{"id":2864,"date":"2017-02-20T17:16:31","date_gmt":"2017-02-20T16:16:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=2864"},"modified":"2020-07-20T09:34:03","modified_gmt":"2020-07-20T06:34:03","slug":"lappfjards-a","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=2864","title":{"rendered":"Lappfj\u00e4rds \u00e5 av Gunnar Gr\u00f6ndahl."},"content":{"rendered":"

Skrivet ungef\u00e4r 1970 av Gunnar Gr\u00f6ndahl fr\u00e5n Dagsmark, v\u00e4lk\u00e4nd lantm\u00e4teriingenj\u00f6r och milj\u00f6v\u00e4n, som gjorde mycket f\u00f6r skyddet av Lappfj\u00e4rds \u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 detta foto ur Lappfj\u00e4rds historia, del 3 ser vi Gunnar med en havs\u00f6ring.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5n \u00e4r till sin l\u00e4ngd 60-70 km och har sina huvudsakliga k\u00e4llfl\u00f6den p\u00e5 det ca 230 m h\u00f6ga Lauhavuori p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Stor\u00e5, Kauhajoki och Honkajoki kommuner, samt flyter genom Stor\u00e5 kommun och f.d. Lappfj\u00e4rds kommun. Lauhavuori \u00e4r ett i m\u00e5nga avseenden intressant berg och \u00e4r i Finland bl.a. den v\u00e4stligaste punkt, som ej \u00f6versv\u00e4mmats av istidens hav, vilket syns vid bes\u00f6k p\u00e5 skillnaden i vegetationen i h\u00f6jd med gamla strandlinjen enligt grundkartan h\u00f6jdkurvan 200-190. Dessutom \u00e4r berget en vattendelare som f\u00f6rdelar vattnet \u00e5t v\u00e4ster till Lappfj\u00e4rds \u00e5s vattenomr\u00e5de, norrut till Kauhajoki, \u00f6sterut till Honkajoki och s\u00f6derut till de mot Bj\u00f6rneborg rinnande vattendragen. Lappfj\u00e4rds \u00e5r kallas i sitt \u00f6vre lopp Isojoki.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Karta fr\u00e5n 1970-talet visande Lappfj\u00e4rds \u00e5 med de viktigaste bifl\u00f6dena.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rr viktig trafikled.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

Liksom m\u00e5nga andra \u00e4lvar och vattendrag har Lappfj\u00e4rds \u00e5 fordom varit en viktig trafikled mellan kusten och inlandet och s\u00e4kert ha \u00e4ven utbyte av varor skett l\u00e4ngs \u00e5n som handelsled. D\u00e5 \u00e5n var rik p\u00e5 fisk och s\u00e4kert \u00e4ven p\u00e5 annat villebr\u00e5d samt d\u00e5 de kringliggande skogarna utgjorde goda jaktmarker och d\u00e5 i senare tid boskapssk\u00f6tsel samt lantbruk gjorde sitt int\u00e5g, vartill den b\u00f6rdiga \u00e4lvdalen gav goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar, s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r man att trakten tidigt befolkades, vilket \u00e4ven bevisas av de talrika gravfynden i synnerhet fr\u00e5n yngre brons\u00e5ldern l\u00e4ngs d\u00e5tida strandlinjer. S\u00e5lunda uppstod en fast bos\u00e4ttning, som gav upphov till Stor\u00e5 samt Lappfj\u00e4rds socknar.<\/span><\/span><\/p>\n

