{"id":30217,"date":"2025-09-04T23:13:34","date_gmt":"2025-09-04T20:13:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30217"},"modified":"2025-09-11T11:38:14","modified_gmt":"2025-09-11T08:38:14","slug":"fiskare-fabrins-gard-pa-strandgatan-43","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30217","title":{"rendered":"Fiskare Fabrins g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 43"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1848 av fiskaren Johan Fabrin. G\u00e5rden byggdes i en v\u00e5ning med sju boningsrum men bostadsrum har senare inretts ocks\u00e5 p\u00e5 vinden. I den s\u00f6dra \u00e4ndan byggdes p\u00e5 1920-talet en farstu med ing\u00e5ng fr\u00e5n gatan. G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n sydost sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00a0Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.\u00a0<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens gamla historia<\/strong><\/h3>\n

P\u00e5 1740-talet<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade nummer 3 i det tredje kvarteret av Anders \u00d6stman.<\/p>\n

M\u00e5gen Arkelin tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1749<\/strong> hade tomten \u00f6vertagits av Anders \u00d6stmans dotter Margareta (1727\u20131792) som var gift med tullaren Anders Arkelin. Medan de bodde i Kristinestad fick de fyra barn men endast dottern Margaretha levde till vuxen \u00e5lder och blev gift. Anders Arkelin dog under en sj\u00f6resa till Stockholm \u00e5r 1769.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 har tomten det samma l\u00e4get och samma storlek som i dag. Tomten med nr 4 vid Strandgatan \u00e4gdes d\u00e5 av Anders Arkelin, som har titeln \u201dtullbes\u00f6kare\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1760 till 1769<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade numret 4 i det tredje kvarteret av Anders Arkelin och hustrun Margareta.<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten nr 4 av Anders Arkelins \u00e4nka Margareta efter att Anders hade avlidit \u00e5ret innan. \u00c5r 1775 hade tomtens nummer \u00e4ndrats till nummer 7.<\/p>\n

\u00c5r 1780<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 7 och den gamla g\u00e5rden av \u00e4nkan Margareta Arkelin. Hos henne bodde m\u00e5gen Jakob Fabrin (1751\u20131789), som hade gift sig med dottern Margaretha Arkelin (1750\u20131789). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sonen, sj\u00f6mannen Anders Arkelin (f.1759).<\/p>\n

M\u00e5gen Fabrin tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

Det var omkring 1775<\/strong> som dottern Margaretha Arkelin hade gift sig med Jakob Fabrin. Jakob var f\u00f6dd p\u00e5 Smedg\u00e5rden i Hvittisbofj\u00e4rd och blev borgare i Kristinestad d\u00e5 han gifte sig med Margaretha.<\/p>\n

Jakob d.\u00e4. och Margaretha Fabrin fick \u00e5tminstone sex barn, varav tre dog i sp\u00e4d \u00e5lder. En dotter gifte sig med en Hautam\u00e4ki fr\u00e5n Sastmola medan s\u00f6nerna Anders (1777\u20131843) och Jakob d.y. (1789\u20131862) stannade i Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1789 i april<\/strong> avled Jakob Fabrin d.\u00e4. och \u00e4nkan Margaretha Fabrin drunknade i november samma \u00e5r. Tomten nr 7 och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av omyndiga s\u00f6nerna Anders och Jakob.<\/p>\n

