{"id":29815,"date":"2025-05-27T19:09:13","date_gmt":"2025-05-27T16:09:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29815"},"modified":"2025-05-27T19:22:21","modified_gmt":"2025-05-27T16:22:21","slug":"sjofartsmonumentet-i-badhusparken","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29815","title":{"rendered":"Sj\u00f6fartsmonumentet i Badhusparken"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2025.<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"
Sj\u00f6fartsmonumentet i Badhusparken fotograferat i maj 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1958 f\u00f6reslog direkt\u00f6ren, r\u00e5dmannen G\u00f6sta Lindqvist (1895\u20131965) att ett monument \u00f6ver de sj\u00f6farande skulle skaffas till Kristinestad. Hans sl\u00e4kt p\u00e5 m\u00f6dernet var de v\u00e4lk\u00e4nda sj\u00f6kaptenerna Hjulman. N\u00e5gra statyer eller monument fanns inte fr\u00e5n tidigare i staden och r\u00e5dman Lindqvist tyckte att nu var det dags.<\/p>\n

En monumentskommitt\u00e9 tillsattes och den bestod av \u00c5ke Skeppar, Alvar Utter, Thorvald Hohenthal, Jorma Kiuasper\u00e4, A. G. Stjernberg, Torsten Str\u00f6mberg, Yrj\u00f6 Linna och f\u00f6rst\u00e5s G\u00f6sta Lindqvist sj\u00e4lv. En penninginsamling startade och flera k\u00e4nda donatorer gav st\u00f6rre och mindre penningdonationer f\u00f6r monumentet.<\/p>\n

Bland annat g\u00e5rds\u00e4garen Artur Wikl\u00f6f i Norrstan gav 5\u00a0000 mark, en summa som han lagt undan \u201df\u00f6r att vi skall f\u00e5 \u00e5tminstone ett monument till staden, d\u00e5 det \u00e4r skralt med det \u00f6vriga\u201d. Utflyttade gamla stadsbor var extra gener\u00f6sa och i juni 1958 hade 453\u00a0000 mark samlats ihop. Staden hade ocks\u00e5 utlovat ett st\u00f6rre st\u00f6d f\u00f6r monumentet.<\/p>\n

I juni besl\u00f6t kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd att de skall utmana kollegerna i staden i en fotbollsmatch och int\u00e4kterna fr\u00e5n denna skulle oavkortade g\u00e5 till monumentet. \u00d6ver en halv miljon hade nu samlats in.<\/p>\n

Stenhuggaren Leo H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen fr\u00e5n M\u00f6rtmark anlitades f\u00f6r att g\u00f6ra sj\u00e4lva stenen medan konstn\u00e4ren Tauno Wirkkala skulle g\u00f6re en passande relief, som skulle f\u00e4stas p\u00e5 stenen. Sj\u00e4lva stenen av r\u00f6d granit hade stenhuggaren h\u00e4mtat fr\u00e5n Vemo el. Wehmo, allts\u00e5 nuvarande Vehmaa i Egentliga Finland.<\/p>\n

I slutet av augusti 1958 gr\u00e4vdes grunden och ett fundament av betong gj\u00f6ts och det arbetet utf\u00f6rdes av frivilliga. Bland annat \u00c5ke Skeppar, Knut Hakala, Ralf Grankull, Taisto Jansson, Bertel och Erik R\u00e5tts var med. Ett ankare skulle ocks\u00e5 skrapas och m\u00e5las, f\u00f6r att sedan s\u00e4ttas framf\u00f6r monumentet. Flera f\u00f6rslag gjordes var monumentet skulle placeras men det besl\u00f6ts att det skall finnas i Badhusparken n\u00e4ra stranden.<\/p>\n

Invigningen s\u00f6ndagen den 26 oktober 1958.<\/strong><\/p>\n

N\u00e4rmare 500 personer var n\u00e4rvarande p\u00e5 s\u00f6ndagseftermiddagen n\u00e4r monumentet skulle invigas i Badhusparken och det var allm\u00e4n flaggdag. Tidningar runt om i landet uppm\u00e4rksammade sina l\u00e4sare om evenemanget och till och med Harald Wiik p\u00e5 radion i Vasa gjorde ett inslag och intervjuade bland annat stadsdirekt\u00f6r Dahlstr\u00f6m och initiativtagaren G\u00f6sta Lindqvist. Inslaget gick ut fr\u00e5n Helsingfors \u00f6ver hela landet och d\u00e4rf\u00f6r passade Dahlstr\u00f6m p\u00e5 att be statsmakten str\u00e4cka till pengar f\u00f6r att spr\u00e4nga bort H\u00e4rkmerikr\u00f6ken.<\/p>\n