Fiskrikedomen.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

Av gamla handlingar framg\u00e5r, att fisket i \u00e5m sedan forsom varit ett viktigt n\u00e4ringsf\u00e5ng, vilket bevisas d\u00e4rav, att gamla urkunder n\u00e4mner, att bl.a. tiondet i Lappfj\u00e4rd till kyrkan \u00e4ven fick betalas i fisk, att stor\u00e5bor och lappfj\u00e4rdsbor inf\u00f6r r\u00e4tta processade \u00f6ver r\u00e4tt att fiska och \u00f6ver att lappfj\u00e4rdsborna st\u00e4ngde inloppet till \u00e5n och hindrade fisken att stiga. \u00c4ven gamla bouppteckningshandlingar upptager f\u00f6rem\u00e5l som laxn\u00e4t och andra fiskbragder. Ber\u00e4ttelsen, om huru \u201dLillk\u00e5rk g\u00e5bbin\u201d vid f\u00f6rs\u00f6k att ta en lax ur ryssjan i Dagsmark sj\u00e4lv trasslade in sig och drunknade, visar att fiske bedrevs flitigt. Numera \u00e4r fiske i Lappfj\u00e4rds \u00e5 av underordnad betydelse. Endast vid \u00e5mynningen bedrivs det \u00e4nnu i obetydlig omfattning yrkesm\u00e4ssigt. F\u00e5ngsten av nejon\u00f6gon i \u00e5ns nedre lopp \u00e4r i detta nu den mest ekonomiskt l\u00f6nsamma.<\/span><\/span><\/p>\n

Vattenkvaliteten.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

J\u00e4mf\u00f6rt med \u00d6sterbottens \u00f6vriga vattendrag \u00e4r \u00e5n numera det enda i n\u00e5gots\u00e5n\u00e4r naturtillst\u00e5nd befintliga och d\u00e5 bos\u00e4ttningen utg\u00f6r en relativ glesbygd samt st\u00f6rre industrianl\u00e4ggningar saknas, finns f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett fortbest\u00e5nd av god vattenkvalitet. Emedan jordm\u00e5nen dessutom i nederb\u00f6rdsomr\u00e5det inneh\u00e5ller l\u00e5g svavelhalt, f\u00e5r \u00e5n ett vatten med normalt pH-v\u00e4rde eller s\u00e4llan under 6. Det faktum att havs\u00f6ringen \u00e4nnu stiger upp i \u00e5n f\u00f6r lek samt f\u00f6rekomsten av harr har \u00e4ven j\u00e4mte ovann\u00e4mnda fakta motiverat, att \u00e5n tagits med i f\u00f6rteckningen \u00f6ver skyddsv\u00e4rda vattendrag eller i internationella PROJEKT AQUA och kan j\u00e4mst\u00e4llas med t.ex. nationalparker eller naturreservat. Projekt Aqua syftar i detta fall till, att bevara vattendraget som s\u00f6t- och brackvatten f\u00f6r framtiden och att det anses ha internationell betydelse f\u00f6r bl.a. forskning och undervisning samt att \u00e5n medtagits i f\u00f6rteckningen \u00f6ver betydelsefulla vattendrag.<\/span><\/span><\/p>\n

Varifr\u00e5n f\u00e5r \u00e5n sitt vatten?<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

Huvudf\u00e5ran har som tidigare framkommit sin upprinnelse fr\u00e5n det p\u00e5 grundvatten rika Lauhavuori men mottar ytterligare sidofl\u00f6den, varav de st\u00f6rsta \u00e4r B\u00f6tom \u00e5 (Karijoki) K\u00e4rjenjoki (K\u00e4ringkosk \u00e5n nedtill ben\u00e4mnd Kvarn\u00e5 och L\u00e5ngmark \u00e5) samt Heikkil\u00e4njoki. Enligt av vattenmyndigheterna erh\u00e5llna uppgifter \u00e4r K\u00e4rjenjokis nederb\u00f6rdsomr\u00e5de stort 274 km2<\/sup> , B\u00f6tom \u00e5rs 197 km2<\/sup> och Heikkil\u00e4njokis 176 km2<\/sup> samt \u00e5ns totala nederb\u00f6rdsomr\u00e5de 1\u00a0112 km2<\/sup>.<\/span><\/span><\/p>\n

