{"id":29926,"date":"2025-06-17T21:42:54","date_gmt":"2025-06-17T18:42:54","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29926"},"modified":"2025-08-31T09:50:38","modified_gmt":"2025-08-31T06:50:38","slug":"barnlunds-metodistkapell-pa-ostra-langgatan-37","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29926","title":{"rendered":"B\u00e4rnlunds metodistkapell p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 37"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den \u00e4ldsta delen av denna g\u00e5rd uppf\u00f6rdes \u00e5r 1798 av sj\u00f6mannen Anders Henric \u00d6man och hans hustru Ulrika. D\u00e4r fanns d\u00e5 bara tv\u00e5 rum men den blev senare tillbyggd s\u00e5 att den fick den l\u00e4ngd den har i dag. G\u00e5rden kan ha m\u00e5nga namn, allt fr\u00e5n \u201d\u00d6mans g\u00e5rd\u201d till \u201dMangs g\u00e5rd\u201d men den \u00e4r mest k\u00e4nd som Metodistkapellet. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1750 <\/strong>\u00e4gde handlanden Matts \u00d6man (1699\u20131769) g\u00e5rden och tomten, som d\u00e5 str\u00e4ckte sig \u00e4nda till Skolgatan och den hade d\u00e5 nummer 25 i det fj\u00e4rde kvarteret. Matts var gift med Margareta R\u00f6nnbom (1701\u20131781) och de fick tre barn, som alla levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 fanns tomten nr 25 i det fj\u00e4rde kvarteret i h\u00f6rnet av Skolgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan. Sj\u00e4lva g\u00e5rden stod i gath\u00f6rnet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1769<\/strong> avled g\u00e5rds\u00e4garen Matts \u00d6man och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4ldsta sonen Henric \u00d6man (1735\u20131796). Denne hade \u00e5r 1767 gift sig med Brigitta eller Birgitta Backman (1743\u20131788) fr\u00e5n Kristinestad. Henrik var allt fr\u00e5n sj\u00f6man till handlande och skeppare men det finns inga uppgifter om fartyg han var skeppare p\u00e5. Troligtvis \u00e4gde han egna fartyg, som han gjorde kortare handelsf\u00e4rder med.<\/p>\n

\u00c5r 1778 <\/strong>\u00e4gde sj\u00f6mannen Henric \u00d6man tomten nr 25 och f\u00f6rutom hans familj bodde d\u00e4r ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Birgerson och sj\u00f6man Erik Bj\u00f6rkmans \u00e4nka.<\/p>\n

\u00c5r 1780 <\/strong>hade den h\u00e4r tomten f\u00e5tt numret 15 och den str\u00e4ckte sig fortfarande \u00e4nda till Skolgatan. \u00c4gare d\u00e5 var sj\u00f6mannen och skepparen Henrik \u00d6man, som bodde d\u00e4r med hustru och sonen Anders Henric. Sj\u00f6man Lindboms \u00e4nka bodde ocks\u00e5 p\u00e5 den h\u00e4r tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1788<\/strong> avled Birgitta \u00d6man i \u201dg\u00e5ngbara febern\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1798<\/strong> \u00f6vertogs tomten nummer 15 av sonen, sj\u00f6mannen Anders<\/u> Henric \u00d6man (1768\u20131844) och han byggde d\u00e5 en ny g\u00e5rd inneh\u00e5llande tv\u00e5 rum p\u00e5 tomtens norra obebyggda \u00e4nda.<\/p>\n

\u00c5r 1800<\/strong> \u00e4gdes den tomt som d\u00e5 hade numret 15 i det fj\u00e4rde kvarteret av sj\u00f6mannen Anders <\/u>Henric \u00d6man. Han var f\u00f6dd i Kristinestad, som son till handlanden och skepparen Henric \u00d6man (1735\u20131796) och borgaredottern Brigitta Backman (1743\u20131788). Anders var gift med Ulrika (1769-1849) som var dotter till Anders Asplund (1716 i Per\u00e4l\u00e4 – 1800 i Kristinestad) och Brita (f. Gedda 1724-1802).<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> hade tomten f\u00e5tt numret 15 i det fj\u00e4rde kvarteret och den norra halvan \u00e4gdes av sj\u00f6mannen Henric \u00d6man och den andra s\u00f6dra halvan av tomten n\u00e4rmare Skolgatan av sj\u00f6mannen Anders Henric Rislund, som f\u00f6re det hade bott p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4.<\/p>\n

