{"id":28465,"date":"2024-06-20T21:52:41","date_gmt":"2024-06-20T18:52:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28465"},"modified":"2024-06-21T22:41:39","modified_gmt":"2024-06-21T19:41:39","slug":"bidrag-till-kristinestads-gamla-kyrkas-historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28465","title":{"rendered":"Bidrag till Kristinestads gamla kyrkas historia"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Artikel skriven av Anna-Lisa Ringbom och som publicerades i Syd-\u00d6sterbotten 18.11.1933. Texten ser inte ut att ha varit hennes egen eftersom n\u00e4stan samma artikel hade varit inf\u00f6rd i Syd-\u00d6sterbotten i februari 1922. Texten har renskrivits av Lasse Backlund i juni 2024. Texten har till en del moderniserats medan citaten \u00e4r original. Mellanrubriker har ocks\u00e5 lagts till:<\/strong><\/span><\/p>\n<h2><strong>Byggandet av Ulrika Eleonorakyrkan.<\/strong><\/h2>\n<p>D\u00e5 Kristinestads f\u00f6rsta kyrka \u00e5r 1697 ant\u00e4ndes av blixten och nedbrann, stod stadsborna inf\u00f6r uppgiften att under sv\u00e5ra och brydsamma tider bygga ett nytt tempel. Likv\u00e4l grep man sig raskt verket an och i januari f\u00f6ljande \u00e5r besl\u00f6t stadens borgare <em>\u201e<strong>at Kyrckian blifwer satt p\u00e5 thet st\u00e4llet hon f\u00f6rr st\u00e5tt allenast Kyrckians s\u00f6dra v\u00e4gg kommer at st\u00e5 der norra kyrckobalken nu \u00e4hr&#8221;<\/strong><\/em> och <strong><em>\u201dh\u00f6llo de samptlige f\u00f6r b\u00e4st at thet skulle byggas en korskyrekia, hwilcket dock till Herr Biskopens omd\u00f6me skulle framst\u00e4llas&#8221;. <\/em><\/strong><\/p>\n<p>Antingen <strong>\u201e<em>Herr Biskopen&#8221;<\/em><\/strong> avr\u00e5dde detta eller kyrkans byggm\u00e4stare hade andra planer byggdes kyrkan \u00f6ver en rektangelformig plan, till vilken ansluter sig sakristia i norr och vapenhus i s\u00f6der. Det vida valv, som utg\u00f6r kyrkans innertak st\u00f6ds av tre ih\u00e5liga str\u00e4vor (contreforts) vid vardera l\u00e5ngv\u00e4ggen, Dessa sammanbindas tv\u00e4rs \u00f6ver kyrkan med bj\u00e4lkar, dekorerade av utsk\u00e4rningar. Det branta vattentaket bildar \u00f6ver koret valvform och tak\u00e5sen kr\u00f6ns av en spira, utskuren ur en enda stock. Dess \u00f6verg\u00e5ng till taket utg\u00f6rs av en l\u00f6kartad ansv\u00e4llning.<\/p>\n<p>Tornet \u00e4r bel\u00e4get vid v\u00e4stra gaveln. Den sp\u00e5nt\u00e4ckta, \u00e5ttkantiga spiran visar en slank och vacker resning, samt \u00f6verg\u00e5r i den kvadratiska undre delen genom ett tak med avsneddade h\u00f6rn. P\u00e5 grund av att tornets b\u00e4rande mittelbj\u00e4lkar skarvats f\u00f6rbi varandra, lutar det betydligt mot sydv\u00e4st. Enligt h\u00f6rs\u00e4gen skall denna lutning vara avsiktlig och anses den ge tornet st\u00f6rre motst\u00e5ndskraft mot sydv\u00e4ststormarna. \u00c5r 1698 lades grunden till kyrkan och \u00e5r 1700 blev den <strong><em>\u201es\u00e5hwida f\u00e4rdig til br\u00e4dtak och hwalv, att hon samma \u00c5hr blef inwigder af F\u00f6rsamlingens f\u00f6r tiden warande pastore D:ni Joh, Beekman, Thenna nya Kyrckia heter efter Hennes Kongl, M:jt, allas v\u00e5r n\u00e5digste Drottning Ulrica Eleonora&#8221;.<\/em><\/strong><\/p>\n<p>F\u00f6rst f\u00f6ljande \u00e5r gjordes den fasta inredningen i kyrkan, j\u00e4mte en liten l\u00e4ktare i dess v\u00e4stra \u00e4nda. Kyrkoporten bygges och <strong><em>\u201ef\u00f6rordnas Matts Larsson Murik til Byggm\u00e4stare ther\u00f6fver<\/em>\u201d<\/strong>. Det kan antas att samme Murik ocks\u00e5 har varit sj\u00e4lva kyrkans byggm\u00e4stare. Han \u00e5tnj\u00f6t tydligen stort anseende, vilket framg\u00e5r av att han \u00e5r 1702 kallades till Kristinestad f\u00f6r att uppf\u00f6ra en ny frist\u00e5ende klockstapel.<\/p>\n<h2><strong>Byggandet av klockstapeln.