{"id":30103,"date":"2025-08-15T22:38:58","date_gmt":"2025-08-15T19:38:58","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30103"},"modified":"2025-12-21T13:03:45","modified_gmt":"2025-12-21T11:03:45","slug":"30103-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30103","title":{"rendered":"C. E. Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 36"},"content":{"rendered":"
\"\"
Det h\u00e4r 3-v\u00e5ningshuset p\u00e5 Strandgatan 36 byggdes av Thure Nygrens byggnadsbyr\u00e5 \u00e5r 1966. Huset har 15 l\u00e4genheter och har ocks\u00e5 en k\u00e4llarv\u00e5ning. Tomten som ligger mellan Strandgatan och Sj\u00f6gatan k\u00f6pte Nygren redan i maj 1964 av Syd\u00f6sterbottens Handelslag. \u00c5r 1965 l\u00e4t han riva den gamla Carlstr\u00f6mska g\u00e5rden uppf\u00f6rde denna tegelbyggnad f\u00f6ljande \u00e5r. Fotot taget fr\u00e5n sydv\u00e4st \u00e5r 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens och tomtens historia.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 finns inte denna tomt \u00e4nnu men p\u00e5 detta st\u00e4lle finns n\u00e5gra magasin och strandbodar. Tomten kommer att bildas ungef\u00e4r vid den bl\u00e5a rektangeln.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1772 <\/strong>finns den h\u00e4r tomten omn\u00e4mnd i mantalsl\u00e4ngderna och den hade d\u00e5 numret 3 i det tredje kvarteret. Den \u00e4gdes d\u00e5 av handlande Isaac Nagel (1727\u20131776), som ocks\u00e5 skrev namnet Nagell. Isaac var gift med Hans Uddmans dotter Elisabeth (1730\u20131791), som ocks\u00e5 kallades \u201dLisa\u201d.<\/p>\n

\u00c5ren 1780 – 1790 <\/strong>\u00e4gdes den h\u00e4r tomten och den g\u00e5rd som d\u00e5 fanns d\u00e4r av handlanden Isaac Nagels \u00e4nka Elisabeth. Hos henne bodde \u00e5tminstone sonen Johan och kanske ocks\u00e5 Christina (1768\u20131829), som \u00e5r 1791 gifte sig med Eric Bredberg.<\/p>\n

\u00c5ren 1795 – 1800 <\/strong>\u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade nr 3 i det tredje kvarteret av Elisabeths son, handlanden Johan Nagel (1766\u20131808) som \u00e5r 1793 hade gift sig med Clara (f. \u00c5berg 1770). De fick sex d\u00f6ttrar men det ser ut som att endast tv\u00e5 blev gifta och fick barn. Den ena dottern Christina Fredrika (1801\u20131883) gifte sig \u00e5r 1820 med Gustaf Starcke (f.1795 i Stockholm – d. 1877 i Kristinestad).<\/p>\n

\u00c5r 1804 <\/strong>uppf\u00f6rde handlande Nagel den f\u00f6rsta delen av g\u00e5rden, som d\u00e5 hade tv\u00e5 v\u00e5ningar.<\/p>\n

\u00c5r 1808<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av Johan Nagel, som bodde d\u00e4r med 4 sm\u00e5 d\u00f6ttrar, en dr\u00e4ng och tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1810<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av Johan Nagels \u00e4nka Clara och hos henne bodde barnen, en dr\u00e4ng och tv\u00e5 pigor. Clara hade nu gift om sig med Johan Sundman (1780\u20131812) och med honom fick hon sonen Johannes \u00e5r 1811.<\/p>\n

\u00c5r 1814<\/strong> hade Clara igen blivit \u00e4nka och hon \u00e4gde d\u00e5 b\u00e5de tomten nr 2 och g\u00e5rden som var uppf\u00f6rd \u00e5r 1804.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 2 och g\u00e5rden fr\u00e5n 1804 av handelsmans\u00e4nkan Clara Sundman. Hos henne bodde dottern Christina, dr\u00e4ngen Petter och pigan Anna. \u00c5r 1820 gifte sig Christina med kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke och \u00e5r 1823 k\u00f6pte de en g\u00e5rd p\u00e5 Kyrkogatan av bokbindare Sten<\/a> och de flyttade d\u00e5 dit.<\/p>\n

\u00c5r 1823<\/strong> hade tomten nr 2 i det tredje kvarteret \u00f6vertagits av Gottfried Starcke (1792\u20131851). Han var bror till Christina Nagels man Gustaf Starcke. Gottfried var son till juveleraren Henrik Starcke, f\u00f6dd i Sverige och \u00e5r 1821 gifte sig Gottfrid med tullinspektor Simon Wendelins (1752\u20131819) dotter Maria Rebecka (1791\u20131872) fr\u00e5n Kristinestad. Maria Rebecka var allts\u00e5 syster till kommerser\u00e5det Simon Anders Wendelin, som bland annat byggde den nuvarande biblioteksg\u00e5rden vid torget<\/a>. Gottfrieds bror Gustaf Starcke var kronol\u00e4nsman och \u00e4gde en g\u00e5rd vid Kyrkogatan, nuvarande Pro Kirkkokatu.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> hade tomten fortfarande nummer 2 och den \u00e4gdes av Gottfried Starcke och hans hustru Maria. \u00c5ret innan blev den br\u00e4dfodrad f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen och m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> hade den nya stadsplanen tagits i bruk och tomten fick d\u00e5 numret 129 och den l\u00e5g i det tredje kvarteret. Tomten och g\u00e5rden \u00e4gdes av handlanden Gottfried Starcke, som bodde med hustrun Maria och deras fem d\u00f6ttrar. Hos dem bodde handelsbitr\u00e4den Carl Rosendahl och Johan Tillberg, dr\u00e4ngen Erik och pigorna Hedvig, Maria och Anna.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 1825-\u00e5rs stadsplan ser vi att tomten nr 129 d\u00e5 gick fr\u00e5n Strandgatan \u00e4nda ned till Stadsfj\u00e4rden.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1834 <\/strong>tecknade handlanden Gottfried Starcke en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 sin tomt och han uppgav d\u00e5 att bostadsbyggnaden som var uppf\u00f6rd \u00e5r 1804 hade blivit tillbyggd p\u00e5 l\u00e4ngden \u00e5r 1833. I nedre v\u00e5ningen fanns det en f\u00f6rstuga, en sal, 4 kamrar och en salubod. I \u00f6vre v\u00e5ningen fanns det tv\u00e5 salar och tre kamrar.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r planteckningen bifogades till den brandf\u00f6rs\u00e4kring som Starcke tecknade \u00e5r 1834. Byggnaden nr 2 p\u00e5 planteckningen var en hush\u00e5llsbod eller h\u00e4rbre och det var byggt 1827. Byggnad nr 3 var ett uthus med foderlada, f\u00e4hus, spillhus och stall, uppf\u00f6rt \u00e5r 1822. Byggnad nr 4 var uppf\u00f6rt \u00e5r 1804 och d\u00e4r fanns ett vedlider och ett v\u00e5ghus. Byggnad nr 5 var ett magasin uppf\u00f6rt \u00e5r 1823 och byggnad nr 6 var en sj\u00f6bod, som stod i vattnet. Sj\u00f6boden var byggd \u00e5r 1800 och d\u00e4r fanns endast ett rum. Byggnad nr 7 var byggd av br\u00e4der som ett vagnslider \u00e5r 1823. Byggnad nr 8 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1833 och d\u00e4r fanns flera bostadsrum, varav ett med bakugn. Byggnaderna 6,7 och 8 var uppf\u00f6rda p\u00e5 granntomten som \u00e4gdes av Gottfrid Starckes sv\u00e5ger, allts\u00e5 Simon Anders Wendelin. Vid stranden fanns en 30 meter l\u00e5ng landningsbrygga, d\u00e4r ocks\u00e5 st\u00f6rre b\u00e5tar kunde l\u00e4gga till.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av handlanden Gottfried Starcke. I hans g\u00e5rd bodde f\u00f6rutom hustru och flera d\u00f6ttrar, handelsbokh\u00e5llaren Carl Hyd\u00e9n, jungfrun Elisabeth och 3 pigor. Pigorna byttes s\u00e5 gott som \u00e5rligen och under en tid bodde ocks\u00e5 betj\u00e4nten Gustaf Solstr\u00f6m i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 129 och g\u00e5rden d\u00e4rp\u00e5 av handelsmannen Gottfried Starcke, som bodde med hustrun Maria och de vuxna d\u00f6ttrarna Alexandra, Henriette och Augusta. Betj\u00e4nten Petter Gr\u00f6nholm bodde i samma g\u00e5rd med dr\u00e4ngen Johan och pigorna Anna och Chatharina.<\/p>\n

