{"id":28452,"date":"2024-06-18T22:35:30","date_gmt":"2024-06-18T19:35:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28452"},"modified":"2024-06-18T23:00:55","modified_gmt":"2024-06-18T20:00:55","slug":"kyrkans-inventarium-ar-1892","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28452","title":{"rendered":"Kyrkans inventarium \u00e5r 1892"},"content":{"rendered":"

Varje g\u00e5ng biskopen gjorde visitation i f\u00f6rsamlingen s\u00e5 skulle det uppg\u00f6ras en handskriven inventarief\u00f6rteckning \u00f6ver f\u00f6rsamlingens tillg\u00e5ngar. Till st\u00f6rsta delen kunde f\u00f6rteckningen kopieras fr\u00e5n tidigare visitationer men hur som haver s\u00e5 var det ett stort arbete att f\u00e5 allting nedtecknat. \u00c5r 1892 gjordes denna f\u00f6rteckning, som Lasse Backlund renskrivit i f\u00f6rkortad form \u00e5r 2024.<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"
F\u00f6rsta sidan av den inventarief\u00f6rteckning som K. P.\u00a0 Elenius skrev \u00e5r 1892 inf\u00f6r biskopens visitation.<\/figcaption><\/figure>\n

Kyrkan<\/strong><\/h2>\n

Kyrkan \u00e4r uppf\u00f6rd av tr\u00e4 \u00e5r 1700, \u00e4r 43 \u00bd alnar l\u00e5ng, 17 alnar 7 tum bred och 10 alnar h\u00f6g till takbandet samt f\u00f6rsedd med ett valv av br\u00e4der, med golv i g\u00e5ngarna av br\u00e4der, i b\u00e4nkarna av stockar, med 20 f\u00f6nster, st\u00f6rre och mindre, med orgel- och tv\u00e5 l\u00e4ktare, en v\u00e4l konditionerad predikstol, altare och prydlig altartavla.<\/p>\n

Orgelverket \u00e4r niost\u00e4mmigt och h\u00e4r f\u00f6rf\u00e4rdigats p\u00e5 en tid, som icke kan uppges.<\/p>\n

Inv\u00e4ndigt \u00e4r kyrkan vitm\u00e5lad, utom golven, blev 1872 omm\u00e5lad och med f\u00f6rgyllning prydd.<\/p>\n

Sakristian, 10 alnar l\u00e5ng, 9 \u00be alnar bred och f\u00f6rsedd med tv\u00e5 f\u00f6nster, en vitspis och en k\u00e4llare \u00e4r vitlimmad.<\/p>\n

Utv\u00e4ndigt \u00e4r kyrkan br\u00e4dfodrad, r\u00f6dstruken samt med sp\u00e5ntak bet\u00e4ckt. P\u00e5 v\u00e4stra \u00e4ndan finns ett spetsigt torn, vars h\u00f6jd ej kan uppges samt i den \u00f6stra \u00e4ndan en liten spira.<\/p>\n

Kyrkan \u00e4r inte brandf\u00f6rs\u00e4krad.<\/p>\n

Klockstapeln<\/strong><\/h2>\n

Klockstapeln \u00e4r uppf\u00f6rd av tr\u00e4 n\u00e4ra invid kyrkan. Dess underbyggnad \u00e4r 10 \u00bd alnar h\u00f6g, 14 alnar l\u00e5ng och 10 \u00bc alnar bred samt inneh\u00e5ller rum f\u00f6r likvagn och ett litet magasin f\u00f6r f\u00f6rvaring av kyrkans t\u00e5gvirke och redskap. \u00d6verbyggnaden, 8 alnar h\u00f6g, 10 \u00bc alnar l\u00e5ng och 6 alnar 21 tum bred, inrymmer tre klockor av gjuten malm.<\/p>\n

Den st\u00f6rre klockan, som skall v\u00e4ga tv\u00e5 skeppund, har f\u00f6ljande en latinskt inskription och svenska texten \u201dL\u00e5t oss g\u00e5 till Herran, Drag mig ofta efter dig, s\u00e5 l\u00f6pa vi och T\u00e4nk upp\u00e5 mig Gud till det h\u00f6gsta\u201d. Den \u00e4r gjuten i Stockholm den 5 juni 1728 av kungliga styckgjutaren Gerhard Meijer och donerades till kyrkan av pastor Aspegren, handlande Hans Uddman och handlande Hans Berg.<\/p>\n

Den s\u00f6dra klockan har ocks\u00e5 en svensk inskription \u201dJag ropar \u00f6ver berg, sj\u00f6ar och dalar, kommen och h\u00f6ren vad Herren Gud talar. Kommer och l\u00e5ter oss g\u00e5 upp\u00e5 Herrans berg till Jakobs Guds hus, att han l\u00e4rer oss sina v\u00e4gar och vi vandren p\u00e5 hans stig\u201d. Klockan \u00e4r tillverkad i Stockholm \u00e5r 1724 av Gerhard Meijer.<\/p>\n

Den norra klockans inskription \u00e4r \u201dN\u00e4r du mitt d\u00f6da ljud till levand b\u00e4ttring h\u00f6r, \u00e5kalla Herren Gud, att han mitt hj\u00e4rta h\u00f6r\u201d. Klockan \u00e4r gjuten i Stockholm \u00e5r 1735 och donerades till kyrkan av pastorn Anipha Parmant, Olav Frin\u00e4s, Hans Uddman och Hans Berg.<\/p>\n

