 i Vampula) och de hade sonen Toivo (f.1895).<\/p>\n

\u00c5r 1918, den 10 januari <\/strong>avled byggm\u00e4stare Reunanen och den 9 april<\/strong> s\u00e5lde hans d\u00f6dsbo b\u00e5da tomterna 206 och 207 \u00e5t handlanden Emil Pohjavirta f\u00f6r 18\u00a0000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 28 februari<\/strong> s\u00e5lde l\u00e4derhandlaren Emil och Amanda Pohjavirta b\u00e5da tomterna med alla byggnader \u00e5t Evert Aleksander Leikas fr\u00e5n Dagsmark f\u00f6r 32\u00a0500 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1919 och 1920 <\/strong>s\u00e5lde E. A. Leikas och hans hustru Maria den obebyggda tomt p\u00e5 Staketgatan 44 och den bebyggda tomten p\u00e5 Staketgatan 42 med tv\u00e5 byggnader \u00e5t mj\u00f6lnaren Josef Koskinen och hans hustru Ida fr\u00e5n Dagsmark f\u00f6r 34\u00a0000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1921<\/strong> v\u00e4rderade Koskinen g\u00e5rden p\u00e5 Staketgatan 42 till 68\u00a0000 mark och han bj\u00f6d d\u00e5 ut den \u00e5t sjukhuset i n\u00e4rheten f\u00f6r 90\u00a0000 mark. Sjukhuset som s\u00f6kte en passlig g\u00e5rd f\u00f6r ett epidemisjukhus avb\u00f6jde dock erbjudandet.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 4 oktober <\/strong>s\u00e5lde mj\u00f6lnaren Josef och Ida Koskinen den bebyggda tomten Staketgatan 42 och den obebodda tomten Staketgatan 44 f\u00f6r 50\u00a0000 mark \u00e5t skr\u00e4ddaren, senare formannen Iivari M\u00e4kinen. Iivari var f\u00f6dd \u00e5r 1885 i Jurva och han var gift med Tilma Koikkalainen och hon var f\u00f6dd 1892 i Kerim\u00e4ki.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> bodde slaktaren Einar och Hilda H\u00f6gback p\u00e5 hyra med sina barn i M\u00e4kinens g\u00e5rd och det gjorde arbetaren Paul Paavola ocks\u00e5. I slutet av 1930-talet hade dessa flyttat bort och i st\u00e4llet bodde arbetaren Arvid (f.1904) och Helmi Maria Mattila (f. Torkkola i Stor\u00e5 1909) p\u00e5 hyra. Arbetaren Ida Matilda Hiipakka (f.1893 i Lappfj\u00e4rd) bodde p\u00e5 hyra med sonen Karl (f.1920 i Kask\u00f6).<\/p>\n

I b\u00f6rjan av forts\u00e4ttningskriget bodde Johannes Saikkonen med hustru och fyra barn fr\u00e5n Sordavala i Karelen p\u00e5 hyra i M\u00e4kinens g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1945, den 17 april<\/strong> s\u00e5lde formannen Iivari M\u00e4kinen och hans hustru den s\u00f6dra tomten nr 206 och g\u00e5rden \u00e5t bilchauff\u00f6ren Eeli Joonas (f. i B\u00f6tom 1910) och hans hustru Anna (f. Koivusalo i Stor\u00e5 \u00e5r 1912). Iivari M\u00e4kinen fortsatte att bo kvar i g\u00e5rden p\u00e5 Staketgatan 42 men vistades sommartid ocks\u00e5 p\u00e5 villan i Skatan. Efter kriget bodde Valter Enlund med sin familj p\u00e5 hyra i M\u00e4kinens g\u00e5rd och under en tid skulle ocks\u00e5 en \u201dh\u00f6yl\u00e4ri Harjula\u201d ha bott p\u00e5 hyra i g\u00e5rden.<\/p>\n

P\u00e5 1950-talet flyttade Georg Hagman (f.1919) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd tillsammans med hustrun Svea (f. Aittam\u00e4ki i Perus \u00e5r 1926) och de hade tv\u00e5 d\u00f6ttrar. Han b\u00f6rjade som formansdr\u00e4ng \u00e5t Iivari M\u00e4kinen men sedan \u00f6vertog han sysslan som forman och han skaffade ocks\u00e5 traktor f\u00f6r k\u00f6rslorna. \u00c5r 1962 flyttade Georg med sin familj till Grannasv\u00e4gen 4, d\u00e5 de k\u00f6pte g\u00e5rden d\u00e4r av sj\u00f6mannen Raimo Utriainen (f. i Borg\u00e5 1938) och han b\u00f6rjade handla med ved d\u00e4r.<\/p>\n