V\u00e4dret var soligt men kall vind bl\u00e5ste in i parken och sj\u00f6kapten Jouni Harju och styrman Nils Sten stod som hedersvakt p\u00e5 varsin sida av stenen.<\/p>\n

Tillst\u00e4llningen inleddes med musik av Kristinestads hornorkester, som spelade Vasa marsch under ledning av Edv. Nystr\u00f6m och efter det tog G\u00f6sta till orda:<\/p>\n

\u201d\u00c4rade f\u00f6rsamlade!<\/em><\/strong><\/p>\n

Kristinestad \u2013 v\u00e5r gamla sj\u00f6fartsstad, den tredje i ordningen under medlet av f\u00f6rra seklet, firar i dag en h\u00f6gtidsdag. I drygt tv\u00e5hundra \u00e5r har sj\u00f6fart bedrivits i den lilla staden under segelfartygens stolta tidevarv. Att de flesta av dessa fartyg \u00e4ven byggts h\u00e4r av duktiga \u00f6sterbottniska skeppsbyggare vore of\u00f6rl\u00e5tligt att gl\u00f6mma. Och de hundrade kaptener, styrm\u00e4n och tusende sj\u00f6m\u00e4n fr\u00e5n staden samt n\u00e4rliggande landskommuner trotsade havens m\u00e5nga faror under sina stundom \u00e5rsl\u00e5nga resor.<\/em><\/strong><\/p>\n

M\u00e4nniskoliv och skutor gick f\u00f6rlorade n\u00e5gonstans p\u00e5 de sju v\u00e4rldshaven.<\/em><\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att hedra v\u00e5ra sj\u00f6farares stolta bedrifter och f\u00f6r att st\u00e4ndigt sl\u00e5 vakt om v\u00e5ra stads \u00e4rorika sj\u00f6fartstraditioner har detta monument rests. Tillkomsten av detsamma har m\u00f6jliggjorts genom stadens hj\u00e4lp, men fr\u00e4mst med sm\u00e5 och st\u00f6rre bidrag som kristinestadsbor av i dag och \u00e4ttlingar till de bortg\u00e5ngna, fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran p\u00e5 ett r\u00f6rande s\u00e4tt velat visa sin trofasthet mot f\u00e4dernas stad.<\/em><\/strong><\/p>\n

M\u00e5 s\u00e5 detta minnesm\u00e4rke vara v\u00e5rt v\u00f6rdsamma, \u00f6dmjuka tack till \u2013 havens pl\u00f6jare \u2013 fr\u00e5n sl\u00e4kten som sedan l\u00e4nge g\u00e5tt ur tiden och fr\u00e5n sl\u00e4kten som bidas.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n

De b\u00e5da sj\u00f6officerarna l\u00e4t d\u00e5 t\u00e4ckelset falla och monumentet \u00f6verl\u00e4t \u00e5t staden Kristinestad. Stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande Torsten Str\u00f6mberg mottog det p\u00e5 stadens v\u00e4gnar och han sade:<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r med stolthet och gl\u00e4dje jag i dag har \u00e4ran att p\u00e5 stadens v\u00e4gnar emottaga detta vackra sj\u00f6fartsmonument. Att det initiativ som nu blivit verklighet var lyckligt visar v\u00e4l b\u00e4st den anslutning och uppskattning det f\u00e5tt vida omkring blad f\u00f6re detta och nuvarande kristinestadsbor och deras \u00e4ttlingar. Vid detta historiska tillf\u00e4lle f\u00e5r jag p\u00e5 Kristinestads v\u00e4gnar tacka de personer vilka genom arbete och g\u00e5vor har deltagit i skapandet av detta stolta monument.<\/em><\/strong><\/p>\n