Sj\u00f6ar av n\u00e5got s\u00e5n\u00e4r format finns inom omr\u00e5det endast Haapaj\u00e4rvi 51 ha, Kangasj\u00e4rvi 47 ha, Kivij\u00e4rvi 33 ha och Kankaloj\u00e4rvi 23 ha. Matningen av grundvattnet i \u00e5n \u00e4r ca 1 m3<\/sup> \/s, vilket har sin stora betydelse d\u00e5 det fr\u00e4mst kommer fr\u00e5n grus\u00e5sar och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r rent.<\/span><\/span><\/p>\n

Karakteristiskt f\u00f6r det \u00f6sterbottniska kustomr\u00e5det \u00e4r ju i allm\u00e4nhet den h\u00f6ga svavelhalten i vattnen (20-30 ton\/\u00e5r km2<\/sup>) men f\u00f6r Lappfj\u00e4rds \u00e5 endast 4,5 ton\/\u00e5r km2<\/sup>, fr\u00e4mst beroende p\u00e5 att s\u00e5 stora omr\u00e5den d\u00e4r den rinner opp utg\u00f6res av mo- och mor\u00e4nmarker. Knappheten p\u00e5 reglerade sj\u00f6ar och den numera effektiva utdikningen \u00e4ven av skogsmarkerna f\u00f6rorsakar att avrinningen av ytvattnet sker mycket snabbt, varf\u00f6r variationerna i vattenst\u00e5ndet \u00e4ven i detta vattendrag blir stora och t.ex. islossningarna p\u00e5 v\u00e5ren ofta v\u00e5ldsamma.<\/span><\/span><\/p>\n

M\u00e5ngsidiga nyttan.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

Tack vare den relativt goda vattenkvaliteten har \u00e5n f\u00f6r orten stor ekonomisk betydelse. Under torrperioder har vatten alltmera b\u00f6rjat anv\u00e4ndas till bevattning av traktens stora rotfruktsodlingar \u2013 Lappfj\u00e4rd \u00e4r ju potatisriket. \u00c4ven industrin har b\u00f6rjat dra nytta av den tillg\u00e5ng rent vatten \u00e4r. S\u00e5 tar Pohjolan Voima i Kristinestad sitt vatten f\u00f6r \u00e5ngturbinen fr\u00e5n nedre loppet av Lappfj\u00e4rds \u00e5, enligt uppgift nu endast 700 m3<\/sup>\u00a0\/dygn, f\u00f6r att i ett senare skede \u00f6ka f\u00f6rbrukningen till 28 l\/s. El-kraftverket P\u00e4rus-Fors anv\u00e4nder \u00e4ven \u00e5ns vatten som drivmedel. Vidare finns l\u00e4ngs \u00e5n ett tiotal kvarnar och s\u00e5ginr\u00e4ttningar, som drivs dels helst med vattenkraft, dels vid torrtid \u00e4ven med el-kraft.<\/span><\/span><\/p>\n

Ytterligare finns i Vanhakyl\u00e4 en fiskodlingsanstalt \u2013 Vanhakyl\u00e4n Kalanviljelylaitos \u2013 som specialiserat sig p\u00e5 uppf\u00f6dning av \u00e5ns egen havs\u00f6ringsstam och i samband h\u00e4rmed bedrives \u00e4ven forskning i detta nu, fr\u00e4mst f\u00f6r utr\u00f6nande huruvida havs\u00f6ringen har m\u00f6jlighet att \u00f6verleva och om m\u00f6jligt f\u00f6r\u00f6kas enligt planerna s\u00e5, att i de vattendrag fr\u00e5n Gamlakarleby s\u00f6derut, i vilka havs\u00f6ringen har f\u00f6ruts\u00e4ttningar att trivas, skall \u00e5terinplanteras, som Lappfj\u00e4rds \u00e5s representerar.<\/span><\/span><\/p>\n

I Villamo by i Stor\u00e5 finns en st\u00f6rre fiskodlingsanstalt \u2013 Isojoen Lohi Oy \u2013 som i kommersiellt syfte odlar regnb\u00e5gsforell till portionsfisks storlek och vilken odlingsanstalt anv\u00e4nder sig av \u00e5ns hela vattenm\u00e4ngd i sin verksamhet och vilken verksamhets omf\u00e5ng \u00e4r under vattendomstolens avg\u00f6rande.<\/span><\/span><\/p>\n