\"\"
Iivari M\u00e4kinen k\u00f6pte \u00e5r 1929 g\u00e5rden d\u00e4r barnhemmet hade funnits och bodde d\u00e4r med hustru och barn s\u00e5 l\u00e4nge de levde. Efter hustruns d\u00f6d flyttade Iivari upp i en liten vindskammare och han kunde d\u00e5 hyra ut den stora g\u00e5rden \u00e5t flera familjen. Under \u00e5ren 1951 till 1962 bodde Georg Hagman d\u00e4r med sin familj och h\u00e4r poserar han sj\u00e4lv framf\u00f6r trappan med sin moped. Fotot utl\u00e5nat av Birgitta Ebbols.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 1960-talet<\/strong> bodde Bruno Pitk\u00e4nen i M\u00e4kinens g\u00e5rd p\u00e5 hyra och han var f\u00f6dd 1926 i Sordavala. Han bodde med hustrun Irja, som var f\u00f6dd i Ylivieska \u00e5r 1924 och de hade fyra barn. De flyttade sedan till Sj\u00f6mansgatan 3. Chauff\u00f6ren Raimo Sten (f.1926 i Jakobstad-1986) bodde sedan en tid p\u00e5 hyra med hustrun Annikki<\/u> Inkeri (f. Virtanen i Lahtis \u00e5r 1925). Chauff\u00f6ren Magnus Palmberg (f.1935) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun som var fr\u00e5n Merikarvia. En sj\u00f6bevakare Tapani Saarela, som var f\u00f6dd \u00e5r 1932 i Jalasj\u00e4rvi bodde en tid p\u00e5 hyra med hustrun Katri Esteri fr\u00e5n Kuhmo.<\/p>\n

\"\"
Iivari M\u00e4kinens g\u00e5rd fotograferad av Helga Lindholm p\u00e5 1960-talet. Mellan \u00e5ren 1891 och 1917 var Svanstr\u00f6ms barnhem, som ibland kallades S\u00f6dra barnhemmet inrymt i denna g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n Facebook, ur Jarkko Ikkel\u00e4-Koskis samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av 1980-talet<\/strong> k\u00f6pte Risto och Saga Talas ocks\u00e5 granntomten Staketgatan 42 av M\u00e4kinens d\u00f6dsbo och de rev d\u00e5 ned \u201dden gamla barnhemsg\u00e5rden\u201d och byggde ett nytt bostadshus, som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\"\"
Sommaren 1984 st\u00e5r Risto Talas med ritningen och visar \u00e5t byggm\u00e4stare Harry Lillkull var hans nya bostadshus skall byggas. Bakom herrarna syns gaveln p\u00e5 Metodistkyrkan.<\/a> Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I b\u00f6rjan av 1980-talet s\u00e5lde Iivari M\u00e4kinens d\u00f6dsbo tomten p\u00e5 Staketgatan 42 \u00e5t grannen Risto Talas. Risto l\u00e4t riva ned den gamla g\u00e5rden och han gav byggm\u00e4stare Harry Lillkull i uppdrag att bygga den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar. Fotot \u00e4r fr\u00e5n sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter Ristos d\u00f6d \u00f6vertogs g\u00e5rden av d\u00f6dsboet, som \u00e5r 2025 s\u00e5lde g\u00e5rden och tomten \u00e5t ett fastighetsbolag fr\u00e5n Kristinestad, som i sin tur har s\u00e5lt det \u00e5t en privatperson.<\/p>\n

Den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 Staketgatan 44<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1945, den 17 april<\/strong> s\u00e5lde formannen Iivari M\u00e4kinen och hans hustru den s\u00f6dra tomten nr 206 och g\u00e5rden \u00e5t bilchauff\u00f6ren Eeli Joonas (f. i B\u00f6tom 1910) och hans hustru Anna (f. Koivusalo i Stor\u00e5 \u00e5r 1912). Iivari M\u00e4kinen fortsatte att bo kvar i g\u00e5rden p\u00e5 Staketgatan 42 men vistades sommartid ocks\u00e5 p\u00e5 villan i Skatan.<\/p>\n