\u00c5r 1810<\/strong> \u00e4gdes den delade tomten av sj\u00f6manshustrun Ulrika \u00d6man, som kallades Ulla. Hon bodde med sin man Anders som var of\u00e4rdig och br\u00e4cklig och de hade tre barn f\u00f6dda mellan \u00e5ren 1800-1805. P\u00e5 samma tomt invid Skolgatan bodde ocks\u00e5 sj\u00f6manshustrun Lena Rislund.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 15 av sj\u00f6manshustrun Ulrica \u201dUlla\u201d \u00d6man, som bodde med sin br\u00e4ckliga man Anders. Den h\u00e4r Anders hade f\u00f6r \u00f6vrigt en yngre bror Johannes, som kallades Johan och han var f\u00f6dd \u00e5r 1780. Denne Johan gick tidigt till sj\u00f6ss och enligt Lilly Nyst\u00e9n blev han \u201dgodvilligt l\u00e4mnad i Tripolis eller Tunis, kom som 17-\u00e5ring till Tripolis, blev muhammedan och \u00e4ndrade sitt namn till Mohamed el Swidi. Han var en utm\u00e4rkt h\u00e4rf\u00f6rare, varmt \u00e4lskad och \u00e4rad av paschan och folket f\u00f6r sin skicklighet och hederlighet\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1827<\/strong> hade den nya stadsplanen tagits i bruk och den norra tomthalvan hade f\u00e5tt numret 232 i det fj\u00e4rde kvarteret. Tomten var p\u00e5 581 m\u00b2 och g\u00e5rden \u00e4gdes d\u00e5 av sj\u00f6manshustrun Ulrica \u00d6man och br\u00e4ckliga maken Anders. Hos dem bodde d\u00f6ttrarna Brita (f.1775) och Magdalena (f.1784, gift med handlanden Mauritz Wilhelm Argelander).<\/p>\n

\"\"
Enligt stadsplanen fr\u00e5n 1825 hade den stora tomten delats och \u00d6mans tomt fick d\u00e5 numret 232.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1833<\/strong> hade tomten 232 och g\u00e5rden \u00f6vertagits av Ulrikas dotter Brita \u00d6man (1800\u20131877) men f\u00f6r\u00e4ldrarna Anders och Ulla bodde kvar i g\u00e5rden. Britas syster Magdalena (1805\u20131885) gifte sig med skepparen Gustaf Strandman (1804\u20131875) och de byggde en g\u00e5rd \u00e5t sig p\u00e5 Strandgatan 28.<\/p>\n

\u00c5r 1844<\/strong> avled f\u00f6re detta sj\u00f6mannen Anders \u00d6man och \u00e5r 1849 avled hans \u00e4nka Ulrika \u00d6man. G\u00e5rden hade d\u00e5 redan \u00f6vertagits av dottern Brita, som var ogift.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mansdottern Brita \u00d6man. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Britas sv\u00e4gerska, sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Sofia (1800\u20131862) som var f\u00f6dd Bastuvik i Sideby. Maria Sofia hade varit gift med Britas bror Anders Henrik \u00d6man (1802-1854) och hos henne bodde deras tre barn, f\u00f6dda mellan 1831 och 1847.<\/p>\n

\u00c5r 1877, den 23 december<\/strong> avled Brita \u00d6man och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 hennes brorson Carl Johan \u00d6man (f.1841) och hans hustru Maria Matilda H\u00e4ggstr\u00f6m (1845-1877), som avled ett par m\u00e5nader f\u00f6re sin sv\u00e4rmor Brita. De hade fyra barn f\u00f6dda mellan \u00e5ren 1866 \u2013 1873.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Brita \u00d6mans arvingar s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5r 1878, s\u00e5 h\u00f6rde dispositionsr\u00e4tten till \u201dSkutskats g\u00e4rden\u201d och \u201dFlyb\u00e4cks g\u00e5rden\u201d till g\u00e5rden. Annonsen fr\u00e5n ”Ahti”.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1878, i oktober<\/strong> s\u00e5lde Brita \u00d6mans arvingar g\u00e5rden p\u00e5 auktion och den ropades in av handlanden H. O. Fontell, som inte bodde d\u00e4r sj\u00e4lv. Fontell hyrde ut g\u00e5rden \u00e5t bleckslagaren Karl Erik Johansson (f.1851) och hans hustru Sofia (f.1851) och hos dem bodde Karl Eriks mor Fredrika.<\/p>\n

B\u00e4rnlund tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1882<\/strong> s\u00e5lde Fontell g\u00e5rden \u00e5t sj\u00f6mannen Gustaf B\u00e4rnlund (1837\u20131889). Han var son till blockmakare\u00e4nkan Maria, som var f\u00f6dd Bj\u00f6rndal \u00e5r 1807 i Mustasaari. Gustaf hade tre br\u00f6der som alla var sj\u00f6m\u00e4n. Gustaf bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden, utan han bodde hos sin mor Maria p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 43. Den g\u00e5rden hade Maria B\u00e4rnlund k\u00f6pt \u00e5r 1857 av Wilhelm Renfors.<\/p>\n

