{"id":29670,"date":"2025-03-29T23:41:51","date_gmt":"2025-03-29T21:41:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29670"},"modified":"2025-03-29T23:43:06","modified_gmt":"2025-03-29T21:43:06","slug":"stadens-skogar-enligt-dahlstrom-ar-1947","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29670","title":{"rendered":"Stadens skogar enligt Dahlstr\u00f6m \u00e5r 1947"},"content":{"rendered":"

I januari 1947 h\u00f6ll stadsdirekt\u00f6r Dahlstr\u00f6m ett f\u00f6redrag i arbetarinstitutet, som han kallade stadens 5-\u00e5rs plan. En del av f\u00f6redraget handlade om skogarna och s\u00e5 h\u00e4r sade han d\u00e5. Renskrivet av Lasse Backlund i mars 2025.<\/strong><\/span><\/p>\n

Stadens st\u00f6rsta kapitaltillg\u00e5ng, om man utg\u00e5r fr\u00e5n avkastningen \u00e4r utan tvivel i stadens besittning varande skog. Den totala skogsarealen har ber\u00e4knats till c. 2 400 hektar och enligt den senast i kraft varande skogshush\u00e5llningsplanen skulle den st\u00f6rsta \u00e5rliga till\u00e5tna avverkningen bel\u00f6pa sig till 4 400 m\u00b3 fast m\u00e5tt eller c. 6 500 m\u00b3 travat m\u00e5tt.<\/p>\n

Denna av skogshush\u00e5llningsplanen f\u00f6rutsatta \u00e5rsavverkningen har emellertid i synnerligen h\u00f6g grad \u00f6verskridits, beroende p\u00e5 att s\u00e4rskilda omst\u00e4ndigheter tidigare f\u00f6ranlett stadens myndigheter att i finansieringssyfte avverka mera. Detta skedde t. ex. n\u00e4r svenska samskolan byggdes eller senare n\u00e4r de statliga myndigheterna under v\u00e5ra krig och allt \u00e4nnu f\u00f6relagt staden virkeskvoter, vilka m\u00e5ngfaldigt \u00f6verstiga \u00e5rstillv\u00e4xten i skogarna.<\/p>\n

Under de senaste 17 \u00e5ren, s\u00e5ledes sedan 1930 skulle den till\u00e5tna \u00e5rsavverkningen, enligt skogshush\u00e5llningsplanerna ha stigit till i runt tal 67 000 m\u00b3 fast m\u00e5tt, under det att den faktiska avverkningen stigit till c. 86 500 m\u00b3. H\u00e4rav ser man utan vidare att ett betydande skogskapital g\u00e5tt till spillo. H\u00e4rvidlag kan man s\u00e4ga att man uppoffrat framtida nyttigheter f\u00f6r de man kunnat k\u00f6pa i dag. Om detta varit en klok politik \u00e4r tvivel underkastat, men har staden utan tvivel varit st\u00e4lld mot v\u00e4ggen i m\u00e5nga fall och varit tvungen att skaffa penningar d\u00e4r den det kunnat.<\/p>\n

Det \u00e4r utan tvekan klart att skattebetalarna inte har m\u00e4ktat komma ut med alla de miljoner som \u00f6veravverkningen enbart under krigs\u00e5ren representerade. Skogen har varit och kommer fortfarande, trots att s\u00e4kerligen nu i mindre omfattning, att vara en sparbank f\u00f6r staden, d\u00e4r uttag gjorts med friskt mod under \u00e5rens lopp, men ins\u00e4ttningarna dess v\u00e4rre varit sm\u00e5. Staden, liksom varje framsynt skogs\u00e4gare \u00f6verhuvudtaget, b\u00f6r emellertid t\u00e4nka p\u00e5, att ordspr\u00e5ket \u201db\u00e4ttre sent \u00e4n aldrig<\/em><\/strong>” \u00e4ven i detta fall har sin till\u00e4mpning.<\/p>\n

