{"id":29664,"date":"2025-03-29T21:29:08","date_gmt":"2025-03-29T19:29:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29664"},"modified":"2025-03-29T21:29:08","modified_gmt":"2025-03-29T19:29:08","slug":"dahlstroms-foredrag-om-elektricitet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29664","title":{"rendered":"Dahlstr\u00f6ms f\u00f6redrag om elektricitet"},"content":{"rendered":"

Det h\u00e4r \u00e4r en del av det f\u00f6redrag som stadsdirekt\u00f6r Dahlstr\u00f6m h\u00f6ll i januari 1947, renskrivet av Lasse Backlund i mars 2025.<\/strong><\/span><\/p>\n

F\u00f6r tillf\u00e4llet kan vi s\u00e4ga Kristinestads utveckling i mycket r\u00e5kat i d\u00f6dvatten och kanske det vore sk\u00e4l att d\u00e4rf\u00f6r spekulera hur f\u00f6rh\u00e5llandena eventuellt kunde utveckla sig, s\u00e5vida vissa premisser uppfylldes, och d\u00e5 hur stadens finanser kunde b\u00e4ra dessa l\u00e5ngt fram\u00e5t syftande kapitalutl\u00e4gg.<\/p>\n

Jag vill inte ge n\u00e5got bel\u00e4gg f\u00f6r att de \u00e5tg\u00e4rder, som jag anser staden borde vidta f\u00f6r att i en framtid kunna st\u00e5 sig i konkurrensen med andra st\u00e4der, skulle vara av betydelse just i den ordning de kommer upp h\u00e4r, utan st\u00e5r det envar fritt att justera ordningsf\u00f6ljden och \u00e4ven komma med andra b\u00e4ttre f\u00f6rslag.<\/p>\n

Jag vill d\u00e5 till f\u00f6rst s\u00e4ga att ett av de viktigaste projekt staden har sig f\u00f6relagd \u00e4r f\u00f6rst\u00e4rkandet av det elektriska belysnings- och kraftn\u00e4tet. Det torde st\u00e5 klart f\u00f6r envar, att n\u00e5gon industriell verksamhet, utveckling \u00f6verhuvudtaget, inte kan t\u00e4nkas utan elektricitet. Samh\u00e4llets moderna utveckling karakt\u00e4riseras av v\u00e4xelstr\u00f6mmen. V\u00e5ra dagars v\u00e4ldiga industrikoncerner och kulturella institutioner \u00e4r ot\u00e4nkbara, utan tillg\u00e5ng till den moderna kraftk\u00e4llan. Kristinestad har f\u00f6rst p\u00e5 ett sent stadium f\u00e5tt el-str\u00f6m. F\u00f6rst s\u00e5 sent som \u00e5r 1900 grundades Ab Lumen, som i ett litet \u00e5ngkraftverk i h\u00f6rnet av Parmanskagatan och Staketgatan producerade likstr\u00f6m med en 36 kW likstr\u00f6msgenerator, 240 volt. 150 amp. med laddningsdynamo och ackumulatorbatteri.<\/p>\n

Antalet lampor i privata hush\u00e5ll var \u00e5r 1910 endast c. 650. Betr\u00e4ffande gatubelysningen kan som en kuriositet n\u00e4mnas att b\u00e5glampor, med ett kraftigt sken men h\u00f6g str\u00f6mkonsumtion, kom till anv\u00e4ndning. P\u00e5 94 st b\u00e5glampor, som var i drift \u00e5r 1910 bokf\u00f6rdes n\u00e4stan lika mycket str\u00f6m som hela den nuvarande gatubelysningen drar, n\u00e4stan 40 \u00e5r senare.<\/p>\n

Den str\u00f6m som levererades av Ab Lumen, m\u00e5ste emellertid ha varit av underhaltigt slag, eftersom staden tillsatte en belysningskommitt\u00e9, som fick i uppdrag att utreda fr\u00e5gan om l\u00e4mpligaste s\u00e4ttet att f\u00f6rse staden med tillr\u00e4cklig elektrisk str\u00f6m.<\/p>\n