\"\"
Gustaf B\u00e4rnlund uppl\u00e4t den nyink\u00f6pta g\u00e5rden \u00e5t Metodist-Episkopalf\u00f6rsamlingen, som samma \u00e5r kunde inviga ett metodistkapell i g\u00e5rden. Det var allts\u00e5 i denna byggnad som Finlands f\u00f6rsta metodistkapell var verksamt.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1883, den 31 oktober<\/strong> tecknade sj\u00f6mannen Gustaf B\u00e4rnlund en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 huvudbyggnaden vid gatan. Han uppgav d\u00e5 att den g\u00e5rden var uppf\u00f6rd av timmer \u00e5r 1798 och d\u00e4r fanns tv\u00e5 rum med varsin kakelugn.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den tomtkarta ut som Gustaf B\u00e4rnlund fogade till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet \u00e5r 1883 och i nedre kanten syns hans egen namnteckning.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1889<\/strong> avled Gustaf B\u00e4rnlund och hans g\u00e5rd \u00f6vertogs d\u00e5 av metodistf\u00f6rsamlingen genom sj\u00f6mannen Josef Viktor Henriksson och f\u00f6rsamlingen fortsatte att anv\u00e4nda g\u00e5rden som f\u00f6rsamlingskapell. \u00c5r 1891 uppf\u00f6rde f\u00f6rsamlingen en uthusbyggnad n\u00e4ra Norra Kvarnberget, som fortfarande st\u00e5r kvar. Av ok\u00e4nd anledning byggdes det h\u00e4r uthuset utanf\u00f6r tomtgr\u00e4nsen, allts\u00e5 p\u00e5 stadens mark.<\/p>\n

\u00c5r 1899, den 5 oktober<\/strong> hade metodistf\u00f6rsamlingen f\u00e5tt tillst\u00e5nd att uppf\u00f6ra en ny kyrkobyggnad p\u00e5 ofri grund \u201d\u00e5 b\u00e4rget v\u00e4ster om Staketgatan och Nytorget, samt paralelt med den f\u00f6rra eller \u00e5 annan staden tillh\u00f6rig tomt\u201d, som det stod i deras ans\u00f6kan. F\u00f6ljande \u00e5r kunde metodistf\u00f6rsamlingen ta den nya kyrkan i bruk.<\/p>\n

Bokh\u00e5llaren Mangs tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1899, den 27 oktober<\/strong> s\u00e5lde metodistf\u00f6rsamlingen den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 tomt 232 f\u00f6r 3\u00a0500 mark \u00e5t bondesonen, arbetaren Oskar Mangs (f.1875) fr\u00e5n Pjelax och hans hustru Augusta (f.1878).<\/p>\n

\u00c5r 1913, den 14 november<\/strong> tecknade Oskar Mangs en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tv\u00e5 byggnader som fanns p\u00e5 hans tomt. Han uppgav att tomten \u00e4r n\u00e4stan 600 kvm stor och att det p\u00e5 tomten fanns alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade p\u00e5 tomten \u00e5r 1913. Tomten var stenig och sluttar fortfarande s\u00e5 mycket att uthuset ligger tolv meter \u00f6ver gatuniv\u00e5n. I n\u00e5got skede kortades uthuset i den norra \u00e4ndan och ink\u00f6rsporten flyttades dit.<\/figcaption><\/figure>\n

Oskar uppgav att huvudbyggnaden, som var 10,69 m l\u00e5ng och 5,20 m bred var uppf\u00f6rd av timmer \u00e5r 1798 i en v\u00e5ning och att d\u00e4r fanns tv\u00e5 rum. Uthuset n\u00e4ra Kvarnberget var uppf\u00f6rt av timmer \u00e5r 1891 och det var 16,40 m l\u00e5ngt. I uthuset fanns en foderlada, f\u00e4hus med f\u00f6rstuga och latrin med spillningskast. B\u00e5da byggnaderna hade asfaltfilt p\u00e5 taken.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 232 av bokh\u00e5llaren Oskar Mangs och hans hustru Augusta. Hos dem bodde ocks\u00e5 sonen Lars Albert, som var f\u00f6dd \u00e5r 1915.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 37 fotograferad f\u00f6re \u00e5r 1925, eftersom det var det \u00e5r som Arbetets V\u00e4nners g\u00e5rd i h\u00f6gra kanten f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand. Fotot l\u00e5nat av Bengt-Ove Weckstr\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> hade Augusta Mangs avlidit och \u00e4nklingen Oskar bodde d\u00e4r med sin son Lars Albert.<\/p>\n