Kyrkog\u00e5rden<\/strong><\/h2>\n

P\u00e5 kyrkog\u00e5rden, som \u00e4r omh\u00e4gnad med mur av gr\u00e5sten och med tv\u00e5 d\u00e4rigenom gjorda ing\u00e5ngar, tillslutande grindar, finns f\u00f6rutom kyrkan och klockstapeln ett mindre benhus och fyra gravbyggnader, murade av tegelsten och tillh\u00f6r den f\u00f6rsta s\u00f6derifr\u00e5n r\u00e4knat avlidna r\u00e5dmannen Fr\u00e4mlings arvingar, den andra avlidna kommerser\u00e5det S. A. Wendelins arvingar byggd \u00e5r 1779 och utvidgad \u00e5r 1841, den tredje avlidna r\u00e5dmannen Ekstr\u00f6ms arvingar byggs \u00e5r 1780 och den fj\u00e4rde avlidna handlanden Casper Lebells arvingar, byggd samma tid.<\/p>\n

Begravningsplatsen.<\/strong><\/h2>\n

Begravningsplatsen \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 \u00d6stra sidan om Stadsfj\u00e4rden, har omkring tv\u00e5 tunnlands areal och invigdes till sitt \u00e4ndam\u00e5l den 28 november 1852 varefter den begagnats. Dess omh\u00e4gnad utg\u00f6rs av en mur av kilad gr\u00e5sten med en dubbelgrind av j\u00e4rn och \u00e4r p\u00e5 densamma uppf\u00f6rt ett jordf\u00e4stningsrum av tr\u00e4d, varunder en k\u00e4llare \u00e4r anlagd f\u00f6r bis\u00e4ttningen.<\/p>\n

L\u00f6segendom i kyrkan.<\/strong><\/h2>\n

F\u00f6rutom de fasta egendomarna \u00e4gde kyrkan en stor m\u00e4ngd andra f\u00f6rem\u00e5l. N\u00e5got guld fanns inte men kannor, kalk, oblatask och ljusstakar fanns gjorda av silver.<\/p>\n

Flera ljuskronor av m\u00e4ssing eller liknande metallblandningar fanns det flera av. En stor ljuskrona med 24 pipor hade f\u00f6r\u00e4rats av r\u00e5dmannen och stadsnotarien Anders Berger \u00e5r 1741. En annan lite mindre krona hade ink\u00f6pts \u00e5r 1738. En \u00e4nnu mindre krona hade sk\u00e4nkts av handlande Hans Berg \u00e5r 1722.<\/p>\n

En ljuskrona hade f\u00f6r\u00e4rats av stadens tv\u00e5 s\u00f6dra kvarter \u00e5r 1766. Johan Parman hade sk\u00e4nkt en ljusarm med 3 pipor \u00e5r 1772.<\/p>\n

Vanliga f\u00f6rem\u00e5l av tenn eller j\u00e4rn fanns det gott om i kyrkan och sk\u00e5p, skrivbord, stolar och bord likas\u00e5. Till inventarierna h\u00f6rde ocks\u00e5 en st\u00e4llning, som kunde anv\u00e4ndas vid reparation av kyrkans torn och s\u00e5 fanns det fem stegar f\u00f6r att kunna ta sig upp p\u00e5 taket. Likvagnen var ocks\u00e5 gjord av tr\u00e4 och den kunde f\u00f6rses med b\u00e5de hjul och medar.<\/p>\n

Tv\u00e5 par selar gjorda av l\u00e4der h\u00f6rde till kyrkan, liksom ett gammalt hampt\u00e5g med 30 garn som var 74 famnar l\u00e5ngt.<\/p>\n

F\u00f6rem\u00e5l av tyg fanns det ocks\u00e5 gott om. M\u00e4sskjortor b\u00e5de nya och gamla, en m\u00e4sshake av svart sammet donerad 1782 av r\u00e5dman Hannelius och en likadan donerad av handlanden A. G. Nagel \u00e5r 1832. Dukar av olika slag finns uppr\u00e4knade i inventarielistan och d\u00e4r fanns ocks\u00e5 fyra tavlor med ryska kejsarens manifest. Det fanns ocks\u00e5 en altardyna av siden med guldfransar donerad av Alma Holmstr\u00f6m \u00e5r 1793.<\/p>\n

B\u00f6cker fanns det m\u00e5nga av och flera gamla svenska biblar \u00e4r uppr\u00e4knade. En tysk bibel som hade tryckts \u00e5r 1649 i N\u03cbrnberg \u00a0hade f\u00f6r\u00e4rats av en litterat\u00f6r i Riga \u00e5r 1867. Alla katekeser, postillor och psalmb\u00f6cker finns antecknade. Den \u00e4ldsta kommunionboken \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 1728 och alla fr\u00e5n senare tid finns uppr\u00e4knade.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Varje g\u00e5ng biskopen gjorde visitation i f\u00f6rsamlingen s\u00e5 skulle det uppg\u00f6ras en handskriven inventarief\u00f6rteckning \u00f6ver f\u00f6rsamlingens tillg\u00e5ngar. Till st\u00f6rsta delen kunde f\u00f6rteckningen kopieras fr\u00e5n tidigare visitationer men hur som haver s\u00e5 var det ett stort arbete att f\u00e5 allting nedtecknat. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kyrkans inventarium \u00e5r 1892<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":10623,"menu_order":20,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-28452","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28452","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28452"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28452\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28456,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28452\/revisions\/28456"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10623"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28452"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}