{"id":29233,"date":"2024-11-03T16:24:43","date_gmt":"2024-11-03T14:24:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29233"},"modified":"2025-11-02T22:57:09","modified_gmt":"2025-11-02T20:57:09","slug":"fralsningsarmens-gard-pa-vastra-langgatan-23","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=29233","title":{"rendered":"Fr\u00e4lsningsarm\u00e9ns g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 23"},"content":{"rendered":"
\"\"
Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n i Finland uppf\u00f6rde denna byggnad \u00e5r 1917 och en del av virket togs fr\u00e5n bostadshuset invid Tj\u00f6ckfors Br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri i Tj\u00f6ck. G\u00e5rden byggdes p\u00e5 tomt nr 113, som var 826 m\u00b2 stor. Byggnaden \u00e4r 22,45 meter l\u00e5ng och 7,8 meter bred och fr\u00e5n marken till takkanten \u00e4r det 9,20 meter. I byggnaden fanns det d\u00e5 sju boningsrum. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2024. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsl\u00e4ngder och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1800<\/strong> hade tomten f\u00e5tt numret 25 i det andra kvarteret och den var d\u00e5 obebodd, obebyggd och ledig.<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> hade sj\u00f6mans\u00e4nkan Christina Amundsson (f. Haqverin \u00e5r 1758) \u00f6vertagit tomten nr 25 och troligtvis byggt en g\u00e5rd p\u00e5 den. Hon hade varit gift med sj\u00f6mannen Adolf Amundsson (1756-1803), som avled i september 1803. Medan han levde bodde de p\u00e5 hyra i timmermannen Johan \u00c5kerbergs g\u00e5rd p\u00e5 tomt nr 23. Hos henne bodde tv\u00e5 sm\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1810 \u2013 1815 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Christina Amundsson, eller Stina som hon kallades. Hos henne bodde dottern Anna Lovisa (1800-1876). Christinas tre andra barn hade d\u00f6tt i unga \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> hade Christina avlidit och tomten nr 25 i det andra kvarteret hade \u00f6vertagits av hennes dotter Anna Amundsson.<\/p>\n

\u00c5r 1822<\/strong> gifte sig Anna Amundsson med arbetskarlen Gustaf H\u00e4ggblad (1799-1857) fr\u00e5n Stor\u00e5. Mellan \u00e5ren 1822 och 1840 fick de 9 barn men endast 4 d\u00f6ttrar levde till vuxen \u00e5lder:<\/p>\n

-Anna Christina (1822-1851) som gifte sig \u00e5r 1842 med Emanuel Nordstr\u00f6m. De fick sonen Johan \u00e5r 1844 och han dog i London i augusti 1866.<\/h6>\n
-Elisabeth Rebecka (1824-1914) gift 2 g\u00e5nger, se mera nedan.<\/h6>\n
-Maria Sofia (f.1825) dog ogift och barnl\u00f6s.<\/h6>\n
-Karolina (1840-1906) som var gift med Christian August Olin.<\/a><\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1830 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 113 av arbetskarlen Gustaf H\u00e4ggblad, som bodde med hustrun Anna. P\u00e5 hyra i deras g\u00e5rd bodde lotsen och viktualiehandlaren Ulric Hasselblatt (1798-1854) med hustrun Johanna (1803-1844) Hollfast fr\u00e5n Kask\u00f6.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Gustaf H\u00e4ggblad och p\u00e5 hyra bodde skepparen Nils \u00c5kerblom (1802-1838), som var f\u00f6dd i Kristinestad. 1835 var han kapten p\u00e5 skonerten Najaden och f\u00f6re han dog av slag 1838 var han styrman p\u00e5 galeasen Maria. Nils var gift med Lovisa Sandberg (1797-1848 i gikt) fr\u00e5n Stockholm.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 113 av arbetaren och sj\u00f6mannen Gustaf H\u00e4ggblad, som bodde med Anna och flera barn. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde skr\u00e4ddarm\u00e4staren Br\u00e4nnlund.<\/p>\n

\u00c5ren 1845<\/strong> -1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6manshustrun Anna H\u00e4ggblad och hennes man som var \u201dbr\u00e4cklig\u201d, allts\u00e5 sv\u00e5rt sjuk. Deras dotter Elisabeth (1824-1914) bodde i g\u00e5rden tillsammans med sin man Johan Fredrik Glasberg (1821-1855) fr\u00e5n Vasa. P\u00e5 hyra hos dem bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Matts Bergman.<\/p>\n