\u00c5r 1843, den 6 november<\/strong> s\u00e5lde Gottfrie Starcke g\u00e5rden och tomten och g\u00e5rden \u00e5t handelsmannen Henrik Oscar<\/u> Fontell (1818\u20131890). F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade Oscar 2 000 rubel av Jacob Jonas Estlander, som var kyrkoherde i Lappfj\u00e4rd. Oscar var son till Josef Henrik Fontell, som var f\u00f6dd i \u00c4ht\u00e4ri \u00e5r 1783 och var gift med Maria Elisabeth (f.1786), som var dotter till sj\u00f6kaptenen Aron Bergstr\u00f6m i Kristinestad. Nya \u00e4garen var relativt n\u00e4ra sl\u00e4kt med f\u00f6rra \u00e4garen, d\u00e5 dennes dotter Sofia Helena Starcke, gift Bergstr\u00f6m (1829\u20131913) var kusin med nya \u00e4garen Fontell. Oscar Fontell gifte sig \u00e5r 1844 med Henriette Thod\u00e9n (1820\u20131887) fr\u00e5n Larsmo. Vill du l\u00e4sa mera om sl\u00e4kten Fontell, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av Oscar Fontell, som bodde med hustrun Henriette, som ocks\u00e5 kallades Henrika. Hos dem bodde bokh\u00e5llaren Erland Lew\u00e1n, handelsbetj\u00e4nterna Carl Danielsson och Felix Dahlstedt, betj\u00e4nten Anton Hasselblatt, tv\u00e5 dr\u00e4ngar och hela 4 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av Oscar och Henriette Fontell och hos dem bodde bokh\u00e5llarna Felix Dahlstedt och Anton Hasselblatt. Oscar hade nu inr\u00e4ttat ett linnev\u00e4veri p\u00e5 tomten och i hans g\u00e5rd bodde v\u00e4vm\u00e4staren Johan Eric Nordlund, som var f\u00f6dd i Sverige. Han bodde med sin hustru Mariana, f\u00f6dd Thunberg i Ume\u00e5 och sonen Charles Uno Nordlund. Johan Stolt, som var v\u00e4vdr\u00e4ng bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med sin hustru Johanna. Vanliga dr\u00e4ngar var Erik, Markus, Johan och Karl. Greta Wiklund och Henrika Pihlroth var jungfrur och s\u00e5 hade de en piga Henrika.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> byggde Oscar Fontell till g\u00e5rden med en vinkel i den norra \u00e4ndan, som var n\u00e4stan 10 meter l\u00e5ng. I s\u00f6dra \u00e4ndan av g\u00e5rden gjordes en tillbyggnad p\u00e5 5,4 meter s\u00e5 att den d\u00e5 fick den l\u00e4ngd som den hade d\u00e5 den revs. Mellan tillbyggnaderna byggdes en f\u00f6rstugubyggnad av stock och mellan denna och vinkelbyggnaden byggdes en g\u00e5ng eller en terrass av plankor.<\/p>\n

\u00c5r 1858<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av Oscar Fontell. Hos Oscar och Henriette bodde bokh\u00e5llaren Petter Barkman, betj\u00e4nterna Emil Dahlstr\u00f6m och Teodor Wise, mamsellerna Natalia Holmstr\u00f6m och Amanda Hasselblatt, 2 dr\u00e4ngar och 4 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1859, den 12 februari<\/strong> s\u00e5lde Oscar och Henriette Fontell tomten 129 och g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 \u00e5t handlanden Carl Emil Carlstr\u00f6m f\u00f6r 6 000 rubel. I samband med k\u00f6pet \u00f6vertog Carlstr\u00f6m kyrkoherde Estlanders skuldsedel, som nu hade \u00f6vertagits av dottern, mamsellen Olga Emelie Estlander. Carlstr\u00f6ms tidigare g\u00e5rd p\u00e5 nuvarande kyrkotomten hade blivit f\u00f6rst\u00f6rd i den stora stadsbranden 14 januari 1859.<\/p>\n

I samband med f\u00f6rs\u00e4ljningen flyttade Oscar Fontell sin v\u00e4verifabrik till Lintula vid Stortr\u00e4sket. P\u00e5 stadens arrendemark i Lintula uppf\u00f6rde Fontell flera byggnader, byggda f\u00f6r v\u00e4veriet, n\u00e4mligen:<\/p>\n