S\u00e5 gott som hela 1790-talet och en bit in p\u00e5 1800-talet var g\u00e5rden obebodd d\u00e5 b\u00e5da s\u00f6nerna vistades p\u00e5 annat, ok\u00e4nt st\u00e4lle. En Johan Fabrin n\u00e4mns som innehavare av g\u00e5rden i Kristinestad p\u00e5 1790-talet. Det var f\u00f6rst \u00e5r 1803 som Anders Fabrin skrevs som innehavare av g\u00e5rden och tomt nr 7.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten som d\u00e5 hade numret 7 i det tredje kvarteret av br\u00f6derna Anders och Jakob Fabrin d.y., h\u00e4lften var. De var ju s\u00f6ner till Jakob Fabrin d.\u00e4. och Margaretha, f\u00f6dd Arkelin, som b\u00e5da avled \u00e5r 1789.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1825 togs en ny stadsplan i bruk och tomten fick d\u00e5 numret 133, som den fortfarande har. Den \u00e4gdes d\u00e5 av br\u00f6derna fiskaren Anders Fabrin med hustrun Brita och sj\u00f6mannen Jakob Fabrin med hustrun Beata.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomten och den gamla g\u00e5rden ensam av fiskaren Anders Fabrin (1777\u20131843) och hans hustru Brita, som var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd (1877\u20131843).<\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> avled fiskaren Anders Fabrin och g\u00e5rden och tomten \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Brita som \u00e4gde halva g\u00e5rden och barnen Johan<\/u> Fredrik och Maria<\/u> Helena som \u00e4rvde en fj\u00e4rdedel var.<\/p>\n

\u00c5r 1844<\/strong> avled \u00e4nkan Brita och de tv\u00e5 barnen \u00e4rvde hennes halva, s\u00e5 efter arvsskiften \u00e4gde de h\u00e4lften var.<\/p>\n

\u00c5r 1845 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 133 och den gamla byggnaden av fiskaren Johan Fabrin (1810\u20131868), som bodde med sin syster Maria<\/u> Helena (1812\u20131907).<\/p>\n

\u00c5r 1848<\/strong> uppf\u00f6rde fiskaren Johan Fabrin den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar p\u00e5 tomten. G\u00e5rden var 15,74 meter l\u00e5ng och 7,13 meter bred. G\u00e5rden byggdes i en v\u00e5ning med sju boningsrum d\u00e4r det finns 4 kakelugnar och tv\u00e5 h\u00e4llspisar varav den ena hade en bakugn.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 133 och g\u00e5rden av fiskaren Johan Fabrin, som bodde med sin syster Maria. P\u00e5 hyra bodde handlanden Johan Reinhold Fontell. I augusti gifte sig Johan Reinhold med kyrkoherdedottern Lovisa Alcenius (1827\u20131891) och fortsatte att bo p\u00e5 Strandgatan 43 \u00e4nda till 1854. F\u00f6ljande \u00e5r flyttade de till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 25, till den g\u00e5rden som \u00e4gdes av Albertinas mor, \u00e4nkeprostinnan Alcenius.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av fiskaren Johan Fabrin. Systern Maria bodde ocks\u00e5 d\u00e4r och \u00e5r 1860 flyttade Johanna Hagman (f.1853) fr\u00e5n N\u00e4rpes till staden och blev fosterdotter hos Johan Fabrin. \u00c5r 1865 bodde \u00e4nkefrun Anna Westerh\u00e4ll p\u00e5 hyra och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 brandvakten Johan Varanm\u00e4ki med hustrun Ulla.<\/p>\n

Systern Maria Fabrin tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1868<\/strong> avled fiskaren Johan Fabrin, ogift och barnl\u00f6s. G\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 133 \u00f6vertogs d\u00e5 av enda arvingen, hans syster Maria<\/u> Helena, som fick fastebrev \u00e5r 1876.<\/p>\n

\u00c5r 1891, den 20 november<\/strong> tecknade jungfrun Maria Fabrin en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 fyra byggnader p\u00e5 hennes tomt. Hon l\u00e4t d\u00e5 rita upp en planteckning, som visade hur byggnaderna var placerade p\u00e5 tomten. Hon uppgav att tomten var 680 kvm stor och att bostadshuset var 15,74 meter l\u00e5ngt och 7,13 meter brett.<\/p>\n

