{"id":30036,"date":"2025-07-12T13:23:55","date_gmt":"2025-07-12T10:23:55","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30036"},"modified":"2025-07-12T13:23:55","modified_gmt":"2025-07-12T10:23:55","slug":"telegrafen-i-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=30036","title":{"rendered":"Telegrafen i Kristinestad"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2025. Uppgifterna tagna ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten juni 1960, allts\u00e5 100 \u00e5r efter telegrafens inr\u00e4ttande.<\/strong><\/span><\/p>\n

Allm\u00e4nt<\/strong><\/h3>\n

Telegrafen s\u00e4gs att i tiderna har uppfunnits av den franska fysikern Amp\u00e9re (1775\u20131836), som uppfann elektromagnetismen. Han fick till och med ge namn \u00e5t den enhet som m\u00e4ter elektrisk str\u00f6m. Men det hade redan p\u00e5 1700-talet gjorts f\u00f6rs\u00f6k med att elektricitetens hj\u00e4lp \u00f6verf\u00f6ra meddelanden. Dansken \u00d6rstedt var ocks\u00e5 med och utvecklade den f\u00f6rsta till\u00e4mpningen av elektricitet.<\/p>\n

Det var \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rst 1832 d\u00e5 professor Morse utvecklade en speciell kod, som var en upps\u00e4ttning av olika ljud som motsvarade specifika bokst\u00e4ver i alfabetet. Detta var en revolution, som gjorde att det gick att skicka meddelanden \u00f6ver l\u00e5nga avst\u00e5nd.<\/p>\n

I Sveriges anlades den f\u00f6rsta telegraflinjen \u00e5r 1853 och i Finland ungef\u00e4r samtidigt. I b\u00f6rjan av 1900-talet uppfann italienaren Marconi den tr\u00e5dl\u00f6sa telegrafen, som till och med kunde skicka meddelanden \u00f6ver Atlanten.<\/p>\n

Telegrafen i staden<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1860, den 2 april sammankallade magistraten i Kristinestad borgarna till en r\u00e5dhusst\u00e4mma d\u00e4r det f\u00f6redrogs en skrivelse fr\u00e5n landsh\u00f6vding Berg. Denne fr\u00e5gade om staden kunde t\u00e4nka sig att ta emot en elektrisk telegrafstation p\u00e5 vissa villkor.<\/p>\n

F\u00f6rsta villkoret var att staden skulle uppf\u00f6ra en byggnad inneh\u00e5llande elva rum och Berg hade bifogat en ritning p\u00e5 hur g\u00e5rden kunde se ut. Av rummen var tv\u00e5 \u00e4mnade f\u00f6r telegrafisten, tv\u00e5 f\u00f6r signalisten och betj\u00e4nten, tv\u00e5 f\u00f6r telegrafen och fem f\u00f6r stationschefen. Byggnaden skulle dessutom ha tv\u00e5 f\u00f6rstugor.<\/p>\n

Andra villkoret var att staden skulle f\u00f6rse byggnaden med \u201dmeubler enligt de andra stationernas exempel\u201d.<\/p>\n

Det tredje och sista villkoret var att staden varje \u00e5r skulle bekosta eldnings- och belysnings\u00e4mnen i byggnaden. Det betydde 41 famnar ved av en klabbs l\u00e4ngd och olja f\u00f6r sju oljelampor.<\/p>\n

Vid st\u00e4mman p\u00e5 r\u00e5dhuset l\u00e4mnade stadens skeppare och hantverkare in en skrivelse d\u00e4r de motsatte sig projektet eftersom de ans\u00e5g att \u201dtelegrafen borde bekostas av de av stadens inv\u00e5nare, vilka tro sig komma att begagna och dra nytta av den\u201d.<\/p>\n

Magistraten besl\u00f6t d\u00e5 att de skulle f\u00f6rs\u00f6ka utverka f\u00f6rm\u00e5nligare villkor och beslutet skulle tas senare.<\/p>\n

Den 21 maj samma \u00e5r sammankallade magistraten borgarna p\u00e5 nytt till r\u00e5dhusst\u00e4mma. \u201dSakens vikt f\u00f6r orten framh\u00f6lls av magistratens ordf\u00f6rande, men kronol\u00e4nsmannen, expeditionschefen Gustaf Starke, tulluppsyningsmannen Johan Liljestrand, kofferdiskepparen Anders Widstr\u00f6m, fiskare\u00e4nkan Greta Nordstr\u00f6m samt ett stort antal j\u00e4mte dem undandrog sig all delaktighet i kostnaderna f\u00f6r telegrafstationen, varj\u00e4mte stadens arbetarklass i skild skrivelse motsatte sig stationens inr\u00e4ttande\u201d.<\/p>\n

\u201dWarefter handlande-Borgerskapet inseende vikten av erh\u00e5llande av telegrafstation i staden yttrade sig vela, d\u00e5 stadens \u00f6vriga innev\u00e5nare undandragit sig all delaktighet i saken ensamt \u00f6verta hela aff\u00e4ren, varom Handelssocieteten ock allaredan i s\u00e4rskild sammankomst beslutet\u201d. Ett villkor var dock att staden skulle utbetala de 800 rubel silver som borgarna redan samlat ihop \u00e5ret innan, d\u00e5 det f\u00f6rsta g\u00e5ngen var tal om en telegrafstation.<\/p>\n

Borgarna meddelade att de redan har gjort ett fem\u00e5rigt kontrakt med telegrafverket. De andra deltagarna p\u00e5 r\u00e5dhusst\u00e4mman hade inte n\u00e5got emot detta arrangemang, som magistraten ocks\u00e5 kunde godk\u00e4nna.<\/p>\n

\u201dMeublerna\u201d som kr\u00e4vdes och de \u00e5rliga kostnaderna f\u00f6r lyse och uppv\u00e4rmning ber\u00e4knades till 464 rubel silver, s\u00e5 Handelssocieteten ikl\u00e4dde sig en k\u00e4nnbar uppoffring.<\/p>\n

G\u00e5rden som Handelssocieteten hyrde var skeppare Djupstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan<\/a>, som d\u00e5 r\u00e5kade st\u00e5 tom. Efter n\u00e5gra \u00e5r k\u00f6pte Handelssocieteten g\u00e5rden av skeppare Djupstr\u00f6ms arvingar och telegrafen var verksam d\u00e4r i m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2025. Uppgifterna tagna ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten juni 1960, allts\u00e5 100 \u00e5r efter telegrafens inr\u00e4ttande. Allm\u00e4nt Telegrafen s\u00e4gs att i tiderna har uppfunnits av den franska fysikern Amp\u00e9re (1775\u20131836), som uppfann elektromagnetismen. Han fick till Forts\u00e4tt l\u00e4sa Telegrafen i Kristinestad<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23686,"menu_order":50,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-30036","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30036","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30036"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30036\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30037,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/30036\/revisions\/30037"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23686"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30036"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}