Ytterligare finns en liten fiskodlingsanstalt vid Storfors i Dagsmark by \u00e4vens\u00e5 f\u00f6r regnb\u00e5gsforell, men till vidare \u00e4r den s\u00e5 att s\u00e4ga endast p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ksstadiet, emedan vattenkvaliteten s\u00e5 l\u00e5ngt ned f\u00f6r \u00e5n ibland \u00e4r d\u00e5lig.<\/span><\/span><\/p>\n

Dessutom anv\u00e4nds \u00e5n f\u00f6r rekreation s\u00e5som simning, fritidsfiske m.m. Endast vid \u00e5ns mynning kan man tala om fiske i egentlig mening och i synnerhet p\u00e5 h\u00f6sten nejon\u00f6gontiden f\u00f6rsigg\u00e5r ett r\u00e4tt givande fiske av dessa ifall vattenf\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r l\u00e4mpliga. F\u00f6rr gav nej\u00f6gonf\u00e5ngsten gott resultat opp i P\u00e4rusforsen.<\/span><\/span><\/p>\n

Fiskar i \u00e5n.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

Stadigvarande finns i \u00e5n f\u00f6ljande fiskarter: g\u00e4dda, abborre, girs, m\u00f6rt, id, bj\u00f6rkna, braxen, st\u00e4m, vimba, l\u00f6ja, lake, havs- och b\u00e4ck\u00f6ring, harr, sik, gr\u00f6nling och stensimpa.<\/span><\/span><\/p>\n

St\u00f6rsta ekonomiska betydelsen har f\u00f6rekomsten av flodnejon\u00f6gon (n\u00e4tingar). \u00c4ven b\u00e4cknejon\u00f6gon p\u00e5tr\u00e4ffas samt tidigare allm\u00e4nt i \u00e5ns \u00f6vre lopp flodp\u00e4rlmussla och l\u00e4gre ned in \u00e5n dammusslan. Tidigare var \u00e5n synnerligen rik p\u00e5 kr\u00e4ftor men i b\u00f6rjan av 1950 \u201dimporterades\u201d kr\u00e4ftpesten och hela den kraftiga kr\u00e4ftstammen pl\u00e5nades praktiskt taget ut p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r. Endast i de \u00f6versta tillfl\u00f6dena kan kr\u00e4ftor \u00e4nnu f\u00e5ngas och det \u00e4r bara att hoppas att de d\u00e4rifr\u00e5n skall sprida sig vidare. Nyinplanteringar av kr\u00e4fta har hittills misslyckats, om beroende p\u00e5 pesten eller milj\u00f6gifter kan ingen s\u00e4ga.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5n och dalen.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

Fr\u00e5n att i forntid ha varit en vandringsled till fast bos\u00e4ttning och ett handelsstr\u00e5k har \u00e5n genom den kontinuerligt, i synnerhet under h\u00f6gvatten, transporterat jord och tr\u00e4drester sm\u00e5ningom skapat och bildar \u00e4nnu \u00e5rligen stora tillandningsmarker eller den floddal som nu utg\u00f6r livsbetingelserna f\u00f6r den nuvarande livskraftiga lantbruksbygd landsdelen utg\u00f6r. Under d\u00e5liga tider och n\u00f6d\u00e5r har landsdelen med sina sk\u00f6rdar bidragit till att landet klarat kriserna.<\/span><\/span><\/p>\n

I tiden d\u00e5 trakten fick sin bos\u00e4ttning var det v\u00e4l f\u00f6rst och fr\u00e4mst det givande fisket och de goda jaktmarkerna som var den dragande orsaken till fast bebyggelse och senare de goda betesmarker tillandningarna utgjorde med m\u00f6jlighet till boskapssk\u00f6tsel och senare uppodlingen till den b\u00f6rdiga lantbruksbygd vi nu har.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c4nnu in p\u00e5 1940-talet anv\u00e4ndes \u00e5n \u00e4ven som flottningsled f\u00f6rr\u00e4n motoriseringen konkurrerade ut denna form av virkestransport.<\/span><\/span><\/p>\n