\"\"
Maria Fabrin uppgav \u00e5r 1891 att huvudbyggnaden nr 1 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1848, var m\u00e5lad med oljef\u00e4rg och hade p\u00e4rttak. Den var i en v\u00e5ning och hade sju rum. Byggnad nr 2 var ett uthus uppf\u00f6rt \u00e5r 1851 och d\u00e4r fanns ett stall, lada och f\u00e4hus. Byggnad nr 3 var byggt av br\u00e4der \u00e5r 1891 och d\u00e4r fanns ett spillningskast och ett vedlider. Byggnad nr 4 var en hush\u00e5llsbod, uppf\u00f6rd \u00e5r 1837. Uthuset nr 5 av br\u00e4der l\u00e4mnades utan f\u00f6rs\u00e4kring.<\/figcaption><\/figure>\n

Fosterdottern Johanna Hagman tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1894, den 30 mars<\/strong> s\u00e5lde Maria Fabrin g\u00e5rden p\u00e5 tomt 133 \u00e5t Johanna Hagman f\u00f6r 1\u00a0500 mark. Johanna hade ju kommit som fosterdotter till g\u00e5rden redan \u00e5r 1860 och vid k\u00f6pet best\u00e4mde s\u00e4ljaren att Johanna skall \u201df\u00f6da, kl\u00e4da och v\u00e5rda mig\u201d. I k\u00f6pet ingick tomten med d\u00e4rp\u00e5 befintliga hus och den underlydande donationsjorden.<\/p>\n

Omkring 1897<\/strong> gifte sig Johanna Hagman med bonden och handlanden Karl Johan H\u00e5kans (1846\u20131920) fr\u00e5n N\u00e4rpes. Karl Johan hade varit gift tv\u00e5 g\u00e5nger tidigare och i sitt andra \u00e4ktenskap med Maria Mickels (1863\u20131891) hade han f\u00e5tt dottern Anna (f.1885). Johanna som d\u00e5 flyttade till N\u00e4rpes fick inga barn med Karl Johan. Gamla \u00e4garen Maria Fabrin fortsatte att bo i g\u00e5rden fram till sin d\u00f6d 1907.<\/p>\n

\u00c5r 1907, den 16 oktober<\/strong> avled den tidigare g\u00e5rds\u00e4garen Maria Fabrin i en \u00e5lder av 94 \u00e5r. G\u00e5rden som d\u00e5 \u00e4gdes av Johanna H\u00e5kans i N\u00e4rpes hyrdes ut \u00e5t urmakaren Juho Alanko (f.1878) som ocks\u00e5 hade sin aff\u00e4r i samma byggnad en kort tid, f\u00f6re han flyttade den till T\u00f6ttermans g\u00e5rd vid torget. Han bodde i Johannas g\u00e5rd med hustrun Stina (f.1880) och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 urmakarl\u00e4rlingen Heino Keto (f.1885).<\/p>\n

\"\"
Maria Fabrin (1812\u20131907) s\u00f6rjdes n\u00e4rmast av Johanna och Karl Johan H\u00e5kans, d\u00e5 bosatta i Yttermark Johanna hade ju varit fosterdotter \u00e5t Maria och hennes bror Johan bosatta i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1910\u20131911<\/strong> bodde guldsmeden Johan Sj\u00f6lund (f.1858) p\u00e5 hyra i g\u00e5rden med hustrun Eva (f.1848).<\/p>\n