H\u00e4rp\u00e5 tyder \u00e4ven den skrivelse som Kristiinan kansallisseura \u00e5r 1917 inl\u00e4mnade till stadsfullm\u00e4ktige i Kristinestad, och vari s\u00e4llskapet p\u00e5talade \u201dde otaliga st\u00f6rningar och m\u00e5nga sv\u00e5righeter som den elektriska str\u00f6mmen, till ytterlighet reducerad och som s\u00e5dan \u00e4ven ytterst os\u00e4ker, under innevarande belysningss\u00e4song \u00e5stadkommit\u201d. <\/em><\/strong>I skrivelsen heter det vidare \u201dDessa saker \u00e4ro s\u00e5 allm\u00e4nt k\u00e4nda att vi utan att anf\u00f6ra exempel, kunna f\u00f6rbig\u00e5 denna sida av saken. D\u00e4remot t\u00e5l att understrykas det beklagansv\u00e4rda faktum, att den f\u00f6r stadens fram\u00e5tskridande absolut n\u00f6dv\u00e4ndiga leveransen av kraftstr\u00f6m blir om\u00f6jliggjord, s\u00e5 l\u00e4nge elektricitetsfr\u00e5gan befinner sig p\u00e5 sin nuvarande st\u00e5ndpunkt.\u201d <\/em><\/strong><\/p>\n

Dessa ord kan med modifikationer g\u00e4lla \u00e4nnu i dag. Den tidigare n\u00e4mnda belysningskommitt\u00e9n f\u00f6rs\u00f6kte utreda fr\u00e5gan om staden skulle bygga ett eget \u00e5ngkraftverk, k\u00f6pa forsar f\u00f6r kraftverksbygge eller k\u00f6pa str\u00f6m fr\u00e5n redan ig\u00e5ngvarande kraftverk.<\/p>\n

Resultatet blev att staden ink\u00f6pte ledningsn\u00e4tet i staden samt skrev kontrakt med Ab P\u00e4rus – Fors Oy betr\u00e4ffande str\u00f6mleverans fr\u00e5n detta bolags b\u00e5da vattenkraftsanl\u00e4ggningar i P\u00e4rusfors och Storfors. Enligt detta avtal skulle bolaget leverera \u00e5t staden 50-periodig v\u00e4xelstr\u00f6m med en sp\u00e4nning av 20 000 volt intill 110 kVA, kilovoltamper, m\u00e4tt p\u00e5 h\u00f6gsp\u00e4nningssidan vid stadens transformatorstation. P\u00e5 grund av variationer i vattentillg\u00e5ngen erh\u00f6lls till stadens transformatorstation, dock en betydligt l\u00e4gre effekt, t. ex. \u00c5r 1926 endast 47,5 kW.<\/p>\n

Nu uttas i staden en effekt om c. 160 kW, c. 4 g\u00e5nger mera \u00e4n 1926, men b\u00f6r nu beaktas att P\u00e4rus-Fors ledningsn\u00e4t \u00e4r knutet till den nya Harjavaltaledningen. Intressant och belysande f\u00f6r utvecklingens tendens \u00e4r \u00e4ven, att konstatera att f\u00f6r 20 \u00e5r sedan f\u00f6rbrukades i Kristinestad endast cirka 51,000 kWh, under det att f\u00f6rbrukningen nu uppg\u00e5r till det 10-dubbla. Varp\u00e5 beror nu den otillfredsst\u00e4llande str\u00f6mleveransen. Vi kan utan vidare svara p\u00e5 den fr\u00e5gan.<\/p>\n