\u00c5r 1952, den 30 juli<\/strong> s\u00e5lde Eeli och Anna Joonas Staketgatan 44 med alla byggnader \u00e5t aff\u00e4rsmannen Risto Talas fr\u00e5n Kristinestad f\u00f6r 1,7 miljoner gamla mark och han flyttade d\u00e5 dit med hustrun Saga.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1952 k\u00f6pte aff\u00e4rsmannen Risto Talas den h\u00e4r tomten Staketgatan 44 och g\u00e5rden av Eeli och Anna Joonas och han flyttade d\u00e5 hit med hustrun Saga och de fick fyra barn. D\u00e5 Risto p\u00e5 1980-talet byggde den g\u00e5rd som skymtar i bakgrunden \u00f6vertogs den h\u00e4r av deras son och den s\u00e5ldes \u00e5r 2025 \u00e5t ett fastighetsbolag.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 1980-talet<\/strong> \u00f6vertogs den h\u00e4r g\u00e5rden av Ristos son, som genomf\u00f6rde en st\u00f6rre renovering.<\/p>\n

G\u00e5rden och tomten Staketgatan 44 \u00f6vertogs \u00e5r 2025 av ett fastighetsbolag fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

\u00d6vrigt om barnhemmets kvinnor<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Kvinnorna som grundade metodistf\u00f6rsamlingen i Kristinestad och sedan drev barnhemmet ligger alla begravda p\u00e5 den gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan i Kristinestad. Barnhemmet var verksamt \u00e4nda till sommaren 1917, d\u00e5 Kristina sade upp kontraktet med fattigv\u00e5rdsstyrelsen.<\/figcaption><\/figure>\n

Kristina Svanstr\u00f6m<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Kristina, som kallades Kristin avled i december 1918, i en \u00e5lder av 86 \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

Nekrolog i Syd-\u00d6sterbotten efter Kristinas d\u00f6d \u00e5r 1918:<\/strong><\/span><\/p>\n

En h\u00f6gtidlig begravning \u00e4gde rum senaste s\u00f6ndag i Betlehemskyrkan, d\u00e5 fru Kristina Svanstr\u00f6ms kallnade stoft vigdes till gravens ro. Med hennes d\u00f6d den 22 december har ett liv slocknat, avskilt f\u00f6r Guds sak och sina medm\u00e4nniskors v\u00e4l. Hon var en ovanligt ren och \u00e4del sj\u00e4l, som l\u00e4ngtade att leva f\u00f6r n\u00e5gonting h\u00f6gre, an vad v\u00e4rlden ger.<\/p>\n

Genom metodisternas f\u00f6rsta evangeliska verksamhet p\u00e5 orten, f\u00f6rdes hon till klarhet om m\u00e4nniskans h\u00f6ga kallelse att leva f\u00f6r Gud. Hon f\u00f6renade sig med denna kyrkas verksamhet \u00e5t 1883 och sedan dess har hon st\u00e5tt trogen Gud och kyrkan, \u00e4ven n\u00e4r f\u00f6rf\u00f6ljelser v\u00e4ckts mot denna kyrkas verksamhet. Hos fru Svanstr\u00f6m stannade inte det kristna livet endast vid andakts\u00f6vningar utan hon betraktade lidandet och n\u00f6den omkring sig s\u00e5som vore de hennes.<\/p>\n

Hennes verksamhet f\u00f6r samh\u00e4llets lidande har f\u00e5tt sitt vackraste uttryck i hennes barnhemsverksamhet. I detta hem, d\u00e4r n\u00e4rmare ett hundra v\u00e4rnl\u00f6sa sm\u00e5 barn f\u00e5tt en verklig modersomv\u00e5rdnad, var en allvarligt kristlig anda r\u00e5dande. Den l\u00e4mnade djupa sp\u00e5r efter sig, ty det kan inte s\u00e4gas att de unga i regel g\u00e5tt ut i livet s\u00e5som goda m\u00e4nniskor, vilket ju talar sitt tydliga spr\u00e5k om att hennes helgade liv ut\u00f6vade ett f\u00f6rblivande inflytande p\u00e5 hennes skyddslingar.<\/p>\n

Att den avlidna vunnit aktning och erk\u00e4nnande \u00e4ven i samh\u00e4llet, d\u00e4rom vittnar den stora skara, som deltog i begravningen och den blomsterg\u00e5rd som nedlades vid graven som uttryck f\u00f6r k\u00e4rlek och tack.<\/p>\n