Vad kan man nu rekommendera f\u00f6r skogsv\u00e5rds\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att i n\u00e5gon m\u00e5n kompensera de sv\u00e5ra \u00e5derl\u00e5tningar som verkst\u00e4llts i stadens skogar. Enligt uppgifter erh\u00e5llna fr\u00e5n skogsmannah\u00e5ll torde de mest aktuella skogsv\u00e5rds- och skogsf\u00f6rb\u00e4ttrings\u00e5tg\u00e4rderna i detta nu vara att bes\u00e5 och plantera de kalytor, som uppkommit under de senaste skogsavverkningarna genom kalhuggning av skogar i underproduktion. S\u00e5dana finnas i Kristinestad i \u00f6verfl\u00f6d. Det \u00e4r i fr\u00e4msta rummet gamla tr\u00f6gvuxna granbest\u00e5nd som avverkats d\u00e4r granen har tr\u00e4ngt in p\u00e5 tallmark och f\u00f6rt en tynande tillvaro.<\/p>\n

I v\u00e5r skall omkring. 8 hektar av dessa kalytor bes\u00e5s med tallfr\u00f6, ifall tillr\u00e4ckligt med arbetskraft st\u00e5r till buds. S\u00e5 fort plantor hinner uppdrivas i plantskolan kommer kalytor p\u00e5 b\u00e4ttre mark att planteras.<\/p>\n

Det fr\u00f6 som skall anv\u00e4ndas till uts\u00e4de, b\u00f6r enligt vetenskapens senaste r\u00f6n h\u00e4rstamma fr\u00e5n best\u00e5nd s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt den ort d\u00e4r kulturerna skola utf\u00f6ras. Detta m\u00e5ste g\u00f6ras f\u00f6r att plantorna skall bli h\u00e4rdiga och t\u00e5la klimatet p\u00e5 s\u00e5ningsplatsen. Dessutom m\u00e5ste fr\u00f6et helst h\u00e4rstamma fr\u00e5n elitstammar, eftersom rasegenskaperna g\u00e5r i arv \u00e4ven hos tr\u00e4den och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r av st\u00f6rsta vikt att f\u00e4sta I uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 att fr\u00f6et skall h\u00e4rstamma fr\u00e5n tr\u00e4d med god s\u00e5v\u00e4l stam som form p\u00e5 kronorna och att tr\u00e4den i fr\u00e5ga har en god v\u00e4xtkraft f\u00f6r erh\u00e5llande av god kvalitet \u00e4ven st\u00f6rsta m\u00f6jliga kubikmassa per hektar.<\/p>\n

F\u00f6rutom s\u00e5dderna och planteringarna \u00e4r skogsdikesrensningarna mest aktuella beroende p\u00e5 att dessa arbeten legat nere under kriget och d\u00e4refter, i brist p\u00e5 arbetskraft. Det \u00e4r fr\u00e5ga om flera kilometer med diken, som \u00e4r i behov av en n\u00f6dv\u00e4ndig upprensning. Envar torde f\u00f6rst\u00e5 betydelsen av att skogsdikena h\u00e5llas \u00f6ppna.<\/p>\n

H\u00e4refter kommer i betydelse plantr\u00f6jning och hj\u00e4lpgallring av unga \u00f6verslutna best\u00e5nd. Plantr\u00f6jningarna och hj\u00e4lpgallringarna komma i fr\u00e5ga f\u00f6r flera tiotal hektar och de \u00e4r i allm\u00e4nhet n\u00f6dv\u00e4ndiga p\u00e5 utdikade k\u00e4rrmarker.<\/p>\n