<\/strong><\/h2>\n<p>Den gamla klockstapeln var byggd \u00e5r 1675 <strong><em>\u201eefter thet maner, som p\u00e5 Vaxholm byggdt \u00e4hr&#8221;<\/em>,<\/strong> men befanns nu <strong><em>\u201evara alldeles oduglig<\/em>\u201d<\/strong>. Det blev f\u00f6reslaget, att den nya stapeln skulle byggas \u00f6ver kyrkog\u00e5rdsporten, om det bara var m\u00f6jligt. Murik <strong><em>\u201ef\u00f6rs\u00e4krade at kunna stapeln w\u00e4l f\u00e4sta p\u00e5 Kyrckoporten<\/em>\u201d<\/strong> och arbetet p\u00e5b\u00f6rjades.<\/p>\n<p>\u00c5r 1703 var klockstapeln f\u00e4rdig och den utgjorde s\u00e5ledes ing\u00e5ng till kyrkog\u00e5rden. Dess undre fyrkantiga del t\u00e4cks av ett buktat tak och uppb\u00e4r en paviljongartad \u00f6verbyggnad med 6 d\u00f6rrf\u00f6rsedda \u00f6ppningar, genom vilka klockornas ljud letts \u00f6ver nejden. \u00d6verbyggnaden kr\u00f6ns av en spira liknande den p\u00e5 kyrktaket.<\/p>\n<p>D\u00e5 stora ofreden utbr\u00f6t, var kyrkan endast enkelt inredd och taket \u00e4nnu osp\u00e5nat. \u00c5r 1714 blev den <em>\u201d<strong>af grymma fienden Ryssen til inv\u00e4rtes zirater, sampt til fenster och tvenne skj\u00f6na Kl\u00e5ckor spolierad och skj\u00f6vlad&#8221;<\/strong><\/em><strong>.<\/strong> Men <em>\u201e<strong>sedan Stadens innev\u00e5nare efter Nystadiska fredens slut fingo \u00e5ter bo i fred och ro under Herrans fikonatr\u00e4d och wijntr\u00e4d sampt niuta denna, hwilket fridsens Gud i l\u00e5nga och \u00f6nskade tider f\u00f6rl\u00e4ne, Hafwa de anw\u00e4nt all ber\u00f6mde flit at reparera Kyrckian med Tackets sp\u00e5nande och v\u00e4ggarnas redf\u00e4rgande, sampt dels med egna medel, dels med Collecte- och Stambooksmedel kring hela rijket samlade f\u00f6rsett Kyrckian med n\u00f6dtorftiga zirater, fenster och tre wackra kl\u00e5ckor.&#8221;<\/strong><\/em><\/p>\n<p>H\u00f6sten 1737 blev taket <strong><em>\u201df\u00e4rdigt sp\u00e5nad och fantz n\u00f6dv\u00e4ndigt at Kyrckjow\u00e4ggarna wederb\u00f6rligcn br\u00e4dsl\u00e5&#8221;,<\/em><\/strong> samt besl\u00f6ts av <em>\u201d<strong>byggm\u00e4staren Hinrik B\u00e4ckman, som haft besv\u00e4r med det \u00f6friga (n\u00e4mligen reparationerna efter kriget och taksp\u00e5nandet) \u00e4fwen kunde detta f\u00f6rr\u00e4tta<\/strong><\/em><strong>&#8221;.<\/strong><\/p>\n<h2><strong>M\u00e5landet av kyrkan.<\/strong><\/h2>\n<p>F\u00f6r kyrkans <strong><em>\u201dzirande, hwitlimmande och m\u00e5lning&#8221;<\/em><\/strong> tillkallades m\u00e5larm\u00e4staren Olof Ekelund fr\u00e5n Vasa. Valvet och v\u00e4ggarnas \u00f6vre del vitlimmades och runt kyrkan m\u00e5lades en b\u00e5rd med svarta och vita bladornament p\u00e5 gul botten, begr\u00e4nsad av en ram i svart och gr\u00e5tt. P\u00e5 valvet ovanom altaret fanns m\u00f6jligen n\u00e5got slags stiliserade moln eller dylikt. Fr\u00e5n den i \u00f6vrigt ljust h\u00e5llna kyrkan skilde sig l\u00e4ktarens f\u00e4ltindelade skrank i en m\u00f6rk brungr\u00f6n ton. Speglarnas yta gjordes livligare genom oregelbundet p\u00e5lagda gula och ljusare gr\u00f6na fl\u00e4ckar, deras profollister lyste i r\u00f6tt och gult. B\u00e4nkd\u00f6rrarna h\u00f6lls i brunt med <strong><em>\u201ebl\u00e5fylningar<\/em>&#8221;.<\/strong> Som helhet torde kyrkans inre erbjudit en livlig och vacker anblick.<\/p>\n<h2><strong>Kyrkans altartavlor.