{"id":29651,"date":"2025-03-26T22:18:31","date_gmt":"2025-03-26T20:18:31","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29651"},"modified":"2025-03-27T16:48:15","modified_gmt":"2025-03-27T14:48:15","slug":"jarnvagen-fran-kristinestad-till-riste","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29651","title":{"rendered":"J\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Kristinestad via Riste till Helsingfors"},"content":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund i mars 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla tidningar, fr\u00e4mst Kristiinan Sanomat.<\/strong><\/span><\/p>\n

10 \u00e5r efter att j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kristinestad togs i bruk b\u00f6rjade man planera f\u00f6r en ny, normalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Kristinestad, som skulle g\u00e5 mot sydost till den lilla byn Riste i Kokem\u00e4ki i Satakunda. Genom den byn gick fr\u00e5n tidigare ett j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r mellan Bj\u00f6rneborg och Tammerfors. Den nya planen hade gjorts av v\u00e4gingenj\u00f6ren O. E. Al\u00e9n. Bj\u00f6rneborg stad var den st\u00f6rsta p\u00e5drivaren och den stad som ans\u00e5gs ha den st\u00f6rsta nyttan av j\u00e4rnv\u00e4gen.<\/p>\n

L\u00e5ngs den planerade linjen skulle det finnas 7 stationer och 5 h\u00e5llplatser. Den f\u00f6rsta stationen p\u00e5 linjen skulle ha funnits i Lappfj\u00e4rd och de f\u00f6ljande var Dagsmark, Vanhakyl\u00e4, Stor\u00e5, Kodesj\u00e4rvi, Honkajoki, Haapakoski, Kankaanp\u00e4\u00e4, Lavia, Kiikoinen och Kauvatsa.<\/p>\n

\"\"
Kartan \u00e4r lite otydlig men i stora drag syns det hur den tillt\u00e4nkta j\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras fr\u00e5n Kristinestad ner till Riste i Satakunda.<\/figcaption><\/figure>\n

De ber\u00f6rda kommunernas representanter samlades i juni 1924 p\u00e5 sparbankens kontor i Honkajoki, d\u00e4r det planerade projektet diskuterades. En grupp tillsattes och d\u00e4r invaldes stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande Winqvist och borgm\u00e4stare Granfelt. Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd tillsattes l\u00e4nsman Dahlstr\u00f6m och J. Starcke.<\/p>\n

Planerna p\u00e5 den nya j\u00e4rnv\u00e4gen presenterades i augusti 1924 och den var t\u00e4nkt som en naturlig forts\u00e4ttning p\u00e5 den j\u00e4rnv\u00e4g som planerades mellan Helsingfors och Riste. Det kastades ocks\u00e5 fram ett f\u00f6rslag att j\u00e4rnv\u00e4gen skulle b\u00f6rja i Kauvatsa, f\u00f6r d\u00e5 kunde man spara i en j\u00e4rnv\u00e4gsbro \u00f6ver Kumo \u00e4lv.<\/p>\n

Fr\u00e5n stationen i Stor\u00e5 skulle j\u00e4rnv\u00e4gen g\u00e5 p\u00e5 sydv\u00e4stra sidan av Lappfj\u00e4rds \u00e5 via Vanhakyl\u00e4 till Dagsmark. Ungef\u00e4r en kilometer norr om Storabron skulle j\u00e4rnv\u00e4gen g\u00e5 \u00f6ver Lappfj\u00e4rds \u00e5. Terr\u00e4ngen \u00e4r hela v\u00e4gen j\u00e4mn och bra momark och delvis \u00f6ver odlade marker. Bron i Dagsmark skulle bli 26 meter l\u00e5ng och dessutom skulle det beh\u00f6vas tv\u00e5 mindre broar med tre meters \u00f6ppningar.<\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras mot korsningen Stor\u00e5v\u00e4gen-B\u00f6tomv\u00e4gen och vidare mot Lappfj\u00e4rd p\u00e5 landsv\u00e4gens norra sida. I Lappfj\u00e4rd skulle stationen finnas n\u00e4ra Isuls g\u00e5rd och d\u00e4rifr\u00e5n till L\u00e5lby och d\u00e4rifr\u00e5n vidare till stationen i Kristinestad.<\/p>\n

