{"id":30388,"date":"2025-10-30T21:50:19","date_gmt":"2025-10-30T19:50:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30388"},"modified":"2025-10-30T21:50:19","modified_gmt":"2025-10-30T19:50:19","slug":"kristinestadslararen-med-rovarmeriter","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30388","title":{"rendered":"Kristinestadsl\u00e4raren med r\u00f6varmeriter"},"content":{"rendered":"

\u00c5r 1962 gick G\u00f6sta Lindqvist p\u00e5 den gamla begravningsplatsen i Kristinestad och fick d\u00e5 syn p\u00e5 en sten med texten \u201dSkoll\u00e4raren Gustaf Stenberg, f. 10.8.1816, d. 23.4.1896\u201d och han undrade d\u00e5 vem denne man var. Av en gammal stadsbo fick han d\u00e5 h\u00f6ra ber\u00e4ttelsen om denne l\u00e4rare, och den 22 maj samma \u00e5r publicerades ber\u00e4ttelsen i Syd-\u00d6sterbotten. Denna text har renskrivits av Lasse Backlund i oktober 2025:<\/strong><\/span><\/p>\n

Gustaf Stenberg, \u00e4ven kallad \u201dFaffin\u201d f\u00f6ddes \u00e5r 1816 i Somero. Efter avlagd studentexamen b\u00f6rjade han studera vid \u00c5bo akademi. Men hans studier avbr\u00f6ts p\u00e5 grund av ett uppt\u00e5g en p\u00e5skafton. ”Faffin” och n\u00e5gra av hans studentkamrater hade n\u00e4mligen g\u00f6mt undan en ikon genom att kasta den i ett barkkar i ett garveri.<\/p>\n

De ryska myndigheterna p\u00e5 orten hade f\u00e5tt nys om saken och de skyldiga till d\u00e5det d\u00f6mdes till landsf\u00f6rvisning. De andra studerandenas anh\u00f6riga kunde k\u00f6pa sina s\u00f6ner fria men Gustaf var fattig och f\u00f6r honom fanns ingen s\u00e5dan hj\u00e4lp. Landsf\u00f6rvisningen tr\u00e4dde genast i kraft.<\/p>\n

S\u00e5 b\u00f6rjade hans l\u00e5nga vandring genom Europa. Han f\u00f6rs\u00f6kte livn\u00e4ra sig p\u00e5 olika s\u00e4tt, bland annat genom att \u00e5derl\u00e5ta, allts\u00e5 koppa m\u00e4nniskor. I sin v\u00e4ska, som han aldrig l\u00e4mnade ifr\u00e5n sig, uppbevarade han n\u00e5gra av sina tillh\u00f6righeter, bland annat n\u00e5gra instrument f\u00f6r \u00e5derl\u00e5tningsarbetet.<\/p>\n

M\u00e5naderna gick och en dag hade han n\u00e5tt Pyrennerna d\u00e4r han snart \u00f6verf\u00f6lls av en r\u00f6varhop, som tvingade honom att f\u00f6lja med dem en l\u00e5ng tid och han b\u00f6rjade snart f\u00f6rst\u00e5 deras spr\u00e5k. En natt d\u00e5 han l\u00e5g vaken s\u00e5 h\u00f6rde han r\u00f6varnas samtal och han f\u00f6rstod att de planerade att m\u00f6rda honom, d\u00e5 de trodde att han hade en f\u00f6rm\u00f6genhet i v\u00e4skan, som han alltid bar p\u00e5 sig.<\/p>\n

Han slapp lyckligtvis att rymma och kom \u00e5ter till civiliserade trakter. Hans starka l\u00e4ngtan att \u00e4n en g\u00e5ng f\u00e5 \u00e5terse sitt hemland gav honom krafter att trotsa alla umb\u00e4randen.<\/p>\n

Och den dagen randades d\u00e5 han \u00e5ter fick s\u00e4tta sin fot p\u00e5 Finlands jord.<\/p>\n

Gustaf Stenberg bosatte sig i Vasa \u00e5r omkring 1860 och han fick anst\u00e4llning som tingsskrivare. Han gifte sig snart med klockare\u00e4nkan Ulrika Fahler, som hade en dotter fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e4ktenskapet.<\/p>\n

Men hans h\u00e5g stod till ytterligare studier och undervisning. Han flyttade d\u00e5 med Ulrika och styvdottern till Kristinestad, d\u00e4r han l\u00e4r ha blivit den f\u00f6rsta folkskoll\u00e4raren i den nyinr\u00e4ttade svenska folkskolan, detta efter att den s\u00e5 kallade Lancasterskolan hade upph\u00f6rt.<\/p>\n

Han klarade v\u00e4l sin uppgift som folkskoll\u00e4rare, trots att han inte hade n\u00e5gon examen. Gustaf Stenberg verkade h\u00e4r som l\u00e4rare fr\u00e5n 1871 och antagligen till 1877. Han livn\u00e4rde sig sedan som renskrivare av protokoll.<\/p>\n

\u201dFaffin\u201d var en blid och v\u00e4ns\u00e4ll m\u00e4nniska och han \u00e4lskade barn. Hans st\u00f6rsta n\u00f6je var att f\u00e5 ber\u00e4tta sagor f\u00f6r dem. Under vackra sommardagar tog han dem med sig p\u00e5 utf\u00e4rder och gick i spetsen f\u00f6r sina barnskaror sjungande sin \u00e4lsklingss\u00e5ng \u201dI villande skogen\u201d.<\/p>\n

Mest tyckte han om att vandra till Granskog vid Antila och det ekade genom skogen d\u00e5 han med sin vackra r\u00f6st fick sjunga ut av hj\u00e4rtats fr\u00f6jd.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr fick han inga egna barn i sitt \u00e4ktenskap och han sade ofta att det gjorde honom mycket ont d\u00e5 hans styvdotter Maria inte kunde kalla honom far.<\/p>\n

Gustaf Stenbergs tid som l\u00e4rare har hugf\u00e4sts genom en portr\u00e4ttf\u00f6rstoring, som finns upph\u00e4ngd i skolans l\u00e4rarrum.<\/p>\n

Ho vet vad han ej kunnat utr\u00e4tta i livet om inte det olyckliga uppt\u00e5get i \u00c5bo f\u00f6r allt omintetgjort hans fortsatta utbildningsm\u00f6jligheter.<\/p>\n

Frid \u00f6ver hans minne.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5r 1962 gick G\u00f6sta Lindqvist p\u00e5 den gamla begravningsplatsen i Kristinestad och fick d\u00e5 syn p\u00e5 en sten med texten \u201dSkoll\u00e4raren Gustaf Stenberg, f. 10.8.1816, d. 23.4.1896\u201d och han undrade d\u00e5 vem denne man var. Av en gammal stadsbo fick Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kristinestadsl\u00e4raren med r\u00f6varmeriter<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22496,"menu_order":16,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30388","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30388","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30388"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30388\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30389,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30388\/revisions\/30389"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22496"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30388"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}