{"id":30409,"date":"2025-11-02T14:45:15","date_gmt":"2025-11-02T12:45:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30409"},"modified":"2025-11-05T08:21:56","modified_gmt":"2025-11-05T06:21:56","slug":"metodisternas-betlehemskyrka-pa-staketgatan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30409","title":{"rendered":"Metodisternas Betlehemskyrka p\u00e5 Staketgatan"},"content":{"rendered":"
\"\"
Metodisternas Betlehemskyrka p\u00e5 Staketgatan 35 vid Nytorget b\u00f6rjade byggas i slutet av \u00e5r 1899 och togs i bruk \u00e5r 1900 och den har sedan dess verkat som f\u00f6rsamlingens samlingslokal. I byggnaden finns den stora kyrksalen, den lilla kyrksalen och en st\u00f6rre bostad \u00e4mnad f\u00f6r f\u00f6rsamlingens pr\u00e4st. Fotot fr\u00e5n 2025 \u00e4r taget fr\u00e5n sydost.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2025. Uppgifterna tagna ur gamla tidningar, dokument och metodistf\u00f6rsamlingens historik.<\/strong><\/span><\/p>\n

Kyrkans historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Metodismen \u00e4r en f\u00f6rgrening av den protestantiska kristenheten i Europa och den uppkom p\u00e5 1700-talet i England. Det var fr\u00e4mst John Wesley (1703-1791) som grundade denna v\u00e4ckelser\u00f6relse, som snart spred sig till Amerika.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1859<\/strong> h\u00e4mtades metodismens budskap f\u00f6rsta g\u00e5ngen fr\u00e5n Amerika till Finland och det skedde i Vasa d\u00e4r styrman Gustaf Lervik f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rkunnade dess budskap. Han fick genast flera anh\u00e4ngare men ganska snart avtog r\u00f6relsen. Men det var \u00e4nd\u00e5 d\u00e4r som den f\u00f6rsta metodistf\u00f6rsamlingen i Finland grundades \u00e5r 1881. De h\u00f6ll m\u00f6ten i g\u00e5rdar och n\u00e5gon egen kyrka hade de inte.<\/p>\n

Metodismen till Kristinestad<\/strong><\/h4>\n

Det var br\u00f6derna Gustaf (1837-1889) och Wilhelm B\u00e4rnlund (1840-1892) som introducerade metodismen i Kristinestad men det var f\u00f6rst \u00e5r 1866. De var b\u00e5da sj\u00f6m\u00e4n och vistades tidvis i New York, d\u00e4r de kom i kontakt med metodismen p\u00e5 ”Betelskeppet John Wesley” som var f\u00f6rankrat i dess hamn.<\/p>\n

Gustaf och Wilhelm och deras tv\u00e5 br\u00f6der var s\u00f6ner till blockmakaren Josef B\u00e4rnlund och de bodde till en b\u00f6rjan p\u00e5 den tomt d\u00e4r Braheg\u00e5rden st\u00e5r i dag. Efter Josefs d\u00f6d k\u00f6pte \u00e4nkan Maria granng\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 43 och flyttade dit \u00e5r 1857 men d\u00e5 var troligtvis b\u00e5da pojkarna redan till sj\u00f6ss.<\/p>\n

D\u00e5 de \u00e5terv\u00e4nde till hemstaden \u00e5r 1866 b\u00f6rjade de predika metodismens budskap hos v\u00e4nner och bekanta. Deras predikningar m\u00f6tte genast ett starkt motst\u00e5nd i staden och vissa stadsbor ville att borgm\u00e4staren skulle h\u00e4kta dem och f\u00f6rbjuda deras f\u00f6rkunnelser. Borgm\u00e4staren konstaterade dock att de inte gjorde n\u00e5got olagligt. De h\u00e4r stadsborna kontaktade d\u00e5 stadens kyrkoherde och till en b\u00f6rjan var denne ben\u00e4gen att hindra br\u00f6derna men efter en tid ” ins\u00e5g han att br\u00f6derna var uts\u00e4nda av Gud och att deras verksamhet ledde till sj\u00e4lars fr\u00e4lsning, m\u00e4nniskors f\u00f6rvandling och f\u00f6rh\u00e4rligande”. Efter detta lade sig motst\u00e5ndet och allt fler stadsbor ansl\u00f6t sig till metodistr\u00f6relsen.<\/p>\n