-en karakt\u00e4rsbyggnad i tv\u00e5 v\u00e5ningar, gul f\u00e4rg och med sp\u00e5ntak, 18 m l\u00e5ng och 9 meter bred. D\u00e4r fanns 8 rum i nedre v\u00e5ningen och 3 i den andra.<\/h6>\n
-fabriksbyggnad i en v\u00e5ning under br\u00e4dtak, 12 m l\u00e5ng och 5 m bred, best\u00e5ende av 5 rum.<\/h6>\n
-en magasinbyggnad med br\u00e4dtak, 11 m l\u00e5ng och 5 m bred, best\u00e5ende av 2 rum.<\/h6>\n
-en isk\u00e4llare med dubbla v\u00e4ggar under sp\u00e5ntak, 5 m l\u00e5ng och 3 m bred<\/h6>\n
-ett uthus av tr\u00e4 med br\u00e4dtak, 16 m l\u00e5ng och 6 m bred, best\u00e5ende av 3 rum och ett torkrum.<\/h6>\n
-en bostadsbyggnad med sp\u00e5ntak, 6 m l\u00e5ng och 3,6 m bred<\/h6>\n
-en uthusbyggnad med sp\u00e5ntak, 27 m l\u00e5ng och 5 m bred, best\u00e5ende av 3 boningsrum, f\u00e4hus, foderlada och f\u00f6rr\u00e5dsrum.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Alla byggnader var v\u00e4rderade till 4\u00a0475 rubel. Av Kejserliga Finska Banken erh\u00f6ll Fontell ett inteckningsl\u00e5n om 22\u00a0500 rubel.<\/p>\n

P\u00e5 1860-talet<\/strong> bodde det ett stort antal handelsbetj\u00e4nter hemma hos C. E. Carlstr\u00f6m. Gustaf Adolf Wahlstr\u00f6m var f\u00f6dd 1843 i Tavastehus och flyttade till Kristinestad 1857. Gustaf Herman Kerklund var f\u00f6dd 1842 i Jakobstad och kom till staden 1860. Alexander Wahlstr\u00f6m var f\u00f6dd 1846 i Tavastehus och flyttade till staden 1861, Otto Ludvig Hal\u00e9n kom fr\u00e5n Tavastehus 1865 och han var f\u00f6dd 1849, Gustaf Adolf Posse var f\u00f6dd 1845 och flyttade till staden 1865 och Petter Gustaf R\u00f6nnlund kom fr\u00e5n Heinola via Vasa 1866 och han var f\u00f6dd 1843.<\/p>\n

\u00c5r 1861<\/strong> tecknade C. E. Carlstr\u00f6m en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 alla byggnader. Huvudbyggnaden hade samma \u00e5r f\u00e5tt ny br\u00e4dfodring \u201dmed h\u00f6flade och falsade br\u00e4der\u201d. Under huvudbyggnaden hade det byggts en v\u00e4lvd k\u00e4llare med v\u00e4lvd g\u00e5ng. I nedre v\u00e5ningen fanns det 12 rum, bland annat ett handelskontor och en handelsbod. I \u00f6vre v\u00e5ningen fanns det 9 rum, n\u00e4mligen en sal, en f\u00f6rstuga och resten var kamrar. Huvudbyggnaden var nu 30 meter l\u00e5ng.<\/p>\n

\"\"
Alla gamla g\u00e5rdsbyggnader hade rivits och tv\u00e5 nya har uppf\u00f6rts i st\u00e4llet:
Byggnad nr 2 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1851 och tillbyggd i den \u00f6stra \u00e4ndan \u00e5r 1857. I den byggnaden fanns f\u00e4hus, stall, vagnslider och flera magasin.
Byggnad nr 3 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1860, blev br\u00e4dfodrad f\u00f6ljande \u00e5r och hade tegeltak. I den byggnaden fanns en bagarstuga och fem kamrar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1865<\/strong> bodde det m\u00e5nga bokh\u00e5llare, handelsbetj\u00e4nter och dr\u00e4ngar i C. E. Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd och hela sex pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> bodde de tre barnen Alfred, Emilia och Lydia i konsul Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd tillsammans med bokh\u00e5llarna Johan Lindqvist (f.1832), Petter R\u00f6nnlund (f.1843) och A. Eriksson. Bodbetj\u00e4nten Karl \u00c5berg bodde d\u00e4r, liksom dr\u00e4ngarna Jakob och Erik, och ett halvt dussin pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 129 av konsul Carl Emil Carlstr\u00f6m och hans hustru Maria. Hos dem bodde barnen Alfred, Lydia och deras halvkusin Emil Axelin. Bokh\u00e5llarna Lindqvist och R\u00f6nnlund bodde i g\u00e5rden och det gjorde fyra dr\u00e4ngar och fem pigor ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av C. E. Carlstr\u00f6m som nu \u00e4r kommerser\u00e5d och som bodde d\u00e4r med hustrun Maria och sonen Alfred. Kontoristerna Lindqvist och R\u00f6nnlund bodde d\u00e4r, liksom handelsbitr\u00e4den Isak G\u00e4strin (f.1851), Johannes R\u00f6nnholm (f.1860) och Axel Sandstr\u00f6m (f.1860). Dr\u00e4ngarna Isak Paulaharju (f.1858), Konstantin Isom\u00e4ki (f.1857), Oskar Stenback (f.1857) och Johannes Storl\u00e5hls (f.1862) bodde i dr\u00e4ngstugan medan pigorna Anna Kullnabb (f.1854), Maja Bj\u00f6rkman (f.1850), Anna Backman (f.1859), Lisa Thunis (f.1847), Anna Br\u00e5dd (f.1849) och Hanna \u00d6sterback (f.1851) bodde i pigkamrarna.<\/p>\n

\u00c5r 1881<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade sonen Alfred ett par tomter p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan<\/a> och han flyttade d\u00e5 dit med sin hustru Agnes.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> bodde b\u00e5de bokh\u00e5llaren Emil Axelin och kontoristen Wilhelm Martens i Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd, f\u00f6rutom en stor m\u00e4ngd bitr\u00e4den, pigor och dr\u00e4ngar.<\/p>\n