I mitten av 1930-talet<\/strong> bodde Oskar och Lars Albert i g\u00e5rden och hos dem bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Fanny Viktoria Pantulin (f.1911).<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> bodde Oskar Mangs ensam i g\u00e5rden och han fungerade som stadens sundhetspolis. Sonen Lars Albert arbetade som sj\u00f6man.<\/p>\n

\u00c5r 1943<\/strong> gifte sig g\u00e5rds\u00e4garen Lars Albert Mangs med Runa Eneberg, som var f\u00f6dd i Nagu 1919 och de bosatte sig d\u00e5 i \u00c5bo.<\/p>\n

I slutet av 1940-talet<\/strong>, efter att Oskar Mangs hade avlidit, s\u00e5 bodde bankdirekt\u00f6r Oiva Nordlund p\u00e5 hyra i g\u00e5rden. Han var f\u00f6dd 1880 i N\u00e4rpes och var gift med Elin Vikander, f\u00f6dd i Vasa 1881.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 232 av Lars Albert Mangs. Oiva Nordlund hade nu flyttat till Vinkelgatan p\u00e5 \u00d6stra sidan och i st\u00e4llet bodde mont\u00f6ren August Skj\u00e4l p\u00e5 hyra i Lars Albert Mangs g\u00e5rd. August var f\u00f6dd 1899 i Korsholm och var gift med Linda Hasselblatt, som var f\u00f6dd 1912 i Kristinestad. De hade med sig sonen Stig-Erik, som var f\u00f6dd i Korsholm 1942.<\/p>\n

Mont\u00f6ren Skj\u00e4l tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1954, den 15 april<\/strong> s\u00e5lde Lars Albert och Runa Mangs g\u00e5rden p\u00e5 tomt 232 f\u00f6r 450 000 gamla mark \u00e5t telefonmont\u00f6ren August Skj\u00e4l och hans hustru Linda. De nya \u00e4garna uppf\u00f6rde en enkel tillbyggnad p\u00e5 g\u00e5rdssidan av br\u00e4der och korsvirke. August var f\u00f6dd \u00e5r 1899 i Korsholm och arbetade \u00e5ren 1920-1926 \u00e5t Vasa telefonf\u00f6rening, \u00e4nda tills han flyttade till Kristinestad och b\u00f6rjade arbeta \u00e5t stadens telefoninr\u00e4ttning 1926. \u00c5r 1955 \u00f6vertog post- och telegrafverket stadens telefoninr\u00e4ttning och August fortsatte att arbeta \u00e5t dem som mont\u00f6r. Hustrun Linda var f\u00f6dd 1912 p\u00e5 Varvsgatan 1<\/a> och hon var dotter till Hugo Hasselblatt.<\/p>\n

P\u00e5 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av August och Linda Skj\u00e4l. Efter Augusts d\u00f6d flyttade Linda till Vasa d\u00e4r sonen Stig-Erik d\u00e5 bodde.<\/p>\n

De s\u00e5lde d\u00e5 g\u00e5rden \u00e5t postiljonen Sigvald \u201dSigge\u201d Roos (f. 1929) och denne s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t Perttu Repola.<\/p>\n

\u00c5r 2006<\/strong> s\u00e5lde Repola g\u00e5rden och \u00e5r 2008 \u00f6vertog den nuvarande \u00e4garen g\u00e5rden. G\u00e5rden f\u00f6rstorades med flera rum p\u00e5 g\u00e5rdssidan och boningsrum inreddes i vindsv\u00e5ningen. Tomten f\u00f6rstorades genom att av staden f\u00f6rv\u00e4rva omr\u00e5det d\u00e4r uthuset st\u00e5r, s\u00e5 att tomten efter det \u00e4r n\u00e4rmare 700 m\u00b2 stor.<\/p>\n

Den nuvarande \u00e4garen anv\u00e4nder den historiska g\u00e5rden som stadigvarande bostad f\u00f6r sin familj.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rden \u00d6stra L\u00e5nggatan 37 fotograferad fr\u00e5n nordost sommaren 2025.\u00a0<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia. \u00c5r 1750 \u00e4gde handlanden Matts \u00d6man (1699\u20131769) g\u00e5rden och tomten, som d\u00e5 str\u00e4ckte Forts\u00e4tt l\u00e4sa B\u00e4rnlunds metodistkapell p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 37<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":37,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-29926","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29926","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29926"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29926\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30197,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29926\/revisions\/30197"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29926"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}