Wilhelm B\u00e4rnlund \u00e5terv\u00e4nde snart till Amerika, d\u00e4r han sedan dog \u00e5r 1892, 52 \u00e5r gammal.<\/p>\n

\u00c5r 1882<\/strong> k\u00f6pte den andra brodern Gustaf B\u00e4rnlund en liten stadsg\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 37<\/a>. Denna inredde han till ett kapell, f\u00f6r \u00f6vrigt det f\u00f6rsta metodistkapellet i Finland. Det lilla kapellet bestod av en lite st\u00f6rre samlingslokal och en mindre kammare. Kapellet lydde under metodistf\u00f6rsamlingen i Vasa, som hade grundats \u00e5r 1881 men som f\u00f6rde en tynande tillvaro.<\/p>\n

\"\"
Det var den h\u00e4r g\u00e5rden som Gustaf B\u00e4rnlund k\u00f6pte p\u00e5 auktion \u00e5r 1882 och l\u00e4t bygga om till metodistkapell, det f\u00f6rsta i Finland. D\u00e4r fanns d\u00e5 bara tv\u00e5 rum men den blev l\u00e5ngt senare tillbyggd s\u00e5 att den fick den l\u00e4ngd och bredd som den har i dag. G\u00e5rden kan ha m\u00e5nga namn, allt fr\u00e5n \u201d\u00d6mans g\u00e5rd\u201d till \u201dMangs g\u00e5rd\u201d men den \u00e4r mest k\u00e4nd som Metodistkapellet. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1886<\/strong> grundades det en egen metodistf\u00f6rsamling i Kristinestad och medlemmarna anv\u00e4nde g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan som kyrka. F\u00f6rsamlingen fick genast 17 medlemmar. Initiativtagare till den egna f\u00f6rsamlingen var Kristina Svanstr\u00f6m och hennes dotter Ida, som samma \u00e5r grundade ett barnhem i bagare Rosengrens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan i s\u00f6derstan. Medhj\u00e4lparen i det Svanstr\u00f6mska barnhemmet Amanda Henriksdahl r\u00e4knas ocks\u00e5 till grundarna, liksom jungfru Maria G\u00e4dda (f.1851).<\/p>\n

\u00c5r 1889<\/strong> avled Gustaf B\u00e4rnlund i Kristinestad och kapellet hade d\u00e5 \u00f6vertagits av metodistf\u00f6rsamlingen.<\/p>\n

F\u00f6rsamlingen v\u00e4xte hela tiden och kapellet p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan blev med tiden f\u00f6r litet och \u00e5r 1899 besl\u00f6t de att de skall bygga en ny kyrka i Kristinestad. N\u00e5gon ledig tomt fanns inte inne i staden. D\u00e4remot fanns det en ledig tomt n\u00e4ra Svanstr\u00f6ms barnhem, som nu hade flyttat till Staketgatan, s\u00f6der om Nytorget. Den lediga tomten l\u00e5g utanf\u00f6r stadslinjen, allts\u00e5 p\u00e5 ofri grund och den var stenig men i \u00f6vrigt passligt h\u00f6g i den v\u00e4stra \u00e4ndan av Nytorget i s\u00f6derstan.<\/p>\n

Den h\u00e4r tomten fick f\u00f6rsamlingen arrendera av staden Kristinestad men med det villkoret att om kyrkans placering i framtiden kommer att f\u00f6rsv\u00e5ra planeringsarbetet i omr\u00e5det, s\u00e5 kan de tvingas att riva den och flytta den till annat st\u00e4lle. F\u00f6rsamlingen s\u00e5lde vid denna tid kapellet p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan som bostad \u00e5t bondsonen Oskar Mangs fr\u00e5n Pjelax f\u00f6r att f\u00e5 kapital till kyrkbygget.<\/p>\n