<\/strong><\/h2>\n<p>F\u00f6rsamlingsmedlemmarnas nit\u00e4lskan f\u00f6r sin kyrkas f\u00f6rsk\u00f6nande inskr\u00e4nkte sig inte endast till detta. Redan 1734 inleddes underhandlingar i Stockholm med m\u00e5laren Lorentz Gottman, som \u00e5tog sig att m\u00e5la den stora och v\u00e4lkomponerade altartavla, som numera finns i den nya kyrkan. Mellan Gottman och Kristinestads kyrkas befullm\u00e4ktigade sl\u00f6ts f\u00f6ljande kontrakt: <strong>\u201e<em>Upp\u00e5 underskrevne dato \u00e4r f\u00f6ljande accord slutet mellan oss undertecknade upp\u00e5 Christina Stads Kiyrckas w\u00e4gnar och mig Lorentz Gottman. Det p\u00e5tager iagh mig Lorentz Gottman at f\u00f6r ber\u00f6rda Kiyrckia m\u00e5hla en altartafla best\u00e5ende efter wederb\u00f6randes begi\u00e4ran af 3:ne dehlar eller historier. Principalstycket best\u00e5ende af Christi Korsf\u00e4stelse med de n\u00e4rst\u00e5ende personer, blifwer siu alnar h\u00f6g och fyra alnar bred, den nedre dehlen blifwer om Nattwarden, Christus med sina tolf l\u00e4rjungar till bordz sittande skall wara fem och en hall alln bredt och tw\u00e5 alnar h\u00f6gt. Den \u00f6fre delen f\u00f6rest\u00e4ller Christi Himmelsf\u00e4rd med de kringst\u00e5ende l\u00e4rjungar och storleken h\u00e4raf blifwer efter proportion som det sig b\u00e4st skickar efter architecturen. Detta alt f\u00f6rbinder iagh mig at f\u00f6rswarligen och w\u00e4hl med aldra f\u00f6rsta at f\u00f6rf\u00e4rdiga och om m\u00f6jligt \u00e4r och det will Gud till Michaelij innevarande \u00e5hr skall wara f\u00e4rdigt, hwarf\u00f6re efter betingat accord iagh hafwer at undf\u00e5 f\u00f6r mitt arbete Sex Hundrade Daler Kopp:mt sampt en anstendig Dischrition, i afr\u00e4ckning p\u00e5 detta arbete hafwer iagh nu bekommit Tw\u00e5hundrade Siutijo Daler Kopp:mt s\u00e5som handpenning. D\u00e5 f\u00f6ren\u00e4mbda arbete f\u00e4rdigt \u00e4hr f\u00f6rbinda sig undertecknade de \u00e5terst\u00e5ende Trehundrade Trettijo Daler Kopp:mt ricktigt till Herr Lorens Gottman at betala som ock den utl\u00e5fwade Dischrition honom Herr Gottman det som wij finna arbetet med flit wara f\u00f6rf\u00e4rdigat tillst\u00e4lla. Att s\u00e5ledes ware \u00f6fwerenskommit och slutit blifwer med w\u00e5ra henders underskrift bekr\u00e4ftat.<\/em><\/strong><\/p>\n<p><em>\u00a0<\/em><strong><em>Stockholm den 31 maij 1735, Upp\u00e5 Christina stads Kyrckas<\/em><\/strong><\/p>\n<p><strong><em>\u00a0<\/em><em>And. Berger. Hans Bergh, Hans Uddman, Lorentz Gottman,\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n<p>Tavlan blev f\u00e4rdig inom f\u00f6reskriven tid och Lorentz Gottman erk\u00e4nner den 26 aug, 1736 att <strong>\u201dupp\u00e5 Christina Stads Ki\u00f6rkias w\u00e4gnar hafwer Herr Bergh til mig ricktigt betalth de \u00e5terst\u00e5ende 60 Daler Kopp:mt tillijka med den Diskrittion som w\u00e5rt Contrackt inneh\u00e5ller, f\u00f6r hwilkett iagh afl\u00e4gger en \u00f6dmjuk tacksamhet\u201d.<\/strong> \u00a0Altartavlan hade <strong><em>\u201eutan stadens ringaste penning eller omkostnad erh\u00e5llits och likv\u00e4l ansenligt kommit til at kosta\u201d,<\/em><\/strong> och det \u00e4r troligt, att kontraktets undertecknare, vilka tidigare genom g\u00e5vor visat sitt intresse f\u00f6r kyrkans prydande, \u00e4ven bekostat anskaffandet av detta v\u00e4rdefulla konstverk. F\u00f6rst 10 \u00e5r senare best\u00e4lldes till tavlan av Olof Hedman i Stockholm f\u00f6rgyllda ramar, utskurna i en n\u00e5got pomp\u00f6s stil med barockmotiv.<\/p>\n<h2><strong>Predikstolen.<\/strong><\/h2>\n<p>Kyrkans f\u00f6rsta predikstol var placerad vid s\u00f6dra kyrkv\u00e4ggen, men d\u00e5 \u00e5r 1759 uppf\u00f6randet av en ny diskuterades, blev f\u00f6reslaget, att den skulle <strong><em>\u201ef\u00f6rf\u00e4rdigas p\u00e5 norra sidan med str\u00e4fwan gentemot den f\u00f6rra predikostolen, d\u00e5 predikanten hade den f\u00f6rm\u00e5n at ifr\u00e5n Sachristied\u00f6rrn strax stiga p\u00e5 predikostohlstrapporna, thet f\u00f6rslag af Kyrckor\u00e5det samtycktes<\/em>\u201d.