Odlings- och den odlingsbara marken breder i allm\u00e4nhet ut sig n\u00e5gra hundra meter p\u00e5 b\u00e5da sidorna om \u00e5n. Ovanf\u00f6r Dagsmark by finns dock \u00e4nnu l\u00e4ngs str\u00e4nderna odlingsbara lundmarker d\u00e4r skogen \u00e4nnu h\u00e4rskar och ger oss nulevande en inblick i huru god skogsmark \u00e5dalen tidigare varit.<\/span><\/span><\/p>\n

V\u00e4xter.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

\u00c5vattnet har under \u00e5rens lopp transporterat fr\u00f6n och delar av v\u00e4xter sjuttio kilometer fr\u00e5n onlandet fr\u00e5n trakter med annat klimat och i \u00e4ldre i \u00e5lder samt \u00e5ter i motsatt riktning fr\u00e5n havet in mot fastlandet och d\u00e5 strandlinjen hela tiden flyttar undan genom landh\u00f6jningen, s\u00e5 sker h\u00e4r ett m\u00f6te mellan inlandets och havskustens vegetation, som ger upphov till en f\u00f6r landsdelen rikhaltig flora, Inne i landet kan man p\u00e5tr\u00e4ffa som relikter kustens typv\u00e4xter och \u00e5ter n\u00e4ra \u00e5n inlandets representanter. Den i mitt tycke den mest intressanta typblomman f\u00f6r Lappfj\u00e4rds \u00e5dal \u00e4r vitsippan, som f\u00f6rekommer i t\u00e4tas best\u00e5nd p\u00e5 str\u00e4ckan Vanhakyl\u00e4 \u2013 Lappfj\u00e4rd (S\u00f6r\u00e5n). Den syns vara bunden till \u00e5ns n\u00e4rhet. Enda undantagen jag k\u00e4nner till \u00e4r f\u00f6rekomsten i Spagnossen och ett litet best\u00e5nd sydv\u00e4st om Sindersj\u00f6n p\u00e5 H\u00e4rkmeri bys omr\u00e5de. L\u00e4ngs \u00e5branterna p\u00e5tr\u00e4ffar man \u00e4ven ben-tryn, vilda vinb\u00e4r b\u00e5de r\u00f6da och svarta (tistron), mob\u00e4r och n\u00e4rmast vattenranden ett br\u00e4m av gr\u00e5al och vide samt som egentliga skogstr\u00e4d i \u00e5branterna bj\u00f6rk, asp, h\u00e4gg, s\u00e4lg, r\u00f6nn, gran och tall. F\u00f6r en intresserad v\u00e4xtsamlare kan n\u00e4mnas att s\u00e4llsyntheten blommande dyblad (lat. Hydrocaris Morsus ranae) kan med god tur p\u00e5tr\u00e4ffas i S\u00f6r\u00e5n i Lappfj\u00e4rds by. Bland de st\u00e5tligare v\u00e4xterna l\u00e4ngs \u00e5n kan ytterligare n\u00e4mnas blomvass,, svalting, pil\u00f6rt, gul sv\u00e4rdslilja, n\u00e4ckrosor b\u00e5de gula och vita m-fl. I synnerhet nere vid Lappfj\u00e4rds fj\u00e4rden r\u00e5der sommartid stor f\u00e4rgprakt och rikedom p\u00e5 v\u00e4xter och annat liv, v\u00e4rt att upplevas.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00e5glar, djur och insekter.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