\u00c5r 1855, den 16 oktober<\/strong> avled dottern Elisabeths man, styrmannen Johan Fredrik Glasberg. \u00c5r 1855 bodde ocks\u00e5 skr\u00e4ddaren Anders Oljelund p\u00e5 hyra i g\u00e5rden med hustrun Katarina.<\/p>\n

\u00c5r 1857, den 1 juni<\/strong> avled Annas br\u00e4ckliga man Gustaf och Anna \u00f6vertog d\u00e5 g\u00e5rden ensam. Hon gifte inte om sig utan bodde ensam tills hon d\u00f6r \u00e5r 1876, 75 \u00e5r gammal.<\/p>\n

\u00c5r 1859, den 14 januari<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes huvudbyggnaden vid gatan i den stora stadsbranden, som \u00f6delade ett helt kvarter. G\u00e5rden var of\u00f6rs\u00e4krad och den byggdes inte upp igen. G\u00e5rdsbyggnaden d\u00e4remot klarade sig och \u00e4nkan Anna fortsatte att bo i den med sina d\u00f6ttrar.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdsbyggnaden av arbetskarlshustrun, \u00e4nkan Anna H\u00e4ggblad. Hos henne bodde d\u00f6ttrarna Maria (f.1825) och Karolina (f.1840). Den h\u00e4r Karolina gifte sig f\u00f6rresten \u00e5r 1866 med August Olin och flyttade till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 21. I Annas g\u00e5rd bodde ocks\u00e5 dottern Elisabeth, som var \u00e4nka.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> gifte dottern Elisabeth om sig. Hon, som kallades Lisa gifte d\u00e5 om sig med \u00e4nklingen, skepparen Gustaf Fredric Schultz (1824-1875). Denne var f\u00f6dd p\u00e5 Sjuls hemman i H\u00e4rkmeri. Han flyttade till Kristinestad redan 1848, blev b\u00e5de styrman och kapten \u00e5r 1849 och seglade som styrman \u00e4nda till 1863, d\u00e5 han tog bef\u00e4let p\u00e5 skonerten Primus, sedan p\u00e5 Astrea och 1867-1874 p\u00e5 slupen Myran. Elisabeth och Gustaf bodde i g\u00e5rden \u00e4nda till 1866.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdsbyggnaden av Anna och hos henne bodde dottern Karolina H\u00e4ggblad och hennes syster Elisabeth, som bodde i g\u00e5rden medan maken Gustaf var ute p\u00e5 sj\u00f6n. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Johan Nordstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> k\u00f6pte skepparen Gustaf Schultz och hustrun som kallas b\u00e5de Lisa och Elise g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 52 och flyttade dit. Skepparen Christian August Olin flyttade d\u00e5 dit i st\u00e4llet med sin hustru, Annas yngsta dotter Karolina Wilhelmina.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdsbyggnaden av Anna H\u00e4ggblad medan d\u00f6ttrarna har flyttat bort. P\u00e5 hyra bodde skepparem Anders Sj\u00f6gren med hustrun Maria och p\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 Michel Sj\u00f6gren med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1876, den 27 februari<\/strong> avled g\u00e5rds\u00e4garen Anna H\u00e4ggblad i en \u00e5lder av 75 \u00e5r. Hon \u00e4gde d\u00e5 hela tomten 113 och den norra delen av tomt nr 114. Vid arvsskiftet fick dottern Karolina Olin tomthalvan 114 och en fj\u00e4rdedel av tomten nr 113 medan den andra systern Elisabeth fick \u00be av tomten 113 med d\u00e4rtill h\u00f6rande g\u00e5rdsbyggnad. Den tredje dottern Maria Sofia (f.1825) hade avlidit f\u00f6re \u00e5r 1876.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdsbyggnaden och tomt 113 och h\u00e4lften av tomt 114 av \u00e4nkan Anna H\u00e4ggblads arvinge Elisabeth men hon bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Sj\u00f6gren med d\u00f6ttrarna Kristina (f.1838) och Sofia (f.1846). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 fiskare\u00e4nkan Albertina \u00d6sterlund och murarehustrun Maria Granberg med tv\u00e5 mindre barn.<\/p>\n

