{"id":28176,"date":"2024-05-04T23:09:15","date_gmt":"2024-05-04T20:09:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28176"},"modified":"2024-05-04T23:14:37","modified_gmt":"2024-05-04T20:14:37","slug":"direktoren-gerhard-snellmans-nekrologer","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28176","title":{"rendered":"Direkt\u00f6ren Gerhard Snellmans nekrologer"},"content":{"rendered":"

Hufvudstadsbladet 12 oktober 1916.<\/strong><\/h4>\n

I g\u00e5r avled h\u00e4rst\u00e4des en av v\u00e5r rederin\u00e4rings fr\u00e4mste representanter, verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren i det nya rederif\u00f6retaget A. B. Finland \u2014 Amerika-linjen O. Y., konsul Johan Gerhard Wilhelm Snellman. Detta d\u00f6dsbud kommer helt ov\u00e4ntat, f\u00f6r direkt\u00f6r Snellman befann sig \u00e4nnu i sin manna\u00e5lders fulla kraft och ingenting tydde veterligen p\u00e5, att hans levnad snart skulle \u00e4ndas. En h\u00e4ftig lunginflammation lade emellertid den verksamme mannen f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan p\u00e5 sjukb\u00e4dden och ett hj\u00e4rtslag \u00e4ndade i g\u00e5r hans liv.<\/p>\n

F\u00f6dd i Jorois 1861 begav sig Snellman efter \u00e5tnjuten skolundervisning till sj\u00f6ss \u00e5r 1875 och intr\u00e4dde s\u00e5lunda p\u00e5 den levnadsbana han f\u00f6rblev trogen. Styrmansexamen avlade han i Ule\u00e5borg 1882 och sj\u00f6kaptensexamen tre \u00e5r senare. Han f\u00f6rde d\u00e4refter ett antal segelfartyg, men \u00f6vertog snart bef\u00e4let p\u00e5 det \u00e4ldre \u00e5ngfartyget Heros och senare p\u00e5 det nya fartyget med samma namn. Sj\u00f6livet \u00f6vergav han emellertid \u00e5r 1904 och bosatte sig i Kristinestad, d\u00e4r han \u00e4gnade sig \u00e5t rederir\u00f6relse s\u00e5som verkst\u00e4llande direkt\u00f6r i A. B. Navigator. Dessutom var han brittisk vicekonsul p\u00e5 orten.<\/p>\n

\u00c5r 1912 \u00f6verflyttade han som k\u00e4nt till huvudstaden och har h\u00e4r fortsatt sk\u00f6tseln av sitt bolag, vilket han ledde med skicklighet och stor framg\u00e5ng. Det var direkt\u00f6r Snellman, som tog initiativet till det nya rederif\u00f6retaget A. B. Finland \u2014 Amerika-linjen O. Y. Tack vare sin energi och ovanliga kapacitet lyckades han bringa detta f\u00f6retag till st\u00e5nd.<\/p>\n

S\u00e5vitt tidsf\u00f6rh\u00e5llandena medgivit det, har han ordnat det synnerligen v\u00e4l f\u00f6r det nya bolaget. Bland annat har han vidtagit s\u00e4rskilda dispositioner i Amerika f\u00f6r detsamma och dess framtida verksamhet. Icke blott f\u00f6r A. B. Finland \u2014 Amerika-linjen utan f\u00f6r landets hela rederiv\u00e4sende inneb\u00e4r direkt\u00f6r Snellmans bortg\u00e5ng en stor och sv\u00e5rers\u00e4ttlig f\u00f6rlust.<\/p>\n

Nekrolog i Syd-\u00d6sterbotten 14.10.1916:<\/strong><\/h4>\n

Senaste onsdag spriddes i staden det ov\u00e4ntade budskapet att en av Kristinestads m\u00e4rkesm\u00e4n, vicekonsuln Johan Gerhard Wilhelm Snellman i Helsingfors skattat \u00e5t f\u00f6rg\u00e4ngelsen.\u00a0J. G. W. Snellman f\u00f6ddes i Jorois den 12 september 1861.<\/p>\n

Efter \u00e5tnjuten privat undervisning gjorde han sin f\u00f6rsta resa med barkskeppet Helios 1875. Avlade f\u00f6rsta styrmansexamen 1882 vid navigationsskolan i Ule\u00e5borg och sj\u00f6kaptensexamen d\u00e4r sammast\u00e4des den 15 april 1885. Seglade som bef\u00e4lhavare p\u00e5 skonaren Perwoj och f\u00f6rde d\u00e4refter sitt eget fartyg fregatten Dagmar, som f\u00f6rliste i Engelska kanalen.<\/p>\n