Emedan f\u00e5glarna kommer p\u00e5 annat st\u00e4lle att detaljbehandlas vill jag endast n\u00e4mna som en raritet, att kungsfiskaren n\u00e5gra g\u00e5nger gjort \u00e5n den \u00e4ran av bes\u00f6k, utan att h\u00e4ckning dock kunnat konstateras. Vintertid \u00e5ter har \u00e5ns \u00f6ppna forsar str\u00f6mstaren som stamg\u00e4st. Efter det l\u00e4ngs \u00e5stranden holkar b\u00f6rjat upps\u00e4ttas f\u00f6r knipor har deras antal \u00f6kat och t.o.m. storskraken h\u00e4ckar ibland i dessa knipholkar.<\/span><\/span><\/p>\n

Av djur \u00e4r bes\u00f6k av utter en intressant bekantskap, Bland \u201durinnev\u00e5nare\u201d som numera s\u00e4llan p\u00e5tr\u00e4ffas \u00e4r flodillern, som f\u00f6rr f\u00e5ngades i synnerhet vid L\u00e5ngmark\u00e5n. Bisamr\u00e5ttan och vildminken har p\u00e5 senare tid \u00e4ven b\u00f6rjat finna sin v\u00e4g opp l\u00e4ngs \u00e5n och n\u00e5gra \u00e5r i rad upptr\u00e4dde sumpb\u00e4ver i Lappfj\u00e4rd men har p\u00e5 senare tid ej mera h\u00f6rts av.<\/span><\/span><\/p>\n

Insekter finns naturligt nog rikt representerade men som ej specialist vill jag ej n\u00e4mna andra \u00e4n att jag som ung p\u00e5 1920-30-talet ofta p\u00e5tr\u00e4ffade majbaggen, som imponerade med sin storlek. Ytterligare kan n\u00e4mnas stora sv\u00e4rmar av den vackra jungfrusl\u00e4ndan, vilken p\u00e5 senare tid \u00e5ter har b\u00f6rjat visa sig mera i Dagsmark.<\/span><\/span><\/p>\n

Hot mot \u00e5n.<\/span><\/span><\/strong><\/h4>\n

S\u00e5som de flesta andra vattendrag hotas \u00e4ven denna \u00e5 av nedsmutsning och \u00f6verg\u00f6dning. Enligt gjorda unders\u00f6kningar visar det sig att den tyngsta belastningen p\u00e5 \u00e5ns renhet i detta nu kommer fr\u00e5n ursk\u00f6ljningen ur marken, genom jordbruk, boskapssk\u00f6tsel, skogsdikning och andra torrl\u00e4ggningar, industri och bos\u00e4ttning, varav industrins och bos\u00e4ttningen andel tillsvidare \u00e4r liten i f\u00f6rh\u00e5llande till skadeverkningarna av tidigare n\u00e4mnda. Enligt min \u00e5sikt \u00e4r \u00f6verdosering vanlig vid g\u00f6dsling med kemiska g\u00f6dningsmedel, varav f\u00f6ljer att ej v\u00e4xterna f\u00f6rm\u00e5r uppta \u00f6verskottet, som s\u00e5lunda g\u00f6dande rinner ut i vattendraget och f\u00f6rs\u00e4mrar vattnet. H\u00e4rf\u00f6r borde b\u00e4ttre \u00e4n hittills g\u00f6dselgivorna anpassas efter odlingsv\u00e4xtens behov och ej huvudvikten l\u00e4ggas fr\u00e4mst vid rekordstor sk\u00f6rd. Samma g\u00e4ller vid besprutning mot ogr\u00e4s och skadeinsekter \u2013 on\u00f6digt stora m\u00e4ngder anv\u00e4ndes, f\u00f6r att s\u00e4kert verka.<\/span><\/span><\/p>\n