\u00c5r 1912, den andra januari<\/strong> tecknade g\u00e5rds\u00e4garinnan Johanna H\u00e5kans en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hennes tomt. Byggnaderna var de samma men de hade nu f\u00f6rsetts med tak av asfaltfilt och ocks\u00e5 annars f\u00e5tt ett h\u00f6gre v\u00e4rde. Guldsmed Sj\u00f6lund flyttade bort och i st\u00e4llet \u00f6ppnade skomakarm\u00e4staren Johan Aleksi Thesl\u00f6f (1882\u20131913) en aff\u00e4r i g\u00e5rden. Han bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Olga (f.1885). \u00c5r 1913 avled skomakaren och sk\u00f6tseln av hans aff\u00e4r \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Olga Thesl\u00f6f.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> flyttade Olga Thesl\u00f6f sin skoaff\u00e4r till Hyd\u00e9ns g\u00e5rd och i st\u00e4llet \u00f6ppnade Alexandra Sundberg en livsmedelsaff\u00e4r i g\u00e5rden. Den h\u00e4r aff\u00e4rsr\u00f6relsen blev kortvarig och den h\u00f6lls i g\u00e5ng endast n\u00e5gra m\u00e5nader.<\/p>\n

Anna H\u00e5kans tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1914, den 12 december<\/strong> s\u00e5lde Johanna H\u00e5kans och hennes man Karl Johan H\u00e5kans i N\u00e4rpes deras g\u00e5rd \u00e5t Karl Johans dotter fr\u00e5n ett tidigare \u00e4ktenskap, n\u00e4mligen Anna H\u00e5kans (f.1885). K\u00f6peskillingen utgjorde 6\u00a0000 mark och p\u00e5 samma g\u00e5ng s\u00e5lde de tre arrendemarker p\u00e5 ca 3 ha f\u00f6r 3\u00a0000 mark. Aff\u00e4ren finansierades genom att Anna \u00f6vertog ett l\u00e5n i N\u00e4rpes Sparbank och tv\u00e5 v\u00e4xlar i Wasa Aktiebank.<\/p>\n

\u00c5r 1915<\/strong> verkade ett resandehem och kaf\u00e9 Metsola i Anna H\u00e5kans g\u00e5rd. I n\u00e5got skede inreddes bostadsrum ocks\u00e5 i vindsv\u00e5ningen, som hyrdes ut \u00e5t beh\u00f6vande.<\/p>\n

Michael Mangs tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1917<\/strong> gifte sig butiksbitr\u00e4det Anna H\u00e5kans med bonden och lanthandlanden Michael Mangs (1873\u20131939) fr\u00e5n Pjelax i N\u00e4rpes. Anna och Michael bosatte sig i Tj\u00f6ck, d\u00e4r de bedrev b\u00e5de handel och jordbruk. De hyrde \u00e5r 1918 ut butiken och bostaden p\u00e5 Strandgatan \u00e5t urmakaren Johan Fritiof Ojanen (1875\u20131948) och hans hustru Lydia (f.1889). Ojanen var f\u00f6dd i Jyv\u00e4skyl\u00e4 och var i l\u00e4ra hos flera urmakare i landet, ocks\u00e5 hos urmakare Juho Alanko i Kristinestad. \u00c5r 1915 \u00f6ppnade han en egen urmakaraff\u00e4r p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 19, d\u00e4r han h\u00f6ll till i tre \u00e5rs tid i handlande Gr\u00f6nroos g\u00e5rd n\u00e4ra R\u00e5dhusparken. Hustrun Lydia hade en liten livsmedelsaff\u00e4r i samma byggnad som urmakaren. \u00c5r 1934 l\u00e4mnade familjen Ojanen Kristinestad d\u00e5 de flyttade till Kankaanp\u00e4\u00e4, d\u00e4r Johan Fritiof avled \u00e5r 1948.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1921 avled Johanna H\u00e5kans, f\u00f6dd Hagman och \u00e5ret innan hade hennes man Karl Johan H\u00e5kans avlidit.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> bodde urmakare Ojanen i g\u00e5rden med sin familj och det gjorde kontoristen Elsa Dahlbo (f.1896) ocks\u00e5. Mont\u00f6ren Evert Sundholm (f.1867) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Lovisa (f.1862) och barnen Margareta (f.1903) och Artur Erland (f.1905). I slutet av 1920-talet bodde handlande Arifullin p\u00e5 hyra i g\u00e5rden. I februari 1928 utbr\u00f6t en brand i gatubyggnaden p\u00e5 Strandgatan 45 men tack vare att det var lugnt v\u00e4der kunde brandk\u00e5ren, trots m\u00e5nga tekniska problem begr\u00e4nsa branden, s\u00e5 att Michael Mangs g\u00e5rd klarade sig utan skador.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> bodde f\u00f6re detta handlande Elis Bodman en tid p\u00e5 hyra med sin familj och det gjorde ocks\u00e5 chauff\u00f6ren Evert Bodman. Barberaren Martta Nordlund (f. Haavisto \u00e5r 1911) bodde i g\u00e5rden d\u00e4r hon \u00f6ppnade en raksalong \u00e5r 1934. Hennes man Karl Birger (f. i N\u00e4rpes \u00e5r 1911) vistades p\u00e5 sj\u00f6n.<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> hade Martta Nordlund fortfarande sin barberaraff\u00e4r i Anna och Michael Mangs \u00e4gande g\u00e5rd och hos henne bodde ocks\u00e5 dottern Laila Margareta (f.1932). Tandl\u00e4kare Karl Lydman fr\u00e5n Ule\u00e5borg hade mottagning en tid i g\u00e5rden och p\u00e5 hyra bodde byggm\u00e4stare Mauri Koski med sin familj.<\/p>\n