\u00c5r 1887 blev den nu avlidna bofast i Kristinestad och fungerade till 1893 som bef\u00e4lhavare p\u00e5 Kristinestadsfregatten Imatra. Detta \u00e5r bildades Kristinestads rederibolag och G. W. Snellman, som 1892 avlagt \u00e5ngb\u00e5tsbef\u00e4lhavarexamen i Helsingfors, ombetroddes bef\u00e4lhavareposten p\u00e5 bolagets f\u00f6rsta \u00e5ngare Heros den \u00e4ldre.<\/p>\n

\u00c5r 1898 s\u00e5ldes denna och d\u00e5 bildades AB Navigator p\u00e5 vars nya \u00e5ngare Heros den yngre G. W. Snellman blev bef\u00e4lhavare. Med \u00f6ppen blick f\u00f6r rederin\u00e4ringens utvecklingsm\u00f6jligheter \u00f6vergav han sj\u00f6livet 1904 och \u00e4gnade sig som verkst\u00e4llande direkt\u00f6r i AB Navigator \u00e5t sagda n\u00e4ring.\u00a0Det \u00e4r med AB Navigators eminenta framg\u00e5ng som vicekonsul G. W. Snellmans namn \u00e4r ouppl\u00f6sligen f\u00f6renat. Det \u00e4r under hans vidsynta ledning, som detta bolag p\u00e5 en j\u00e4mf\u00f6relsevis kort tid ryckt upp i ledet av de f\u00f6rn\u00e4msta i landet.<\/p>\n

Det var hans namn och dess b\u00e4rares k\u00e4nda och erk\u00e4nda f\u00f6rm\u00e5ga, som gav fart \u00e5t aktieteckningen i det stort planlagda f\u00f6retaget \u201dFinland \u2014 Amerika linjen” och som m\u00f6jliggjorde detta f\u00f6r v\u00e5rt lands rederir\u00f6relse hedrande bolags uppkomst. D\u00e4rf\u00f6r utg\u00f6r ocks\u00e5 G. W. Snellmans bortg\u00e5ng f\u00f6r detta f\u00f6retag en n\u00e4ra nog oers\u00e4ttlig f\u00f6rlust.<\/p>\n

I Kristinestads kommunala liv tog konsul G. W. Snellman under sin vistelse d\u00e4r livligt del. Under en f\u00f6ljd av \u00e5r var han ordf\u00f6rande s\u00e5v\u00e4l i dr\u00e4tselkammaren som i hamnkommitt\u00e9n och pr\u00e4glades hans verksamhet i dessa institutioner av m\u00e5lmedvetenhet och god ordning. \u00a0Hans bortflyttning fr\u00e5n orten \u00e5r 1912 j\u00e4mte \u00f6verflyttandet av hans aff\u00e4rsverk samhet till Helsingfors var d\u00e4rf\u00f6r ett k\u00e4nnbart minus i stadens kommunala liv.\u00a0Den i sin manna\u00e5lder, av en h\u00e4ftig lunginflammation, bortryckte handlingskraftiga mannen s\u00f6rjs n\u00e4rmast av maka och fyra barn.<\/p>\n

Hufvudstadsbladet 12 oktober 1916.<\/strong><\/h4>\n

Begravningen.<\/h3>\n

Avlidna direkt\u00f6ren Johan Gerhard Wilhelm Snellmans stoft vigdes i g\u00e5r till den sista vilan p\u00e5 gamla lutherska begravningsplatsen i Helsingfors, dit sorget\u00e5get avgick kl. 2 p\u00e5 eftermiddagen fr\u00e5n den avlidnes hem p\u00e5 Hornv\u00e4gen 1. \u00a0Jordf\u00e4stningen f\u00f6rr\u00e4ttades i gravkapellet av kyrkoherden i Viborgs stads finska f\u00f6rsamling, prosten K. R. Jauhiainen, som i ett gravtal \u00e4gnade den h\u00e4nsovne varma minnesord. F\u00f6re och efter jordf\u00e4stningen utf\u00f6rdes s\u00e5ng av en mansk\u00f6r.<\/p>\n

Den blomstersmyckade kistan utbars till graven av den avlidnes s\u00f6ner medicine kandidaten Gej Snellman och studeranden Gunnar Snellman, direkt\u00f6r Axel Sundstr\u00f6m, direkt\u00f6r F. W. Pentzin, magister Arvid Kuha, kapten Viktor Sundman, vice h\u00e4radsh\u00f6vdingen Hans Estlander och viceh\u00e4radsh\u00f6vdingen B. J. Lindel\u00f6f. \u00a0Sedan graven t\u00e4ckts, vidtog en rik blomsterhyllning. Efter det den avlidnes anh\u00f6riga smyckat kullen med blommor, framtr\u00e4dde till griften direkt\u00f6r F. W. Pentzin och viceh\u00e4radsh\u00f6vdingen Hans Estlander samt nedlade en praktfull krans fr\u00e5n A. B. Finland \u2014 Amerika Linjen O. Y., varvid den sistn\u00e4mnde yttrade:<\/p>\n