\"\"
Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster av Lydia Florin \u00e5r 1887. Mitt i bild st\u00e5r Carl Emil sj\u00e4lv. Fotot finns i Alvar Utters privatarkiv i stadens lokalhistoriska arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1889<\/strong> avled kommersr\u00e5det Carl Emil Carlstr\u00f6m och g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 129 \u00f6vertogs av sterbhuset. Ocks\u00e5 hans omfattande aff\u00e4rsr\u00f6relse och skepp \u00f6vertogs av sterbhuset, i praktiken hans son Alfred, som var f\u00f6dd \u00e5r 1851. Carl Emils systerson Emil Axelin fortsatte att bo i g\u00e5rden, liksom flera dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1892, den 5 september<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av Alfred Carlstr\u00f6m och d\u00e4r bodde bland annat Emil Axelin, som nu ben\u00e4mns handlande. Bodbitr\u00e4den Henrik Ekman (f.1872) och Axel Palin (f.1872) bodde i g\u00e5rden, liksom dr\u00e4ngen Anders M\u00e4nnist\u00f6 (f.1850) och pigorna Sofia H\u00e4llman och Ulla Kauppila.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m. Han bodde inte h\u00e4r sj\u00e4lv utan han bodde p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 45<\/a>, i den g\u00e5rd som i dag heter Braheg\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde handlanden Emil Axelin, handelsbitr\u00e4det Axel Palin, en dr\u00e4ng och ett par pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1901<\/strong> tecknade Alfred Carlstr\u00f6m en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 tre byggnaderna och han uppgav d\u00e5 att huvudbyggnaden var 29,69 meter l\u00e5ng mot gatan och 17 meter i norr medan den s\u00f6dra flygeln var 12,17 meter l\u00e5ng. Han uppgav ocks\u00e5 att tomten var 2 679 kvm stor, har en bra brunn och p\u00e5 tomten fanns alla brandredskap. Han visade ocks\u00e5 upp ett intyg att \u201dElektriska aktiebolaget A.E.G.\u201d hade installerat elektrisk belysning i byggnaderna \u00e5r 1901.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r planteckningen bifogade Alfred Carlstr\u00f6m till brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1901. P\u00e5 stranden utanf\u00f6r tomtgr\u00e4nsen hade han uppf\u00f6rt tre byggnader av br\u00e4der, som inte kunde f\u00f6rs\u00e4kras eftersom de l\u00e5g p\u00e5 stadens \u00e4gande tillandningar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m. P\u00e5 hyra bodde handlanden Emil Axelin, bokh\u00e5llaren Karl Ax\u00e9n och pigorna Katarina Vesterlund (f. 1861) och Ida Henriksson (f.1874).<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av Alfred Carlstr\u00f6m och d\u00e4r bodde hans halvkusin Emil Axelin och hans hush\u00e5llerska Ida Henriksson, som han hade ett f\u00f6rh\u00e5llande med. Bokh\u00e5llaren Karl Ax\u00e9n bodde i g\u00e5rden och baderskan Anna Vesterinen bodd p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1910 i april<\/strong> tecknade Alfred Carlstr\u00f6m en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 alla byggnader och nu kunde han ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kra de tre byggnader, som han hade uppf\u00f6rt p\u00e5 tillandningarna nere p\u00e5 stranden.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r planteckningen bifogades till brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1910. Byggnaden nr 4 var uppf\u00f6rd 1893 och d\u00e4r fanns en foderlada och ett magasin. Byggnaden nr 5 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1892 och d\u00e4r fanns en svinstia och byggnad nr 6 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1889 och byggt som vedlider. De andra byggnaderna som f\u00f6rr.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1910, den 23 juli<\/strong> avsl\u00f6jades en bedr\u00e4gerih\u00e4rva d\u00e5 det visade sig att handlanden Emil Axel och n\u00e5gra andra inblandade hade f\u00f6rsnillat stora belopp av staden Kristinestad, Wasa Aktiebank och av Alfred Carlstr\u00f6m. L\u00e4s mera om aff\u00e4ren Axelin H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1910, i augusti<\/strong> visade det sig att Alfred Carlstr\u00f6m, som trodde sig vara en av \u00d6sterbottens rikaste m\u00e4n i sj\u00e4lva verket var konkursf\u00e4rdig. Detta ledde till att han tog sitt eget liv och hela hans r\u00f6relse f\u00f6rsattes i konkurs. Ocks\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 togs \u00f6ver av konkursboet.<\/p>\n

\u00c5r 1912<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av Carlstr\u00f6ms konkursbo. Handlande Emil Axelin satt i f\u00e4ngelse men hans hush\u00e5llerska Ida Henriksson bodde d\u00e4r p\u00e5 hyra och det gjorde baderskan Anna Vesterinen ocks\u00e5. Bokh\u00e5llaren Karl Ax\u00e9n bodde i g\u00e5rden och dit flyttade ocks\u00e5 Alfreds hustru Agnes och s\u00f6nerna Eskil och Folke.<\/p>\n

\u00c5r 1912, den 25 april<\/strong> s\u00e5lde Carlstr\u00f6ms konkursbo g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 \u00e5t Walentin Lehtinen f\u00f6r 52\u00a0500 mark. Av k\u00f6peskillingen skulle 9\u00a0000 betalas inom \u00e5tta dagar och resten 43\u00a0500 skulle betalas inom sex m\u00e5nader. I k\u00f6pet ingick inget l\u00f6s\u00f6re men nog lite inventarier i handelsboden. K\u00f6paren Lehtinen var hemma fr\u00e5n Jalasj\u00e4rvi och tillsammans med n\u00e5gra aff\u00e4rsbekanta skulle ha \u00f6ppna en aff\u00e4rsr\u00f6relse i Carlstr\u00f6mska g\u00e5rden. Vid samma tillf\u00e4lle k\u00f6pte samma Lehtinen Carlstr\u00f6ms villa Carlsro<\/a> f\u00f6r 11\u00a0000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1912 i maj<\/strong> bildade Walentin Lehtinen och hans aff\u00e4rsbekanta fr\u00e5n Jalasj\u00e4rvi och Etseri ett handelsbolag med namnet \u201dKristiinan Kauppayhti\u00f6 \u2013 Kristinestads Handelsaktiebolag\u201d. F\u00f6rslag till bolagsordning skickades till senaten f\u00f6r fastst\u00e4llelse, aktiekapitalet best\u00e4mdes till 50\u00a0000 mark med m\u00f6jlighet att h\u00f6jas till 500\u00a0000 mark och hugade spekulanter bj\u00f6ds in i bolaget.<\/p>\n

\u00c5r 1912, den 5 oktober<\/strong> \u00f6ppnade Henrika Streng resandehem \u201dIris\u201d p\u00e5 Strandgatan 36 och d\u00e4r skulle ocks\u00e5 finnas matservering och caf\u00e9.<\/p>\n

\u00c5r 1913, i februari<\/strong> \u00f6ppnade Kristinestads Handelsaktiebolag en skr\u00e4dderiaff\u00e4r under skr\u00e4ddare Vilho Partanens ledning i g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
Den grupp med aff\u00e4rsm\u00e4n fr\u00e5n Jalasj\u00e4rvitrakten med Walentin Lehtinen i spetsen \u00f6ppnade i februari 1913 en diversehandel i Carlstr\u00f6ms gamla g\u00e5rd. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 15 februari 1913.<\/figcaption><\/figure>\n