Hela j\u00e4rnv\u00e4gen uppm\u00e4ttes till 123 km och antalet broar var f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt lite. Kommunerna l\u00e4ngs hela str\u00e4ckning hade lovat ge marken gratis och d\u00e4rf\u00f6r skulle kostnaderna uppg\u00e5 till endast 88 miljoner mark.<\/p>\n

Granskningen 5\u20136 oktober 1924<\/strong><\/h2>\n

P\u00e5 s\u00f6ndagsmorgonen den 5 oktober samlades en st\u00f6rre grupp m\u00e4n i Kristinestad, som med bilar skulle f\u00f6reta en tv\u00e5dagars resa ner till Riste i Satakunda. Med p\u00e5 den resan fanns ett 40-tal personer, varav 14 riksdagsm\u00e4n. Dessutom deltog representanter f\u00f6r s\u00e5 gott som alla kommuner d\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras och tidningarnas redakt\u00f6rer fr\u00e5n n\u00e4sta hela landet var ocks\u00e5 med.<\/p>\n

En del av dessa hade kommit till Kristinestad redan l\u00f6rdag kv\u00e4ll och en stor del kom med morgont\u00e5get fr\u00e5n Sein\u00e4joki. Staden bj\u00f6d alla deltagare p\u00e5 frukost p\u00e5 Stadshotellet d\u00e4r stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande Winqvist var v\u00e4rd. Under frukosten betonade han betydelsen av den planerade j\u00e4rnv\u00e4gen, som skulle binda ihop Suupohjaomr\u00e5det med norra Satakunda.<\/p>\n

Vid middagstid drog hela s\u00e4llskapet i v\u00e4g med elva bilar och f\u00f6rsta stoppet var i stadens hamn och j\u00e4rnv\u00e4gsomr\u00e5det i n\u00e4rheten. Sedan bar det vidare via Lappfj\u00e4rd och Dagsmark till Stor\u00e5, d\u00e4r ortsborna bj\u00f6d p\u00e5 sm\u00f6rg\u00e5sar och kaffe med hornorkestern fr\u00e5n Vanhakyl\u00e4 spelade. Folkskoll\u00e4rare Hautala ber\u00e4ttade under pausen att det \u00e4r inte var f\u00f6rsta g\u00e5ngen som j\u00e4rnv\u00e4gen planerades genom deras kommun. N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen mellan Tammerfors och Sein\u00e4joki byggdes, s\u00e5 planerades det ocks\u00e5 f\u00f6r en direkt str\u00e4ckning fr\u00e5n Tammerfors till Vasa och den skulle i s\u00e5 fall ha g\u00e5tt genom Stor\u00e5.<\/p>\n

Hela gruppen \u00f6vernattade i Luvia och f\u00f6ljande morgon fortsattes f\u00e4rden ner mot Riste, d\u00e4r deltagarna igen kunde stiga p\u00e5 t\u00e5get. Alla var eniga om att linjen skulle beh\u00f6vas men riksdagsm\u00e4nnen befarade att det skulle bli problem med finansieringen. Den skulle sk\u00f6tas enbart med skattemedel, eftersom n\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6retag inte fanns i n\u00e4rheten.<\/p>\n

Utv\u00e4rderingen<\/strong><\/h2>\n

Efter rundturen gjorde tidningarna en utv\u00e4rdering av de orter som skulle ber\u00f6ras av den nya j\u00e4rnv\u00e4gen och de b\u00f6rjade i Kristinestad.<\/p>\n

Enligt inlandsfinl\u00e4ndarna var Kristinestad en vacker stad p\u00e5 en vacker plats, till och med b\u00e4ttre \u00e4n alla andra st\u00e4der i \u00d6sterbotten. Staden str\u00e4cker i syd-nordlig riktning och mindre i \u00f6st-v\u00e4stligt riktning. Utanf\u00f6r staden finns n\u00e5gra fiskel\u00e4gen och det \u00e4r s\u00e4kert p\u00e5 grund av dessa som staden brukar kallas f\u00f6r \u201dstr\u00f6mmingsbyn\u201d.<\/p>\n