\"\"
Metodistkyrkan (byggnad nr 1) uppf\u00f6rdes invid Nytorget och Sj\u00f6mansgatan gick vid denna tid s\u00f6der om kyrkan. Byggnad nr 2 \u00e4r vedlidret och utedasset. Farstukvisten p\u00e5 bakg\u00e5rden gick in till pastorsbostaden och ing\u00e5ngen p\u00e5 Staketgatan gick in till kansliutrymmena. Huvuding\u00e5ngen till kyrkan fanns i den norra \u00e4ndan och altaret var d\u00e5 placerat p\u00e5 den bakre v\u00e4ggen mellan tv\u00e5 st\u00f6rre kakelugnar. Det var nog efter kriget som huvuding\u00e5ngen st\u00e4ngdes, altaret flyttades och ing\u00e5ngen mot Staketgatan b\u00f6rjade anv\u00e4ndas som huvuding\u00e5ng.<\/figcaption><\/figure>\n

I slutet av \u00e5r 1899<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjades grundl\u00e4ggningen och stenfoten lades f\u00f6re \u00e5rsskiftet.<\/p>\n

\u00c5r 1900, den 8 januari<\/strong> invigdes grundstenen under h\u00f6gtidliga former av pastor Hultqvist. Han betonade att den blivande kyrkan inte enbart byggs f\u00f6r medlemmarna utan f\u00f6r alla som ville dyrka den eviga Guden. Han betonade ”att detta skulle bli ett Herrens hus, att avsikten med templet icke var att d\u00e4ri uppfostra proselyter<\/a>, utan att r\u00e4dda m\u00e4nniskors sj\u00e4lar fr\u00e5n synden”. Vid detta tillf\u00e4lle inmurades i grunden en metall\u00e5da i det nord\u00f6stra h\u00f6rnet inneh\u00e5llande senast utkommande tidningar och en historik \u00f6ver f\u00f6rsamlingsarbetet. V\u00e4dret var kallt men \u00e4nd\u00e5 hade flera f\u00f6rsamlingsmedlemmar tagit sig till st\u00e4llet och p\u00e5 kv\u00e4llen samlades de i det egna kapellet.<\/p>\n

Uppf\u00f6randet av kyrkan gjordes med talkokrafter under ledning av byggm\u00e4stare Henry H\u00e4ggblad<\/a> (1874\u20131900). H\u00f6gst troligt var det ocks\u00e5 han som gjorde ritningarna till kyrkan, som genast fick den l\u00e4ngd, som den fortfarande har.<\/p>\n

Henry H\u00e4ggblad hade m\u00e5nga byggprojekt p\u00e5 g\u00e5ng samtidigt i samma omr\u00e5de och trots sin unga \u00e5lder, s\u00e5 s\u00e5g han ut att klara av dem. En del av stockarna till kyrkbygget togs fr\u00e5n det nedlagda Tj\u00f6ckfors br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneris lagerbyggnad i Tj\u00f6ck. Henry H\u00e4ggblad avled sommaren 1900, s\u00e5 han fick aldrig se den f\u00e4rdiga kyrkan. F\u00f6rsamlingens pastor Anton Hultqvist deltog ocks\u00e5 i arbetet med den nya kyrkan men han f\u00f6rs\u00f6kte ocks\u00e5 utvidga sitt omr\u00e5de \u00e5t N\u00e4rpesh\u00e5llet. ”Till Lappfj\u00e4rd har jag f\u00f6rs\u00f6kt komma men hittills funnit d\u00f6rren st\u00e4ngd”, beklagade han sig en g\u00e5ng i ett referat.<\/p>\n

Betlehemskyrkan invigdes \u00e5r 1900<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1900, den 2 september<\/strong> kunde f\u00f6rsamlingen inviga den nya kyrkan, som d\u00e5 var varken br\u00e4dfodrad eller m\u00e5lad. Kyrkan saknade elektricitet, vatten och avlopp och uppv\u00e4rmningen skedde med kakelugnar och kaminer.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 fotografiet fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet s\u00e5 har kyrkan f\u00e5tt sin br\u00e4dfodring och vi ser att d\u00f6rren till kyrkan st\u00e5r v\u00e4lkomnande \u00f6ppen. Taket var lagt med asfaltfilt och m\u00f6jligtvis uppstod det snart l\u00e4ckage i girarna p\u00e5 kyrkdelen och det var orsaken till att spirorna med korsen togs bort och taket byggdes plant redan 10 \u00e5r efter invigningen. \u00c5r 1961 fick kyrkan nytt tak av galvaniserad falsad pl\u00e5t.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 fotot fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet s\u00e5 syns ocks\u00e5 Fattigg\u00e5rden och Lasaretthuset, som staden uppf\u00f6rde 10 \u00e5r f\u00f6re Metodistkyrkan. Nytorget framf\u00f6r kyrkan ser stenig ut och anv\u00e4ndes kanske inte som torg, d\u00e4r det idkades handel.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vykort av Betlehemskyrkan fr\u00e5n f\u00f6rra seklets b\u00f6rjan.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter invigningen har byggnaden renoverats och f\u00f6rb\u00e4ttrats flera g\u00e5nger. \u00c5r 1907 drogs elektriciteten dit och \u00e5ren 1910 – 1912 gjordes en st\u00f6rre takrenovering d\u00e5 det speciella taket p\u00e5 kyrkdelen byggdes om och det fick ett plant tak, lik det som fanns p\u00e5 bostadsdelen.<\/p>\n