”A.B. Finland \u2014 Amerikalinjen nedl\u00e4gger dessa blommor p\u00e5 sin stiftares och f\u00f6rsta verkst\u00e4llande direkt\u00f6rs grav f\u00f6r att h\u00e4rigenom ge uttryck \u00e5t sin tacksamhetsskuld till den avlidna. D\u00f6dsbudet kom ov\u00e4ntat och drabbade h\u00e5rt oss, hans medarbetare. Initiativtagaren, sj\u00e4len i f\u00f6retaget, den handlingskraftiga, kunniga ledaren har ryckts bort. Det var f\u00f6r knappt ett \u00e5r sedan konsul Snellman framkom med sitt vidsynta f\u00f6rslag att starta direkt \u00e5ngb\u00e5tsf\u00f6rbindelse mellan Finland och Amerika. Hade n\u00e5gon annan \u00e4n han framlagt detta f\u00f6rslag, hade det helt s\u00e4kert synts f\u00f6r dj\u00e4rvt. Men den avlidnes starka tro p\u00e5 f\u00f6retaget, hans k\u00e4nda energi, f\u00f6rm\u00e5ga och arbetskraft gjorde att hans f\u00f6rslag omedelbart omfattades med intresse. \u00a0Jag, som haft f\u00f6rm\u00e5nen att vara den avlidna behj\u00e4lplig vid hans organisationsarbete, har varit i tillf\u00e4lle att beundra den okuvliga energi, varmed han \u00f6vervunnit alla sv\u00e5righeter, hans klara f\u00f6rst\u00e5nd och stora sakkunskap som \u00f6vertygade skeptikerna om f\u00f6retagets m\u00f6jlighet. Bolagets ledare har nu skattat \u00e5t f\u00f6rg\u00e4ngelsen, men l\u00e5tom oss hoppas, att den stora tanke han realiserat skall \u00f6verleva honom, v\u00e4xa sig stor och stark och varda honom ett v\u00e4rdigt minnesm\u00e4rke”.\u00a0<\/em><\/p>\n

Kommerser\u00e5det Gustaf Hyd\u00e9n nedlade en krans fr\u00e5n Aktiebolaget Navigator \u201dmed tacksamhet och erk\u00e4nsla till dess stiftare och verkst\u00e4llande direkt\u00f6r”. Fr\u00e5n \u201dFinska sj\u00f6f\u00f6rs\u00e4krings aktiebolaget\u201d nedlades en krans av direkt\u00f6r F. W. Pentzin, och fr\u00e5n \u201dSkeppsbef\u00e4lhafvaref\u00f6reningen i Helsingfors\u201d en krans genom kaptenerna G. W. Petterson och J. G. Lindholm. P\u00e5 en krans l\u00e4stes \u201dTill v\u00e5r v\u00f6rdade redare fr\u00e5n Olin, Krook, Nylund och Eklund”.<\/p>\n

Vidare nedlades kransar fr\u00e5n magistraten i Kristinestad, fr\u00e5n familjen Wendelin, Eskil Carlstr\u00f6m, familjen Sundstr\u00f6m, familjen Starke, familjen Bondestam, Victor Norring, Verner och G. E. Ramberg, Ilmari Jokinen, Albert Gr\u00f6nholm och Hugo Bj\u00f6rling, familjen Sundman, Hans Estlander, Lisi, Harry och Gurli Lins\u00e9n, Baby och Berdt Lindel\u00f6f samt Arvi Laurell, Emma och Wilhelm Pentzin, familjen Hyd\u00e9n, Arthur Cairenius, Frans Henrikson, Arvi Kuha, Emil Weckstr\u00f6m, Vilhelm Starck med familj, Emil Kronman och Arthur Lewan, Fanny Lindstedt, Konrad Sundmnan, Edith och Erik T\u00f6tterman samt Helena och Karl Jauhiainen med flera.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hufvudstadsbladet 12 oktober 1916. I g\u00e5r avled h\u00e4rst\u00e4des en av v\u00e5r rederin\u00e4rings fr\u00e4mste representanter, verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren i det nya rederif\u00f6retaget A. B. Finland \u2014 Amerika-linjen O. Y., konsul Johan Gerhard Wilhelm Snellman. Detta d\u00f6dsbud kommer helt ov\u00e4ntat, f\u00f6r direkt\u00f6r Snellman Forts\u00e4tt l\u00e4sa Direkt\u00f6ren Gerhard Snellmans nekrologer<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":28169,"menu_order":20,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-28176","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28176","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28176"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28176\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28179,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28176\/revisions\/28179"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28169"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28176"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}