Redan i november 1913<\/strong> gjorde Kristinestads Handelsaktiebolag konkurs och varulagret s\u00e5ldes \u00e5t handlande och bonden Akseli Ojanen fr\u00e5n Stor\u00e5. I december samma \u00e5r st\u00e4mdes bolagets direktion till r\u00e4tten i staden eftersom de felaktigt hade uppgett att aktiekapitalet p\u00e5 50 000 mark var inbetalt. Dessv\u00e4rre var det endast 1 200 mark som hade inbetalts och r\u00e4tten \u00e5lade direktionen \u201den f\u00f6r alla, alla f\u00f6r en\u201d att genast inbetala \u00e5terstoden 48 800 mark. Direktionen bestod d\u00e5 av handlanden August Horsma fr\u00e5n Etseri, bonden Matti Kuusisto fr\u00e5n Teuva, handlanden Heikki Nurmela fr\u00e5n M\u00f6rtmark by i Lappfj\u00e4rd, garvaren Frans Rinne fr\u00e5n Virrat, handelsresande Vilhelm Granlund fr\u00e5n Kristinestad, s\u00e5g\u00e4garen Nikolai Koski fr\u00e5n Kauhajoki, handelsbitr\u00e4det Bruno Mets\u00e4maa fr\u00e5n Ilmajoki och skr\u00e4ddaren Kalle Virtanen fr\u00e5n Etseri.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 av aff\u00e4rsmannen Walentin Lehtinen (f.1849). P\u00e5 hyra bodde Johan Streng (f.1866) med hustrun Henrik (f.1869) och flera barn. Arbetaren Konstantin Sandberg (f.1869) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Katharina (f.1869) och tv\u00e5 sm\u00e5 pojkar. Formannen Frans Viktor Salmi (f.1880) bodde med hustrun Mathilda (f.1871) och sex barn, Anna Kaisa Aho (f.1869) bodde med 3 sm\u00e5 barn, l\u00e4rarinnan Lydia Keitanp\u00e4\u00e4 (f.1885) bodde ensdam och det gjorde ocks\u00e5 \u00e4nkan Katharina Holmberg (f.1857). Postexpedit\u00f6ren Toivo Peuranen (f.1883) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> best\u00e4mde stadens inkvarteringsn\u00e4mnd att byggnaden nr 3 inneh\u00e5llande flera bostadsrum, k\u00f6ksspis och bakugn skall hyras ut \u00e5t den ryska milit\u00e4ren.<\/p>\n

\u00c5r 1919, i maj<\/strong> grundades i Kristinestad en finskspr\u00e5kig aff\u00e4rsr\u00f6relse med namnet \u201dKristiinan Kauppahuone osakeyhti\u00f6\u201d, som skulle b\u00f6rja saluf\u00f6ra j\u00e4rnvaror och tyger och allt d\u00e4remellan. Jordbruksvaror och -f\u00f6rn\u00f6denheter skall ocks\u00e5 b\u00f6rja s\u00e4ljas. Aktiekapitalet kommer att vara 1,5 miljoner mark med m\u00f6jlighet att h\u00f6ja det till fem miljoner j\u00e4mnt.<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 21 augusti<\/strong> s\u00e5lde Walentin Lehtinen g\u00e5rden och tomten Strandgatan 36 \u00e5t \u201dKristiinan Rauta- ja Talouskauppa Osakeyhti\u00f6\u201d f\u00f6r 100 000 mark. Inventarierna i \u201dhotellet\u201d och i aff\u00e4ren s\u00e5ldes skilt f\u00f6r 85 000 mark, allt tillsammans 185 000 mark. K\u00f6pebrevet skrevs i Jalasj\u00e4rvi och undertecknades av Lehtinen och f\u00f6r bolagets r\u00e4kning av bonden Akseli Ojanen fr\u00e5n Stor\u00e5. Aff\u00e4ren kallades ”Kristiinan Rauta” eller j\u00e4rnaff\u00e4ren p\u00e5 svenska.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 av \u201dKristiinan Rauta- ja Talouskauppa Osakeyhti\u00f6\u201d. I g\u00e5rden bodde arbetaren Konstantin Mannerroos (f.1884) med hustrun Fina (f.1883) och tv\u00e5 sm\u00e5 barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Anselm L\u00e4hdesm\u00e4ki (f.1874) med hustrun Mina (f.1874) och sju mindre barn. Skomakaren Otto Rintala (f.1882) bodde med hustrun Albertina (f. Myllykoski 1884 i Kauhajoki) och sex d\u00f6ttrar. Arbeterskan Kajsa Sundstr\u00f6m (f.1958) bodde p\u00e5 hyra med d\u00f6ttrarna Hulda (f.1895 och Saima (f.1899).<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 1 september<\/strong> s\u00e5lde aktiebolaget \u201dKristiinan Rauta- ja Talouskauppa Osakeyhti\u00f6\u201d tomten och bygganden p\u00e5 Strandgatan 36 \u00e5t handlanden Kalle Fallenius. K\u00f6peskillingen uppgick till 240 000 mark och den kvitterades med att Fallenius \u00f6vertog en skuldsedel p\u00e5 200 000 mark i KOP och en annan p\u00e5 40 000 mark i N\u00e4rpes Sparbank. F\u00f6r bolagets del skrevs k\u00f6pebrevet under av rektor U. U. Sepp\u00e4 och skr\u00e4ddaren Iisakki Aalto. Karl Fallenius var f\u00f6dd \u00e5r 1892 i Vasa och \u00e5r 1913 hade han gift sig med Alma, som var f\u00f6dd 1883 i Brahestad.<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> bodde handlanden Mimmi Lahtonen i Fallenius g\u00e5rd och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Justus Viklund (f.1883 i Teuva) med hustrun Selina (f. Santala 1894 i Teuva) och deras fem barn. Bagaren Vilhelm Pikkarainen (f.1890) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Signe (f.1896) och s\u00f6nerna Veikko och V\u00e4in\u00f6. Skomakaren Otto Rintala hans hustru Albertina bodde d\u00e4r \u00e4nnu och nu hade arbetaren Anton Pihlaja (f.1875) flyttat dit med hustrun Hilma (f.1880) med sex barn.<\/p>\n

\u00c5r 1926, den 25 februari<\/strong> \u00f6ppnade Vasafirman \u201dKauppiaitten Osakeyhti\u00f6\u201d en filialpartiaff\u00e4r i f\u00f6re detta Handelsaktiebolagets lokal. De \u00f6vertog d\u00e5 Kristiinan Rautas hela varulager, som v\u00e4rderades till 650 000 mark. Hugo Juthas som verkat som direkt\u00f6r p\u00e5 Sampo i staden uts\u00e5gs till direkt\u00f6r. Det h\u00e4r bolaget som \u00e5r 1941 bytte namn till Kesko flyttade sedan partihandeln till F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd p\u00e5 granntomten.<\/p>\n