<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u201eTil widare befr\u00e4mjande h\u00e4raf inkallades snickaren And. Lundberg och tillfr\u00e5gades hwad pris han f\u00f6r en s\u00e5dan predikostohls f\u00f6rf\u00e4rdigande som uthi N\u00e4rpis kyrcka \u00e4hr skulle begi\u00e4ra, d\u00e5 han sj\u00e4lf holle alt tilbeh\u00f6r \u2014, hwartil han sade sig til det nogaste pr\u00f6fwat intet kunna under 600 Daler Kopp:mt then f\u00f6rf\u00e4rdiga n\u00e4r han alt si\u00e4lf skall f\u00f6rskaffa; och som kyrckior\u00e5det pr\u00f6fwade hans p\u00e5st\u00e5ende ithy m\u00e5dhe intet wara obilligt, s\u00e5 anh\u00f6llo de herr Magistm och Kyrckiaherden wille hoos Consitorium thes bijfall thertil inh\u00e4mta\u201d.<\/strong><\/p>\n<p>Svar p\u00e5 denna anh\u00e5llan ingick till kyrkoherden Jacob Estlander:<\/p>\n<p><strong>\u201d<em>H\u00f6gw\u00f6rdige och H\u00f6gl\u00e4rde Herr Kyrckioherde.<\/em><\/strong><\/p>\n<p><strong><em>\u00a0<\/em><em>Upp\u00e5 Eder \u00c4rew\u00f6rdighets \u00e5 Kyrckior\u00e5dets w\u00e4gnar i Christina genom bref af d, 7 i thenna m\u00e5nad giorda hemst\u00e4llan om n\u00f6dw\u00e4ndigheten af en ny predikostohls byggnad i Christina Stads Kyrckia l\u00e4ndes thetta til w\u00e4nligit swar; at hi\u00e4mw\u00e4hl Consistorium bijfaller Kyrckior\u00e5dets h\u00e4rwid giorda f\u00f6rslag at ber\u00f6rde Predikostohl b\u00f6r p\u00e5 norra sidan i Kyrckian flyttas och upbyggas; b\u00f6r dock Eders \u00c4rew\u00f6rdighet wid f\u00f6rsamlingens h\u00e4r upp\u00e5 tilgi\u00f6rande sammanskott p\u00e5j\u00e4mka kostnaderna h\u00e4raf at Kyrckians beh\u00e5llna medel 474; Daler 3 skilling Koppar:mt ei blifwa til samma byggnad alldeles utt\u00f6mda, emedan f\u00f6rsamlingens skyldighet \u00e4r at tillsl\u00e4ppa materialer, br\u00e4der och planckor; men hwad spik och j\u00e4rnsmide och thet mera, som f\u00f6rsamlingen sielf ei \u00e5stadkomma kan, utan m\u00e5ste ifr\u00e5n andra orter f\u00f6rskaffas, thet kan Kyrckian icke undg\u00e5 at draga lasten utaf. \u00d6nskar Eder \u00c4rew\u00f6rdighet Guds milda beskydd, \u00c5bo den 14 Martii 1759,<\/em><\/strong><\/p>\n<p><strong><em>\u00a0<\/em><em>P\u00e5 Domkapitlets w\u00e4gnar: Carl Fridric Mennander.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n<p>Arbetet p\u00e5 den nya predikstolen vidtog nu genast. Det utg\u00f6r ett vackert prov p\u00e5 d\u00e5tida hantverkarskicklighet och st\u00e5r i utf\u00f6rande h\u00f6gt \u00f6ver modellen i N\u00e4rpes. F\u00f6r dess m\u00e5lande tillkallades m\u00e4staren Johan Graan fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg, vilken <em><strong>\u201eefter begi\u00e4ran \u00f6fwerstrukit och marmorerat, samt f\u00f6rgylt de tienliga st\u00e4llen p\u00e5 pr\u00e4dikostohlen med dess skrank<\/strong>&#8221;<\/em> samt <em><strong>\u201em\u00e5lat ett stycke tafla <\/strong><\/em>(under predikstolens tak)<strong><em> med ljus marmorering och en stor f\u00f6rgyld Sohl mittupp\u00e5<\/em>\u201d.<\/strong> P\u00e5 kyrkor\u00e5dst\u00e4mma redan \u00e5r 1737 <em>\u201d<strong>f\u00f6reh\u00f6ltz om en liten chord\u00f6rrs opbyggande, hwilkens bequ\u00e4mlighet wid \u00e5tskilliga tillf\u00e4llen kunde synas n\u00f6digt. En del ans\u00e5g at Kyrckow\u00e4ggen kunde d\u00e4raf taga n\u00e5gon skada, oavsett st\u00f6rre delen d\u00e4rtil consenterade per tacitum, disfereres tils widare<\/strong><\/em><strong>&#8221;.<\/strong><\/p>\n<p>I samband med de reparationer, vilka predikstolens flyttande \u00e5stadkom, upptogs denna fr\u00e5ga p\u00e5 nytt, nu med positivt resultat, samt uppdrogs \u00e5t snickaren Bostr\u00f6m <em>\u201d<strong>at f\u00f6rf\u00e4rdiga en liten dubbeld\u00f6rr med dess tilbeh\u00f6r&#8221;.<\/strong><\/em><\/p>\n<h2><strong>Byggandet av korskranket.<\/strong><\/h2>\n<p>Samtidigt <em>\u201d<strong>f\u00f6rest\u00e4llte Pr\u00e4ses Kyrckioherden Herr Magistern Jacob Estlander, om icke til Kyrckians zirat och prydnad borde gi\u00f6ras et gallerw\u00e4rk ifr\u00e5n lilla upn\u00e4mnda kyrckiod\u00f6rrn tw\u00e4rs \u00f6fwer kyrckian til predikostohlen, hwartil alla kyrckior\u00e5dets ledam\u00f6ter samtyckte och bewisade sin kyrckioherdes goda w\u00e4hlmening f\u00f6r kyrckians prydnad, som l\u00e4nge nog legat i l\u00e4gerwall\u201d<\/strong>.