\u00c5r 1911 i april<\/strong> h\u00f6lls ett jubileum i Metodistkyrkan, p\u00e5 grund av det g\u00e5tt 25 \u00e5r sedan f\u00f6rsamlingen grundades. Kyrkan var fylld till sista plats ”och det l\u00e5g sol och sabbatsst\u00e4mning \u00f6ver hela h\u00f6gtiden”.<\/p>\n

Genast efter kriget byggdes kyrkan ut p\u00e5 g\u00e5rdssidan med ett par rum, som f\u00f6rsamlingens ungdomar fick anv\u00e4nda.<\/p>\n

F\u00f6rsamlingens pastorer bodde i bostadsdelen i den s\u00f6dra \u00e4ndan men d\u00e5 de inte l\u00e4ngre beh\u00f6vde bostaden fick ungdomarna b\u00f6rja anv\u00e4nda den som samlingslokal. \u00c5r 1989 renoverades bostaden, s\u00e5 att den skulle passa \u00e5t ungdomarna. P\u00e5 senare tid har en d\u00f6rr \u00f6ppnats i den s\u00f6dra \u00e4ndan, just till denna ungdomslokal.<\/p>\n

Andra f\u00f6reningar som stod f\u00f6rsamlingen n\u00e4ra, anv\u00e4nde ocks\u00e5 den nya kyrkan som samlingslokal. Till exempel nykterhetsf\u00f6reningen Senapskornet h\u00f6ll sina m\u00f6ten h\u00e4r och Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n anv\u00e4nde kyrkan regelbundet, \u00e4nda till \u00e5r 1917 d\u00e5 de byggde egen lokal vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan<\/a>.<\/p>\n