\u00c5r 1928, den 30 januari<\/strong> \u00f6ppnade Emil P\u00e4rus en \u201dMat- & Kolonialvaruhandel\u201d i g\u00e5rden d\u00e4r j\u00e4rnhandeln ocks\u00e5 fanns.<\/p>\n

\u00c5r 1930, den 30 augusti<\/strong> s\u00e5lde Kalle och Alma Fallenius g\u00e5rden och tomten p\u00e5 Strandgatan 36 \u00e5t rektor Uuno Uljas Sepp\u00e4 och hans hustru Maria f\u00f6r 242\u00a0000 mark. K\u00f6peskillingen erlades genom att Sepp\u00e4 \u00f6vertog tv\u00e5 intecknade skuldsedlar p\u00e5 totalt samma summa i N\u00e4rpes Sparbank.<\/p>\n

\u00c5r 1931<\/strong> \u00f6ppnade Maria Sepp\u00e4 en aff\u00e4r som skulle byta bort textiler och kl\u00e4der mot lantbruksprodukter. Den h\u00e4r aff\u00e4ren fick namnet \u201dMaalaisten Vaihtokauppa\u201d eller p\u00e5 svenska Lantmannabyteshandeln. Verksamheten blev inte l\u00e5ngvarig.<\/p>\n

\u00c5r 1932<\/strong> avskaffade Finlands riksdag den \u00e5r 1919 inf\u00f6rda f\u00f6rbudslagen. Den lagen hade f\u00f6rbjudit all tillverkning och handel med alkoholhaltiga drycker. D\u00e5 lagen avskaffades best\u00e4mdes det att handeln med alkohol skall sk\u00f6tas av ett statligt monopolbolag med namnet Oy Alkoholiliike Ab, eller f\u00f6rkortat Alko. Alko skulle best\u00e4mma vem som f\u00e5r tillverka alkohol i landet och vilka drycker som bolaget kommer att s\u00e4lja. I varje stad skulle det inredas en aff\u00e4r och Alko best\u00e4mde att de skall hyra en lokal i Sepp\u00e4s g\u00e5rd. Aff\u00e4ren skulle inrymmas i f\u00f6re detta Lantmannabyteshandelns lokal.<\/p>\n

\u00c5r 1934, den 18 juni<\/strong> s\u00e5ldes U. U. Sepp\u00e4s g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 36 p\u00e5 exekutiv auktion inf\u00f6r magistraten. N\u00e4rpes Sparbank som hade tv\u00e5 l\u00e5n intecknade i g\u00e5rden ropade in den f\u00f6r 191 000 mark, en summa som underskred de intecknade l\u00e5nen. Finska klubben som verkade i g\u00e5rden var med p\u00e5 auktionen men deras h\u00f6gsta bud var 190 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1934, den 16 november<\/strong> s\u00e5lde N\u00e4rpes Sparbank tomten och g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 \u00e5t ett nybildat bolag som kallades ”Aktiebolaget Strandg\u00e5rden” f\u00f6r 240 000 mark. K\u00f6pet undertecknades av bolagets VD, vicekonsul Frans Henrikson. Frans sj\u00e4lv tecknade 20 aktier i bolaget, apotekaren Ernst Sandlund 5, Henrik Sandlund 10, Verner Grankull 10, Gunnar Grankull 10 och Gustaf Appel 5 aktier, totalt 60 st.<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> bodde Justus Viklund med hustru och tio barn p\u00e5 hyra i Strandg\u00e5rden. Skomakaren Jaakko Hautaniemi (f.1865 i B\u00f6tom) med hustrun Ulrika (f.Nymark i Teuva \u00e5r 1861) bodde i g\u00e5rden och nu hade bagare Pikkarainens son Veikko (f.1912 i Nykarleby) och hustrun fr\u00e5n Lappo tagit \u00f6ver f\u00f6r\u00e4ldrarnas l\u00e4genhet. Agenten Sigfrid Blomster (f.1884 i Vasa) bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 s\u00f6mmerskan Kristiina Wahlberg (f.1879). Fr\u00f6ken Wahlberg hade en kl\u00e4nningsaff\u00e4r i g\u00e5rden, \u00e5r 1939 \u201dbredvid nya busstationen\u201d. \u00a0Arbetaren Johan Sigg (f.1908) bodde p\u00e5 hyra med sin rikssvenska hustru och fem barn.<\/p>\n

1938, den 10 december<\/strong> \u00f6ppnade Sj\u00f6f\u00e4r Saber en ny tillf\u00e4llig aff\u00e4r i f\u00f6re detta Finska klubbens lokal, i v\u00e5ningen ovanf\u00f6r Kristiinan Rautas j\u00e4rnaff\u00e4r. Han hade nu inregistrerat firmanamnet Oy. S. Saber Ab efter att hans tidigare kl\u00e4daff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan 49 g\u00e5tt i konkurs, s\u00e5 sent som i oktober samma \u00e5r. F\u00f6ljande \u00e5r, den 1 juni 1939 flyttade S. Saber sin bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r till Frans Henriksons g\u00e5rd vid torget och d\u00e4r fanns den \u00e4nda tills huset revs 1969.<\/p>\n

\u00c5r 1938<\/strong> f\u00f6reslogs att stadens bibliotek, som fanns i finska folkskolans<\/a> annex p\u00e5 g\u00e5rdsplanen i s\u00f6derstan skulle flyttas till Strandg\u00e5rden. Nu skulle det finnas m\u00f6jlighet att hyra tv\u00e5 rum, varav ett kunde anv\u00e4ndas som l\u00e4sesal. Av n\u00e5gon anledning blev det ingen flytt utan den skedde f\u00f6rst \u00e5r 1953 och d\u00e5 till Maija Dahlstr\u00f6ms g\u00e5rd, till nuvarande Ungdomsg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan<\/a>.<\/p>\n

Busstationen placeras i Strandg\u00e5rden<\/strong><\/h4>\n

1938 i juni<\/strong> diskuterade en kommitt\u00e9 var en busstation kunde placeras i staden. N\u00e5gon s\u00e5dan fanns inte fr\u00e5n tidigare och som f\u00f6rsta f\u00f6rslag hade de tomten nere vid stranden norr om stadsbron<\/a>. Som andra f\u00f6rslag hade de en tomt som l\u00e5g norr om Gamla kyrkan<\/a> och som tredje alternativ hade de en tomt p\u00e5 \u00d6stra sidan n\u00e4ra stadsbron.<\/p>\n