Den h\u00f6gsp\u00e4nningsledning p\u00e5 20 000 volt, med vilken str\u00f6mmen matas till Kristinestad \u00e4r alldeles f\u00f6r svag. Dessutom kommer som en synnerligen stor ol\u00e4genhet att ledningsn\u00e4tet p\u00e5 l\u00e5gsp\u00e4nningssidan, allts\u00e5 inom staden, \u00e4r alldeles f\u00f6r svagt utbyggt.<\/p>\n

Den nuvarande h\u00f6gsp\u00e4nningsledningen till Kristinestad b\u00f6rjar, utg\u00e5ende fr\u00e5n huvudtransformatorstationen i Per\u00e4l\u00e4, och g\u00e5r d\u00e4rifr\u00e5n med 10 mm\u00b2 kopparledning genom B\u00f6tom, Stor\u00e5, Lappfj\u00e4rd och Tj\u00f6ck. Ledningens sammanlagda l\u00e4ngd \u00e4r c. 50 km och den utnyttjas efter hela sin l\u00e4ngd. Av denna lednings totalbelastning tar Kristinestad c. 40 %.<\/p>\n

P\u00e4rus – Fors inmatar sina kraftverks str\u00f6mleveranser i denna ledning, men \u00e4r den effekt som h\u00e4rifr\u00e5n kan p\u00e5r\u00e4knas i h\u00f6g grad beroende p\u00e5 vattenf\u00f6rh\u00e5llandena i Lappfj\u00e4rds \u00e5. Effekten varierar enligt gjorda ber\u00e4kningar mellan 150 och 20 kW. Kristinestads nuvarande effektbehov \u00e4r c. 160 kW, och den \u00e5rliga tillv\u00e4xten, om man antar att inga nya st\u00f6rre industrier grundas, c. 10 % per \u00e5r.<\/p>\n

I enlighet med denna ber\u00e4kning skulle effektbehovet till \u00e5r 1960 v\u00e4xa till c. 600 kW. Om man bortser fr\u00e5n att staden skulle bygga eget kraftverk, vilket f\u00f6r en s\u00e5 liten ort skulle st\u00e4lla sig alltf\u00f6r dyrbart, f\u00f6religga tv\u00e5 alternativ f\u00f6r att f\u00e5 en j\u00e4mnare och i synnerhet f\u00f6r industrier effektivare str\u00f6m till staden.<\/p>\n

Alternativ 1.<\/strong><\/h3>\n

Enligt det f\u00f6rsta byggs en 110 kV ledning direkt till Hava Oy:s ledning mellan Harjavalta-Gamlakarleby och byggs i Kristinestad en transformatorstation f\u00f6r 110\/ 20 kV.<\/p>\n

Kostnaderna f\u00f6r alternativ 1: 13 km 110 kV ledning av koppar med 70 mm\u00b2 genomsk\u00e4rning, kostnad 10,4 miljoner, 3,000 kV A transformatorstation 110\/20 kV, kostnad 11,5 miljoner eller sammanlagt 21,9 miljoner.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>Alternativ 2.<\/strong><\/h3>\n

Enligt det andra alternativet byggs en ny matarledning till Kristinestad fr\u00e5n huvudtransformatorstationen i Per\u00e4l\u00e4, antingen f\u00f6r en sp\u00e4nning om 20 eller 45 kV.<\/p>\n

Kostnaderna f\u00f6r alternativ 2 \u00e4r: 25 km 20 kV ledning med 25 mm\u00b2 koppar, kostnad 3,9 miljoner.<\/p>\n

\u00d6verf\u00f6ringsf\u00f6rm\u00e5gan p\u00e5 dessa b\u00e5da ledningar \u00e4r tillr\u00e4cklig, f\u00f6r vid anv\u00e4ndandet av 25 mm\u00b2 koppar p\u00e5 20 kV ledningen erh\u00e5ller man \u00e4nnu 1 200 kW och med samma genomsk\u00e4rning och 45 kV sp\u00e4nning \u00e4r \u00f6verf\u00f6ringsf\u00f6rm\u00e5gan c. 5,000 kW.<\/p>\n