Skaftung f\u00e5r ett eget kapell 1917 och en egen f\u00f6rsamling 1923<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1913<\/strong> utn\u00e4mndes Karl Axel Gabrielsson fr\u00e5n Helsingfors till pastor i f\u00f6rsamlingen och han visade sig vara en tillg\u00e5ng, som ville utvidga metodismens omr\u00e5de. Det blev hans kall att bryta ny mark. \u00c5r 1915 i juli tar han n\u00e5gra ungdomar med p\u00e5 en cykelutf\u00e4rd till Skaftung by i Sideby kommun s\u00f6der om Kristinestad. Mottagande blev s\u00e5 pass gott att Gabrielsson redan f\u00f6ljande \u00e5r planerade att bygga en kapellkyrka i Skaftung. En tomt inf\u00f6rskaffades ocks\u00e5 men ingen kyrka byggdes. Efter en tid fick de erbjudande om att k\u00f6pa en st\u00f6rre bondg\u00e5rd av Selim Norrg\u00e5rd f\u00f6r 5 000 mark, ungef\u00e4r samma summa som de hade ber\u00e4knat f\u00f6r ett nybygge.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1917, den 16 september var om\u00e4ndringsarbetena genomf\u00f6rda i Norrg\u00e5rds stora bondg\u00e5rd och Skaftung metodistkapell kunde invigas. \u00c5r 1923 bildades i Skaftung en egen metodistf\u00f6rsamling. Fotot av kapellet \u00e4r taget sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1965<\/strong> anh\u00f6ll f\u00f6rsamlingen i Kristinestad att de skulle f\u00e5 ta \u00f6ver arrendetomten och samma \u00e5r besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige att staden donerar tomten \u00e5t f\u00f6rsamlingen. G\u00e5vobrevet \u00f6verl\u00e4mnades i november 1966 av stadsdirekt\u00f6r Dahlstr\u00f6m och fullm\u00e4ktiges viceordf\u00f6rande Einar Nyberg p\u00e5 100-\u00e5rsdagen av metodismen inf\u00f6rande i staden. Detta \u00e5r utn\u00e4mndes Lindorf Hedstr\u00f6m fr\u00e5n Sverige till herde i metodistf\u00f6rsamlingen men efter ett par \u00e5r fick han tj\u00e4nst som lektor i religion vid den svenska samskolan. Han eftertr\u00e4ddes d\u00e5 av den f\u00f6rsta kvinnliga pr\u00e4sten i Finland, n\u00e4mligen pastor Kerstin Ekholm fr\u00e5n Sverige. Hon hade f\u00f6re det tj\u00e4nstgjort n\u00e5gra \u00e5r i Gamlakarleby.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1968 fick f\u00f6rsamlingen en stor takkrona, som placerades i kyrksalen. Den var designad av den k\u00e4nda arkitekten Eliel Saarinen<\/a> och den hade tidigare funnits i Emanuelskyrkan i Helsingfors. F\u00f6rsamlingen fick takkronan som g\u00e5va av personer bosatta i Helsingfors.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I b\u00f6rjan av 1970-talet fick f\u00f6rsamlingen motta en st\u00f6rre g\u00e5va fr\u00e5n \u00c5bo gamla metodistkyrka. Den kyrkan skulle rivas och de donerade d\u00e5 altaret och b\u00e4nkarna till metodistkyrkan i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1986<\/strong> genomf\u00f6rdes en st\u00f6rre renovering, ocks\u00e5 denna g\u00e5ng p\u00e5 talko. Fasaden skulle repareras liksom taket, f\u00f6nstren skall repareras och d\u00f6rrarna likas\u00e5. Vatten och avlopp drogs in och WC byggdes. Till sin hj\u00e4lp fick f\u00f6rsamlingen ett 10-tal personer fr\u00e5n Amerika, som p\u00e5 semestrarna brukade \u00e5ka v\u00e4rlden runt och reparera gamla kyrkor. Arbetet leddes av den alltid lika aktiva Bror Grankull. I slutet av \u00e5ret kunde f\u00f6rsamlingen fira sin \u00e5rsdag och den hade d\u00e5 endast sju medlemmar. ”Liten men naggande god” sade aktiva medlemmen Helga Heikkil\u00e4, som varit med sedan 1944. F\u00f6rsamlingen hade ingen egen pr\u00e4st men fick bes\u00f6k tv\u00e5 g\u00e5nger i m\u00e5naden av Thomas Nordstr\u00f6m. I f\u00f6rsamlingen fanns det en syf\u00f6rening med 25 medlemmar, en barngrupp med 25 barn och en grupp f\u00f6r \u00e4ldre barn h\u00f6ll p\u00e5 att bildas. Ett str\u00e4ngband med 15 fanns och det \u00f6vade regelbundet i Skaftung kapellet.<\/p>\n

\u00c5r 1988<\/strong> slutf\u00f6rdes renoveringen, d\u00e5 den stora kyrkosalen hade m\u00e5lats. Igen hade en grupp amerikaner varit med och arbetet leddes hela tiden av Bror Grankull. Rune Wickl\u00e9n anlitades ocks\u00e5 d\u00e5 d\u00f6rrar och pelare skulle marmoreras. B\u00e4nkarna f\u00f6rs\u00e5gs med ljusbrunt plyschtyg och det arbetet gjordes av Marja-Leena Heikinm\u00e4ki fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\"\"
Metodisternas Betlehemskyrka fotograferad \u00e5r 1980 av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e4rldens B\u00e4sta Ungdomsgrupp bildas 1991<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1991<\/strong> bildades ungdomsgruppen VBU och d\u00e5 var Leif Galls ny pastor i f\u00f6rsamlingen. Till sin hj\u00e4lp fick han l\u00e4raren Ingmar Roseng\u00e5rd fr\u00e5n Dagsmark och tillsammans med ungdomarna kom de p\u00e5 detta namn. Det var inte alla som visste vad initialerna VBU betydde men de var \u00e4nd\u00e5 med, namnet kommer allts\u00e5 av ”v\u00e4rldens b\u00e4sta ungdomsgrupp”. En stor m\u00e4ngd flickor och pojkar, till och med ”mopedpojkar” kom med i denna verksamhet och enligt h\u00f6rs\u00e4gen s\u00e5 var det helt och h\u00e5llet Ingmars f\u00f6rtj\u00e4nst. Som mest fanns det 95 ungdomar i ungdomsgruppen och en stor del av dem samlades regelbundet i den f\u00f6re detta pr\u00e4stbostaden.<\/p>\n

