{"id":29732,"date":"2025-05-02T19:12:16","date_gmt":"2025-05-02T16:12:16","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29732"},"modified":"2025-06-15T09:02:49","modified_gmt":"2025-06-15T06:02:49","slug":"smk-i-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29732","title":{"rendered":"SMK i Kristinestad"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2025.<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> grundades i Tammerfors en aff\u00e4rsr\u00f6relse, som skulle vara verksam i \u00f6ver 100 \u00e5r. Bolaget bakom aff\u00e4rsr\u00f6relsen skulle handla med jordbruksprodukter och f\u00f6rse b\u00f6nderna med g\u00f6dsel och andra f\u00f6rn\u00f6denheter. Aff\u00e4ren grundades av G. W. Osonen (1849\u20131924) som ocks\u00e5 var verksam i f\u00f6rs\u00e4kringsbranschen.<\/p>\n

Osonen var f\u00f6dd i Hausj\u00e4rvi och redan som 11-\u00e5ring fick han arbete i Helsingfors. Han blev sedan verksam i olika f\u00f6rs\u00e4kringsbolag tills han \u00e5r 1897 grundade H\u00e4meen Maanviljelij\u00e4in Kauppa Oy. Han fick med sig mer \u00e4n 100 olika investerare som bolagister, som i de flesta fall var jordbrukare i n\u00e4rkommunerna. Kontoret och den f\u00f6rsta aff\u00e4ren placerades i Tammerfors.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00f6ppnades en filial i Tavastehus och ett par \u00e5r senare en till i Vammala.<\/p>\n

\u00c5r 1925<\/strong> utvidgades r\u00f6relsen till att omfatta hela landet, d\u00e5 ett n\u00e4t av agenter och representanter sk\u00f6tte om f\u00f6rs\u00e4ljningen av bolagets produkter. Samma \u00e5r bytte bolaget namn till \u201dSuomen Maanviljelij\u00e4in Kauppa Oy\u201d, allts\u00e5 SMK Oy.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> efter den stora finanskrisen b\u00f6rjade bolaget inr\u00e4tta egna f\u00f6rs\u00e4ljningskontor runt hela landet. I snabb takt byggdes 18 f\u00f6rs\u00e4ljningskontor, bland annat i Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1934<\/strong> \u00f6ppnades allts\u00e5 i Kristinestad ett f\u00f6rs\u00e4ljningskontor, som f\u00f6restods av G\u00f6sta Lindqvist (1895\u20131965). Han var son till bryggerim\u00e4staren Waldemar Lindqvist och sj\u00f6kaptensdottern Anna Ida Emilia Hjulman i Kristinestad. G\u00f6sta hade g\u00e5tt i lantbruksskola i Dickursby och arbetade efter denna en tid p\u00e5 Agros i Helsingfors och p\u00e5 en fr\u00f6kontrollanstalt i Hamburg. G\u00f6sta blev redan SMK:s representant i Kristinestad \u00e5r 1930. Karl Forsstr\u00f6m (1908-1989) som hade arbetat p\u00e5 Kuluttajain Osuusliike p\u00e5 Strandgatan b\u00f6rjade samma \u00e5r arbeta \u00e5t SMK. SMK \u00f6vertog det utrymme i Helsingforsbankens g\u00e5rd vid torget d\u00e4r konkurrenten Labor tidigare hade verkat.<\/p>\n

\"\"
Under flera \u00e5r hade SMK sin aff\u00e4r i Helsingforsbankens g\u00e5rd medan de hade sj\u00e4lva varulagret p\u00e5 \u00d6stra sidan. Fotot fr\u00e5n ELKA ser ut att vara fr\u00e5n 1960-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1938<\/strong> uppf\u00f6rde SMK en st\u00f6rre magasinbyggnad p\u00e5 arrendemark p\u00e5 \u00d6stra sidan invid det yttersta j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ret. Magasinet var 30 meter l\u00e5ngt och 16 meter brett, byggt i tv\u00e5 v\u00e5ningar inrymmande stora lager och ett kontor. Ritningarna gjordes av arkitekt J. T\u00e4htinen. Nedre v\u00e5ningen som var gjord av armerad betong hade en takh\u00f6jd om 2,40 m och d\u00e4r uppbevarades jordbruksmaskiner och redskap. \u00d6vre v\u00e5ngen var byggd av tr\u00e4 och d\u00e4r uppbevarades spannm\u00e5l, big\u00f6dsel, fodervaror och andra dylika varor. Betonggolvet ber\u00e4knades h\u00e5lla upp till 2 500 kg per kvm.<\/p>\n

St\u00f6rsta konkurrenter var de stora handelskedjorna Kesko och SOK, Labor, Hankkija och flera mindre handelsf\u00f6retag.<\/p>\n