\u2013 S\u00e5som man genast finner ur de \u00e5rliga omkostnaderna vid de olika alternativen \u00e4r 20 kV ledningen billigast. D\u00e5 denna ledning senare n\u00e4r behovet av effekt stiger, kan utbytas emot en 45 kV ledning, torde utan tvekan denna ledning st\u00e4lla sig f\u00f6r staden f\u00f6rdelaktigast.<\/p>\n

Visserligen finns ju de som p\u00e5st\u00e5r, att el-energins pris \u00e4r l\u00e4gre om leverans sker direkt fr\u00e5n Harjavalta-ledningen \u00e4n fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4, men kostnaderna f\u00f6r r\u00e4nta och underh\u00e5ll per k\u00f6pt kWh, st\u00e4ller sig ned nuvarande f\u00f6rbrukning synnerligen of\u00f6rdelaktiga f\u00f6r alternativ 1, i j\u00e4mf\u00f6relse med alt. 2, n\u00e4mligen resp. 4:50 mk och :85 penni.<\/p>\n

Om el-priset fr\u00e5n Hava kostar 70 penni per kWh, skulle priset om de \u00e5rliga underh\u00e5llskostnaderna samt amorteringen uppg\u00e5r till 4:50 per kWh vid den nuvarande f\u00f6rbrukningen om \u00bd milj. kWh f\u00f6rbrukning, skulle el-str\u00f6mmen kosta staden 5:20 per kWh. Om str\u00f6mmen igen tas fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 skulle det motsvarande kostnaderna bli 85 penni plus mk 1:60, s\u00e5ledes mk 2:45 med nuvarande f\u00f6rbrukning.<\/p>\n

Fr\u00e5n Harjavalta-ledningen direkt skulle str\u00f6mpriset s\u00e5ledes bli 2:75 mark dyrare per kilowattimme \u00e4n fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4. Om f\u00f6rbrukningen skulle vara dubbelt st\u00f6rre, d.v.s. 1 miljon kilowatttimmar per \u00e5r, skulle f\u00f6rh\u00e5llandet vara ett n\u00e5got f\u00f6rdelaktigare i det att prisskillnaden endast vore 90 penni per kilowattimme, d.v.s. dyrare fr\u00e5n Harjavalta.<\/p>\n

Med h\u00e4nsyn till realiserandet av alternativt 2 kan ledningen antingen byggas av staden sj\u00e4lv eller av Jyllinkosken S\u00e4hk\u00f6 Oy, fr\u00e5n vars transformator i Per\u00e4l\u00e4 ju str\u00f6mmen skulle tas. I det senare fallet, vilket torde vara f\u00f6r staden det enda godtagbara f\u00f6rslaget, skulle staden ge ett l\u00e5n \u00e5t bolaget, som svarade mot byggnadskostnaderna.<\/p>\n

Denna 20 kV lednings byggande borde p\u00e5b\u00f6rjas fortast m\u00f6jligt eller s\u00e5 snart material kan erh\u00e5llas f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let. I varje fall borde expropriationsf\u00f6rfarande snarast inledas med h\u00e4nsyn till den mark \u00f6ver vilken ledningen kommer att dras.<\/p>\n

Detta om den till staden kommande elektriska str\u00f6mmen. Jag b\u00f6r h\u00e4r kanske genast n\u00e4mna, att det inte r\u00e4cker, trots att kraftledningen redan vore en verklighet. Vi m\u00e5ste \u00e4ven ha ett tillr\u00e4ckligt kraftigt ledningsn\u00e4t p\u00e5 l\u00e5gsp\u00e4nningssidan. S\u00e5som f\u00f6rh\u00e5llandet nu \u00e4r, torde det vara sv\u00e5rt att f\u00e5 motorer att g\u00e5 p\u00e5 stadens v\u00e4stra sida, \u00e4ven om sp\u00e4nningen i transformatorn \u00e4r normal eller t.o.m. \u00f6ver det normala. I stadens periferi, speciellt p\u00e5 stadens v\u00e4stra sida, kan det intr\u00e4ffa att ett helt kvarter kan f\u00e5 sin str\u00f6mf\u00f6rs\u00f6rjning f\u00f6rst\u00f6rd, bara f\u00f6r att en konsument p\u00e5 samma linje r\u00e5kar ta ut alltf\u00f6r stor \u201dranson<\/em><\/strong>\u201d.<\/p>\n