<\/em><\/p>\n<p>Gallrets f\u00f6rf\u00e4rdigande uppdrogs \u00e4ven \u00e5t snickaren Petter Bostr\u00f6m. Det m\u00e5lades sedermera med <em>\u201d<strong>spansk gr\u00f6na\u201d<\/strong>,<\/em> men dess utseende i \u00f6vrigt \u00e4r numera ok\u00e4nt, d\u00e5 inga rester bevarats till v\u00e5r tid. Det betonade starkare korets egenskap av ett heligt rum och utgjorde en motsvarighet till andra kyrkors korskrank.<\/p>\n<h2><strong>Klockstapelns reparation.<\/strong><\/h2>\n<p>\u00c5r 1769 vidtog \u00e5ter en st\u00f6rre reparation, denna g\u00e5ng p\u00e5 klockstapeln. Redan \u00e5r 1755 hade dennas port\u00f6ppning blivit f\u00f6rsedd med tv\u00e5 nya d\u00f6rrar, men ans\u00e5gs dessa nu vara f\u00f6r tr\u00e5nga. Under ledning av byggm\u00e4staren Anders Asplund genombr\u00f6ts v\u00e4ggarna p\u00e5 var sida om de gamla portarna och fyra nya d\u00f6rrar tillbyggdes.<\/p>\n<h2><strong>Omstritt l\u00e4ktarbygge.<\/strong><\/h2>\n<p>Emellertid hade f\u00f6rsamlingsmedlemmarnas antal vuxit betydligt, sedan kyrkan uppf\u00f6rdes. Utrymmet blev allt mera knappt. Nya b\u00e4nkar, bland annat klockar- och pr\u00e4stb\u00e4nkarna i okret, tillbyggdes, s\u00e5 l\u00e5ngt kyrkans golvyta det medgav. Men d\u00e5 detta inte var nog m\u00e5ste andra utv\u00e4gar tillgripas. \u00c5r 1772 erbj\u00f6d sig handlanden Johan Nyman att p\u00e5 egen bekostnad l\u00e5ta bygga en l\u00e4ktare vid norra v\u00e4ggen ovanom sakristid\u00f6rren. Hans erbjudande blev antaget och l\u00e4ktarens uppf\u00f6rande uppdrogs \u00e5t predikstolssnickaren Andreas Lundberg.<\/p>\n<p>Johan Nymans f\u00f6red\u00f6me ledde till efterf\u00f6ljd, men denna g\u00e5ng utf\u00f6ll resultatet inte lika lyckligt. F\u00f6ljande \u00e5r besl\u00f6t n\u00e4mligen kyrkof\u00f6rest\u00e5ndaren R\u00e5dman Casper Lebell och kyrkov\u00e4rden R\u00e5dman Matts Brunck p\u00e5 eget bev\u00e5g att l\u00e5ta bygga en l\u00e4ktare vid s\u00f6dra v\u00e4ggen mittemot den f\u00f6rra. Men detta tilltag f\u00f6ranledde f\u00f6ljande uppr\u00f6rda inlaga:<\/p>\n<p><strong><em>\u201eInlaga till Kyrkoherden och Kyrkor\u00e4tten,<\/em><\/strong><\/p>\n<p><strong><em>\u00a0<\/em><em>S\u00e5som den p\u00e5 s\u00f6dra Chorsidan ofwanf\u00f6r pr\u00e4stb\u00e4nkarna tll\u00e4mnade l\u00e4ktaren ifall den till sin byggnad finge fullf\u00f6ljas, ej allenast skulle bortskymma de 2:ne f\u00f6nstren fram i kyrkan och s\u00e5ledes g\u00f6ra Choret om m\u00f6rka vinterdagar f\u00f6ga mera lysande \u00e4n tornfoten utan ock med trappan alldeles d\u00f6lja Pr\u00e4sten i sin tjenst f\u00f6r f\u00f6rsamlingen samt f\u00f6rsamlingen f\u00f6r Pr\u00e4sten hwarf\u00f6rutan det ej faller sig p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skickat at h\u00f6gw\u00f6rdigste Herr Biskopen j\u00e4mte \u00f6friga af det w\u00f6rdiga Pr\u00e4sterskapet wid infallande Wisitationer skola vara logerade under en l\u00e4gtare och dessutom dess trappa, s\u00e5 protestere inf\u00f6r Herr Kyrkoherden och den h\u00f6gt \u00e4rade Kyrkor\u00e4tten undertecknade af Stadsens \u00e4ldste och borgerskap p\u00e5 egna och hela f\u00f6rsamlingens w\u00e4gnar i h\u00f6gsta m\u00e5tto emot denna byggnad s\u00e5som h\u00f6gst otienlig och kyrkan wanskapande p\u00e5 det st\u00e4lle hon nu \u00e4r p\u00e5b\u00f6rjad, anh\u00e5llande tillika i all \u00f6dmjukhet att Herrar R\u00e5dm\u00e4nnen Casper Lebell och Matts Brunck hwilka p\u00e5 eget bew\u00e5g utan att inh\u00e4mta kyrkor\u00e5dets eller wederb\u00f6rande f\u00f6rsamlings samtycke f\u00f6ranstaltat omf\u00f6rber\u00f6rde oskickade l\u00e4ktarebyggnad m\u00e5tte s\u00e5 w\u00e4l allwarsamt tilltalas f\u00f6r ett slikt