Nu ingrep trafikanterna och de sade att de kan betala hyran om busstationen tillf\u00e4lligt skulle placeras i Strandg\u00e5rden, i en vinkel som vette mot stranden. Kravet var att den namnl\u00f6sa gatan nere vid stranden skulle ist\u00e5nds\u00e4ttas och f\u00f6rl\u00e4ngas fr\u00e5n stadsbron fram till Skolgatan.<\/p>\n

Kommitt\u00e9n r\u00e4knade nu ut att ny busstation nere vid stranden vid stadsbron skulle komma att kosta 250\u00a0000 mark att bygga. M\u00e5nadshyran f\u00f6r en lokal i Strandg\u00e5rden skulle uppg\u00e5 till 500 mark och hyrestiden best\u00e4mdes till tv\u00e5 \u00e5r. Stadsfullm\u00e4ktige anslog 15\u00a0000 mark f\u00f6r namnl\u00f6sa gatans f\u00f6rb\u00e4ttrande.<\/p>\n

\"\"
Mellan \u00e5ren 1938 och 1959 fanns busstationen eller linjebilstationen som den kallades i s\u00f6dra flygeln p\u00e5 den \u00f6stra sidan av g\u00e5rden Strandgatan 36. Bussen till Kurikka ser ut att vara f\u00e4rdigt lastad och klar f\u00f6r avf\u00e4rd. Fotot fr\u00e5n Elka.<\/figcaption><\/figure>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> hade Idrottsf\u00f6reningen i Kristinestad en klubblokal i g\u00e5rdens \u00f6vre v\u00e5ning. D\u00e4r ordnade de ofta danser och utrymmet hyrdes ocks\u00e5 ut \u00e5t den lokala skyddsk\u00e5ren.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36\u00a0 kan kallas allt fr\u00e5n Starckes, Fontells och till Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd. Kvinnan ser ut vara p\u00e5 v\u00e4g till Mj\u00f6lkcentralen med sin mj\u00f6lkhink. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Mj\u00f6lkcentralen<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1943, den 1 december<\/strong> \u00f6ppnade H\u00e4rkmeri Andelsmejeri en Mj\u00f6lkcentral i Strandg\u00e5rden. Mj\u00f6lk har tidigare s\u00e5lts i flera mindre aff\u00e4rer men folkf\u00f6rs\u00f6rjningsmyndigheterna besl\u00f6t att ett mejeri borde handha all distribution. Disponent Storbj\u00f6rk var n\u00f6jd med detta arrangemang och han lovade att det varje dag skall finnas tillr\u00e4ckligt med mj\u00f6lk till salu. Stadsborna skulle h\u00e4refter leverera all mj\u00f6lk till Mj\u00f6lkcentralen och han lovade minst samma pris som vad de hade f\u00e5tt tidigare av mj\u00f6lkaff\u00e4rerna.<\/p>\n

Bland annat Bertha Klockars (f.1912 i Teuva) arbetade p\u00e5 Mj\u00f6lkcentralen som mejerska. Hon var f\u00f6dd Porkkala i Teuva och gifte sig \u00e5r 1937 med Arvid Klockars fr\u00e5n P\u00f6rtom men han stupade sedan i vinterkriget \u00e5r 1940. Bertha gifte sedan om sig med Aatos Kyd\u00f6nholma \u00e5r 1951, samma \u00e5r som hon som f\u00f6retagare \u00f6vertog k\u00f6ksverksamheten p\u00e5 svenska samskolan<\/a> i Kristinestad. L\u00e4s mera om Bertha H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1943 \u00f6ppnade H\u00e4rkmeri Andelsmejeri en filial i Kristinestad, som de kallade ”Mj\u00f6lkcentralen”. Alla andra aff\u00e4rer i staden som d\u00e5 k\u00f6pte och s\u00e5lde mj\u00f6lk \u00f6verl\u00e4t all distribution \u00e5t denna central. Annonserna ur Syd-\u00d6sterbotten 1943.<\/figcaption><\/figure>\n

Omkring 1949 bildades Syd-\u00d6sterbottens andelsmejeri Lappfj\u00e4rd och mejeriet i H\u00e4rkmeri blev en del av det nya mejeriet. Efter en tid \u00f6verl\u00e4t mejeriet i Lappfj\u00e4rd verksamheten vid Mj\u00f6lkcentralen \u00e5t andelsmejeriet i Tj\u00f6ck.\u00a0 \u00c5r 1956, den 1 juni avslutade verksamheten vid Mj\u00f6lkcentralen men Tj\u00f6ck Andelsmejeri b\u00f6rjade leverera mj\u00f6lk \u00e5t flera \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1947 i juni<\/strong> s\u00e5lde konsul Frans Henrikson, direkt\u00f6r Gunnar Grankull och Verner Grankulls d\u00f6dsbo alla aktier i \u201dAktiebolaget Strandg\u00e5rden\u201d \u00e5t Syd\u00f6sterbottens Handelslag. K\u00f6peskillingen uppgick till 1,5 miljoner mark. I byggnaden fanns d\u00e5 flera bostadslokaler, aff\u00e4rslokaler, busstationen och mj\u00f6lkcentralen. Helmi Knus fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd bodde en tid i g\u00e5rden p\u00e5 hyra med sonen Holger (f.1933) och det gjorde ocks\u00e5 arbetaren Arvo Martti Ilenius fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd med hustrun fr\u00e5n Keuruu.<\/p>\n

\u00c5r 1948<\/strong> uppgick H\u00e4rkmeri Andelsmejeri i Syd\u00f6sterbottens Andelsmejeri i Lappfj\u00e4rd och det nya mejeriet fortsatte att sk\u00f6ta Mj\u00f6lkcentralen i staden. Efter en tid \u00f6verl\u00e4t mejeriet sk\u00f6tseln till Tj\u00f6ck Andelsmejeri, som sk\u00f6tte mj\u00f6lkcentralen till mitten av 1950-talet, d\u00e5 den upph\u00f6rde. \u00c5r 1957 hade Bertel (f.1908) och Ellen (f. Hannus i Tj\u00f6ck \u00e5r 1911) Norrgrann en kl\u00e4daff\u00e4r i Mj\u00f6lkcentralens gamla utrymmen. Ellens aff\u00e4r fanns d\u00e4r \u00e4nda till maj 1959 d\u00e5 hon flyttade aff\u00e4ren till en nyink\u00f6pt g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 43.<\/p>\n

I mitten av 1950-talet<\/strong> verkade \u201dKristinestads Ull och L\u00e4der\u201d i byggnaden. Nordlund hade en barberaraff\u00e4r h\u00e4r och Tj\u00f6ck Andelsmejeri hyrde utrymmen f\u00f6r Mj\u00f6lkcentralen. Matkahuoltos busstation fanns h\u00e4r \u00e4nda till 1959 d\u00e5 en ny uppf\u00f6rdes vid Sj\u00f6gatan, s\u00f6der om torget.<\/p>\n