\u00c5r 1939, den 17 oktober<\/strong> f\u00f6rolyckades handlande Michael Mangs i en trafikolycka i L\u00e5lby, d\u00e5 han med cykel var p\u00e5 v\u00e4g till tinget i Lappfj\u00e4rd d\u00e4r han fungerade som n\u00e4mndeman. Han efterl\u00e4mnade makan Anna, f\u00f6dd H\u00e5kans och fyra barn f\u00f6dda mellan \u00e5ren 1918 och 1924.<\/p>\n

\"\"
I oktober 1939 omkom g\u00e5rds\u00e4garen, handlanden Michael Mangs i en trafikolycka i L\u00e5lby och tidningen Syd-\u00d6sterbotten hedrade honom i en l\u00e4ngre nekrolog.<\/figcaption><\/figure>\n

Bonden Klemets, Harjula, Nohrstr\u00f6m och Selim L\u00e5ng tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1940, den 3 juli<\/strong> s\u00e5lde avlidne bonden och handelsmannen Michael Mangs r\u00e4ttsinnehavare g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 133 \u00e5t jordbrukaren Erik J. Klemets f\u00f6r 184\u00a0000 mark. Erik Johan Klemets var f\u00f6dd \u00e5r 1875 i Lappfj\u00e4rd och \u00e5r 1893 hade han gift sig med Helena Gustava Hermans, som var f\u00f6dd 1862 i N\u00e4rpes. Erik Klemets bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden men det gjorde d\u00e4remot flera hyresg\u00e4ster. Alexandra Lydman (f.1905 i B\u00f6tom) bodde d\u00e4r med en son, Martta Nordlund bodde d\u00e4r och hon hade nu tre barn och mannen p\u00e5 sj\u00f6n. Johannes Alfred Kronl\u00f6f (f.1894 i V\u00f6r\u00e5) bodde en tid i g\u00e5rden med hustrun Irja Kerttu, som var f\u00f6dd \u00e5r 1903 i Renko och de hade d\u00e5 tre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1946, den 6 augusti<\/strong> s\u00e5lde arrendatorn, \u00e4nklingen Erik Johan Klemets g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 133 \u00e5t aff\u00e4rsarbetaren, \u00e4nkan Hilja Harjula f\u00f6r 300\u00a0000 mark. Hilja var f\u00f6dd Markkanen \u00e5r 1896 i Suomenniemi, n\u00e4ra St Michel. Hon hade \u00e5r 1913 gift sig med kontoristen Vallu Teodor Harjula (1885\u20131938). Vallu var f\u00f6dd i Varkaus och flyttade med sin hustru och tv\u00e5 barn via Joroinen till Kristinestad \u00e5r 1923. I Kristinestad f\u00f6ddes sedan tv\u00e5 barn till.<\/p>\n