S\u00e4rskilt v\u00e4nder jag mig till direkt\u00f6r G\u00f6sta Lindqvist som genom sitt initiativ, sitt arbete och stora entusiasm framom andra bidragit till f\u00f6rverkligandet av denna sak.<\/em><\/strong><\/p>\n

M\u00e5 det vara stadens skyldighet och k\u00e4rkomna plikt att nu och i all framtid bevara och \u00e4ra detta monument, s\u00e5som ett minnesm\u00e4rke \u00f6ver h\u00e4dang\u00e5ngna sj\u00f6fararsl\u00e4kters livsinsats och ett \u00e4retecken \u00e5t dem som under nutid och i framtiden s\u00e5som \u00e4rliga sj\u00f6m\u00e4n g\u00f6r sin insats p\u00e5 haven f\u00f6r sin stad och sitt land.<\/em><\/strong><\/p>\n

M\u00e5 sj\u00f6manstraditionen leva stolt och stark genom tiderna.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n

Sedan f\u00f6ljde kransnedl\u00e4ggning och blomsterhyllningar av ett stort antal deltagare. Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd deltog kommunfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande Otto Bj\u00f6rses och han h\u00f6ll ocks\u00e5 ett l\u00e4ngre tal vid ceremonin. I Lappfj\u00e4rd fanns det i tiderna flera st\u00f6rre redare med fartyg som seglade till England och till Medelhavet.<\/p>\n

Sedan sj\u00f6ng Kristinestads mansk\u00f6r ett par passande s\u00e5nger och festligheten avslutades med en kort predikan av A. G. Stjernberg och med alls\u00e5ng.<\/p>\n

\"\"
Stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande Torsten Str\u00f6mberg med hedersvakterna Nils Sten och Jouni Harju i bakgrunden. Bilden ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

Stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande Torsten Str\u00f6mberg med hedersvakterna Nils Sten och Jouni Harju i bakgrunden.<\/p>\n

\"\"
Monumentet av r\u00f6d granit \u00e4r ca 2 meter h\u00f6gt. Under Tauno Wirkkalas relief av barkskeppet Carolina finns texten: Till f\u00e4rdem\u00e4nnen p\u00e5 haven\u201d och s\u00e5 \u00e5rtalet 1958, allts\u00e5 det \u00e5r d\u00e5 minnesm\u00e4rket restes. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

\u201dAtt segla \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt, att leva \u00e4r icke n\u00f6dv\u00e4ndigt\u201d l\u00e4r romaren Pompejus ha yttrat \u00e5r 56 f.Kr. d\u00e5 han med sin flotta skulle segla fr\u00e5n Kartago mot Rom med spannm\u00e5l. Hemma i Rom hotade sv\u00e4lt och just d\u00e5 fartygen skullel avsegla bl\u00e5ste det upp till storm och kaptenerna tvekade att g\u00e5 till sj\u00f6ss. Det var d\u00e5 som Pompejus yttrade p\u00e5 latin \u201dNavigare necesse est, vivere non est necesse\u201d, en text som \u00e4r ingraverad p\u00e5 monumentet.<\/p>\n

\"\"
Den k\u00e4nda glaskonstn\u00e4ren Tauno Wirkkala designade denna relief av skeppet Carolina.<\/figcaption><\/figure>\n

Under Tauno Wirkkalas relief av barkskeppet Carolina finns texten: Till f\u00e4rdem\u00e4nnen p\u00e5 haven\u201d och s\u00e5 \u00e5rtalet 1958, allts\u00e5 det \u00e5r d\u00e5 minnesm\u00e4rket restes.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2025. \u00c5r 1958 f\u00f6reslog direkt\u00f6ren, r\u00e5dmannen G\u00f6sta Lindqvist (1895\u20131965) att ett monument \u00f6ver de sj\u00f6farande skulle skaffas till Kristinestad. Hans sl\u00e4kt p\u00e5 m\u00f6dernet var de v\u00e4lk\u00e4nda sj\u00f6kaptenerna Hjulman. N\u00e5gra statyer eller monument fanns inte Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sj\u00f6fartsmonumentet i Badhusparken<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":29812,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-29815","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29815","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29815"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29815\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29821,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29815\/revisions\/29821"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29812"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29815"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}