Staden har i tiderna varit en betydande handels- och sj\u00f6fartsstad, d\u00e4rifr\u00e5n tj\u00e4ra, havre och tr\u00e4varor skeppats till m\u00e5nga fr\u00e4mmande l\u00e4nder. Importen har best\u00e5tt av f\u00f6rbrukningsvaror och r\u00e5material till industrier, bland annat i Tammerfors.<\/p>\n

D\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen drogs fr\u00e5n Tammerfors mot Vasa, l\u00e5ngt bort fr\u00e5n Kristinestad minskade handeln och sj\u00f6farten betydligt. Efter den h\u00e4r f\u00f6rlusten \u00e4r staden \u00e4nd\u00e5 mycket l\u00f6nsam i fr\u00e5ga om utrikeshandel. \u00c5r 1923 uppgick importens v\u00e4rde till 2,3 miljoner mark medan exporten var hela 25,2 miljoner.<\/p>\n

Trots att sj\u00f6farten minskat har staden nyligen byggt en ordentlig stenkaj, tullhus och n\u00f6dv\u00e4ndiga magasin. N\u00e5gra st\u00f6rre industrier finns inte i staden, efter att \u201dMekaniska Verkstaden\u201d avslutat verksamheten.<\/p>\n

Tv\u00e5 stora industrier har nyligen grundats i staden. Wihuris kopparslagari \u00e4r en betydande leverant\u00f6r av olika kopparprodukter. Den andra fabriken var Vesta, som p\u00e5 Varvsbacken tillverkade skidor i stora m\u00e4ngder fr\u00e4mst f\u00f6r export till Sverige. M\u00e4ngden skidpar kunde i b\u00e4sta fall uppg\u00e5 till 1\u00a0000 i m\u00e5naden. Suupohjan Konepaja och Suupohjan Nahkatehdas var tv\u00e5 mindre nystartade f\u00f6retag.<\/p>\n

Staden \u00e4ger stora marker, vattenomr\u00e5den och skogar som g\u00f6r att staden \u00e4r s\u00e5 gott som sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande. I staden finns det ungef\u00e4r 100 h\u00e4star och mer \u00e4n 500 kor.<\/p>\n

\u00c5r 1927, i augusti<\/strong> avslog fullm\u00e4ktige i Kristinestad ett f\u00f6rslag att staden skulle trycka upp en propagandabroschyr f\u00f6r banprojektet Kristinestad -Riste med r\u00f6sterna 10 – 7.<\/p>\n

\u00c5r 1929, i juni<\/strong> h\u00f6lls ett m\u00f6te i Helsingfors d\u00e4r representanter fr\u00e5n s\u00e5 gott som alla kommuner mellan Helsingfors och Kristinestad deltog. M\u00f6tet beklagade att den statliga j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n inte har tagit med projektet i n\u00e4sta 5-\u00e5rsplan. Nu framkom det att Kristinestad inte l\u00e4ngre var slutdestination utan j\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras till Kauhajoki i st\u00e4llet. En grupp med 14 personer tillsattes f\u00f6r att aktivt driva p\u00e5 projektet och fr\u00e5n Kristinestad valdes dr. Runeberg.<\/p>\n

N\u00e5gra statliga pengar f\u00f6r detta j\u00e4rnv\u00e4gsprojekt beviljade inte och planerna gl\u00f6mdes och begravdes s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund i mars 2025. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla tidningar, fr\u00e4mst Kristiinan Sanomat. 10 \u00e5r efter att j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kristinestad togs i bruk b\u00f6rjade man planera f\u00f6r en ny, normalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Kristinestad, som skulle Forts\u00e4tt l\u00e4sa J\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Kristinestad via Riste till Helsingfors<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":13111,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-29651","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29651","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29651"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29651\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29659,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29651\/revisions\/29659"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13111"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29651"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}