Bland de oansenliga industrianl\u00e4ggningar som finns l\u00e4ngs \u00e5n \u00e4r Isojoen Osuusmeijeri, Karijoen Osuusmeijeri, Syd\u00f6sterbottens Andelsmejeri och Bjarne Smeds potatisf\u00f6r\u00e4dlingsfabrik de st\u00f6rsta men man b\u00f6r nog ocks\u00e5 r\u00e4kna som stora vattenf\u00f6rs\u00e4mrare fiskodlingsanstalterna och avloppsvattnet fr\u00e5n Stor\u00e5 kyrkoby till \u00e5r 1975 med domstolslov orenat.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r Lappfj\u00e4rds del finns ej n\u00e5got gemensamt avloppssystem och ej heller reningsverk men reningsfr\u00e5gan \u00e4r planerad att l\u00f6sas s\u00e5, att ett gemensamt reningsverk f\u00f6r b\u00e5de Kristinestad och Lappfj\u00e4rd byggs i Kristinestad.<\/span><\/span><\/p>\n

Ett stort hot mot Lappfj\u00e4rds \u00e5, vilket man f\u00e5r hoppas bara blir en ej verkst\u00e4lld plan \u00e4r att enligt generalplaneringen av vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6r landsdelen skall k\u00e4llorna \u2013 de rena tillfl\u00f6dena \u2013 \u00e4ven till Lappfj\u00e4rds \u00e5 uppsamlas redan p\u00e5 Lauhavuori och ledas som bruksvatten till de kringliggande t\u00e4torterna. I fall s\u00e5 f\u00f6rfars f\u00f6rvandlas \u00e5n mer eller mindre till ett avloppsdike, under torrperioder s\u00e4kert sv\u00e5rt f\u00f6rorenad. Vi som bor l\u00e4ngs \u00e5n hoppas att vattenv\u00e5rdarna i detta avseenden t\u00e4nker om, ty vi vill ha ett levande vattendrag.<\/span><\/span><\/p>\n

Ytterligare hoppas vi som bor i lands\u00e4ndan att svavelnedfallet fr\u00e5n bland annat Pohjolan Voima och eventuella andra industrier ej skall f\u00f6rsura v\u00e5ra marker s\u00e5 att vattnet d\u00f6r och fisken f\u00f6rsvinner, att reningsanordningarna f\u00f6r de kommande vattenledningarna skall bliva effektiva och ej enbart till namnet reningsverk, att grundvattenf\u00f6rekomsterna som ger \u00e5n rent vatten ej skall sina genom att de vattenf\u00f6rande grus\u00e5sar i snabb takt k\u00f6rs bort samt att fisken i \u00e5n b\u00e4ttre \u00e4n hittills genom b\u00e4ttre \u00f6vervakning skall ges m\u00f6jlighet att stiga opp i \u00e5n f\u00f6r lek och spridning.<\/span><\/span><\/p>\n

Genom att Lappfj\u00e4rds \u00e5 \u00e4r ett Projekt Aqua hoppas vi, att vattenhush\u00e5llningen f\u00f6r densamma skall planeras s\u00e5, att den blir en m\u00f6nsterl\u00f6sning p\u00e5 huru dylika problem skall och kan l\u00f6sas, samt att statsmakten i denna fr\u00e5ga har samma \u00e5sikt, ty utan myndigheternas starka st\u00f6d kan fr\u00e5gan ej l\u00f6sas r\u00e4tt, d\u00e5 den lokala kompetensen och de lokala resurserna ej f\u00f6rsl\u00e5r till att f\u00e5 vattendraget till s\u00e5dan klass som begreppet Projekt Aqua f\u00f6ruts\u00e4tter.<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skrivet ungef\u00e4r 1970 av Gunnar Gr\u00f6ndahl fr\u00e5n Dagsmark, v\u00e4lk\u00e4nd lantm\u00e4teriingenj\u00f6r och milj\u00f6v\u00e4n, som gjorde mycket f\u00f6r skyddet av Lappfj\u00e4rds \u00e5. \u00c5n \u00e4r till sin l\u00e4ngd 60-70 km och har sina huvudsakliga k\u00e4llfl\u00f6den p\u00e5 det ca 230 m h\u00f6ga Lauhavuori p\u00e5 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lappfj\u00e4rds \u00e5 av Gunnar Gr\u00f6ndahl.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2854,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2864","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2864","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2864"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2864\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17310,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2864\/revisions\/17310"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2854"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2864"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}