Detta kan endast avhj\u00e4lpas genom dragandet av betydligt kraftigare ledningar \u00e4n de nuvarande.<\/p>\n

Ett m\u00e5l som staden nu allra f\u00f6rst b\u00f6r f\u00f6reta sig, \u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttrandet av den elektriska sp\u00e4nningen p\u00e5 stadens v\u00e4stra sida. F\u00f6r n\u00e4rvarande leds str\u00f6mmen till stadens v\u00e4stra del genom en 380\/220 V 50 mm\u00b2 luftledning, och d\u00e5 matarledningens l\u00e4ngd \u00f6ver bron \u00e4r c. 340 meter \u00e4r sp\u00e4nningsf\u00f6rlusten redan p\u00e5 denna ledningsdel 9-l2 % under den st\u00f6rsta belastningen och d\u00e5 f\u00f6rdelningsn\u00e4tet p\u00e5 stadens omr\u00e5de ocks\u00e5 under den v\u00e4xande belastningen blivit svagt, \u00e4r f\u00f6ljden den, att sp\u00e4nningen hos f\u00f6rbrukarna \u00e4r s\u00e5 l\u00e5g. att man inte kan tala om ordentlig belysning eller drivkraft. F\u00f6r att avhj\u00e4lpa detta fel kan man:<\/p>\n

-1) antingen f\u00f6rst\u00e4rka det nuvarande distributionsn\u00e4tet eller<\/p>\n

– 2) leda h\u00f6gsp\u00e4nning \u00f6ver till stadens v\u00e4stra del och bygga d\u00e4r en eller tv\u00e5 transformatorstationer fr\u00e5n vilka energi skulle distribueras. Vid genomg\u00e5endet av dessa alternativ kan konstateras att man inte vid alt. 1 kan uppn\u00e5 en l\u00f6sning f\u00f6r l\u00e4ngre tid utan st\u00e5r man inf\u00f6r samma problem f\u00f6rr eller senare. Alt. 2 skulle inneb\u00e4ra den stora f\u00f6rdelen att \u00f6verf\u00f6ringsf\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r tillr\u00e4cklig om ocks\u00e5 belastningarna skulle v\u00e4xa anm\u00e4rkningsv\u00e4rt.<\/p>\n

Det senare alternativet borde snarast f\u00f6rverkligas, oberoende av om stadens str\u00f6mf\u00f6rs\u00f6rjning i en framtid ordnas p\u00e5 annat s\u00e4tt. Jag har inbeg\u00e4rt kostnadsf\u00f6rslag f\u00f6r fr\u00e5gans l\u00f6sning enligt det senare alternativet och skall i sinom tid f\u00f6rel\u00e4gga det f\u00f6r stadsstyrelsen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det h\u00e4r \u00e4r en del av det f\u00f6redrag som stadsdirekt\u00f6r Dahlstr\u00f6m h\u00f6ll i januari 1947, renskrivet av Lasse Backlund i mars 2025. F\u00f6r tillf\u00e4llet kan vi s\u00e4ga Kristinestads utveckling i mycket r\u00e5kat i d\u00f6dvatten och kanske det vore sk\u00e4l att Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dahlstr\u00f6ms f\u00f6redrag om elektricitet<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":27567,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-29664","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29664","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29664"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29664\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29665,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29664\/revisions\/29665"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27567"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29664"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}