sjelwsw\u00e5ldigt f\u00f6retagande, s\u00e5som ock p\u00e5l\u00e4ggas at genast med egen bekostnad borttaga det uppstaplade virket samt s\u00e4tta Choret alldeles i sitt f\u00f6rra skick igen. <\/em><\/strong><\/p>\n<p><strong><em>Men att det tillgjorda dock m\u00e5 kunna nyttjas utan kyrkans gravation s\u00e5 hemst\u00e4lles till Herr Kyrkoherdens och den h\u00f6gt \u00e4rade Kyrkor\u00e4ttens behag att utse i Kyrkan till en dylik l\u00e4ktare n\u00e5got annat tjenligt st\u00e4lle, hwartill tyckes wara gott rum ofwanf\u00f6r stora melland\u00f6rren, wis hon sedan kunde flyttas p\u00e5 deras depance, I det s\u00e4kra hopp att Herr Kyrkoherden j\u00e4mte \u00f6fliga respectiwe wederb\u00f6rande gunstigt f\u00f6rn\u00f6gia m\u00e5 f\u00f6rsamlingens \u00e5stundan h\u00e4rutinnan och sig widare f\u00f6rese, det inga enskildta personer m\u00e5 framdeles p\u00e5 s\u00e4tt som nu budits till s\u00e5 f\u00f6rm\u00f6rka och f\u00f6rderfwa w\u00e5r kyrka blir Comministern Herr Eric Munselius af oss, som nu till st\u00f6rre dehlen genom sommarresor komma att f\u00f6rskingras anmodat om framteendet h\u00e4raf och dess <\/em><em>widare befordrande och framiefwa med skyldig w\u00f6rdnad och h\u00f6gaktning. <\/em><\/strong><\/p>\n<p><strong><em>Cristinaestad d. 27 April 1773. J. M. Westerlund, Hans \u00c5berg, Eric Holmstr\u00f6m, Olof Ki\u00e4llgren, Ermund Butz, And. Westman, Elias Backman, Andert Achtman, Eric Wahlberg, Petter Frideen, And, Gi\u00e4dde, Petter Bostr\u00f6m m.fl. m.fl.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n<p>Vid Kyrkor\u00e4ttens sammankomst <strong><em>\u201dat afgi\u00f6ra m\u00e5let<\/em>\u201d<\/strong> framf\u00f6rde Kyrkoherden Eric Munselius borgerskapets synpunkter, varvid han f\u00f6r egen del tillade bl. a, f\u00f6ljande: <em>\u201d<strong>Eij heller kan denna L\u00e4gtaren anses s\u00e5som w\u00e4l passande emot den andra Chor L\u00e4gtaren, ty hon \u00e4r en god del h\u00f6gre st\u00e4ld \u00e4n denna och g\u00f6r s\u00e5ledes utseendet f\u00f6r reguliera \u00f6gon osmakeligt. L\u00e4ktaren vore eij mindre onyttig i anseende d\u00e4rtill at endast 12 personer d\u00e4r kunna inrymmas<\/strong><\/em><strong>\u201d<\/strong>, samt kunde <strong><em>\u201dbem\u00e4lde L\u00e4gtare flyttas p\u00e5 ett l\u00e4gligare st\u00e4lle, som \u00e4r ofwanf\u00f6r stora huwudd\u00f6rrn, hwarest helt s\u00e4kert ett dragfritt rum eij blott f\u00f6r 12 utan w\u00e4l f\u00f6r 50, ja ock f\u00f6r flera Personer kunde inr\u00e4ttas<\/em>\u201d<\/strong>.<\/p>\n<p>Vidare <strong><em>\u201d\u00e4r hon alldeles on\u00f6dig, ty d\u00e5 Kyrkans bakl\u00e4gtare efter Kyrkor\u00e5dets f\u00f6rfattning blir utwidgat till Pelarena med 4 b\u00e4nckar \u00e5 hwardera sidan, s\u00e5 f\u00e5r 12 personer r\u00e4cknade p\u00e5 hwar b\u00e4nck, 96 personer alldeles nytt rum, hwilket \u00e4r altnog uti en s\u00e5 liten f\u00f6rsamling som denna<\/em>\u201d.<\/strong><\/p>\n<p>Kyrkoherdens uttalande utmynnade i en fordran <strong><em>\u201dat Kyrkof\u00f6rest\u00e5ndaren R\u00e5dman Casper Lebell och Kyrkow\u00e4rden R\u00e5dman Matts Brunck, hwilka p\u00e5 egit bew\u00e5g f\u00f6ranstaltat om denna byggnad m\u00e5tte enligt Stadsens \u00c4ldstes och Borgerskapets ingifna Memorial str\u00e4ngeligen tilltalas f\u00f6r ett slikt souweraint f\u00f6retagande och straffbara tilltagsenhet, hwaremot de endast bordt bestyra om bakl\u00e4gtarens utwidgande efter den af Kyrkor\u00e5det d\u00e4rom gjorda och dem till hw\u00e4rkst\u00e4llande l\u00e4mnade f\u00f6rfattning s\u00e5som ock \u00e5l\u00e4ggas at genast genom det uppstaplade wirckets borttagande och de i w\u00e4ggen inhuggna h\u00e5lens reparerande, s\u00e4tta kyrkan i sitt f\u00f6rra skick igen\u201d.