Ingmars dotter Nanna Roseng\u00e5rd var med i denna grupp och hon intygar att verksamheten betydde v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r henne och de andra ungdomarna. Trots att verksamheten inte var s\u00e4rskilt religi\u00f6s, s\u00e5 fanns \u00e4nd\u00e5 Jesus med och inst\u00e4llningen till kyrkan blev positivare. Ingmar sj\u00e4lv har ber\u00e4ttat att ungdomarna, som d\u00e4r ute p\u00e5 gatan kunde b\u00e5de r\u00f6ka och sv\u00e4ra, uppf\u00f6rde sig exemplariskt genast de kom innanf\u00f6r d\u00f6rren. P\u00e5 en g\u00e5ng blev de sn\u00e4lla och sociala n\u00e4r de kom in i samlingsst\u00e4llet i kyrkan.<\/p>\n

Objudna g\u00e4ster<\/strong><\/h3>\n

Det \u00e4r m\u00e5nga som har bes\u00f6kt metodistkyrkan och f\u00f6r det mesta har alla varit v\u00e4lkomna. Tyv\u00e4rr har ocks\u00e5 ov\u00e4lkomna g\u00e4ster infunnit sig och d\u00e5 vanligtvis om natten. I maj 1990 br\u00f6t sig tjuvar in och f\u00f6rde bort f\u00f6rsamlingens mest v\u00e4rdefulla f\u00f6rem\u00e5l. De stal allt av v\u00e4rde, s\u00e5som nattvardselementen, ljusstakar, silverskedar, matbestick och br\u00f6dfat av nysilver.<\/p>\n

\u00c5r 1995 fick kyrkan igen p\u00e5h\u00e4lsningar av tjuvar och denna g\u00e5ng f\u00f6rsvann viktiga delar av h\u00f6gtalaranl\u00e4ggningen. Liknande inbrott skedde ocks\u00e5 \u00e5ren 1999 och \u00e5r 2000.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 2025, den 14 september<\/strong> firade f\u00f6rsamlingen kyrkans 125-\u00e5rs jubileum. Mannen, som sitter mitt i bild under lampkronan \u00e4r f\u00f6rsamlingens ”allt i allo” Bror Grankull. ”Utan frivilligt arbete skulle det inte g\u00e5, eftersom kyrkan inte kan uppb\u00e4ra n\u00e5gon kyrkoskatt” sade han en g\u00e5ng. Trots att flera f\u00f6reningar med egna lokaler \u00e4r befriade fr\u00e5n fastighetsskatt, s\u00e5 betalar metodistf\u00f6rsamlingen normal fastighetsskatt till staden.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00d6vriga foton<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Metodistkyrkan fotograferad fr\u00e5n nordost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 2023 l\u00e4t f\u00f6rsamlingen Lindb\u00e4cks Tr\u00e4 fr\u00e5n Perus f\u00f6rnya br\u00e4dfodringen i den s\u00f6dra gaveln.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Inga-Lis Johanssons m\u00e5lning av Metodistkyrkan , som den s\u00e5g ut i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00e5kan Sj\u00f6blads m\u00e5lning av kyrkan.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2025. Uppgifterna tagna ur gamla tidningar, dokument och metodistf\u00f6rsamlingens historik. Kyrkans historia \u00c5r 1859 h\u00e4mtades metodismens budskap f\u00f6rsta g\u00e5ngen fr\u00e5n Amerika till Finland och det skedde i Vasa d\u00e4r styrman Gustaf Lervik f\u00f6r f\u00f6rsta Forts\u00e4tt l\u00e4sa Metodisternas Betlehemskyrka p\u00e5 Staketgatan<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8025,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30409","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30409","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30409"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30409\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30457,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30409\/revisions\/30457"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30409"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}