\"\"
Vid SMK:s lagerbyggnad, som byggdes p\u00e5 \u00d6stra sidan \u00e5r 1938 s\u00e5ldes de st\u00f6rre jordbruksmaskinerna och till och med bilar. P\u00e5 baksidan fanns en l\u00e5ng lastbrygga och intill den gick ett sticksp\u00e5r fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gen. D\u00e4rifr\u00e5n lastades varor direkt i och ur j\u00e4rnv\u00e4gsvagnarna medan de st\u00f6rre maskinerna lossades vid godsstationen. Byggnaden revs i januari 2013 f\u00f6r att ge plats f\u00f6r ett st\u00f6rre egnahemshus.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 1930-talet<\/strong> var SMK:s st\u00f6rsta \u00e4gare kalkfabrikerna i Pargas, \u00e4nda till \u00e5r 1940 d\u00e5 bolaget s\u00e5ldes \u00e5t Rosenlew i Bj\u00f6rneborg. Under vinterkriget f\u00f6rst\u00f6rdes huvudkontorets byggnad i Tammerfors och \u00e5r 1943 kunde de inviga det nya kontorshuset. F\u00f6rutom f\u00f6rs\u00e4ljningsst\u00e4llen p\u00e5 30 orter hade f\u00f6rtaget sex kvarnar, tv\u00e5 br\u00f6dfabrik och tre reparationsverkst\u00e4der f\u00f6r bilar och traktorer. Bruno Rusk (f.1908) var lagerf\u00f6rvaltare p\u00e5 SMK fram till 1945 d\u00e5 han blev f\u00f6rs\u00e4ljare p\u00e5 Alko.<\/p>\n

P\u00e5 1950-talet<\/strong> gick G\u00f6sta Lindqvist i pension och Karl Forsstr\u00f6m uts\u00e5gs till ny direkt\u00f6r f\u00f6r enheten i Kristinestad.<\/p>\n

P\u00e5 1960-talet<\/strong> b\u00f6rjade SOK k\u00f6pa upp andelar i SMK, s\u00e5 att \u00e5r 1970 \u00e4gde de 90 % av bolaget. \u00c5r 1984 s\u00e5lde SOK sina aktier i SMK \u00e5t flera st\u00f6rre bolag, som bildade utvecklingsbolaget Finvest. Flera spekulanter och b\u00f6rshajar lade beslag p\u00e5 Finvest i b\u00f6rjan av 1990-talet och bolagets verksamhet upph\u00f6rde helt \u00e5r 2000.<\/p>\n

\"\"
Kalle Forsstr\u00f6m var f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r SMK:s aff\u00e4r vid torget och de hade ocks\u00e5 ett st\u00f6rre magasin vid Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen p\u00e5 \u00d6stra sidan. Skymd bakom de ok\u00e4nda arbetarna st\u00e5r Kalle sj\u00e4lv och han till v\u00e4nster torde vara Eliel \u00c4ppel fr\u00e5n Tj\u00f6ck. Fotot taget 1971 av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n

I Kristinestad verkade SMK:s aff\u00e4r i Helsingforsbankens g\u00e5rd vid torget \u00e4nda till slutet av 1967 d\u00e5 den st\u00e4ngdes och all personal sades upp. D\u00e4r arbetade d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljaren Bertel Marjam\u00e4ki, kass\u00f6rskan Raili Kallio, f\u00f6rs\u00e4ljaren Per-Erik Byholm och servicemannen Klaus P\u00e4rus. Verksamheten vid lagret p\u00e5 \u00d6stra sidan avslutades f\u00f6ljande \u00e5r och lagerkarlen Eliel \u00c4ppel sades upp f\u00f6rst d\u00e5. F\u00f6rest\u00e5ndaren, direkt\u00f6r Karl Forsstr\u00f6m fortsatte att sk\u00f6ta agenturen hemifr\u00e5n p\u00e5 Staketgatan 24, \u00e4nda tills han gick i pension \u00e5r 1971. D\u00e4rmed var SMK:s verksamhet i Kristinestad avslutad. Under en tid \u00e4gde John Asp\u00e5s byggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1998<\/strong> \u00f6vertog staden omr\u00e5det d\u00e5 de gjorde en bytesaff\u00e4r med j\u00e4rnv\u00e4gsbolaget och i n\u00e5got skede \u00f6vertog staden ocks\u00e5 sj\u00e4lva byggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 2013<\/strong> revs den robusta magasinbyggnaden p\u00e5 \u00d6stra sidan. Esa Uusitalo fr\u00e5n Uttermossa hade ett styvt arbete att med sin gr\u00e4vmaskin slita s\u00f6nder fackverket p\u00e5 den \u00f6vre v\u00e5ningen med sin gr\u00e4vmaskin men \u00e4nnu st\u00f6rre arbete hade Jussi Ulfves som med en hammargr\u00e4vmaskin s\u00f6ndrade betongen i den nedre v\u00e5ningen.<\/p>\n