<\/em><\/strong><\/p>\n<p>Resultatet av detta m\u00e5l, som tydligen i h\u00f6gsta grad uppr\u00f6rt det lilla samh\u00e4llet, blev att den gamla v\u00e4stra l\u00e4ktaren utvidgades p\u00e5 f\u00f6reslaget s\u00e4tt och de b\u00e5da r\u00e5dm\u00e4nnens l\u00e4ktare uppbyggdes st\u00f6tande mot denna \u00f6ver s\u00f6dra ing\u00e5ngsd\u00f6rren. \u00c4ven detta arbete ombetroddes snickaren Andreas Lundberg med bitr\u00e4de av snickaren Johan Forsman.<\/p>\n<h2><strong>Kyrkorgeln.<\/strong><\/h2>\n<p>Nu gjorde sig ett nytt behov g\u00e4llande. Kyrkan hade hittills saknat orgelverk. \u00c5r 1775 inleddes underhandlingar med orgelbyggaren Nils Str\u00f6mb\u00e4ck, som inl\u00e4mnade tv\u00e5 ritningsf\u00f6rslag, \u00e4nnu bevarade i domboken, av vilka det ena blev antaget. Plats f\u00f6r orgeln uts\u00e5gs p\u00e5 den ovann\u00e4mnda norra korl\u00e4ktaren, vilken dock f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l m\u00e5ste utvidgas genom <strong><em>\u201een rundel med speglar och f\u00f6rh\u00f6jda lister\u201d<\/em><\/strong>. P\u00e5 h\u00f6sten f\u00f6ljande \u00e5r var orgeln f\u00e4rdig och grundm\u00e5lades j\u00e4mte samtliga l\u00e4ktare, vilka f\u00f6rst \u00e5r 1783 str\u00f6ks <em>\u201d<strong>p\u00e4rlf\u00e4rgade med gula lister\u201d.<\/strong><\/em><\/p>\n<h2><strong>F\u00f6rstoring av f\u00f6nstren.<\/strong><\/h2>\n<p>Redan i samband med l\u00e4ktarbyggandet hade klagom\u00e5l f\u00f6rsports \u00f6ver att kyrkan var otillr\u00e4ckligt belyst genom de \u00e4ldsta, rektangul\u00e4ra f\u00f6nstren. \u00c5r 1783 m\u00e5ste f\u00f6nstren <em>\u201d<strong>til n\u00e5gon del h\u00f6jas och ofwantil rundas\u201d.<\/strong><\/em> Dessa f\u00f6nster belyste kyrkan \u00e4nda till \u00e5r 1827, d\u00e5 Kyrkost\u00e4mman ans\u00e5g, att det m\u00e5ste anskaffas <strong><em>\u201dnya f\u00f6nster i st\u00e4llet f\u00f6r de gamla, som af tiden till rutor, poster och b\u00e5gar blifwit s\u00e5 skadade, att de knappt mera kunde begagnas och erbj\u00f6do sig Herrar R\u00e5dm\u00e4nnen Johan Berg, E. B. Sj\u00f6berg, Anders Holmstr\u00f6m, samt Herrar Handlandene Simon Anders Wendelin och Gottfrid Starcke j\u00e4mte Coopwardieskepparen Carl Henrik Berg att enhvar l\u00e5ta p\u00e5 egen bekostnad s\u00e4tta ett nytt f\u00f6nster och skulle de gamla p\u00e5 offentlig auktion f\u00f6rs\u00e4ljas<\/em>\u201d<\/strong>. Dessa, de nuvarande f\u00f6nstren gjordes betydligt st\u00f6rre \u00e4n de f\u00f6reg\u00e5ende och likt dem <em>\u201e<strong>ofwantill rundade\u201d<\/strong><\/em>.<\/p>\n<h2><strong>Kyrkan f\u00f6r liten.<\/strong><\/h2>\n<p>Innan detta hade redan f\u00f6rslag om kyrkans utvidgande sett dagen. Fr\u00e5n \u00e5r 1786 r\u00e4knades Tj\u00f6ck och P\u00e5skmark byar, samt n\u00e5gra hemman i N\u00e4rpes till stadsf\u00f6rsamlingen. Kyrkans redan tidigare knappa utrymme f\u00f6rslog inte alls f\u00f6r denna \u00f6kade folkm\u00e4ngd. Landsf\u00f6rsamlingens medlemmar anh\u00f6ll ocks\u00e5 vid prostvisitationen \u00e5r 1792 om tillst\u00e5nd att f\u00e5 \u00f6vervara gudstj\u00e4nsten i Lappfj\u00e4rds kyrka, vilket tillsvidare bif\u00f6lls <strong><em>\u201dtill dess n\u00e5gon anstalt vidtoges att skaffa dem rum\u201d<\/em>.<\/strong> F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l inkallades i maj \u00e5r 1806 <strong><em>\u201eKyrckobyggm\u00e4staren\u201d<\/em><\/strong> Johan Nordberg, som besiktigade kyrkan i och f\u00f6r en eventuell reparation och utvidgning genom <strong><em>\u201een f\u00f6rl\u00e4ngning till fem famnar i \u00f6stra \u00e4ndan\u201d.<\/em><\/strong><\/p>\n<p>Ritning och kostnadsf\u00f6rslag uppgjordes av Nordberg och ins\u00e4ndes till Domkapitlet, och besl\u00f6ts att vidta med arbetet s\u00e5 snart Kongl. Mjt:s och Consistoriets bifall inkommit. 