P\u00e5 1950-talet<\/strong> bodde det en stor m\u00e4ngd hyresg\u00e4ster p\u00e5 Strandgatan 36, vissa bodde endast en kort tid medan andra bodde i flera \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1959<\/strong> bj\u00f6d Strandg\u00e5rdens \u00e4gare ut tomten och g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 \u00e5t staden. De tyckte att det vore en l\u00e4mplig tomt f\u00f6r en ny busstation. Under f\u00f6rhandlingarnas g\u00e5ng blev det dock klart att en busstation skall byggas men den kommer att uppf\u00f6ras vid Sj\u00f6gatan s\u00f6der om stadsbron. D\u00e5 tyckte Strandg\u00e5rdens \u00e4gare att det kommer att beh\u00f6vas mera parkeringsplatser, d\u00e5 trafiken \u00f6kar. N\u00e5got k\u00f6p blev det inte denna g\u00e5ng.<\/p>\n

\u00c5r 1960<\/strong> underhandlade byggm\u00e4stare Erik Hinds om ett k\u00f6p av Strandg\u00e5rden. Han planerade att bygga ett h\u00f6ghus av sten p\u00e5 tomten inneh\u00e5llande b\u00e5de hotell och restaurang.<\/p>\n

\u00c5r 1964 i maj<\/strong> s\u00e5lde Syd\u00f6sterbottens Handelslag alla aktier i Strandg\u00e5rden \u00e5t byggm\u00e4stare Thure Nygren fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Han b\u00f6rjade samma \u00e5r uppf\u00f6ra en 3-v\u00e5ningsbyggnad nere vid Sj\u00f6gatan, som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1966<\/strong> byggde Nygren f\u00f6ljande 3-v\u00e5ningsbyggnad vid Strandgatan. Den byggdes av r\u00f6dtegel och byggnaden st\u00e5r fortfarande kvar p\u00e5 tomten.<\/p>\n

P\u00e5 denna historiska tomt st\u00e5r allts\u00e5 i dag tv\u00e5 h\u00f6ghus, som trots sina femtio \u00e5r fortfarande \u00e4r i gott skick.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1964 b\u00f6rjade byggm\u00e4stare Thure Nygren fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd uppf\u00f6ra detta 3-v\u00e5ninghus nere vid Sj\u00f6gatan. Foto av Rafael Olin \u00e5r 1965 och finns i SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mitt i bild den gamla Carlstr\u00f6mska strandtomten med sina tv\u00e5 h\u00f6ghus. Det var byggm\u00e4stare Thure Nygren som uppf\u00f6rde dessa, det f\u00f6rsta nere vid Sj\u00f6gatan \u00e5r 1964 och det andra vid Strandgatan ett par \u00e5r senare. Fotot av Mats Lind\u00e9n fr\u00e5n \u00e5r 2024, han \u00e4r bosatt i Sverige men har r\u00f6tterna i P\u00e5skmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det h\u00e4r v\u00e5ningshuset uppf\u00f6rde Thure Nygren \u00e5r 1964 p\u00e5 adressen Sj\u00f6gatan 37. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00f6ghuset p\u00e5 Sj\u00f6gatan 37 f\u00f6rs\u00e5gs med en hiss f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan. Fotot fr\u00e5n sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1966 uppf\u00f6rde byggm\u00e4stare Thure Nygren det andra h\u00f6ghuset p\u00e5 den tomt som han k\u00f6pte \u00e5r 1964 av Syd\u00f6sterbottens Handelslag. Tr\u00e4byggnaden till h\u00f6ger stod p\u00e5 F\u00f6reningsbankens tomt och de flesta som var p\u00e5 v\u00e4g till Bio Dux stannade och tittade p\u00e5 de f\u00e4rggranna affischerna som lockade till biobes\u00f6k. Fotot fr\u00e5n Alvar Utters privatarkiv i det lokalhistoriska arkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fotot av v\u00e5ningshuset p\u00e5 Strandgatan 36 \u00e4r taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e5ningshuset p\u00e5 Strandgatan 36 fotograferat fr\u00e5n \u00f6ster sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Oscar Fontell som \u00e4gde g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 mellan \u00e5ren 1843 till 1859 ligger begravd p\u00e5 \u00d6stra sidans begravningsplats i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Carl Emil Carlstr\u00f6m som \u00e4gde g\u00e5rden Strandgatan 36 fr\u00e5n \u00e5r 1859 till sin d\u00f6d 1889 ligger begravd p\u00e5 \u00d6stra sidans begravningsplats i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vid busstationen p\u00e5 Strandgatan 36 fanns det varken bar eller v\u00e4ntrum och den h\u00e4r bristen avhj\u00e4lpte f\u00f6rest\u00e5ndaren Runar Eriksson och lokf\u00f6raren Gunnar Hintz n\u00e4r de tog initiativ till byggandet av denna ”busskiosk”, som togs i bruk h\u00f6sten 1950. D\u00e4r fanns plats f\u00f6r 35 g\u00e4ster och d\u00e4r serverades b\u00e5de mat och kaffe. Kiosken fick senare namnet ”Siesta” och den stod nedanf\u00f6r Sj\u00f6gatan \u00e4nda tills det sista Forum-huset uppf\u00f6rdes \u00e5r 1966, d\u00e5 den flyttades till en privat strand. Siestabaren bytte p\u00e5 1960-talet namn till Casino. Bilden ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

Annonser<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Under den korta tid som Kristinestads Tidning utkom i slutet av 1800-talet annonserade Alfred Carlstr\u00f6m regelbundet. I s\u00e5 gott som varje nummer bj\u00f6d han ut eller s\u00e5 ville han k\u00f6pa varor i sitt aff\u00e4rshus p\u00e5 Strandgatan 36. Han bodde d\u00e5 sj\u00e4lv i den stora g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 tidningen Syd-\u00d6sterbotten b\u00f6rjade utkomma \u00e5r 1903 fortsatte Alfred Carlstr\u00f6m att annonsera flitigt. Mot slutet av det f\u00f6rsta \u00e5rtiondet s\u00e5 avtog annonseringen eftersom Alfred mer och mer koncentrerade sina aff\u00e4rer till Vasa d\u00e4r han var del\u00e4gare i de stora bolagen.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens och tomtens historia. \u00c5r 1772 finns den h\u00e4r tomten omn\u00e4mnd i mantalsl\u00e4ngderna och Forts\u00e4tt l\u00e4sa C. E. Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 36<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":36,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30103","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30103","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30103"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30103\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30604,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30103\/revisions\/30604"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30103"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}