Tomten s\u00e5ldes och den nya \u00e4garen uppf\u00f6rde ett st\u00e5tligt egnahemshus p\u00e5 tomten Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen 14.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Kalle Forsstr\u00f6m var f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r SMK:s aff\u00e4r vid torget och de hade ocks\u00e5 ett st\u00f6rre magasin vid Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen p\u00e5 \u00d6stra sidan. Mitt i bild st\u00e5r Kalle sj\u00e4lv och han till v\u00e4nster \u00e4r Eliel \u00c4ppel (1929-2017) fr\u00e5n Tj\u00f6ck. Fotot taget 1971 av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lite ovanligt att det under lastbryggan fanns f\u00f6nster, som sl\u00e4ppte in ljus i maskinlagret i nedre v\u00e5ningen. Fotot fr\u00e5n sydost taget sommaren 2012, \u00e5ret innan magasinet revs.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 magasinets baksida fanns en l\u00e5ng lastbrygga av betong och fr\u00e5n den kunde man lasta och lossa varorna direkt ur t\u00e5gvagnarna. Fotot fr\u00e5n sommaren 2012.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
SMK:s magasin fotograferat fr\u00e5n Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen \u00e5r 2011.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt tidningen Syd-\u00d6sterbotten skulle det armerade betonggolvet h\u00e5lla f\u00f6r 2 000 kg per kvm men den finska kollegan Suupohjan Sanomat ville vara b\u00e4ttre och lovade att det h\u00e5ller f\u00f6r 2 500 kg. Hur som haver som var armeringen tillr\u00e4cklig och betongen h\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n vintern 2013.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Jussi Ulfves hade f\u00e5tt tag i en st\u00f6rre gr\u00e4vmaskin, som var f\u00f6rsedd med en pikande hammare. Jussi fick h\u00e5lla p\u00e5 i flera dagar i vinterkylan. Utan gr\u00e4vmaskin skulle det inte ha lyckats, eftersom en arbetare med storsl\u00e4gga skulle fortfarande h\u00e5lla p\u00e5 och aldrig f\u00e5 grunden borthackad. Fotot fr\u00e5n 2013.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
SMK:s magasin p\u00e5 \u00d6stra sidan fotograferat av H\u00e5kan Str\u00f6m \u00e5r 1965.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Forsstr\u00f6m st\u00e5r vid stegen och tv\u00e5 anst\u00e4llda visar hur den senaste modellen av sl\u00e5ttermaskinen skall anv\u00e4ndas. Fotot fr\u00e5n 1939 utl\u00e5nat av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Forsstr\u00f6m och tre anst\u00e4llda demonstrerar hur h\u00e4str\u00e4fsan skall anv\u00e4ndas. Fotot fr\u00e5n 1939 utl\u00e5nat av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Forsstr\u00f6m med tv\u00e5 n\u00f6jda kunder i d\u00f6rr\u00f6ppningen vid torget i staden. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Forsstr\u00f6m p\u00e5 kontoret, fotograferad av H\u00e5kan Str\u00f6m \u00e5r 1965.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
SMK:s huvudkontor byggdes under krigstiden p\u00e5 H\u00e4meenkatu 7 i Tammerfors. Fotot av Viljo Pietinen, fr\u00e5n Museiverket och inf\u00e4llt i \u00f6vre h\u00f6rnet SMK:s gamla logo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1934 d\u00e5 SMK \u00f6ppnade sitt f\u00f6rs\u00e4ljningskontor i Kristinestad, s\u00e5 annonserade de ofta i Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bj\u00f6rneborgs Mekaniska Verkstad, som f\u00f6rkortade namnet till BMV var en stor tillverkare av jordbruksredskap och SMK lyckades f\u00e5 ensamr\u00e4tt att s\u00e4lja allt fr\u00e5n harvor till tr\u00f6skverk. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 5 mars 1938.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 1950-talet b\u00f6rjade det importeras en stor m\u00e4ngd traktorer av olika m\u00e4rken och fr\u00e5n olika l\u00e4nder. Mc Cormick importerades fr\u00e5n Italien och SMK i Kristinestad s\u00e5lde flera traktorer \u00e5t b\u00f6nderna p\u00e5 landsbygden. Termometern till v\u00e4nster har H\u00e5kan Str\u00f6m tagit vara p\u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tv\u00e5 annonser fr\u00e5n 1957.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2025. \u00c5r 1897 grundades i Tammerfors en aff\u00e4rsr\u00f6relse, som skulle vara verksam i \u00f6ver 100 \u00e5r. Bolaget bakom aff\u00e4rsr\u00f6relsen skulle handla med jordbruksprodukter och f\u00f6rse b\u00f6nderna med g\u00f6dsel och andra f\u00f6rn\u00f6denheter. Aff\u00e4ren grundades av Forts\u00e4tt l\u00e4sa SMK i Kristinestad<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21649,"menu_order":30,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-29732","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29732","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29732"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29732\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29915,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29732\/revisions\/29915"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21649"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29732"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}