Betande djur i skogen<\/strong><\/h3>\n

Jag \u00f6nskar f\u00f6r skogens del \u00e4nnu ber\u00f6ra en sak, som torde om\u00f6jligg\u00f6ra resultatet av alla planteringar och s\u00e5dder, n\u00e4mligen skogsbetet. Alla motsatta f\u00f6rs\u00e4kringar till trots, f\u00f6rorsakar boskapen den st\u00f6rsta skada p\u00e5 plantorna. Boskapen g\u00f6r skada b\u00e5de genom att trampa ned och avbryta plantor, varav f\u00f6ljden blir, att en stor del av plantorna d\u00f6r och av dem som \u00f6verlever f\u00e5r de flesta fel.<\/p>\n

Det har konstaterats, att p\u00e5 planteringsytor, omfattande tall, gran och bj\u00f6rkbest\u00e5nd, mulbetandet efter 3 \u00e5r hade skadat alla bj\u00f6rkplantor, s\u00e5 att de blivit odugliga, samt 10 procent av gran- och tallplantorna. \u00c4nnu st\u00f6rre skada \u00e4n n\u00f6tboskapen g\u00f6r f\u00e5r och getter, vilka redan efter n\u00e5gra dagar hunnit f\u00f6rst\u00f6ra s\u00e5v\u00e4l bj\u00f6rk- som barrtr\u00e4dsplantorna.<\/p>\n

Skogsbetets avskaffande h\u00f6r ocks\u00e5 till stadens fr\u00e4msta framtidsuppgifter. Om inte mulbetet kan ordnas p\u00e5 annat s\u00e4tt, s\u00e5 m\u00e5ste speciella betesplatser anordnas i skogen p\u00e5 d\u00e4rtill l\u00e4mpliga marker. H\u00e4rvidlag blir emellertid st\u00e4ngselfr\u00e5gan sv\u00e5r att l\u00f6sa, ty det l\u00f6nar sig knappast att uppf\u00f6ra s\u00e5 kraftiga st\u00e4ngsel att de h\u00e5ller. Jag tror knappast jag \u00f6verdriver, om jag p\u00e5st\u00e5r att Kristinestad torde vara den enda stad i riket som till\u00e5ter mulbete i sina skogar.<\/p>\n

I detta nu \u00e4r det om\u00f6jligt att ge exakta siffror p\u00e5 de skogsv\u00e5rds- och f\u00f6rb\u00e4ttringsarbeten, som skall utf\u00f6ras inom de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Detta kan ske f\u00f6rst sedan man sett hur mycket jordinl\u00f6sningen kommer att verka p\u00e5 stadens skogar. Mycket arbete b\u00f6r nedl\u00e4ggas f\u00f6r att befr\u00e4mja skogens tillv\u00e4xt. F\u00f6r att nu f\u00f6rs\u00e4tta stadens skogar i v\u00e4xtdugligt skick skulle \u00e5tg\u00e5 \u00e5tskilliga av de miljonerna som under de n\u00e4rmaste \u00e5ren uttagits d\u00e4rifr\u00e5n. F\u00f6r \u00f6vrigt anser jag, att en ny skogstaxation snarast m\u00f6jligt b\u00f6r utf\u00f6ras av d\u00e4rtill l\u00e4mpad forstm\u00e4stare. Den senaste skogshush\u00e5llningsplanen utgick n\u00e4mligen redan \u00e5r 1945. Det torde inte vara tvivel underkastat att det h\u00f6gsta till\u00e5tna avverkningsbeloppet kommer att neds\u00e4ttas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I januari 1947 h\u00f6ll stadsdirekt\u00f6r Dahlstr\u00f6m ett f\u00f6redrag i arbetarinstitutet, som han kallade stadens 5-\u00e5rs plan. En del av f\u00f6redraget handlade om skogarna och s\u00e5 h\u00e4r sade han d\u00e5. Renskrivet av Lasse Backlund i mars 2025. Stadens st\u00f6rsta kapitaltillg\u00e5ng, om Forts\u00e4tt l\u00e4sa Stadens skogar enligt Dahlstr\u00f6m \u00e5r 1947<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":14035,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-29670","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29670","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29670"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29670\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29672,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29670\/revisions\/29672"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14035"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29670"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}