Ida Svanstr\u00f6m<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1917, den 14 mars<\/strong> k\u00f6pte Ida Svanstr\u00f6m O. A. St\u00e5hles g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 36 och hon flyttade d\u00e5 dit.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden k\u00f6pte Ida Svanstr\u00f6m \u00e5r 1917 och den var uppf\u00f6rd \u00e5r 1830. Den \u00e4r 22 meter l\u00e5ng men endast 5,70 meter bred. Den har 8 rum och p\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det tv\u00e5 verandor.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1922<\/strong> fyllde fr\u00f6ken Ida Svanstr\u00f6m 65 \u00e5r och hon var d\u00e5 aktiv i Metodistkyrkan och sk\u00f6tte deras s\u00f6ndagsskola. Hon var ocks\u00e5 aktiv i nykterhetsf\u00f6reningen Senapskornet och visat stort intresse f\u00f6r deras arbete.<\/p>\n

\"\"
Ida Svanstr\u00f6m avled \u00e5r 1940 och hon blev n\u00e4stan lika gammal som modern Kristin. Tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade ocks\u00e5 en nekrolog, den till h\u00f6ger.<\/figcaption><\/figure>\n

Ida var ogift och barnl\u00f6s men i n\u00e5got skede tog hon Toivo Kahila (f.1913) till fosterson men han for i unga \u00e5r till sj\u00f6ss och sedan till Amerika.<\/p>\n

Amanda Henriksdahl<\/strong><\/h3>\n

Amanda f\u00f6ddes p\u00e5 Henriksdahl hemman nr 9 i Skaftung by i Sideby socken \u00e5r 1860, som yngsta dotter till bonden Karl Gustaf Henriksdal (f.1831 i Sastmola) och Anna Greta Abrahamsdotter (f.1821 i Lappfj\u00e4rd). Amanda flyttade till Kristinestad i b\u00f6rjan av 1880-talet och var en dem som grundade metodistf\u00f6rsamlingen i Kristinestad \u00e5r 1886. D\u00e5 Kristina och Ida Svanstr\u00f6m grundade sitt barnhem p\u00e5 Strandgatan 58, s\u00e5 kom hon med i den verksamheten som tj\u00e4narinna och k\u00f6ksa. Under barnhemmets 31-\u00e5riga historia var hon hela tiden med och hj\u00e4lpte till. H\u00f6gst troligt s\u00e5 bodde Amanda i bagarstugan och i ett rum, eftersom Kristina genast bj\u00f6d ut dessa genast d\u00e5 Amanda flyttade bort.<\/p>\n

\u00c5r 1908 i april, k\u00f6pte Amanda en g\u00e5rd p\u00e5 tomt nr 195 i det nya kvarteret, nuvarande V\u00e4stra L\u00e5nggatan 36. S\u00e4ljare var arbetaren Uno Eklund, som fick 5\u00a0200 mark f\u00f6r g\u00e5rden. D\u00e4r bodde Amanda till sin d\u00f6d \u00e5r 1935, f\u00f6rutom en kort tid p\u00e5 stadens sjukhus. Amanda \u00e4r begravd p\u00e5 gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan i Kristinestad.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden k\u00f6pte Amanda Henriksdahl \u00e5r 1908. Den var uppf\u00f6rd av matrosen Jacob Kullnabb \u00e5r 1861, i en v\u00e5ning. Huset var 11,58 meter l\u00e5ngt och 7 meter brett och d\u00e4r fanns totalt 6 rum. P\u00e5 g\u00e5rden fanns ett uthus som var byggt \u00e5r 1867 och det var 20 meter l\u00e5ngt. I uthuset fanns det ett vedlider, en foderlada, f\u00e4hus och latrin med spillningskast. Kring tomten fanns ett plank som var 1,75 meter h\u00f6gt och 86 meter l\u00e5ngt.<\/figcaption><\/figure>\n

Amanda, som ocks\u00e5 anv\u00e4nde sl\u00e4ktnamnet Svanstr\u00f6m f\u00f6rblev ogift och barnl\u00f6s hela livet men omkring 1908 tog hon Arne Dahlstr\u00f6m (f.1905) som fosterson och han bodde hos henne tills han blev vuxen.<\/p>\n

\"\"
Barnhemmets l\u00e5ngvariga medhj\u00e4lpare Amanda Henriksdahl avled \u00e5r 1935 i en \u00e5lder av 75 \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder och tidningar. Rafael Olins och Leif Sj\u00f6qvists sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp, liksom Pirjo Rintalas information. Kristina Svanstr\u00f6ms memoarer fr\u00e5n barnhemmets tio f\u00f6rsta \u00e5r har Forts\u00e4tt l\u00e4sa Svanstr\u00f6ms barnhem<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8025,"menu_order":11,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30494","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30494","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30494"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30494\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30519,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30494\/revisions\/30519"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30494"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}