\u00c5r 1947, den 12 mars<\/strong> s\u00e5lde Hilja Harjula g\u00e5rden p\u00e5 tomt 133 \u00e5t bagarm\u00e4staren Torsti Nohrstr\u00f6m f\u00f6r 320\u00a0000 mark. Torsti var f\u00f6dd \u00e5r 1905 i Lahdenpohja i Karelen och \u00e5r 1930 hade han gift sig med Margareta Porkka, som var f\u00f6dd \u00e5r 1907 i Sordavala.<\/p>\n

\u00c5r 1950, den 22 augusti<\/strong> s\u00e5lde Torsti Nohrstr\u00f6m tomten och g\u00e5rden \u00e5t bonden Selim L\u00e5ng fr\u00e5n Dagsmark<\/a> f\u00f6r 485\u00a0000 mark. Selim var f\u00f6dd \u00e5r 1909 och \u00e5r 1938 hade han gift sig med Taimi Hautam\u00e4ki, som var f\u00f6dd \u00e5r 1914 i Stor\u00e5. Selim arbetade som kyrkovaktm\u00e4stare i Kristinestad.<\/p>\n

Ellen Norrgrann tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1959, den 11 maj<\/strong> s\u00e5lde bonden Selim L\u00e5ng och hans hustru Taimi g\u00e5rden p\u00e5 tomt 133 \u00e5t handlanden Ellen Norrgrann f\u00f6r j\u00e4mnt en miljon mark. Selim och Taimi flyttade d\u00e5 till Vanhakyl\u00e4 i Stor\u00e5 d\u00e4r de hade k\u00f6pt ett hemman. Ellen Norrgrann var f\u00f6dd Hannus i Tj\u00f6ck \u00e5r 1911 och hon hade varit gift med Bertel Norrgrann (1908-4.2.1959). Bertel och Ellen hade sedan 1957 handlat med kl\u00e4der i \u201dStrandg\u00e5rden\u201d p\u00e5 Strandgatan 36<\/a>. Ellen flyttade genast sin aff\u00e4r till den nyink\u00f6pta g\u00e5rden.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1980-talet<\/strong> verkade en aff\u00e4r som hette Kamera-Tupa i g\u00e5rden och i slutet av 1980-talet \u00f6ppnade Marjo en \u201dBarberar-Frisersalong\u201d i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1997<\/strong> s\u00e5lde Norrgranns d\u00f6dsbo g\u00e5rden med alla uthus \u00e5t den nuvarande \u00e4garen, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad.<\/p>\n

Foton annonser och \u00f6vrigt.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 43 har en h\u00f6g och v\u00e4lgjord stenfot mot gatan. Fotot taget fr\u00e5n nordost sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Strandgatan 43 fotograferat rakt fr\u00e5n \u00f6ster sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Guldsmed Sj\u00f6lund hade aff\u00e4r i g\u00e5rden \u00e5ren 1910-1911.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skomakare Thesl\u00f6f hann verka i g\u00e5rden endast ett par \u00e5r och de annonserade flitigt i tidningarna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Alexandra Sundbacks Matvaruhandel verkade i g\u00e5rden under n\u00e5gra m\u00e5nader \u00e5r 1914.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Urmakare Ojanen hade sin uraff\u00e4r i g\u00e5rden under 1920-talet.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.\u00a0 G\u00e5rdens gamla historia P\u00e5 1740-talet \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade nummer 3 i det tredje kvarteret av Anders \u00d6stman. M\u00e5gen Arkelin Forts\u00e4tt l\u00e4sa Fiskare Fabrins g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 43<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":43,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30217","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30217","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30217"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30217\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30267,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30217\/revisions\/30267"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30217"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}