\"\"
Omkring \u00e5r 1890 s\u00e5 var byggnaderna i kvarteret placerade p\u00e5 detta vis och g\u00e5rdsbyggnaden p\u00e5 tomt 113 st\u00e5r l\u00e4ngs med den norra r\u00e5n.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1892<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdsbyggnaden och \u00be av tomt 113 av skeppare\u00e4nkan Elisabeth Schultz, allts\u00e5 Anna H\u00e4ggblads dotter som bodde p\u00e5 Strandgatan 52. Hennes man, skepparen Gustaf Schultz hade avlidit i br\u00f6stsjukdom \u00e5r 1875, i en \u00e5lder av 50 \u00e5r. I g\u00e5rdsbyggnaden bodde arbetskarlen Henrik Nordberg (f.1844) med hustrun Anna (f.1844) och 3 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> bodde skomakare\u00e4nkan Hulda Bergelin (f.1863) p\u00e5 hyra i Elisabeth Schultz \u00e4gande g\u00e5rdsbyggnad. F\u00f6ljande \u00e5r bodde \u00e4nkan Maria Lud\u00e9n (f.1852) i g\u00e5rdsbyggnaden med tv\u00e5 minder\u00e5riga barn. \u00c5r 1899 bodde svenska unders\u00e5tarna, tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren Johan Broman (f.1862) i g\u00e5rdsbyggnaden med hustrun Emilia (f.1852).<\/p>\n

\u00c5r 1902, den 21 oktober<\/strong> testamenterade \u00e4nkan Elisabeth Schultz genom ett g\u00e5vobrev g\u00e5rden p\u00e5 tomt 113 \u00e5t m\u00e5gen Axel \u00c5kermans tre barn, sonen Wilhelm och d\u00f6ttrarna Wivi och Lilly.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdsbyggnaden och \u00be av tomten 113 av skeppare\u00e4nkan Elisabeth Schultz. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Hanna Nyqvist (f.1843), jungfrun Maria Nyqvist (f.1874) och sj\u00f6mannen Emil Nyqvist (f.1882).<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> bodde arbetaren Matts Uppg\u00e5rd (f.1852) i g\u00e5rdsbyggnaden p\u00e5 hyra med hustrun Helena (f.1845) och barnen Johan (f.1880), Maria (f.1884) och Lydia (f.1886). Efter att familjen Uppg\u00e5rd flyttade bort omkring \u00e5r 1905, s\u00e5 har ingen bott i g\u00e5rdsbyggnaden p\u00e5 Elisabeth Schultz tomt.<\/p>\n

\u00c5r 1914, den 6 juli<\/strong> avled \u00e4nkan Elisabeth Schultz, i en \u00e5lder av 90 \u00e5r och hennes g\u00e5rd vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan \u00f6vertogs d\u00e5 av barnbarnet Wilhelm \u00c5kerman (1892-1957). \u00a0Systern Lilli hade avlidit 1907 och den andra systern Wivi \u00e5r 1910.<\/p>\n

Elisabeths d\u00f6dsfall intr\u00e4ffade endast tv\u00e5 dagar efter att hennes son, distriktsdjurl\u00e4karen Gustaf Henrik Schultz (1866-1914) hade omkommit i Nyslott. Denne skulle r\u00e4dda sin 9-\u00e5riga dotter K\u00e4thi, som hade simmat i slottssundet vid Ven\u00e4j\u00e4nniemi och tydligen dragits ned i vattnet av str\u00f6mmen. N\u00e4r fadern m\u00e4rkte detta f\u00f6rs\u00f6kta han r\u00e4dda henne men lyckades inte, utan drogs sj\u00e4lv ned i str\u00f6mmen, s\u00e5 att b\u00e5da drunknade.<\/p>\n

\"\"
Enligt Lilly Nyst\u00e9n s\u00e5 skulle Elisabeth ha livn\u00e4rt sig som glasm\u00e4stare efter makens d\u00f6d. Nekrologen och annonsen fr\u00e5n Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1915, den 4 augusti<\/strong> s\u00e5lde studerande Wilhelm \u00c5kerman sin \u00e4gande \u00be del av tomten nr 113 vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan f\u00f6r 3\u00a0500 mark \u00e5t \u201dAktiebolaget Immanuel\u201d och dess \u00e4gare Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n. I k\u00f6pet ingick inte g\u00e5rdsbyggnaden, som Wilhelm lovade bortskaffa f\u00f6re 1 maj 1916. Handlanden Gustaf Ekman p\u00e5 granntomten skulle ha haft f\u00f6rk\u00f6psr\u00e4tt till tomten men han utnyttjade inte den r\u00e4tten.<\/p>\n

Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n hade haft verksamhet i Finland sedan \u00e5r 1889 och kom sedermera ocks\u00e5 till Kristinestad. M\u00f6ten h\u00f6lls regelbundet i olika g\u00e5rdar och i metodisternas Betlehemskyrka<\/a> . Sommartid h\u00f6lls predikningar och m\u00f6ten p\u00e5 passliga st\u00e4llen utomhus, till exempel p\u00e5 Kvarnbacken, Varvsbacken eller \u201dvid utsiktstornet p\u00e5 r\u00e5dstub\u00e4rget\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1917, p\u00e5 v\u00e5ren<\/strong> b\u00f6rjade Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n uppf\u00f6ra den samlingslokal, som fortfarande st\u00e5r p\u00e5 tomten. Arbetet p\u00e5b\u00f6rjades i mars m\u00e5nad med att under byggm\u00e4stare Lindgrens ledning sl\u00e4pa anv\u00e4nda stockar fr\u00e5n Tj\u00f6ck. Dessa kom fr\u00e5n det bostadshus, som fanns p\u00e5 f\u00f6re detta Tj\u00f6ckfors Br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneris tomt.<\/p>\n

\"\"
24 mars 1917 ville byggm\u00e4stare J. F. Lindberg anta k\u00f6rkarlar som skulle sl\u00e4pa stockar fr\u00e5n br\u00e4nneriet i Tj\u00f6ck. Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1917, den 4 april<\/strong> skrev Syd-\u00d6sterbotten s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\u201dP\u00e5 sin \u00e4gande tomt R:o 113 i II stadsdelen kommer Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n att uppf\u00f6ra en egen lokal. F\u00f6r en summa av 11,500 mk har arm\u00e9n ink\u00f6pt en till Tj\u00f6ck br\u00e4nneri tillh\u00f6rande bostadsbyggnad, vilken som b\u00e4st nedrivs och flyttas till platsen. Av denna kommer att upptimras en st\u00e5tlig byggnad inrymmande en mindre samlingssal genast vid ing\u00e5ngsd\u00f6rren och en st\u00f6rre s\u00e5dan rakt fram med l\u00e4ktare och plattform. I andra \u00e4ndan av byggnaden kommer att inredas 2 boningsrum och k\u00f6k. Huset kommer s\u00e5vitt man av ritningarna kan se, att utg\u00f6ra en prydnad f\u00f6r platsen.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1917, den 28 juli<\/strong> h\u00f6ll Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n sitt sista m\u00f6te i det gamla st\u00e4llet i fiskare Johan Granbergs g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 30. D\u00e4r kunde man k\u00f6pa biljetter till invigningen av den nya lokalen, som skall invigas den 4 augusti.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1917, den 4 augusti tecknade \u201dFr\u00e4lsningsarm\u00e9n i Finland\u201d en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sin nya byggnad vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan och de bifogade d\u00e5 en planteckning, som visade byggnadernas plats. Huvudbyggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 30 700 mark. Byggnaden hade 1 138,2 m\u00b3 volym och det talet multiplicerades med 27 mark. Uthusbyggnaden inneh\u00e5llande avtr\u00e4de och redskapslider uppf\u00f6rd av br\u00e4der \u00e5r 1917 l\u00e4mnades of\u00f6rs\u00e4krad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Invigningen av den nya lokalen leddes av \u00f6verste Karl Larsson fr\u00e5n Helsingfors och den skulle ske kl. 20 p\u00e5 kv\u00e4llen den 4 augusti 1917, Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fr\u00e4lsningsarm\u00e9ns g\u00e5rd fotograferad i b\u00f6rjan av 1920-talet. Fotot utl\u00e5nat av Juhani Saari.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1921<\/strong> tecknades en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring, eftersom den h\u00f6ga inflationen hade \u00e4ndrat p\u00e5 v\u00e4rderingen. Nu tecknades 1\u00a0138,2 m\u00b3 volym f\u00f6r 50 mark, s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet blev 56\u00a0900 mark. Nu f\u00f6rs\u00e4krades ocks\u00e5 uthusbyggnaden f\u00f6r 1\u00a0500 mark.<\/p>\n

Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n hade en livlig verksamhet i sin nya lokal men de h\u00f6ll ocks\u00e5 s\u00e5ngfester och b\u00f6nem\u00f6ten ute i byarna och sommartid h\u00f6lls ofta utomhustillst\u00e4llningar. Efter hand avtog intresset och verksamheten minskade och i b\u00f6rjan av 1970-talet l\u00e5g den n\u00e4stan helt nere.<\/p>\n

\u00c5r 1941<\/strong> grundades ”Stiftelsen f\u00f6r Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n i Finland”, i Helsingfors och deras uppdrag var att \u00e4ga fastigheterna runt om i landet. \u00c5r 1952 \u00f6verl\u00e4ts fastigheten i Kristinestad p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 23 \u00e5t denna stiftelse.<\/p>\n

D\u00e5 staten b\u00f6rjade bygga de tre \u00e4mbetshusen p\u00e5 granntomten, s\u00e5 anv\u00e4ndes fr\u00e4lsningsarm\u00e9ns byggnad till samlingsrum f\u00f6r byggarbetarna.<\/p>\n

Saalem tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1975, den 17 november<\/strong> s\u00e5lde \u201dStiftelsen f\u00f6r Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n i Finland\u201d g\u00e5rden och tomt nr 113 f\u00f6r 31\u00a0500 mark \u00e5t \u201dKaskisten rukoushuoneyhdistys Saalem r.y.\u201d Den h\u00e4r f\u00f6reningen grundades i Kask\u00f6 \u00e5r 1964. S\u00e4ljaren tog \u00e5t sig r\u00e4tten att gratis f\u00e5 h\u00e5lla en religi\u00f6s tillst\u00e4llning i byggnaden en g\u00e5ng i m\u00e5naden.<\/p>\n

\u00c5r 1976<\/strong> bytte f\u00f6reningen namn till ”Kristiinankaupungin – Kaskisten seudun ruokoushuoneyhdistys Saalem r.y”. \u00c5r 1991 bytte f\u00f6reningen namn igen till det betydligt kortare ”Kristiinanseudun Saalem r.y.”<\/p>\n

Byggnaden \u00e4r fortfarande i den f\u00f6reningens \u00e4go och sammankomster ordnas med j\u00e4mna mellanrum. Utrymmena \u00e4r renoverade och byggnaden \u00e4r i gott skick.<\/p>\n

Foton och annat.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
B\u00f6nehuset Saalem fotograferat fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bakom den stora salen finns mindre utrymmen passande f\u00f6r m\u00f6ten och mindre tillst\u00e4llningar. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det \u00e4r snyggt och nyrenoverat i salen och den \u00e4r tillr\u00e4ckligt rymlig f\u00f6r f\u00f6reningens verksamhet. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fasadritningen uppgjord \u00e5r 1916 och den blev godk\u00e4nd i mars 1917. Bygget p\u00e5b\u00f6rjades direkt och invigningen kunde ske den 4 augusti 1917. Ritningen fr\u00e5n Krsdigiarc.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bottenplanen till Fr\u00e4lsningsarm\u00e9ns g\u00e5rd, uppgjord \u00e5r 1916 och godk\u00e4nd i mars 1917. Ritningen fr\u00e5n Krsdigiarc.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6re Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n fick egna utrymmen i augusti 1917, s\u00e5 ordnade de tillst\u00e4llningar i andra utrymmen, bland annat i metodisterna Betlehemskyrkan och i Kansallisseuras nya g\u00e5rd i Norrstan. Annonserna fr\u00e5n \u00e5r 1913 ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sommartid ordnade Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n flera utomhustillst\u00e4llningar. Annonserna fr\u00e5n \u00e5r 1914 \u00e4r tagna ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2024. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsl\u00e4ngder och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia \u00c5r 1800 hade tomten f\u00e5tt numret 25 i det andra kvarteret och den Forts\u00e4tt l\u00e4sa Fr\u00e4lsningsarm\u00e9ns g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 23<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":23,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-29233","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29233","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29233"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29233\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30450,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29233\/revisions\/30450"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29233"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}