1808\u20141809 \u00e5rs krig avbr\u00f6t emellertid alla byggnadsplaner. De \u00e5terupptogs f\u00f6rst \u00e5r 1826, men nu i f\u00f6r\u00e4ndrad form. M\u00f6jligheten av kyrkans fullst\u00e4ndiga nybyggande diskuterades \u00e4ven, men ans\u00e5gs det tillsvidare \u00f6verfl\u00f6digt, fr\u00e4mst av landsf\u00f6rsamlingens medlemmar, vilka <em>\u201d<strong>h\u00f6llo f\u00f6re, att kyrkan genom en d\u00e4r\u00e5 anst\u00e4ld st\u00f6rre reparation \u00e4nnu en l\u00e4ngre tid kunde best\u00e5 och att den genom tvenne nya korss:s tillbyggande komme att blifva i afseende p\u00e5 utrymmet mot f\u00f6rsamlingens behof fullkomligen svarande. Dock som s\u00e5v\u00e4l stads- som landsf\u00f6rsamlingens medlemmar icke best\u00e4mt hade sig beskaffenheten af alla bristf\u00e4lligheter uti nuvarande kyrka bekante blef alim\u00e4nneligen \u00f6fverenskornmit, det skulle en kunnig byggm\u00e4stare med det f\u00f6rsta av f\u00f6rsamlingen \u00e5kallas f\u00f6r att kyrkans n\u00e4rvarande beskaffenhet unders\u00f6ka, samt utl\u00e5tande sedermera meddela, huruvida n\u00e5gon tillbyggnad \u00e5 densamma kunde med f\u00f6rm\u00e5n verkst\u00e4llas eller om kyrkan allaredan vore s\u00e5 f\u00f6rfallen, att den numera icke kunde f\u00f6rm\u00e5nligen repareras och utvidgas, och f\u00f6rbeh\u00f6ll sig f\u00f6rsamlingen att d\u00e4refter och sedan f\u00f6ren\u00e4mnda upplysningar blifvit inh\u00e4mtade f\u00e5 honom n\u00e4rmare r\u00e5dpl\u00e4ga\u201d.<\/strong><\/em><\/p>\n<p>Den anlitade byggm\u00e4staren Johan Kj\u00e4ld avgav dock utl\u00e5tandet <strong><em>\u201eatt ehuruw\u00e4l Kyrkan med undantag af n\u00e5gra sm\u00e4rre bristf\u00e4lligheter \u00e4nnu vore i s\u00e5 beh\u00e5llet skick att den en l\u00e4ngre tid kunde begagnas, s\u00e5 ans\u00e5g han f\u00f6r sin del den f\u00f6reslagna tillbyggnaden af tvenne kors p\u00e5 den grund vara ol\u00e4mplig att den helt och h\u00e5llet komme att misspryda kyrkan, som de yttre h\u00f6rn knutarna inber\u00e4knade endast \u00e4r femton famnar l\u00e5ng. I anledning h\u00e4raf yttrade medlemmarna af s\u00e5v\u00e4l stadssem landsf\u00f6rsamlingen enh\u00e4lligt, att som byggm\u00e4staren Kj\u00e4ld ansett den f\u00f6reslagna tillbyggnaden blifva missprydande, samt kostnaden i det n\u00e4rmaste s\u00e5 dryg som f\u00f6r en ny Kyrkobyggnad, fr\u00e5ngick f\u00f6rsamlingen numera helt och h\u00e5llet f\u00f6rslaget om tillbyggande af nya korss\u201d.<\/em><\/strong><\/p>\n<p>Den gamla kyrkan Ulrica Eleonora hade genom en pietetsfull och f\u00f6rst\u00e5ende mans inverkan r\u00e4ddats fr\u00e5n f\u00f6rvanskning. Tanken p\u00e5 byggandet av en ny kyrka v\u00e4xte sm\u00e5ningom allt starkare och \u00e5r 1897 \u00f6vergavs det gamla templet, som \u00e4nnu i all sin torftighet vittnar h\u00f6gt om k\u00e4rleksfull omv\u00e5rdnad under g\u00e5ngna tider.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Artikel skriven av Anna-Lisa Ringbom och som publicerades i Syd-\u00d6sterbotten 18.11.1933. Texten ser inte ut att ha varit hennes egen eftersom n\u00e4stan samma artikel hade varit inf\u00f6rd i Syd-\u00d6sterbotten i februari 1922. Texten har renskrivits av Lasse Backlund i juni <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28465\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Bidrag till Kristinestads gamla kyrkas historia<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":10623,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-28465","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28465","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28465"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28465\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28493,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28465\/revisions\/28493"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10623"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28465"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}